Academic literature on the topic 'Präster'

Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles

Select a source type:

Consult the lists of relevant articles, books, theses, conference reports, and other scholarly sources on the topic 'Präster.'

Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.

You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.

Journal articles on the topic "Präster"

1

Lundgren, Eva. "Samspel, maktkamp och sexualisering - om 42 präster i norska kyrkan." Tidskrift för genusvetenskap 10, no. 2 (June 23, 2022): 49–62. http://dx.doi.org/10.55870/tgv.v10i2.5308.

Full text
Abstract:
/ denna artikel undersöker Eva Lundgren relationen mellan yrkesutövning och mötet mellan man och kvinna. Hon diskuterar varför olika grupper av präster förhåller sig olika till sin yrkesroll och att de manliga prästerna ser själavården som ett fält för sexuella spänningar och tändningar medan kvinnliga präster helt avvisar denna tanke.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Kontro, Miia. "Religiöst rättfärdigande bakom eutanasiattityder bland evangelisk-lutherska präster i Finland." Thanatos 11 (December 21, 2022): 3–16. http://dx.doi.org/10.57124/thanatos.125286.

Full text
Abstract:
Denna artikel undersöker det religiösa rättfärdigandet av eutanasi bland det finska evangelisk-lutherska prästerskapet. Jag strävar efter att besvara följande fråga: Vilken typ av religiös motivering använder prästerna för att förklara inställningen till eutanasi? Data består av svar (n=216) på ett elektroniskt frågeformulär som skickades ut till medlemmar i Finlands kyrkas prästförbundet. En tematisk analys gjordes av svaren. Fyra teman utkristalliserades ur svaren som speglar tankar om roller och relationer mellan Gud och människor. ”Livets helighet” lyfter fram synpunkterna relaterade till det unika med mänsklig existens. ”Guds allsmäktighet” visar maktrelationerna mellan Gud och människor. ”Bibelns auktoritet” speglar synsätt där Bibelns regler och undervisning och den kristna läran ses som bindande. ”Den gyllene regeln” betonar ett människocentrerat förhållningssätt. Fynden tyder på att religiöst rättfärdigande av dödshjälp innefattar grundläggande föreställningar om Gud och den mänskliga existensens natur, så som den framträder utifrån etisk argumentation. Dessa uppfattningar sträcker sig djupt in i en persons syn på livet och andlighet, vilket gör det svårt att hitta kompromisser mellan olika åsikter.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Welander, Martin, Jenny Sylvin, Carola Envall, and Sara Nordlund-Laurent. "Recensioner." AVAIN - Kirjallisuudentutkimuksen aikakauslehti, no. 3 (September 1, 2014): 47–56. http://dx.doi.org/10.30665/av.74957.

Full text
Abstract:
Martin Welander Christer Kihlman ur queerperspektiv Mikko Carlson: Paikantuneita haluja. Seksuaalisuus ja tila Christer Kihlmanin tuotannossa Jenny Sylvin Litterär flerspråkighet i olika varianter Julia Tidigs: Att skriva sig över språkgränserna. Flerspråkighet i Jac. Ahrenbergs och Elmer Diktonius prosa Carola Envall Myndighet, själavård, löje: präster i svenska romaner under två sekler Eva Fjellander: Myndighetsperson, själasörjare eller driftkucku. En studie av prästgestalter i svenska romaner 1809–2009 Sara Nordlund-Laurent Mångtydiga berättelser om litteraturen i skolverkligheten Katarina Rejman: Litteratur och livskunskap – modersmålslärarens berättelse om undervisningen i årskurs 7–9
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Winroth, Anders. "Herr Johan och upprorsmakaren Gustav Vasa." Släkthistoriska Studier, no. 1 (June 23, 2023): 106. http://dx.doi.org/10.55797/tgw724.

