Academic literature on the topic 'Praktiska aktiviteter'
Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles
Consult the lists of relevant articles, books, theses, conference reports, and other scholarly sources on the topic 'Praktiska aktiviteter.'
Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.
You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.
Journal articles on the topic "Praktiska aktiviteter"
1
Hjelle, Kari Margrete, Diana Munkner, and Sissel Alsaker. "Aktivitetsbasert pedagogikk; en studie av bachelorstudenters utvikling av handlingskompetanse gjennom aktivitetsbasert pedagogikk." Nordisk tidsskrift for helseforskning 8, no. 1 (June 22, 2012): 47. http://dx.doi.org/10.7557/14.2331.
Full textAbstract:
<p class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt;"><span style="font-size: small;"><span style="font-family: Times New Roman;"><em style="mso-bidi-font-style: normal;">Målet med artikkelen er å synliggjøre hvordan bachelorstudenter i ergoterapi kan utvikle profesjonell handlingskompetanse gjennom aktivitetsbasert pedagogikk. På bakgrunn av dette gjennomførte vi kvalitative fokusgruppeintervju med 12 ergoterapeutstudenter som hadde deltatt i undervisningsopplegget </em>“<em style="mso-bidi-font-style: normal;">Aktivitetsgrupper-lede og delta”. Datamaterialet ble analysert etter retningslinjer for fenomenologisk basert meningskondensering. Studentene diskuterte sine erfaringer og det kom tydelig fram at undervisningsopplegget ga dem muligheter til å bruke sitt engasjement og sin kreativitet i valg av aktiviteter for sin simulerte aktivitetsgruppe. Videre fikk de muligheter til å oppdage sider ved anvendelse av aktiviteter for ulike pasienter, som de ikke kunne forstå uten integrering av teori i praktisk ferdighetstrening. Ved planlegging, gjennomføring og refleksjon over å lede og delta i aktivitetsgrupper, oppøvet de evnen til handlingsrefleksjon. Aktivitetsbasert pedagogikk kan bidra til utvikling av profesjonell handlingskompetanse og det er behov for både teoretiske og praktiske læringsformer. Funnene ble diskutert i lys av pedagogisk handlingsteori.<span style="mso-spacerun: yes;"> </span></em></span></span></p>
2
Lindstøl, Fride. "Tenk hvis – Om fiksjonserfaringer som utgangspunkt for refleksjon i lærerutdanningen." Acta Didactica Norge 10, no. 3 (October 24, 2016): 14. http://dx.doi.org/10.5617/adno.2964.
Full textAbstract:
I denne artikkelen settes søkelyset på norsk lærerutdanning og på et arbeid med å utvikle et profesjonsverksted hvor sammenheng mellom teoretiske og praktiske perspektiver i utdanningen kan utforskes og drøftes. Profesjonsverksted kan forklares som en læringsarena hvor lærerutdannere fra ulike fag samarbeider om å transformere overordnede mål for utdanning til høgskoledidaktiske aktiviteter og arbeidsformer. Studien tar utgangspunkt i feltnotater og fokusgruppeintervjuer fra en case der fire grupper med studenter har arbeidet med matematiske, norskfaglige og pedagogiske perspektiver knyttet til temaene klasseledelse og tilpasset opplæring. Et teoretisk og analytisk rammeverk fra drama- og teaterpedagogisk forskning bruker mediert fiksjon for å analysere muligheter til sammenheng mellom pedagogisk teori, fagdidaktiske valg og praktisk lærerarbeid. Resultatet fra analysen av studentgruppers intervensjon med tre ulike fiksjonsformer viser hvordan aktivitetene bidrar til sammenheng på ulikt vis: Simulering tilbyr mulighet til å øve og trene på delferdigheter og profesjonsspesifikke situasjoner. Narrative og poetiske fiksjonsformer bidrar til å involvere personlige erfaringer i læringsarbeidet og utvide studentenes didaktiske repertoar. Refleksive fiksjonsformer gir mulighet til å identifisere seg med ulike roller og perspektiver og trene på å bruke et profesjonsspråk for å analysere praktisk lærerarbeid. Studien er et bidrag til å utvikle og forske på høgskolepedagogiske læringsrom mellom skole og lærerutdanning som kan bidra til å skape sammenheng mellom skolefag, pedagogikk og praktisk lærerarbeid.Nøkkelord: lærerutdanning, høgskolepedagogikk, profesjonsverksted, lærerrolle, fiksjon, medieringAbstract In this article we look into Norwegian teacher training and the development of an educational workshop where the link between theoretical and practical perspectives in education can be explored and discussed. This workshop can best be described as an arena for teaching where teacher trainers who teach different subjects cooperate on transforming overriding educational goals into didactic activities and methods of teaching their college students. The course is based on field notes and interviews with focus groups from a case where four groups of students worked with class leadership and adapted learning in the subject areas of Mathematics, Educational Science and Norwegian. A theoretical and analytical framework from research into educational drama and theatre uses the medium of fiction as a way of analysing the possible parallels between educational theory, didactic choices and practical teaching. The groups worked with three different forms of fiction. The result of the analysis of this intervention shows how these activities are linked: Simulation opens up for the possibility of practicing different skills and profession-specific situations. Poetical and narrative forms of fiction encourage the involvement of feelings and personal experiences in teaching, while also offering a common aesthetic framework in the staging of complex concepts. Reflexive forms of fiction make it possible to decentre and acquire a professional language when analysing one’s teaching practice. The course may contribute to developing research into the relationship between educational science at the levels of the school, the college and teacher training, which may in turn link practical teaching, educational science and the different school subjects.Key words: teacher training, educational science at college level, educational workshop, role of the teacher, mediated fiction
3
Afdal, Geir. "Teologi som teoretisk og praktisk aktivitet." Tidsskrift for Teologi og Kirke 82, no. 02 (June 8, 2011): 87–109. http://dx.doi.org/10.18261/issn1504-2952-2011-02-02.
