Academic literature on the topic 'Praktiska/estetiska ämnen'

I föreliggande studie undersöks lärarstudenters utveckling av kompetenser inom lärarutbildningen. Studien har sin bakgrund inom de utbildningstrender som har som ambition att föra samman en socialpedagogisk omsorgstradition med en skolämnesinriktad utbildningstradition, där vi menar att lärarutbildningen för lärare i fritidshem utgör ett exempel. Fokusgruppintervjuer har använts för att intervjua 16 avgångsstudenter på lärarprogrammet med inriktning mot arbete i fritidshem på ett lärosäte i Sverige. Intervjuerna analyserades med hjälp av tematisk analys och visar att utbildningen erbjuder skilda lärandemiljöer för utveckling av kompetenser som svarar mot ett dubbelt kompetenskrav: Återskapare, Medskapare och Nyskapare. Analysen tydliggör både skillnader och likheter mellan de tre kompetenserna men det är samtidigt viktigt att se dem som komplementära. Återskapare kännetecknas av en anpassad och reproducerad kompetensutveckling där studenterna aktivt väljer att bli antingen lärare inom fritidshemmet eller i sitt praktisk estetiska skolämne. Medskapare kännetecknas av att studenterna anpassar sig till utbildningens genomförande och producerar en parallell kompetens och blir lärare i fritidshemmet och sitt skolämne. Nyskapare har drag av en produktiv - kreativ kompetens där studenterna använder sina praktisk estetiska ämneskunskaper inom fritidshemmets verksamhet, och sin fritidspedagogiska kompetens i undervisningen av det praktisk estetiska ämnet. Resultatet diskuteras avslutningsvis i relation till utbildningens förmåga att erbjuda en kreativ kompetens. Abstract“The dual competence requirement - A study of teacher student competences in a new teacher education” examines students dealing with a dual competence requirement in teacher education. The study has its’ background in educational trends that aim to bring together a social pedagogical tradition with an educational tradition, with a focus on teacher training in School age educare (fritidshem). Focus group interviews have been used to interview 16 students in teacher education at a university in Sweden with a focus on working in school-age educare. A thematic analysis was implemented, where development of three different competences emerged that correspond to a dual competence requirement, which is Re-creators, Co-Creators and Innovators. The analysis highlights both the differences and similarities between the three competences, while also showing how the competences complement each other. The Re-creators are characterized by adapted and reproduced skills development, in which the student actively chooses to become either a teacher in the school-age educare or his subject. The Co-creators are characterized by the students adapting to the education’s implementation and producing parallel skills and becoming teachers in the school-age educare and their subject. The Innovators feature a productive creative competence in which the students use their practical aesthetic subject knowledge in the school-age educare activities, and their school-age educare skills in the teaching of the practical aesthetic subject. Findings are discussed in relation to the offering of creative skills.

Syftet med denna studie är att genom kvalitativa intervjuer ta del av hur elever i årskurs 9 upplever de praktiska/estetiska ämnenas motivationshöjande möjligheter. Detta för att få en fördjupad kunskap om de praktiska/estetiska ämnenas betydelse för elevernas motivation till lärande. Resultatet grundar sig på nio stycken intervjuer med elever i årskurs 9. Sammanfattningsvis kan sägas att ämnena inte påverkar elevers motivation i lika stor utsträckning som vad läraren i sig gör. De praktiska/estetiska ämnena påverkar elevers inlärning genom att de skapar intressanta och lärorika pauser i det mer teoretiska arbetet. Likaså ökar arbetet i de praktiska/estetiska ämnena deras möjligheter till social utveckling och förmågan att ta eget ansvar i större utsträckning än de mer teoretiska.

Syftet med vårt examensarbete var att söka efter motiveringar som belyser de estetiskt - praktiska ämnens bidragande del för en allsidig utveckling av hela hjärnan. Vi ville undersöka rektorernas syn på balansen mellan teoretiska och estetiskt - praktiska ämnen, samt hur de ser på elevers kunskapsinlärning. Vi använde oss av litteraturstudier och enkätfrågor i vårt arbete. Vi har även följt mediadebatten för att kunna spegla samhällets syn på skolfrågor inom ämnet. En enkätundersökning genomfördes med rektorer i grundskolans senare del. Vi ville ta reda på rektorers uppfattning av en balanserad undervisning kontra kraven på godkänt betyg i svenska, engelska och matematik som ger behörighet till gymnasiet. Två tredjedelar av de tillfrågade rektorerna ansåg att deras skolor hade balans mellan teoretiska och estetiskt - praktiska ämnen, medan en tredjedel menade att det fanns en obalans. Alla tyckte att det var viktigt att skolan kunde erbjuda en balans mellan dessa ämnen. Lite mer än hälften av de tillfrågande tyckte att de var insatta i/visste något om hjärnans inlärningsprocess och minnesfunktion. Rektorerna ansåg att det fanns en statusskillnad mellan teoretiska och estetiskt - praktiska ämnen. Vad som också gick att utläsa från enkätresultatet var att rektorerna ser med oro på den skolpolitiska utvecklingen där kraven på mätbara kunskaper ökar på bekostnad av de estetiskt - praktiska ämnena.