Full text
Abstract:
En handling i penitentiariearkivet ger intressanta ögonblicksbilder från Gustav Vasas uppror (eller befrielsekrig, beroende på perspektiv) mot Kristian II. Prästen Johan Johansson tillfångatogs av Gustavs trupper, träffade denne troligen i Norrala, och verkade sedan för honom både som krigare och som präst. Möjligheten att han därvid hade spillt blod är orsaken till att Johan reste till Rom för att få sina synder förlåtna och bli återinsatt som präst. Den latinska texten från penitentiariearkivet återges efter utgåvan i Svenskt diplomatarium och en svensk översättning meddelas.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Lepola, Marcus. "Koloniala maktspel." Budkavlen 90 (May 22, 2023): 66–81. http://dx.doi.org/10.37447/bk.130013.

Full text
Abstract:
Den koloniala situationen omfattar många olika aktörer och identiteter, även om aktörerna i detta maktförhållande polariseras i kolonisatörer och koloniserade, av vilka de sistnämnda ofta uppfattas som maktlösa och underkuvade. Denna uppfattning kan vara missvisande eftersom makten i den koloniala situationen inte är oinskränkt, den är en komplex och instabil helhet och kommer till i uttryck i de maktförhållanden som uppstår mellan kolonisatör och koloniserad. Detta maktförhållande formas ytterligare av den kulturella bakgrund som aktörerna i detta förhållande pejlar sin egen position mot och av hur deras agerande anpassas till den koloniala situationen.Denna artikel begränsas till att omfatta specifika lägen i den koloniala situationen i Sitka, Alaska under den ryska koloniala perioden, kring mitten av 1800-talet. Den finländska medverkan i den rysk-koloniala tiden i Alaska utgör en säregen parentes. Flera svensktalande finländare hade nått ett högt förtroende och tilldelats höga poster inom Rysk-amerikanska kompaniet som fungerade som ett regeringsredskap för det ryska imperiet i Alaska. Finländare figurerade som guvernörer, läkare, präster, befälhavare, tjänstemän m.m. Situationen för finländarna i Alaska var minst sagt säregen. Finländarna representerade den extrema västliga delen av det stora ryska imperiet i kolonierna som utgjorde den extrema östliga delen av samma rike. Finland var vid denna tidpunkt också ”koloniserat” av samma övermakt som gjort anspråk på Alaska.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Lenhammar, Harry. "André Swanström, Mystiker, präster och väckelsens arvingar: studier kring den österbottniska separatismen, Kyrkohistoriska arkivet vid Åbo akademi, Meddelanden 39, (Åbo 2007). 146 s." Sjuttonhundratal 6 (October 1, 2009): 165. http://dx.doi.org/10.7557/4.2800.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Schöttle, Markus. "Weltweit präsenter." ATZelektronik 11, no. 1 (February 2016): 3. http://dx.doi.org/10.1007/s35658-015-0643-5.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

bf. "Themenbereich Adipositas wird präsenter." gynäkologie + geburtshilfe 20, no. 2 (April 2015): 44. http://dx.doi.org/10.1007/s15013-015-0658-2.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Weyen, Frank. "Präses vs. Bischof." Pastoraltheologie 105, no. 9 (September 2016): 408–23. http://dx.doi.org/10.13109/path.2016.105.9.408.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Frisch-Volkert, Lucien. "Vaterschaft und Psychopathologie." PiD - Psychotherapie im Dialog 21, no. 04 (November 20, 2020): 67–71. http://dx.doi.org/10.1055/a-0987-6263.

Full text
Abstract:
Väter übernehmen zunehmend Betreuungs- und Erziehungsaufgaben. Aufgrund von sich angleichenden Rollen, fortschrittlicher Familienpolitik und wirtschaftlichem Druck werden Väter künftig noch präsenter werden. Das Bewusstsein für väterliche Psychopathologie hinkt dieser Entwicklung hinterher. Als primäre Bezugspersonen haben beide Eltern einen wichtigen Einfluss auf die psychische Gesundheit ihrer Kinder.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
More sources

Dissertations / Theses on the topic "Präster"

1

Häggström, Ulrica. "Vägen mot kvinnliga präster : en jämförande studie med judendomen." Thesis, University of Gävle, Department of Humanities and Social Sciences, 2004. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-539.