Full text
4
Øvreås, Steinar, Eivind Andersen, Thomas Moser, Janne Borch-Jenssen, and Kari-Anne Jørgensen. "Å styrke fysisk aktiv lek i barnehagen – evaluering av et intervensjonsdesign basert på en høy grad av personaldeltagelse." Nordisk tidsskrift for utdanning og praksis 14, no. 1 (January 28, 2020): 134–54. http://dx.doi.org/10.23865/up.v14.2090.
Full textAbstract:
Strukturerte intervensjonsprogrammer som implementeres i barnehager er ofte ikke tilpasset barnehagenes ulike kontekster og kompleksitet. Denne studien drøfter muligheter og barrierer i et intervensjonsdesign der personalgruppene er aktivt deltagende i å uforme og gjennomføre intervensjonens innhold. I prosjektet Barn i bevegelse var målet å forbedre betingelsene for barns fysisk aktive lek i barnehagen. Personalet bestemte mål og innhold for intervensjonen i deres institusjoner innenfor rammer gitt av forskerne, og personalet ble bedt om å dokumentere planlagte aktiviteter samt jevnlig dele og reflektere over praksiserfaringene sammen. Prosjektgruppen møtte personalet fem ganger under intervensjonen for kunnskapsdeling, gruppediskusjoner og idéforslag på praktiske aktiviteter. Studien er forankret i aktivitetsteori og bygger på data fra seks intervensjonsbarnehager. Evalueringen av intervensjonsdesignet ble gjennomført ved hjelp av spørreskjema. Faktorer som synes å ha betydning for en suksessfull implementering var inkludering av hele personalgruppen, personalets (med-)eierskap av prosjektet og formidling av praktiske ideer. Barnehagene benytter seg i større grad av en muntlig enn en skriftlig refleksjonskultur. Implementering av en skriftlig refleksjonspraksis var vanskelig å gjennomføre, både på grunn av tidspress og at intervensjonen ikke tilpasset dette godt nok til praksisfeltets kultur.
5
Jakobsen, Anita Nordeng, and Lene Waldenstrøm. "Fra lærerstyrt undervisning til varierte læringsformer." Nordic Journal of STEM Education 1, no. 1 (December 6, 2017): 319. http://dx.doi.org/10.5324/njsteme.v1i1.2330.
Full textAbstract:
Motivasjon er en av de viktigste faktorene for læring. Aktive og varierte læringsformer, samt bruk av formative og hyppige tilbakemeldinger er sentrale ingredienser for å skape motivasjon for læring. Dette var bakgrunnen for at emnet produktutvikling ved bachelorstudiet i matteknologi ved NTNU høsten 2015 ble lagt om fra å være et lærerstyrt teoretisk emne til å bli et emne som bruker aktiviserende og varierte læringsformer i kombinasjon med hyppige tilbakemeldinger fra lærere og medstudenter. Omleggingen var også basert på studentenes forventninger om en praktisk tilnærming til et emne i produktutvikling. Emnet fikk tittelen «Produktutvikling og sensorisk analyse - brygging av håndverksøl». Målet var å oppnå mer motiverte og engasjerte studenter, samt å forbedre studentenes akademiske prestasjoner. Undervisningsopplegget har elementer fra ulike didaktiske konsept; både problembasert læring, casemetoden, prosjektarbeid, forelesninger og arbeidslivsmedvirkning. Studentene har flere muntlige presentasjoner underveis i prosessen. Ølbrygging ble valgt som case fordi bryggeprosessen er tverrfaglig og krever at studentene bruker kunnskap ervervet i flere andre emner. Ølbrygging er en aktivitet som har oppnådd stor allmenninteresse de siste årene og kan av den grunn virke ekstra motiverende. Emneevalueringer basert på referansegruppemetodikk viste at studentene synes emnet ble engasjerende og at det praktiske arbeidet var appellerende og lærerikt. De hyppige direkte tilbakemeldingene ble trukket frem som positive. Mange av studentene rapporterte negative opplevelser knyttet til de muntlige fremføringene på forhånd, men endret mening etter gjennomføring. Læringsutbytte i emnet ble i gjennomsnitt skalert til 4,1 av maksimalt 5. De akademiske prestasjonene for de to kullene som har gjennomført emnet med studentaktivt undervisningsopplegg var signifikant bedre enn for de to forhenværende kullene. Erfaringene tyder på at studentene bør lære mer om gruppearbeid og hvordan konflikter i grupper skal håndteres. Lærerne opplevde at studentene viste eierskap til problemstillingen og at de viste høyt engasjement. Bruk av varierte og aktive læringsformer er motiverende, men også ressurskrevende for læreren.
6
Vikene, Odd Lennart. "Situasjonsbestemt ledelse av studentgrupper i friluftsliv." Acta Didactica Norge 8, no. 1 (May 5, 2014): 4. http://dx.doi.org/10.5617/adno.1096.
