Academic literature on the topic 'Praxisgemenskap'

The purpose of this study was to investigate the English writing activities of young Swedes on the site FanFiction.net to determine what type of differences were perceived between this activity and the writing activities taking place in upper secondary English courses, what effects fan fiction had on their English skills as well as what possibilities were perceived in regards to using fan fiction as a tool of learning. Methods used include an interview study along with a textual analysis to determine changes in grammatical complexity, errors and mistakes. Results indicate that partaking in fan fiction-related communities of practice in English can potentially improve language skills. Results also showed that informants valued interaction and practical language use, largely perceiving the formal teaching of English as lacking in opportunities for practical, contextually relevant and creative language use. However, introducing fan fiction and its practices of peer-reviewing in a formal educational setting was also perceived as risky, at the same time as there existed a sense of optimism that the fan fiction format and its practices could both be used to facilitate learning.

Uppsatsen är en undersökning av elevers och lärares upplevelser av lärandet i slöjden. Frågeställ-ningarna berör innehållet i lärandet, sättet att lära och syftet med ämnet. Metoden är observationer med låg struktur och semistrukturerade intervjuer med lärare och elever, delvis inspirerade av observationerna. Studien gjordes på två olika skolor. Antalet observationer är sju, elevintervjuerna är 17 och lärarintervjuerna fyra. I litteraturgenomgången behandlas Nationella utvärderingen 2003, vars resultat är en utgångspunkt för studien. Vidare ingår litteratur om slöjd i skolan, om mästarlära, tyst kunskap och situerat lärande. Resultatet av studien visar att när eleverna talar om vad de lär sig i slöjden kan man dela upp deras utsagor i två nivåer. Dels handlar det om uttalanden om vad de lär sig i slöjden, dels om uttalanden om vad en duktig slöjdelev kan, eller vad läraren sätter betyg på. På den första nivån handlar det framför allt om ämnesfakta, den andra nivån är mer mångfacetterad. Där handlar det ofta om över-gripande förmågor, som t ex självständighet och problemlösningsförmåga. När lärarna talar om vad lärinnehållet i slöjden är ingår båda nivåerna. Vidare visar resultatet att sättet att lära i slöjden är att lära genom att göra och att lära av varandra, både av läraren i ett traditionellt mästar-lärlingförhållande och av kamrater. Vissa delar av slöjdkun-skaperna tycks vara svåra att verbalt formulera, kunskapen kan ses som kroppslig. Eleverna upplever inte att slöjden har någon betydelse för vidare studier eller arbetsliv, utan ser en-bart vardagskunskaperna som användbara. I jämförelse med skolans övriga undervisningsämnen ses slöjd av eleverna som oväsentlig. Lärarna anser att de förmågor slöjden utvecklar är väsentliga för elevernas framtida liv. Lärarna anser också att syftet med slöjden är att utveckla hela människan. Resultaten diskuteras utifrån frågeställningarna och litteraturen.

Den här studien har som syfte att bidra med kunskap om förskollärares arbete med barns rätt till utveckling av sitt modersmål i förskolan. Det har undersökts vilka utmaningar och möjligheter som finns i det här arbetet, samt hur barngruppens olika modersmål får utrymme i förskolans pedagogiska miljö. År 2017 var det en femtedel av alla barn i förskolan som talade ett annat modersmål än svenska, har modersmål blivit en aktuell del av förskolans vardag. Undersökningen har genomförts med kvalitativa semistrukturerade intervjuer med förskollärare och observationer av miljön i de verksamheter där förskollärarna arbetar. Resultatet visar att förskollärarna ser det som en utmaning att få en likvärdighet mellan de olika modersmål som barnen i barngruppen talar, samt att bristen på tid gör att det kan vara svårt att hinna tillgodose alla barns olika språk. Förskollärarna beskriver vikten av att arbetslaget reflekterar över dessa utmaningar för att kunna skapa förutsättningar för alla barn att utveckla sitt modersmål. Möjligheterna som framkommer är att eftersom det är så många barn som behöver stöd i sitt modersmål så har förskollärarna erövrade nya erfarenheter och genom dem har det uppkommit möjligheter och strategier i hur arbetet kan gå till. Vad gäller den pedagogiska miljön framkommer att mest fokus när det kommer till språk är det gemensamma språkandet. Barnens olika modersmål synliggörs inte i samma utsträckning som det svenska språket gör.