Full text
Abstract:

Det främsta syftet har varit att se hur vägen varit för de kvinnliga prästerna, och även den teologiska argumentationen för och emot kvinnliga präster. Jag har jämfört denna studie med judendomen. För att få ytterligare ett sammanhang gör jag även speglingar av den katolska kyrkans hållning i frågan. Jag kommer först och främst att visa hur Svenska kyrkan tagit emot kvinnorna till prästämbetet. Kanske utgör också det en perfekt utgångspunkt för att studera vad som överhuvudtaget händer när kvinnor kliver in i den dominerande manliga kyrkliga maktstrukturen. Jag kommer även i denna uppsats att försöka visa hur processen har utvecklats genom tiderna och var den står idag när det gäller argumentation för och emot i dessa två kvinnliga gruppers religionsutövning.

Är traditionen den största orsaken till kvinnornas mödosamma väg till jämställdhet eller är det andra faktorer som styr? Frågan om de kvinnliga prästernas vara eller inte vara har föregåtts och följs fortfarande av en häftig debatt. Som t.ex. i den artikel i DN som jag nyligen läste: ”Nej, till kvinnliga präster men, ja till jämställdhet." Upphäv yrkesförbudet för prästkandidater som säger nej till kvinnliga präster, uppmanar insändarskribenten. Vi har inte råd att mista dessa präster som oftast är både begåvade och engagerade.”

Jag har även undersökt om själva sakfrågan skiljer sig åt mellan kvinnliga präster och kvinnliga rabbiner. Jag vet att det finns likheter och naturligtvis olikheter hos dessa båda grupper. Dessutom finns det de som tror att ordningen med kvinnliga präster inte överensstämmer med Guds vilja i Bibeln och hänvisar till det faktum att Jesus inte valde några kvinnliga apostlar.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Granath, Åsa. "Kyrkans önskemål kring ledaregenskaper hos präster : En fördjupad förståelse för vilka ledar- och utvecklingsegenskaper prästen förväntas besitta vid anställning i Svenska kyrkan och EFS." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-359451.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Malm, Hans William. "När prästen varit stygg : Den livslånga disciplineringen, under studentåren och i tjänst, av präster med omoraliskt leverne i Åbo stift kring mitten av 1600-talet." Thesis, Mittuniversitetet, Institutionen för humaniora och samhällsvetenskap, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-42203.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Olsson, Malin. "Prästen under 1800-talet ur ett maktperspektiv. En kvalitativ textanalys utifrån Foucaults disciplinteori." Thesis, Högskolan i Halmstad, Sektionen för humaniora (HUM), 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-24822.

Full text
Abstract:
Syftet med uppsatsen är att undersöka prästens makt i församlingen under 1800-talet i Sverige utifrån Foucaults disciplinteori. Uppsatsen skall svara på hur prästens makt över församlingen gav dem möjlighet att utöva disciplin och hur de kunde disciplinera församlingsmedlemmarna. Som teoretisk utgångspunkt används Foucault tankar med hierarkisk övervakning, normaliserande sanktionens metoder (straff) och examen. Materialet är hämtat från tidigare studier om prästens liv, församlingsmedlemmarnas plikter och husförhör. Uppsatsen visar att prästens makt går att applicera i Foucault tankar om makt med hjälp av disciplin.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Ölund, Zandalee. "Prästernas hållning till de kyrkliga reglerna under senmedeltiden." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för idé- och samhällsstudier, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-140158.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Kainz, Maria. "Kvinnliga imamer och kvinnliga katolska präster : En komparativ studie mellan kvinnliga imamer och kvinnliga katolska präster med fokus på feministiska argument såväl som de motståndsargument som finns runt frågan." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för kultur-, religions- och utbildningsvetenskap, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-14871.