Full textAbstract:
Artikkelen gir et praktisk eksempel på hvordan ulike studentgrupper i forbindelse med bygging av nødbivuakk i vinterfjellet opplevde min situasjonsbestemte ledelse som veileder. Teorigrunnlaget viser til situasjonsbestemte ledelsesmodeller og hva som kjennetegner god veiledning i friluftsliv. Datainnsamlingen bygger på kvantitative data fra et spørreskjema og benyttes til å analysere studentenes opplevelse av veileders ledelse ut i fra rangeringsmetoden Visuell Analog Skala (VAS). Fra samme spørreskjema var det også et åpent spørsmål som benyttes til refleksjon over studentenes opplevelse av sikkerhet i undervisningssituasjonen. Resultatene viser at studentgruppene opplevde klare ledelsesforskjeller gjennom de ulike fasene som ledelsen ble delt opp i, men at ledelsesatferden varierte lite i forhold til gruppenes erfaringsgrunnlag. Resultatene tyder på at jeg som veileder i stor grad har blitt påvirket av mine tidligere erfaringer og den potensielle risikoen som ligger ved aktiviteten. Selv om den situasjonsbestemte ledelsen varierte lite mellom de tre gruppene, viser resultatenes store standardavvik at de ulike smågruppene opplevde at ledelsen varierte. Dette tyder på at jeg som veileder til en viss grad har evnet å benytte situasjonsbestemt ledelse i praksis. På grunn av studentgruppenes relativt like oppfatning av ledelsen i de ulike fasene, viser resultatene også noe av vanskelighetene veileder har i forhold til å gjøre en korrekt vurdering av gruppens evner og erfaring i relasjon til læringssituasjonene som oppstår. Sentralt for ledelsen er likevel at studentgruppene opplevde ledelsen som betryggende, noe som gir studentene et godt grunnlag for senere opplevelser i tilknytning til vinterfriluftsliv og bygging av nødbivuakk.
7
Kyed, Morten, and Louise Møller Pedersen. "Gruppebaserede øvelser: en empirisk analyse af muligheder og udfordringer." Dansk Universitetspædagogisk Tidsskrift 11, no. 21 (October 3, 2016): 122–34. http://dx.doi.org/10.7146/dut.v11i21.23352.
Full textAbstract:
Gruppebaseret øvelsesundervisning har et vigtigt, men stadig ikke fuldt (an)er-kendt læringspotentiale som redskab i universitetspædagogikken. I denne artikel formidles hovedresultaterne fra den første større danske undersøgelse af erfaringer med gruppebaseret øvelsesundervisning gennemført blandt samtlige studerende og undervisere på sociologistudiet på Aalborg Universitet. Undersøgelsen viser, at undervisere og studerende er enige om øvelsernes læringsmæssige relevans. Endvidere er der enighed om, at øvelsernes primære formål er at diskutere metodiske og teoretiske begreber samt at koble undervisningens begreber til praksis. Dog er deres incitamenter forskellige; underviserene er ofte orienterede mod at træne kritisk og kreativ tænkning gennem aktiv involvering og kollektiv vidensdeling, mens de studerende er ek-samensorienterede. Undersøgelsen viser desuden udfordringer dels i forhold til koordinering underviserne imellem og dels i forhold til de studerendes faglige diversitet og aktivitetsniveau i forbindelse med øvelsesundervisningen. Artiklen slutter derfor af med at diskutere en række organisatoriske og praktiske tiltag, som kan forbedre de studerendes aktivitet, læring og oplevelse af ’alignment’ mellem øvelsesundervisningen, læringsmålene og eksamen.
Group-based exercises have an important but still not fully acknowledged role as a learning tool in university pedagogy. This article reports key findings from a study of the experiences of sociology students and teachers at Aalborg University who participated in group-based exercises. The study reveals that teachers and students agree on the relevance of the exercises and that the main purposes of these are to discuss theoretical and methodological concepts and to connect concepts to practice. However, the incentives they stress are different; teachers are often focused on training academic thinking through collective involvement and knowledge sharing, while students are focused on their exam. The study also indicates challenges in terms of coordination between the teachers and in relation to the students' academic diversity and varied activity during the group-based exercises. The article concludes with a discussion of organizational and practical initiatives that can improve student activity, learning and their experience of 'alignment' between the exercises, the learning objectives and the exam.
8
Winther-Lindqvist, Ditte. "Uvished i ungeliv med en alvorligt syg forælder." Tidsskrift for Forskning i Sygdom og Samfund 15, no. 29 (December 3, 2018). http://dx.doi.org/10.7146/tfss.v15i29.111302.
Full textAbstract:
Artiklen formidler resultater fra en kvalitativ interviewundersøgelse med teenagere, der har en alvorligt somatisk syg forælder. Analysen er foretaget på baggrund af kultur-historisk udviklingspsykologi og eksistensfænomenlogi mhp. at afdække betydningen af livet med sygdom for de unges hverdagsliv, oplevelsesverden og sociale udviklingssituation. Undersøgelsens hovedresultat er, at de unges liv forandres eksistentielt, praktisk, emotionelt og socialt, fordi de lever med uvished om forælderens overlevelse og sygdommens forløb. Det betyder, at de udvikler strategier, der kan hjælpe dem med at øge kontrollen med konfrontationer med sygdommen og fastholde et engagement i ungelivets aktiviteter og projekter. Strategierne er at skabe sig hvilepauser og lave skarpe opsplitninger mellem privat og social væren og livet ude og hjemme i familien. Det mulige tab af forælderen ændrer de unges eksistentielle horisont og afslører, at vi i almindelighed lever med forestillingen om en fremtid sammen med vores nærmeste i sammenvævede livstider. Denne forventning mister de unge pårørende, hvilket påvirker deres motiver således, at motivet mod deltagelse i ungelivets aktiviteter ledsages af et konkurrerende motiv om at være hjemme ved den syge forælder og støtte familien og eller opnå samhørighed med den syge forælder. Deres ny eksistentielle, emotionelle, praktiske og sociale virkelighed betyder, at de befinder sig i et anstrengende pres, som skaber afstand til de jævnaldrende. Der argumenteres for, at de unge pårørende af disse grunde befinder sig i en anden social udviklingssituation end deres jævnaldrende med raske forældre.