I den här kvalitativa studien har jag tittat närmare på de låtval man gör inom ämnet ensemble på gymnasieskolan och Kulturskolan. Jag har med hjälp av praxisgemenskap som teori och semistrukturerade intervjuer som metod av tre gymnasielärare, två lärare på Kulturskolan och en lärare på ett högstadium med musikinriktning sökt svar på följande forskningsfrågor: I vilken utsträckning uppdaterar lärare sin ensemblerepertoar med samtida låtar? Vad anser ensemblelärare om samtida musik ur ett pedagogiskt perspektiv? Vilka faktorer påverkar vad som används som undervisningsmaterial på ensemble lektionerna? Det jag fann var att det inom gymnasieskolan var få gånger det användes samtida låtar men att det var mer blandat på kulturskolan. Detta trots att lärarna egentligen inte såg något pedagogiskt hinder för att använda det i sin undervisning. De faktorer man hänvisade till angående varför man inte oftare använde samtida låtar i sin undervisning var bland annat skollag, att det kräver mer förberedelser och att man som lärare är mer trygg när man använder äldre, mer välkända låtar.

Syftet med mitt arbete är att synliggöra vilka uppfattningar några lärare på gymnasiets estetiska program har om sin undervisning i tredimensionellt skapande i ämnet Bild. Studien beskriver också tredimensionellt skapande som ett språk bland andra språk som elever kan erövra, med stöd i konstnärlig forskning. Jag söker svar på tre forskningsfrågor. Vilken vikt uttalar lärarna att de lägger vid handens möte med materialet? Hur förhåller sig lärarna till att eleverna arbetar i grupp och tar del av andras läroprocesser i tredimensionellt skapande? Hur beskriver lärarna att de tar hand om elevernas kritiska moment i sina läroprocesser? Som datainsamlingsmetod har jag använt kvalitativa intervjuer. Empirin har tolkats utifrån ett hermeneutiskt synsätt där uttolkarens förförståelse spelar roll för mötet med empirin. Lärarnas uttalanden har sedan sammanställts till sex diskurser, enligt en socialkonstruktivistisk diskursmodell. Resultatet visar att eleverna enligt lärarnas utsagor har stora brister i sina spatiala förmågor då de kommer till skolan. Lärarna uttalar också att de är kluvna mellan att se eleverna som måluppfyllande eller som individer på väg mot ett konstnärligt eller praktisk yrke. Lärarna uttrycker att de uppvärderar ett lärande i grupp samt ett där skapande utifrån olika materials egenskaper är centralt. För att utveckla elevernas spatiala förmåga uttalar lärarna att de ger riktade hantverksuppgifter. Genom att balansera lust och utmaning uppger lärarna att de didaktiskt kan hantera de långa hantverkspass som krävs.

Problemformulering och Syfte: Ämnet som huvudsakligen har undersökts i studien är kommunikation i online communities, digitala grupper på internet. Problemet som vi stött på och avgränsade oss till under detta ämne var sexism inom digital kommunikation. Utifrån ett medie- och kommunikationsvetenskapligt perspektiv var studiens syfte att observera på hur tonaliteten kring samtalet om aktier och privatekonomi utspelat sig i en kvinnlig respektive en könsblandad facebookgrupp. Utifrån resultaten och med utgångspunkt i feministisk teori, praxisgemenskaper och social marginalisering har vi dragit slutsatser om huruvida tonaliteten i grupperna kan ha påverkat kvinnors intresse för aktier och privatekonomi. Huvudresultat: Ur ett medie- och kommunikationsvetenskapligt perspektiv har vi genomfört kvantitativa innehållsanalyser vilket gav ett resultat som visar att den könsblandade facebookgruppen hade en mindre uppmuntrande tonalitet jämfört med den kvinnliga. Det visar sig också att den könsblandade gruppen är mansdominerade och har skapat en effekt av separatism där kvinnor väljer att avlägsna sig till andra forum där de får mer utrymme att vara en del av samtalet. Metod: För att kunna besvara syfte och frågeställningar har en kvantitativ innehållsanalys genomförts genom datainsamling från totalt 252 facebookinlägg med tillhörandekommentarer. Detta gjordes med hjälp av ett kodschema som behandlade 93 variabler.