Full text
Abstract:
Problem: När predikan ges inom islam eller katolicismen tillåts och förväntas att både kvinnor och män deltar under islams fredagsbön och den katolska kyrkans mässa på söndagar. Dock tillåts inte kvinnor att leda denna kollektiva bön utan exkluderas från möjligheten att ta upp och diskutera samhällsorienterade ämnen med utgångspunkt från liturgi och heliga skrifter. Detta upplevs som ett problem och ett flertal progressiva kvinnor och män världen över börjar ifrågasätta denna ordning och vill få till en förändring där man och kvinna har lika möjligheter och rättigheter inför Gud.Syfte: Syftet med denna uppsats är att studera de argument som framförs av företrädare för en konservativ diskurs och med företrädarna för en feministisk diskurs när det gäller frågan om kvinnliga religiösa ledare under gemensam bön inom islam och katolicismen.Metod: Komparativ litteraturstudie i kombination med hermeneutisk metod.Teoretisk referensram: Liberalfeminism, makt, konservativ och feministisk diskurs.Resultat: De feministiska argumenten är ett samtida fenomen som utgår från ett universellt betänkande om lika möjligheter och rättigheter för kvinnor och män. Feministerna kräver en omtolkning av de heliga skrifterna utifrån ett icke-androcentriskt förhållningssätt för att påvisa sin retorik.Den konservativa diskursen utgår från patriarkaliska och traditionella argument där de stödjer sig på enskilda passager i de heliga skrifterna och apostelisk tradition för att exkludera kvinnor.Uppsatsen påvisar att nätverk, ärvda titlar och tradition betyder mer än kunskap i det religiösa sammanhanget. Båda de undersökta religionerna uppvisar dock en förändringshistoria i takt med att samhället förändras vilket skulle kunna vara den framtida nyckeln till kvinnornas religiösa ledarroll.Nyckelord: feministisk exegetik, ledarskap, fredagsbön, katolsk mässa.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Göthe, Therese. "”Vi är väl inga jävla präster” : - ungdomars attityder till och användande av svordomar." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för nordiska språk, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-176771.

Full text
Abstract:
Denna uppsats syfte är att undersöka vilken inställning och attityd ungdomar har till användandet av svordomar och det som klassificeras som ”fult språk”. Den undersökningsmetod som användes var en enkätundersökning som delades ut till en gymnasieklass på en central gymnasieskola i en mellanstor svensk stad. Den grupp som eftersträvades skulle vara så homogen och ha en så jämn könsfördelning som möjligt. Det ordinarie antalet elever i klassen uppgick normalt till strax över trettio men vid tillfället närvarade endast 24 – 8 flickor och 16 pojkar. Resultatet visar på att ungdomarna använder sig ganska frekvent av svordomar men också att de är medvetna om att det inte är något bra att göra, men anser samtidigt att det inte finns något som skulle vara fel med det. Den vanligaste svordomen som dessa ungdomar använder sig av är personbenämningen ”hora” som används frekvent bland både killarna och tjejerna och det är också den som båda grupperna anser vara en av de grövre svordomarna som man kan använda sig av.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Bjurvald, Johnzon Jesper. "Social rörlighet över längre tid : Lärdomar från rekryteringen av präster under 140 år." Thesis, Uppsala universitet, Ekonomisk-historiska institutionen, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-340777.