9
Beinert, Cecilie, Päivi Palojoki, Gun Katarina Åbacka, Nina Cecilie Øverby, and Frøydis Nordgård Vik. "“Is there any sugar in bread?” A qualitative video analysis of student activating learning tasks in Home Economics." Acta Didactica Norden 15, no. 1 (February 9, 2021). http://dx.doi.org/10.5617/adno.8078.
Full textAbstract:
The Norwegian Food and Health (FH) school subject aims to develop students' ability to understand the association between diet and health. Research on FH in Norway indicates that the main focus today is on cooking and the development of practical cooking skills, leaving little emphasis on activities related to the more theoretical aspects of the curriculum. To increase students’ knowledge and skills regarding nutrition and health, we aimed to evaluate three newly developed student-activating learning tasks. Three 6th grade FH classes in Southern Norway participated. Audio and video recording of the learning tasks were used to evaluate the activities. Also, data from focus group discussions with FH teachers and students, which were conducted afterwards, was included in the analysis. By emphasising sociocultural learning and using the skills highlighted as essential in social learning and development as basis for the activities, we found the activities valuable in working with FH. The students’ learning process was stimulated while they engaged with the learning tasks by working in groups, by being active in interaction, dialogue, communication and collaboration, and by being given the opportunity to listen and argue. Language was used as a pedagogical tool and was central in the students’ learning process. Both the students and their teachers valued the active and practical outline of the learning tasks. We propose a stronger emphasis on practical learning tasks in FH, to strengthen the students’ social learning and thus the learning in the subject, by using this as a pedagogical approach in FH classrooms.
Keywords: Food and Health, Home Economics, social learning, sociocultural learning, learning tasks, video analysis
«Er det sukker i brød?»: En kvalitativ videoanalyse av elevaktive læringsaktiviteter i Mat og Helse
Sammendrag
Mat og Helse (MH) i skolen har som mål å utvikle elevenes evne til å forstå sammenhengen mellom kosthold og helse. Forskning på MH i Norge indikerer at hovedfokuset i dag er på matlaging og utvikling av praktiske matlagingsferdigheter, med mindre fokus på aktiviteter som retter seg mot det mer teoretiske innholdet i læreplanen. For å øke elevenes kunnskaper og ferdigheter relatert til ernæring og helse, ønsket vi å evaluere tre nyutviklede elevaktive læringsaktiviteter utviklet spesielt til MH-faget. Tre 6. klasser i Sør-Norge var med på utprøvingen av aktivitetene, og lyd- og videoopptak ble brukt til å evaluere aktivitetene. I tillegg ble data fra fokusgruppeintervjuer med MH-lærere og elever, som ble gjennomført i etterkant, inkludert i analysen. Aktivitetene viste seg å være nyttige i arbeidet med MH, ved å legge vekt på sosiokulturell læring og bruke ferdighetene som er trukket fram som essensielle i sosial læring og utvikling, som grunnlag for aktivitetene. Ved å tilrettelegge for at elevene kan jobbe i grupper og ved å oppfordre til interaksjon og dialog, kommunikasjon og samarbeid, og til å lytte og argumentere, ble deres læringsprosess stimulert i arbeidet med oppgavene. I et sosiokulturelt perspektiv er det nærliggende å anta at dette virker positivt på elevenes læringsprosess, siden språket er et sentralt pedagogisk verktøy. Under fokusgruppeintervjuene kom det fram at både elevene og lærerne verdsatte at aktivitetene var elevaktive og praktiske. Basert på dette foreslår vi et større fokus på praktiske læringsaktiviteter i MH for å styrke elevenes sosiale læring, og dermed læring i faget, ved bruke dette som en pedagogisk tilnærming.
Nøkkelord: Mat og Helse, sosial læring, sosiokulturell læring, læringsaktiviteter, videoanalyse
10
Bruun, Bodil, Susanne Hjorth Hansen, and Jakob Ousager. "Mindre fremmøde, større aktivitet, højere kvalitet." Tidsskrift for Universiteternes Efter- og Videreuddannelse (UNEV) 3, no. 6 (June 10, 2005). http://dx.doi.org/10.7146/unev.v3i6.4947.
Full textAbstract:
<p>Første gang publiceret i UNEV nr. 6: Organisering af e-læring, oktober - december 2005, red. Jørgen Gomme, Birgitte heiberg, Jens Dørup og Ambrosia Hansen. ISSN 1603-5518.</p><p>- introduktion af IT-støttede undervisningsformer i en masteruddannelse. Baggrund, teori og praktiske erfaringer.</p><p>Nærværende artikel redegør for et udviklingsprojekt, hvor model og værktøjskasse er anvendt i praksis: Vi har analyseret og foreslået ændringer til en uddannelse, og uddannelsens studieleder og undervisere har implementeret og evalueret.</p><p>Underviserne og studielederen har haft lejlighed til at se artiklen igennem - men perspektivet i artiklen er vores, og det samme gælder ansvaret for fremstillingen af de praktiske erfaringer, herunder tolkningen af evalueringsresultaterne.</p>
Dissertations / Theses on the topic "Praktiska aktiviteter"
1
Innala, Loida. "Utomhuspedagogik : Pedagogernas förhållningsätt och praktiska arbete." Thesis, Södertörns högskola, Lärarutbildningen, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-38201.