Syftet med studien är att vidga förståelsen för hur olika instrumental- och ensemblelärare inom klassisk musik och folkmusik upplever prestige. Detta undersöks i deras roller som både musiker och musiklärare. Därtill undersöks hur dessa musiklärare arbetar förebyggande mot negativ prestige i musikundervisning. I musikpedagogisk litteratur lyser ordet prestige med sin frånvaro. Istället används negativt laddade synonymer vilka kan kopplas ihop med min tolkning av negativ prestige. Tidigare forskning påvisar hur praxisgemenskapens gemensamma värderingar och hemmiljön är påverkande faktorer för prestige i musikundervisning för såväl lärare som elever. Studien är kvalitativ med en komparativ design och tar utgångspunkt i hermeneutiken. Data har samlats in med hjälp av semistrukturerade intervjuer med sex musiklärare på gymnasiet, folkhögskola och musikhögskola. Datan analyserades sedan med metoderna hermeneutisk meningstolkning och tematisk analys. I resultatet framkommer att krav, status, och duktighet förknippas med prestige av informanterna. Okunskap och stolthet framläggs därtill som huvudsakliga ursprungskällor för negativ prestige. Informanterna berättar att de i eget musicerande upplever prestige i samband med konkurrens mellan lärosäten och i form av olika sorters tävlingar. I undervisning berättar informanterna att prestige mellan lärare och mellan lärare och elever är påverkat av yrkesstolthet, personligt marknadsvärde och förväntningar. Intervjupersonerna beskriver därtill att de arbetar förebyggande mot negativ prestige i musikundervisning genom att använda diskussion som metod samt genom att sträva efter prestigelöst, lustfyllt lärande. I diskussionen resoneras kring min förförståelse av negativ prestige och hur den genom arbetet har förändrats, möjliga scenarion i en prestigefri tillvaro samt möjliga ursprung till prestige. Studien avslutas med resonemang kring studiens metod, betydelse och fortsatta forskningsmöjligheter.
The purpose of this study is to expand the understanding of how different instrumental and ensemble teachers in classical music and folk music experiences prestige within their daily music teaching praxes. Furthermore this study investigate how the teachers work towards preventing negative prestige in music teaching. The word prestige is seldom found within educational litterature in music. There are instead negative synonyms used which can be connected with my interpretation of negative prestige. Earlier research shows how communal values, as well as the home environment, affect prestige in musical teaching for both the teacher and the student. This is a qualitative study with a comparative design that is rooted in hermeneutics. In this study, data has been gathered through semi structured interviews with six music teachers from different educational levels. This data has then been analyzed using hermeneutical interpretations of sentences and thematic analysis. The results show that, according to the interviewees, demands, status, and cleverness are related to how different types of music are valued. Ignorance and pride are found to be the main sources of this negative prestige. The interviewees said that through their musical experiences, they perceive prestige-related rivalry between musical institutions in a variety of ways. Within teaching, the interviewees bring up that prestige-related rivalry between teachers, as well as between teachers and students, is affected by vocational pride, personal market value, and expectations. The interviewees describe that in order to help reduce negative prestige related to different genres of music, they strive to cultivate a prestige-free and zestful learning experience for their students. They also use discussion as a method for combatting this issue. The discussion of this study is focused around my understanding of musical prestige, how my understanding has changed through this study, possible models of prestige-free teaching, as well as possible sources of prestige in this field. The discussion concludes with a reasoning around the method of the study, its importance, and further possible areas of research.