Praktiskt estetiska ämnena anses som viktiga för lärandet för alla elever och i synnerhet för de elever som har svårt för teoretiskt lärande eller är i behov av särskilt stöd. Att lära ut praktisk ligger naturligt inbyggt i praktiska estetiska ämnen, som textilslöjd och hemkunskap, där eleverna ges möjlighet att utveckla sina färdigheter och åstadkomma konkreta resultat.Syftet med denna uppsats är att belysa hur några lärare och elever upplever läromiljön, lärande och de praktiskt estetiska ämnenas betydelse för elever i behov av särskilt stöd. Uppsatsen belyser också hur eleverna själva upplever sitt lärande i dessa ämnen.Studien är en kvalitativ fallstudie och ansatsen är explorativ. De ämnen som ingår i studien är textilslöjd, trä - och metallslöjd, musik, hemkunskap och bild. Materialet består av tre intervjuer med elever på grundskolans högstadium vilka har långvarigt behov av särskilt stöd, fem intervjuer med lärare samt fem observationer i praktiskt estetiska ämnen samt en intervju och en observation under lektion med en speciallärare.Resultaten redovisas utifrån de centrala begreppen, läromiljö, lärande och praktiskt estetiska ämnen, som belyses med hjälp av underteman. Slutsatserna är att praktiskt estetiska ämnen passar elever i behov av särskilt stöd, då de får möjlighet att tillfredställa sina rörelsebehov och att genomföra arbetsuppgifter med konkreta resultat som de själva är nöjda med. Under dessa förutsättningar får de även möjligheten att samarbeta med sina klasskamrater på ett naturligt sätt genom samtal och diskussion kring sina arbeten. Att känna att man klarar av någonting och kan slutföra en uppgift stärker dessa elever och ger dem självförtroende att även klara andra mer teoretiska ämnen. Nyckelord: läromiljö, lärande, praktiskt estetiska ämnen, barn i behov av särskilt stöd och kvalitativ metod

Den praktiska kunskapen synliggörs inte i lika stor utsträckning som den teoretiska,

och vikten av praktiska kunskaper för ungdomar med utvecklingsstörning

uppmärksammas sällan.

Uppsatsens syfte är därför att undersöka den praktiska kunskapen i praktisktestetiska

ämnen på gymnasiesärskolan samt att verka för att synliggöra denna

praktiska kunskap och dess mervärden. Uppsatsen ger en översikt av vad praktisk

kunskap är, vilka diskurser som finns kring praktisk kunskap idag, samt fakta om

utvecklingsstörning och särskola, och skapande i praktiskt-estetiska ämnen.

Genom att göra två semistrukturerade intervjuundersökningar, en med en grupp

pedagoger som undervisar i praktiskt-estetiska ämnen på gymnasiesärskolan, och en

med 9 verksamhetsträningsprogramselever ville jag skaffa mig en uppfattning om

hur undervisningen ser ut i praktiskt-estetiska ämnen på gymnasiesärskolan idag.

Sammanfattningsvis kom jag fram till att skapande verksamhet på

gymnasiesärskolan ger eleverna glädje, bättre självförtroende och många olika

sorters kunskaper och färdigheter, viktiga både för nuet och vuxenlivet, och eftersom

många särskoleelever har begränsade möjligheter att uttrycka sig i tal och skrift är

det viktigt för dem att få uttrycka sig genom att skapa i praktiskt-estetiska ämnen.

Jag kom också fram till att det finns en tudelning mellan praktiska och teoretiska

ämnen på gymnasiesärskolan och att eleverna kan göra kunskapsvinster om

pedagogerna arbetar mer ämnesöverskridande. Vidare fann jag att många personer

med utvecklingsstörning har ett speciellt och personligt uttryck i sina alster.