Full textAbstract:
Globalization and technology advancement has brought both benefits and dilemma to our society. It has vastly revolutionized the lifestyle of the individual and made children spend more time in front of the television and with their gadgets, compared to the lifestyle fifty years ago. Corollary to the alarming effects of technology on children’s behaviour, social development and health, outdoor pedagogy has gained popularity in schools and preschools in Sweden. Outdoor pedagogy addresses the increasing need to encourage children to lead a healthy and sustainable lifestyle. However, the potential of outdoor pedagogy remains either unutilized or not fully realized in Swedish preschools. The purpose of this paper is to analyze how preschool pedagogues in two rain or shine-preschools think about outdoor pedagogy and how their perspectives influence the way they teach. Three research questions have been formulated in order to investigate the purpose: What are the pedagogues’ perceptions of outdoor pedagogy in the investigated preschools? What learning tools are being implemented by the pedagogues of rain or shine-preschools to advance outdoor pedagogy? What strategies are used by the pedagogues in order to handle the challenges in advancing outdoor pedagogy? A qualitative method is used in this study where data is collected through interviews and observations. The study is carried out in two rain or shine-preschools within Stockholm with four informants that agreed to participate in the study. A sociocultural perspective, John Dewey’s progressivism and “learning by doing” are drawn from, to interpret the collected data. This study came into the conclusions that the pedagogues’ show awareness of the positive benefits of the outdoor pedagogy. The study also shows that the prerequisites for a good quality of an outdoor pedagogy emanates from the pedagogues’ interest, experience, education and role as a child’s co-discoverer, co-existent individual, co-actor and co-thinker. Attaining the goals in lesson plan for preschools is regarded by the pedagogues as significant in formulating their daily activities where natural resources are being utilized. Competency in outdoor pedagogy, innovativeness, spontaneity and flexibility are therefore considered an advantage due to the demanding factors affecting outdoor pedagogy like shortage of workforce in preschool, fluctuating weather conditions and other factors affecting the child’s behaviour.
2
Hierner, Karin, and Mitra Vafadarafshar. "Att förstå längden i längden - En undersökning om hur elever uppfattar den matematiska storheten längd." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-29768.
Full textAbstract:
Med utgångspunkt från kursplanen i matematik anser vi att storhetsuppfattning är ett betydelsefullt område. Det är vår uppfattning att bristande förståelse inom detta område hindrar eleverna att lösa problem och utvecklas vidare. Vår undersökning handlar om storheten längd och dess enheter. Vår målgrupp är elever i skolår 2 och 4. Vi har använt oss av enkätstudie med 8 frågor som behandlar förkunskaper, samt observation med längdrelaterade aktiviteter med 10 elever. Vidare har vi observerat två lektioner som behandlar längd på en friskola där eleverna är vana vid laborativt arbete. Resultatet visar att eleverna i vår undersökning hade brister i förståelse kring längd och längdenheterna. De hade även svårigheter med att samarbeta och var inte vana vid praktiska aktiviteter. Vi fann att begreppsspiralen är ett hjälpmedel, där man kan ta reda på var eleven ligger kunskapsmässigt.
3
Lafta, Asil. "Inre miljöer för lärande : en studie om hur sociokulturellamiljöer påverkar elevers lärande och utveckling." Thesis, Linköping University, Department of Educational Science (IUV), 2004. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-2249.
Full textAbstract:
Arbetets syfte är att efter en genomgång av den här relevanta litteraturen studera hur lärare ser på undervisnings inre miljöer. Vad har social kommunikation samt praktiska och pedagogiska verksamheter i skolan för betydelse för elevers lärande och allsidiga utveckling? Hur bedrivs de? Först refererar jag till några kända teorier om hur barn lär sig sedan tar jag upp hur ser det ut i verkligheten, om skolans roll och undervisningsmetoder. Litteraturen tar upp samspelet mellan elevers konkreta handling i praktiska, pedagogiska och sociala samanhang, såsom i lek, dramatisering, studieresor, temadagar och utanför skolan aktiviteter. Litteraturen berör också hur elevers förståelse för ämnesinnehåll, lärande samt harmonisk utveckling påverkas aktivt av sådana sammanhang.
Definitionen för begreppet "Inre miljöer" kontra "yttre miljöer för lärande" har att göra med elevers psykiska, sociala och biologiska behov vilket påverkar deras förståelse för skolämnesinnehåll och lärandet.
"Inre miljöer" kan inte påvisas direkt, eftersom de kommer inifrån eleverna själva, men de är det väsentligaste för elevers lärande och utveckling. Yttre miljöer för lärande kan definieras som utifrån kommande påverkan såsom lärarnas arbetssätt samt yttre intryck såsom ljud, ljus, arbetsmaterial och fysiska resurser som tillgång till skog och hälsosamma skolbyggnader.
I min empiriska studie har jag utgått från en kvalitativ metod och intervjuat fyra olika ämneslärare för att jämföra om olika ämnen påverkar användning av undervisningsmetoder och valet av lärandemiljöer. Rubrikerna har varit långa för att de skall sammanfatta innehållet i avsnitten som följer. Begreppet "inre miljöer för lärande", hur lärare uppfattar och skapar detsamma, vilka sociala fördelar med förekomsten av sociala, pedagogiska och praktiska verksamheter i skolan framkallar samt hur olika miljöer kan påverka elevers lärande och allsidig utveckling är bland uppsatsens besvarade frågor. Intervjuresultat har kopplats till den relevanta litteraturen. I min uppsats har jag kommit fram till att en definition för begreppet inre miljöer för lärande är svårt att begränsa. Eftersom eleverna i skolan kommer från olika samhällsklasser och har varierade bakgrunder p. g. a. ökad invandring, blir det ibland stora skillnader mellan deras psykiska behov, men alla människor har samma biologiska behov. Jag har kommit fram till att dagens skola koncentrerar sig på att skapa fysiska miljöer samt saknar tillräckligt kompetent personal och ekonomiska resurser för att skapa sociala, pedagogiska och praktiska verksamheter, som utvecklar elevers sociala kompetens och underlättar elevers förståelse för skolämnena då de handlar om aktivt samspel med andra.
4
Olin, Gunilla, and Cecilia Petersson. "Språkstörning och lärande - praktisk-estetiska aktiviteter i en upplevelsebaserad undervisning." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-29001.