Full text
Abstract:
I denna uppsats undersöks den sociala rekryteringen till det svenska prästerskapet mellan åren 1826 och 1970. Forskningsproblemet är rotat i en bred metodologisk diskussion kring vad som egentligen utgör de historiska förutsättningarna för social rörlighet och vilket sätt som fungerar bäst för att komma fram till detta. En stor skiljelinje i den samtida forskningen gäller huruvida stora förändringar av samhället så som industrialisering och byggandet av en välfärdsstat över huvud taget påverkar förutsättningarna för uppåtgående social mobilitet.Uppsatsen undersöker social rekrytering genom tillämpningen av biografiska matriklar där präster är intecknade. Måtten på rörlighet som tillämpas ser till olika spridningar av efternamn och yrkesstatus hos prästernas föräldrar. Skiljelinjen i forskningsläget uttrycks som två olika teorier, Industrialiseringsteorin och Lagen om mobilitet. Den första menar att det går att förvänta sig markanta förändringar i den sociala rörligheten från och med industrialisering och den senare slår fast att social rörlighet är konstant över tid och okänslig för stora förändringar i samhället.Måtten som appliceras i uppsatsen erhålls från förespråkare av de två teorierna, dels för att jämföra måtten i sig och dels för att knyta samman metodologiska ansatser med hypoteser som jämte uppsatsens syfte får styra undersökningen. Resultatet visar att statliga reformer förknippade med industrialisering så som skiftesreformer har en avgörande effekt på materialet, men det står också klart att förändringar i själva samhällsyrket präster besitter också påverkar resultatet. Utöver detta står det också klart att social rörlighet i form av ökad representation av samhällsklasser sker oberoende av samhällsreformer sakta och konstant. Slutsatsen är att industrialisering har en tydlig effekt på social rörlighet men att rörligheten inom det svenska prästerskapet inte går att förklara ordentligt utan att ta hänsyn till utvecklingen av deras samhällsyrke.
The following essay explores the recruitment of Swedish priests between the years 1826 and 1970. The research problem stems from a broad methodological discussion among researchers concerned with what the historical preconditions for social mobility are, and how we are supposed to go about gauging it. A clear fault line between researchers concerns the impact of industrialization and the derivatives of it on social mobility, and whether historical change of this type actually influences upward social mobility at all.The source material utilized consists of biographical records on Swedish priests, using the data provided by these, the study measures social mobility by comparing the representation of surname groups and class attainment in the priest population over time. The identified fault in previous research is expressed by its division into two distinct theories: The Industrialization thesis and The law of mobility. The first theory states that changes in the rate of social mobility occurs in conjunction with industrialization and the latter states that the rate of mobility is constant over time.The applied measurements are procured from vocal supporters of both theories, partly in order to develop reasonable hypotheses for the essay, and partly to compare the measurements themselves. The results show that societal reforms associated with industrialization, explicitly those introduced by the government such as the rationalization of agriculture during the 19th century have a crucial effect on the distribution of surnames and class status. On the other hand, this change was slow and remarkably constant over longer time periods. The conclusion is that industrialization and its derivatives have a significant effect on social mobility, but that the mobility among the Swedish priesthood cannot be properly explained without taking the transformation that the role of priest underwent during the observed period.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Hultdin, Joel. "För oss utgiven : En empirisk undersökning av nattvardssynen hos präster i Luleå stift." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för idé- och samhällsstudier, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-131967.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Sjöholm, Anna Carin. "Nu är kyrkans officiella roll borta : En intervjustudie om fyra prästers syn på Svenska kyrkans förändring i det sekulariserade Sverige." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för kulturvetenskaper (KV), 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-44018.

Full text
Abstract:
In this essay I will examine the views of the Church of Sweden on the secularization taking place in Swedish society. The Church of Sweden was disestablished in 2000. This was an important part of the secularization process that has occurred in the country. The purpose of this paper is to examine various views of four priests regarding the church's declining influence in the community, and look at how the church's norms have slowly loosened up, taking as an example members of the Church of Sweden as nonbelievers. Through this essay I will define secularization theory, look at the various changes that have occurred in parish activities, and interview four priests from various parishes in Växjö diocese. The results showed that the priests had a positive attitude towards the separation between church and state, even though it means that membership statistics have fallen. With secularization, privatization has increased, but the ritual customs of the society are still used in the public arena. The four priests’ views on this is that there must still be some religious interest when making an active choice to marry or baptize their children in the church activities, for example. Yet the Christian basis of society has not been erased, the religious traditions are now seen more as traditions. Secularization influence on the number of active members is different in parishes across the country, and then it specifically worship services. The downward tendency in membership statistics of the Church of Sweden means that many churches will be closed shortly. The only thing that the church now performs on behalf of the state are funeral services.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
More sources