Syftet med denna studie är att observera mitt lärande i studerande av irländsk musik. Studiens metod är att genom en mästare, lära repertoar som förmedlar stiltypiska drag. Som teoretisk utgångspunkt för studien har det sociokulturella perspektivet med fokus på mästarläran valts. Frågeställningarna som ligger till grund för studien undersöker vilka redskap som används för att appropriera den irländska musiken och vilka insikter och framsteg som gjorts i den irländska spelstilen under studiens gång. Efter analys av det under processen inhämtade material framkommer i resultatet användning av både materiella och teoretiska redskap som ofta samverkar. Vidare visar resultatet tecken på lärande inom områdena tempo, stråk och förståelse kring musiken. I diskussionen tas några av de slutsatser som framkommit i resultatet upp och kopplas till den litteratur och forskning som presenteras i arbetets bakgrundskapitel. Några av de punkter som tas upp i diskussionen är hur min musikaliska identitet utvecklas, lärande i sessions, vilken stil jag utvecklar under detta arbete och vad redskapen har för betydelse.
This study’s purpose is to observe the learning process of studying Irish traditional music. The method used in the study, is to learn repertoire mediating the Irish style from a master in the tradition. As a theoretical basis for the study a socio-cultural perspective with a focus on master-learning is used.  The study is based on research questions investigating how tools are used to learn the Irish style and how learning becomes visible and changes during the process. After analysing the material, collected during the process, the results show the use of both material and theoretical tools which often cooperate. Furthermore, the results show, how learning is achieved in the categories: tempo, bowing and understanding of the music. In the discussion some of the conclusions, appearing in the result, are brought up and connected to literature and research presented in the studies background chapter. Some of the topics discussed are how my musical identity develops, how learning takes place in sessions, how my style is affected during the study and what impact the tools have on learning.

Syftet med denna studie är att utforska mitt egna lärande i processen med att appropriera den ornamentik som är en central del i den irländska folkmusikkulturen. Syftet stärks med följande forskningsfrågor: Med vilka redskap tillägnar jag som lärling mig ornament från den irländska folkmusiktraditionen? samt I vilken utsträckning har jag approprierat irländsk ornamentik efter en period på tio veckor? Arbetet är baserat på ett sociokulturellt perspektiv med stark betoning på mästarläran. Detta ingår i bakgrundskapitlet tillsammans med relevant litteratur med inslag av tidigare forskning på området. Exempel på vad som tas upp är förklaringar om specifika ornament samt en översiktlig beskrivning av den irländska folkmusiktraditionen. Studien baseras på videoobservation av mig själv samt genom egna loggboksanteckningar. Resultatet presenteras med hjälp av olika rubriker; exempelvis olika redskap under enskilda fiollektioner, tillägnande av yrkesidentitet samt jag och min mästare. Avslutningsvis diskuteras resultatet i förhållande till litteraturen samt tidigare forskning där bland annat min etniska tillhörighet och outtalade regler vid sessions nämns. Här diskuteras även variation och improvisation samt vilka redskap som tillfört mest till min lärandeprocess.
The purpose of this thesis is to explore my own learning in the process of appropriating the kind of ornamentation that is a central part of the Irish trad music culture. The purpose is supported with these following reserch questions: Which tools do I use as an apprentice to appropriate the ornaments from the Irish traditional music culture? and To what degree have I appropriated the Irish ornamentation after a period of ten weeks? The thesis is based on a sociocultural perspective with a strong emphasism on master – apprentice teaching. This is included in the background chapter together with relevant litterature and earlier studies on this area. Explanations about specific ornaments and a brief description about the Irish trad culture are examples of what is brought up in the background chapter. The thesis is based on video observations of myself and by a written journal. The result is presented with several themes, for example different tools during individual fiddle lessons, adopting of professional identity and me and my master. In the conclution the results are discussed compared to the litterature and earlier research where my ethnical background and unspoken rules during sessions are mentioned. The discussion also include variation and improvisation together with which tools that have contributed the most to my process of learning.