Relevant bibliographies by topics / Pressetik

Contents

  1. Journal articles
  2. Dissertations / Theses
  3. Books
  4. Book chapters

Academic literature on the topic 'Pressetik'

Author: Grafiati
Published: 4 June 2021
Last updated: 30 July 2024

Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles

Select a source type:

Consult the lists of relevant articles, books, theses, conference reports, and other scholarly sources on the topic 'Pressetik.'

Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.

You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.

Journal articles on the topic "Pressetik"

1

Sletteland, Anja. "Anjalysen: Polariserende presseetikk." Samtiden 127, no. 04 (December 18, 2019): 106–7. http://dx.doi.org/10.18261/issn1890-0690-2019-04-13.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Raufer, Xavier. "Waco, savoir pressentir l’irrationnel violent." Sécurité globale N° 36, no. 4 (January 30, 2024): 75–77. http://dx.doi.org/10.3917/secug.234.0075.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Makward, Christiane. "Pressentir l’autre : Gerty Dambury, dramaturge poétique guadeloupéenne." L’Annuaire théâtral: Revue québécoise d’études théâtrales, no. 28 (2000): 73. http://dx.doi.org/10.7202/041439ar.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Sørum, Kathrine Ytterdal, Terje Rasmussen, Katrine Helstad Amarloui, and Åste Sandve Alnæs. "Presseetikk og autonomi – Pressenormers bidrag til journalistikkens selvstendiggjøring." Norsk medietidsskrift 19, no. 02 (June 11, 2012): 130–50. http://dx.doi.org/10.18261/issn0805-9535-2012-02-04.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Hollinshead-Strick, Cary. "UsingLa Presseto stageLa Véritéin Delphine de Girardin'sL'École des journalistes." Dix-Neuf 7, no. 1 (October 2006): 140–50. http://dx.doi.org/10.1179/147873106790725607.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Gavard-Perret, Marie-Laure. "Impact du commerce électronique sur les choix marketing." Décisions Marketing N° 30, no. 2 (April 1, 2003): 19–30. http://dx.doi.org/10.3917/dm.030.0019.

Full text
Abstract:
A l’aide d’exemples tirés de la réalité d’entreprises traditionnelles ayant intégré le réseau électronique, cet article montre que le e-commerce ne bouleverse pas aussi considérablement les choix marketing que ce qui avait été pressenti par certains analystes .
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Helland, Knut, and Brita Ytre-Arne. "Fotballavtalen, journalistikk og presseetikk. En analyse av TV 2 og «fotballproduktet»." Norsk medietidsskrift 14, no. 02 (June 25, 2007): 106–25. http://dx.doi.org/10.18261/issn0805-9535-2007-02-02.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Sæverot, Herner, and Jens Erik Kristensen. "Introduksjon: Pedagogikk under press. Hvordan kan vi motstå presset?" Nordic Studies in Education 42, no. 1 (March 7, 2022): 1–12. http://dx.doi.org/10.23865/nse.v42.3784.

Full text
Abstract:
This introduction takes a closer look at the six contributions in this special issue, i.e., contributions from Germany, Denmark, Norway, Sweden, Finland and Scotland. We make use of these six articles as empirical material to examine what we refer to as external, internal and invisible pressures on pedagogy. The introduction thus conducts a meta-discussion, or a discussion of the discussions that take place in the six articles. A consistent finding that emerges in the special issue is that pedagogy in the six countries is exposed to different kinds of pressure, which, we argue, will lead to unfortunate consequences. Finally, we discuss how it may be possible to resist the pressure on pedagogy and at the same time strengthen pedagogy as a subject and an academic discipline.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Deroubaix, Christophe. "Une nouvelle génération aux États-Unis." Études Mars, no. 3 (February 28, 2017): 7–18. http://dx.doi.org/10.3917/etu.4236.0007.

Full text
Abstract:
L’élection de Donald Trump révèle une société américaine de plus en plus polarisée. Plus que la victoire du camp conservateur, il s’agit de la défaite politique d’Hillary Clinton. Les générations montantes, ethniquement plus diversifiées, laissent pressentir une sensible évolution de la politique américaine dans les prochaines années.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Rothenhäusler, Julia. "Krisenkommunikation im Verkehrssektor in Zeiten der Energie- und Ressourcenknappheit – Ergebnisse einer diskurslinguistischen Analyse." Journal für Mobilität und Verkehr, no. 18 (October 16, 2023): 20–30. http://dx.doi.org/10.34647/jmv.nr18.id112.