Full textAbstract:
Sammanfattning/abstraktGunilla Olin och Cecilia Petersson (2015). Språkstörning och lärande – praktisk-estetiska aktiviteter i en upplevelsebaserad inlärning. Language impairment and learning – practical-aestethic activities in an informal setting. Skolutveckling och Ledarskap, Lärande och Samhälle, Malmö Högskola.ProblemområdeI dagens skola ställs stora krav på elevers språkliga förmåga. Det är genom tal- och skriftspråk som kunskap förmedlas och bearbetas. För elever med språkstörning innebär det ökad sårbarhet om inga alternativa förmedlingssätt eller uttrycksformer kan komplettera det talade och skrivna språket.Syfte och preciserad frågeställningStudiens syfte är att belysa hur kunskap kan utvecklas och synliggöras mellan pedagoger och elever med språkstörning i undervisningssituationer på två skolor där fler modaliteter och uttrycksformer än tal- och skriftspråk används. Frågeställningen lyder: •Om och i så fall hur kan praktisk-estetiska uttrycksformer och upplevelsebaserad undervisning komplettera muntlig och skriftlig språkförmåga hos elever med språkstörning i lärandesituationer? Teoretisk ramStudien vilar på en bred teoretisk bas då flertalet utvecklingspsykologiska teorier på olika sätt kan bidra med perspektiv som kan stötta och utveckla den lärmiljö som elever med språkstörning möter. Teorier och perspektiv som berörs är det sociokulturella perspektivet som betonar vikten av att elever aktivt använder sig av kommunikation för att utveckla kunskap och förståelse. Det följs av arbetsminnets roll och hur detta kan stöttas av alternativa lärprocesser, känslan och motivationens roll då lärandet underlättas av affekter samt det designteoretiska perspektivet som hanterar kommunikativa resurser som fungerar meningsskapande i klassrummet.MetodUndersökningen är en fallstudie med en hermeneutisk och fenomenologisk ansats då empirin i huvudsak bygger på de upplevelser, erfarenheter och tankar pedagogerna har. Inom fenomenologin strävar man efter att förklara vardagen och förståelsen av de meningsskapande val pedagogerna, i detta fall, bygger undervisningssituationerna på. Empirin samlades in via metodtriangulering. De metoder som användes är informella samtal, intervjuer med pedagoger, fokusgrupp, filmade undervisningssituationer samt ostrukturerade klassrumsobservationer med därtill förda anteckningar.Resultat och analysI resultatet framkommer att det i de undersökta verksamheterna, där elever med språkstörning undervisas, finns kunskap om och erfarenhet av att dessa elever har behov av att få stöttning i form av praktisk-estetiska uttrycksformer och upplevelsebaserad undervisning. Dilemmat som uppstår är att det tar mycket tid att planera och skapa den kontext som ska fungera som stöttning åt eleverna i lärandet. Lärarna uttrycker också en känsla av egen bristande kompetens inom det praktisk-estetiska området.KunskapsbidragStudien visar att det finns en upplevd problematik kring den tidsåtgång de praktisk-estetiska och upplevelsebaserade arbetsformerna kräver. En översyn på grupp- och organisationsnivå kunde leda till att bättre förutsättningar gavs så att tidsfaktorn inte blir avgörande i arbetet med att omsätta kunskapskraven i undervisningen. I de politiska styrdokumenten är inte tidsfaktorn uppmärksammad eller problematiserad. Lärarnas känsla av bristande kompetens inom de praktisk-estetiska uttrycksformerna leder till att dessa uttrycksformer inte får det utrymme som elever har behov av och rätt till. Rätten till att få uppleva olika uttryck för kunskaper finns inskriven i styrdokumenten. Det är därför en fråga som måste lösas på organisationsnivå.ImplementeringI rollen som speciallärare med inriktning språkstörning ges möjlighet att påverka utformningen av lärmiljöer på grupp- och individnivå för att skapa förutsättningar för elever med språkstörning. I stort skulle specialläraren kunna verka för en mer breddad syn gällande språket som det centrala för lärandet. Det finns enligt Vygotskij (1995) andra former av tänkande som inte är beroende av språket. En uppgift för specialläraren kan därför vara att sprida kunskap om den möjlighet som praktisk-estetiska uttrycksformer och upplevelsebaserad undervisning kan ge. Det blir viktigt att uppmuntra användandet av dessa samt öka medvetenheten kring den betydelse de har för lärmiljön, framför allt för elever med språkstörning. I en upplevelsebaserad undervisning får dessa elever möjlighet att i praktiska aktiviteter omvandla teoretiska och abstrakta begrepp till en för dem konkret och hanterbar information. Det är därför viktigt att uppmuntra pedagoger att skapa fler upplevelser där eleverna får använda flera sinnen. Dessutom kan specialläraren bidra till utvecklandet av en språkutvecklande undervisning så att elever med språkstörning får möta ny kunskap i en interaktiv och kontextrik undervisning med språklig stöttning (Haijer & Meestringa, 2012).Nyckelord: lärande, motivation, praktisk-estetiska uttrycksformer, språkstörning, stöttning,upplevelsebaserad undervisning
5
Wiklund, Ami. "Fysisk aktivitet och hälsa : En enkätundersökning om sambandet mellan fysisk aktivitet och upplevd hälsa bland gymnasieelever på praktiska program." Thesis, Karlstads universitet, Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-35721.
Full text
6
Lundgren, Gustav, and David Wemmert. "Fysisk aktivitet i psykologens praktik - okomplicerat och samtidigt svårt." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för psykologi, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-184111.