Books on the topic "Präster"

1

Hammar, H. B. I ärkebiskopens skugga. Stockholm: Carlsson, 2007.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Långström, Hakon. Ljusår och mörkrum. Helsingborg: GAudete, 2008.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Wahlström, N. Fr. Minnen och erfarenheter från min tillryggalagda lefnadsbana. Uppsala: Columna, 2008.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Hornung, Peter. Du skaffade rum för mina steg-: En jesuit berättar. Ängelholm: Fredestad, 2007.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Carlsson, Olle. Mitt himla liv. Stockholm: Bonnier existens, 2009.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Macy, Gary. The hidden history of women's ordination: Female clergy in the medieval West. Oxford: Oxford University Press, 2007.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Uppsala, Stiftshistoriska kommittén i., ed. Ordets tjänare: Präster tillhörande Upsala stift avlidna 1980-1998 : minnesord och minnesbilder vid prästmötet i Uppsala 1998. Uppsala: Stiftshistoriska kommittén i Uppsala, 1998.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Sundman, Boel Hössjer. Äntligen stod hon i predikstolen!: Historiskt vägval 1958. Stockholm: Verbum, 2008.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Wilhelmsson, Håkan E. Frimodig och trofast: En vänbok till Christina Odenberg, Lunds stifts biskop 1997-2007. Lund: Arcus, 2007.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Michael, Hutton Jeremy, ed. Levites and priests in history and tradition: Edited by Mark Leuchter and Jeremy M. Hutton. Atlanta: Society of Biblical Literature, 2011.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
More sources

Book chapters on the topic "Präster"

1

Runde, O. "Begrüßung durch Senator O. Runde, Präses der Behörde für Arbeit, Gesundheit und Soziales." In Die Plattenosteosynthese und ihre Konkurrenzverfahren, 1. Berlin, Heidelberg: Springer Berlin Heidelberg, 1991. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-642-76328-1_1.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Prüfer-Storcks, Cornelia. "Senatorin und Präses der Behörde für Gesundheit und Verbraucherschutz der Freien und Hansestadt Hamburg." In Zukunft der Pflege, 25–27. Wiesbaden: Springer Fachmedien Wiesbaden, 2015. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-658-08137-9_4.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Galjaard, Jeannette. "»Presbyterial und synodal organisiert«. Grußwort der Vize-Präses der Protestantischen Kirche in den Niederlanden." In Emder Synode 1571, 37–38. Göttingen: Vandenhoeck & Ruprecht, 2022. http://dx.doi.org/10.13109/9783666517082.37.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

"Geleitwort von Präses Dr. Thorsten Latzel, Evangelische Kirche im Rheinland." In »Nicht du trägst die Wurzel, sondern die Wurzel trägt dich«, edited by Wolfgang Hüllstrung and Hermut Löhr, 11–14. Evangelische Verlagsanstalt, 2023. http://dx.doi.org/10.5771/9783374069330-11.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Reports on the topic "Präster"

1

Schmeissner-Darkow, Jonas. Projekt „Teilhabe fördern – Einsamkeit begegnen“. Socialnet, 2024. http://dx.doi.org/10.60049/e6zd5qj8.

Full text
Abstract:
Das Thema Einsamkeit und Einsamkeitsbewältigung wird in unserer Gesellschaft zunehmend präsenter wahrgenommen, ist eine gesamtgesellschaftliche Herausforderung und muss intersektional bearbeitet werden. Daher wurde im Landesverein 2021 entschieden, das Thema Einsamkeit und Teilhabe in den Fokus zu nehmen und das Projekt „Teilhabe fördern – Einsamkeit begegnen“ ins Leben gerufen.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
We offer discounts on all premium plans for authors whose works are included in thematic literature selections. Contact us to get a unique promo code!

To the bibliography