Vi har i det här arbetet inriktat oss på att ur ett elevperspektiv undersöka tendenserna till barns och ungas utveckling i kommunikation och samarbete i de praktisk-estetiska ämnena. Vi har valt att undersöka detta ur ett sociokulturellt perspektiv av den orsaken att vi anser att det är en teori som redan finns inom det praktisk-estetiska fältet. Vår undersökning har grundat sig i följande frågeställningar: Vad betyder begreppen kommunikation och samarbete enligt eleverna? Hur kommunicerar och samarbetar eleverna i dessa ämnen? Kan dessa ämnen bidra till elevernas utveckling i samarbete och kommunikation och i så fall hur? Dessa frågeställningar har vi undersökt med hjälp av enkäter, intervjuer och observationer på två skolor inom Malmö kommun.I undersökningen kom vi fram till att de praktisk-estetiska ämnena har en betydande roll för elevernas utveckling i kommunikation och samarbete. Med stöd av det sociokulturella perspektivet bekräftar vi de praktisk-estetiska ämnenas plats i grundskolan. Ett ökat inslag av det sociokulturella perspektivet i grundskolan anser vi borde bidra till ökad inlärning och social utveckling hos eleverna.

This work is about the four artistic subjects theater, music, dance and art, and how teachers can use them as tools in the Swedish education. The aim is to identify the role that the artistic subjects may have in school, their pros and cons, as well as the teachers' attitude towards them. The work is divided into two parts, the theoretical part focuses on research, andpracticepart is based on a quantitative survey with 274 questionnaires, as well as a qualitative survey with three interviews, where all the informants are active teacher at the minimum ages. What emerged from the study is that it doesn’t differ much between research and reality, or in other words the theory and practice, when it comes to the artistic subjects as tools in regular education. The artistic subjects can be time consuming, but if a teacher takes the time they can help both teachers and students in their development. It has also been shown that many of the active teachers do not fully understand what the artistic subjects contains, but when they get concrete example is the vast majority of them in favor of using the artistic subjects as tools in their teaching.

Syftet med detta arbete är att göra en kritisk undersökning av regeringens beslut att slopa kursen Estetisk verksamhet som kärnämne i gymnasieskolan samt att beröra vikten av estetiska ämnen i skolan. Vidare syftar denna studie på att inte bara kritisera regeringens beslut, utan snarare försöka förstå hur man kommit fram till detta beslut. Inledningsvis ges en litteraturöversikt av tidigare forskning kring estetik och kunskap. Sex kvalitativa intervjuer har genomförts, två med gymnasielärare och fyra med gymnasieelever om deras syn på dessa frågor. Uppsatsen avslutas med ett analyskapitel där litteraturen vävs samman med resultaten från intervjuerna. Mitt resultat visar att beslutet att slopa kursen Estetisk verksamhet som kärnämne är mycket ogynnsamt och dessutom taget utan godtagbar analys eller teoretiskt stöd.

Syftet med studien är att undersöka hur ett antal lärare undervisar nyanlända elever i de praktiskt- estetiska ämnena hem- och konsumentkunskap och textilslöjd samt i det teoretiska ämnet svenska som andraspråk. Detta till en bakgrund av att de praktiskt- estetiska ämnena ses som lämpliga att använda som sluss då nyanlända elever ska övergå till reguljära klasser.  Studiens frågeställningar ämnar undersöka huruvida och i vilken grad lärarna i de olika ämnena anpassar och kontextualiserar undervisningen för nyanlända elever.   Studien tar avstamp i en tro om att språkutveckling sker i socialinteraktion i kombination med praktiskt undervisning med kognitivt utmanande lärosituationer. Frågeställningar belyses ur ett sociokulturellt perspektiv där Jim Cummins modell för andraspråkselever används som analysverktyg. Modellen utgörs av två nivåer, kognitiv nivå och graden av situationsberoende/kontextualisering och syftar till att hjälpa lärare att lägga undervisningen på en nivå där eleven får stöd av kontexten samtidigt som hen blir kognitivt utmanad.   För att besvara studiens syfte och frågeställningar utfördes fem semistrukturerade intervjuer och fem högstrukturerade observationer med fem lärare på två skolor i olika kommuner i Mellansverige, där samtliga lärare undervisade nyanlända elever i ett eller flera ämnen.   Resultatet visar att lärarna oberoende av ämne anpassar undervisningen på ett likartat sätt genom förenklingar. Lärarna i svenska som andraspråk anpassar dock undervisningen i större omfattning än lärarna i de praktiskt- estetiska ämnena. Ytterligare resultat som kan utläsas ur empirin är att ämnet hem- och konsumentkunskap utmärker sig då ämnet ofta håller sig på en nivå där eleverna får kontextuell hjälp samtidigt som de blir kognitivt utmanade.   Slutsatsen är att de praktiskt- estetiska ämnena kopplar samman teori och praktik vilket gör att undervisningen kontextualiseras på ett naturligt sätt.