Full textAbstract:
Fysisk aktivitet som behandling mot depression har ett växande forskningsstöd. Denna uppsats utforskar vilka möjligheter och svårigheter som framkommer i psykologers beskrivning av att använda fysisk aktivitet som behandling. Vi gjorde semistrukturerade intervjuer med åtta psykologer och använde en reflexiv tematisk analytisk metod. Vi fann att fysisk aktivitet framstår både som en lösning och samtidigt ganska problematiskt vilket fångas i det övergripande temat: Fysisk aktivitet har löst problem, eller inte som vi utforskar i fyra teman. Analysen visar hur fysisk aktivitet förstås genom idéer om objektivitet, medicinska teorier och psykologiska teorier eller modeller såsom beteendeaktivering. Vi undersöker också de problem som uppstår i psykologens vardag med fysisk aktivitet som intervention. Analysen innefattar även hur psykologens roll i vården ser ut och hur psykologer navigerar den i relation till fysisk aktivitet som är något olika yrkeskategorier i vården kan använda. Detta för att kunna bidra till diskussionen om hur rekommendationer utformas genom att ställa frågan: Fysisk aktivitet för vem?Physical activity is a widely acknowledged and used intervention for treating depression. This study explores possibilities and difficulties in psychologists’ accounts of using physical activity in everyday practice. We investigated how eight psychologists described physical activity in everyday practice using a semi-structured approach. We used reflexive thematic analysis methodology to interpret data and identify how physical activity appears to provide both a solution and new problems to the psychologists. We capture an idea where physical activity isa solution of problems, or not and explore this idea in four themes. We explore how physical activity is made sense of through ideas of objectivity, medical theories and psychological theories or models as behavioral activation, but also potential problems that arise in the everyday practice of psychologists. Our analysis could be viewed as exploring how psychologists navigate their role in the everyday health care promoting physical activity. The result could also be part of discussions in policy making, raising the question: physical activityon whose terms?
7
Hautala, Marko, and Andreas Lindgren. "Pedagogiska förhållningssätt i fritidshemmets praktik : En etnografisk studie av fysisk aktivitet." Thesis, Stockholms universitet, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-196301.
Full textAbstract:
Olika pedagogiska förhållningssätt och olika arbetssätt är en central del av skolans verksamhet ochinte minst inom fritidshemmet. Syftet med studien är att observera hur fritidshemmets verksamhet bedrivs när det gäller fysiskaktivitet samt hur pedagoger använder sig av olika pedagogiska förhållningssätt, arbetssätt och verktygi denna process. Denna kvalitativa studie utgår från etnografi som metod. Etnografi handlar om observationer genomfältstudier, vilket i denna studie innebär att undersöka fritidshemmets olika miljöer och desssammanhang. Denna etnografiska studie omfattar olika datainsamlingsmetoder såsom observationeroch informella samtal på ett fritidshem. Fältstudierna genomfördes på ett fritidshem för ettbekvämlighetsurval. Resultatet av studien visar olika pedagogiska förhållningssätt och hur dessa särskiljer sig från skolansarbetssätt. Dessutom framkom att graden av fysisk aktivitet på fritidshemmet varierar och desspåverkan på barnen har betydelse för hur dessa agerar i olika sammanhang.
8
Ekman, Anna. "Får för få FaR? : FaR i teori och praktik." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för kemi och biomedicin (KOB), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-85183.
Full textAbstract:
Fysisk aktivitet är bra för hälsan men det är många som inte är tillräckligt aktiva. Den svenska metoden Fysisk aktivitet på recept (FaR) används inom hälso- och sjukvården för att hjälpa patienter till en bättre hälsa genom ökad fysisk aktivitet. Detta examensarbete undersöker hur många patienter i primärvården som uppfyller kriterierna för att få FaR förskrivet, hur metoden FaR följs av förskrivarna samt vilka faktorer som påverkar förskrivningen. Den första frågeställningen besvaras med hjälp av en överslagsberäkning, de två senare med en litteraturstudie. FaR är ett begrepp som i teorin är väl etablerat med en klart definierad metodbeskrivning. Överslagsberäkningen indikerar att det finns ett stort antal patienter i primärvården som skulle kunna förändra sina levnadsvanor och bli mer fysiskt aktiva med hjälp av ett metodenligt FaR. I praktiken är begreppet FaR inte lika tydligt definierat. Litteraturstudien tyder på att de olika komponenterna i metoden följs i varierande grad och att flera olika faktorer påverkar förskrivningen. Om metoden inte följs är det svårt att konkretisera nyttan med att förskriva FaR till flerPhysical activity promotes health, although many individuals are not active enough. The Swedish method Physical acticity on prescription (FaR) is used in the health care sector to help patients achieve a better health through physical activity. This bachelor’s thesis aims to estimate how many primary care patients that meet the criteria to be eligible for a FaR prescription and, through a literature study, investigate how health care prescribers adhere to the FaR method and which factors affect their prescribing a FaR. The concept of FaR is in theory well defined, and the estimate indicate that there is a large number of primary care patients who would benefit from a FaR prescription, such as it is defined. In practice, however, the concept is not as clearly defined. The literature study indicates varying adherence to the different method components and suggests several factors affecting whether FaR is prescribed or not. This makes it difficult to quantify the usefulness of increasing the number of FaR prescriptions.
9
Blomgren, Elin, and Ingela Viklund. "Pedagogers erfarenheter och uppfattningar av litteraturen som redskap i undervisning av naturvetenskap i förskolan : -i kombination med pedagogledda aktiviteter." Thesis, Mittuniversitetet, Institutionen för utbildningsvetenskap, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-42369.
Full textAbstract:
Syftet med vår studie var att ta reda på pedagogers erfarenheter och uppfattningar av litteraturen som redskap i undervisning av naturvetenskap i förskolan; i kombination med pedagogledda aktiviteter. Detta har vi gjort med hjälp av semistrukturerade intervjuer via de digitala plattformarna Zoom och Microsoft Teams. Totalt deltog tio respondenter i sex olika förskolor i Mellansverige. Vi har analyserat datamaterialet tematiskt med hjälp av de sex stegen i Braun och Clarkes (2006) analysmodell. Vidare har vi analyserat respondenternas svar utifrån sociokulturellt perspektiv genom Vygotskijs teori. Vårt resultat visar att pedagogerna anser att barn lär sig naturvetenskap genom praktiska aktiviteter med hjälp av sinnena, samtliga respondenter lyfter att litteraturen ses som en introduktion till ett tema eller aktivitet, ett hjälpmedel, introduktion och ett komplement till den praktiska aktiviteten som skapar ett intresse hos barnen till att bland annat utföra experiment. Litteratur kan även bidra till ökad förståelse med kombinationen text och bild. Pedagogerna lyfter få begränsningar med litteratur i undervisning av naturvetenskap. Faktaboken ses som för avancerad för barnen och kan behöva förenklas av pedagogen, möjligheten med faktaboken är att den breddar både barnens och pedagogernas kunskap. Den skönlitterära bilderbokens begränsning är dess fiktiva innehåll. Möjligheterna med den skönlitterära bilderboken är att den ses som mer barnanpassad utifrån barnens nivå. Begränsningar med att arbeta med fysikaliska fenomen och kemiska processer genom litteratur är att pedagogerna anser att det är något som framför allt måste upplevas. Då det kan vara svårt för barnen att förstå utifrån en bok i kontrast till djur och natur som anses lättare att läsa om. Möjligheterna med fysikaliska fenomen och kemiska processer genom litteratur anses vara som inspiration till experiment. Den digitala litteraturen ses som mer tillgänglig än den fysiska litteraturen för att den finns till hands i stunden när barnen intresserar sig för något, biblioteket ses som en resurs för att få tag på litteratur inom naturvetenskap. Det framkommer också att naturvetenskapen går att finna i de flesta barnböcker så länge pedagogen använder de naturvetenskapliga glasögonen. Slutsatsen är att litteratur kan användas för att få sammanhang och bli en del i det mångsidiga lärandet tillsammans med den praktiska aktiviteten och boksamtalet.Betyg i Ladok 210606.
10
Stamneströ, Sara Eline, and Elin Jönsson. "Yngre barns rättigheter i förskolans praktik : En kvalitativ studie om 1-3 åringars rättigheter i planerade aktiviteter på förskolan." Thesis, Jönköping University, Högskolan för lärande och kommunikation, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-53403.
Full textAbstract:
Syftet med studien var att undersöka hur 1-3 åringars rättigheter utifrån artikel 2,3 och 13 i barnkonventionen syntes i planerade aktiviteter på förskolan. Följande frågeställningar användes för att besvara studiens syfte: Hur hävdar 1-3 åringar sina rättigheter som utgår från barnkonventionen? Hur interagerar förskollärarna med barnen och på vilka sätt informeras barnen, om, sina rättigheter som utgår från barnkonventionen? Hur diskuterar arbetslaget barnkonventionen?Metoden som användes i studien var öppna observationer som genomfördes på tre olika avdelningar på två olika förskolor samt att det utfördes informella samtal. I resultatet kom det fram att förskollärarna inte diskuterade barnkonventionen varken i arbetslagen eller i barngrupperna, men att barne rättigheter utifrån barnkonventionen däremot kom till uttryck i parktiken. Barnen hävdade sina rättigheter genom kroppsspråk, mimik, känslor, TAKK och verbal kommunikation. Förskollärarna lyssnade på barnen och deras önskemål under de planerade aktiviteterna.
Books on the topic "Praktiska aktiviteter"
1
Gimsing, Bjarne. Begrænset skattepligt: En praktisk problemstilling vedrørende udlændinges aktivitet i Danmark. 2nd ed. København: Foreningen af statsautoriserede revisorer, 1985.
Find full textBook chapters on the topic "Praktiska aktiviteter"
1
Andreassen, Hege. "KAPITTEL 1 Informasjonssystemer er fortellinger om pasienten." In Digitalisering i sykepleietjenestenen – en arbeidshverdag i endring, 15–32. Cappelen Damm Akademisk/NOASP, 2019. http://dx.doi.org/10.23865/noasp.71.ch1.
Full textAbstract:
Helsevesenet har alltid hatt pasienten som mål. Idealene og mulighetene for organisering av helsearbeid har imidlertid endret seg gjennom historien. I vår samtid er «pasienten i sentrum» og «digitalisering» to fremtredende prinsipper for organisering av tjenesten. Begrepene knyttes til kvalitetsforbedringsarbeid innen helsesektoren. For å kunne gi mer god helsehjelp til flest mulig pasienter jobber både fagmiljøene, politikere, byråkrater og forskere for å realisere endringer knyttet til pasientsentrering og bruk av IKT. På et diskursivt nivå er alle enige om at både pasientsentrering og digitalisering er ønskede endringer. Men drar disse trendene alltid i samme retning når de skal oversettes til praktisk sykepleierarbeid? Dette kapitlet handler om spenningen mellom ideen om å sette den individuelle pasienten i sentrum på den ene siden, og idealet om objektive standarder for digital dokumentasjon på den andre. Hvilken fortelling om pasienten velger vi å legge til grunn når vi setter han eller henne i sentrum, og hvordan gjør vi det best mulig? Med utgangspunkt i gjennomgang av litteratur på feltet åpner kapitlet for en diskusjon og refleksjon rundt de faglige og praktiske utfordringene sykepleiere står overfor når de på en og samme tid forventes å sentrere sin aktivitet rundt pasienten, dokumentere digitalt, og bygge egen profesjonskunnskap.