Full text
Abstract:
Die immense Energiekostensteigerung hat die ÖPNV-Branche in den letzten Monaten zu einer massiven Preisstei-gerung der Tickets gezwungen. Der vorliegende Beitrag untersucht diskurslinguistisch anhand von 30 Pressemit-teilungen von Verkehrsunternehmen und Verbünden die jeweils erfolgte Unternehmenskommunikation der er-folgten Tarifanpassung. Der Fokus liegt dabei auf der Erarbeitung musterbildender Argumentationsformen und der Ableitung von Handlungsempfehlungen.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
More sources

Dissertations / Theses on the topic "Pressetik"

1

Timan, Malin, and Sally Henriksson. "Nyhetens pris : Betaljournalistik och pressetik på landsortstidningar." Thesis, Södertörns högskola, Institutionen för kommunikation, medier och it, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-15076.

Full text
Abstract:
Uppsatsen undersöker hur ett urval av svenska journalister ser på betaljournalistik. Syftet är att bidra till diskussionen om journalisters pressetik och väcka frågan om det finns ett behov och en önskan om att införa en paragraf om betaljournalistik i de svenska pressetiska reglerna. I de norska pressetiska reglerna infördes en sådan paragraf 2007. En av de främsta anledningarna till detta var att informationens trovärdighet kan ifrågasättas om pengar är inblandade. I studien använde vi oss av anonyma webbenkäter som vi skickade till ett urval av journalister på landsortstidningar. Urvalet bestod av 48 personer varav 38 fullföljde hela enkäten. Resultaten analyserade vi utifrån författarna Ekström och Nohrstedts modell Reporterpraktikens kontext, där handlingsetiken antas påverkas av ideal, normer, konsekvenser och villkor. Våra slutsatser är att det finns en hög etik bland journalister på landsortstidningar, att det är situationen som till stor del styr handlingsetiken och att det är fler som tycker att det är okej att belöna, för exempelvis månadens bästa nyhetstips, än att direkt betala en källa för information. Att informationens trovärdighet riskerar att minska är det argument som flest tar upp mot betaljournalistik och de flesta som deltagit i vår undersökning är positiva till att införa en paragraf om betaljournalistik i spelreglerna.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Ericsson, Elin, and Emil Svensson. "Kriminaljournalister och Flashback : En intervjustudie om pressetik i ett nytt medium." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för medier och journalistik (MJ), 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-31491.

Full text
Abstract:
The aim of our study was to examine Swedish crime reporters’ approach to the social medium Flashback. Our main focus was the crime reporters’ use of the medium Flashback, and attitude towards their own use of media ethics in relation to the medium Flashback. Flashback as a medium is not obliged to any media ethics and lacks a legally accountable publisher. In the search for information about committed crimes people tends to visit Flashback for the information that the traditional media cannot offer. In that sense Flashback challenges the foundation of media ethics today. That is why we found it interesting to study crime reporters in particular. The study used a qualitative approach and was conducted through interviews with eight crime reporters. We have used theories about media ethics, social media and participatory journalism to explore the development in the area and how journalists have adapted to this change. The result shows that there are journalists who use Flashback as a journalistic tool to find information, to save time and as a mean to keep up-to-date. And moreover, the study gives examples on how an online forum with anonymous sources can be used – like any other source, as long as you are source-critical.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Wikström, Morris. "I de "allmänna" människornas intresse : En undersökning av pressens självreglering 1930-1970." Thesis, Södertörns högskola, Institutionen för kommunikation, medier och it, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-6240.

Full text
Abstract:
Uppsatsen undersöker, med utgångspunkt i den svenska pressens självreglering, de syften och strävanden som legat till grund för den svenska pressens etiska riktlinjer. Genom en diskursanalytisk metod och med stöd av Hannah Arendts teorier om makt, den sociala sfären och samhällsintresset analyseras tidningstexter och diskussioner på Publicistklubben under åren 1930-1940 och 1950 -1970. Uppsatsen argumenterar för att den privata sfären har bestämts i förhållande till den samhällsnytta som en publicering innebär, och i de fall då en sådan funnits har händelsen befunnits vara offentlig, och i de fall då en publicering inte tjänat samhällsintresset har händelsen befunnits vara av privat karaktär. Detta har lett till att pressens funktion blivit den av en normerande instans för samhällsmedlemmarna, samtidigt som normen själv etablerar en makt i pressen genom att värdera vilka som kan eller inte kan få uppträda i offentligheten. Denna värdering sker utifrån den roll som pressen har tilldelats i samhället, vilket på förhand bestämmer en åsikt eller handling som legitim eller inte i förhållande till det syfte som pressen har.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Koukkari, Mbenga Palmira. "Brottsrapportering i Expressen : Publicering av sekretessbelagda uppgifter ur ett medieetiskt perspektiv." Thesis, Stockholms universitet, Institutionen för mediestudier, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-70696.

Full text
Abstract:
I uppsatsen undersöks publiceringen av sekretessbelagda uppgifter vid brottsrapportering i Expressen, ur ett medieetiskt perspektiv. Fokus för studien är porträtteringen av de misstänkta gärningsmännen, här Ola Lindholm, Julian Assange och Peter Mangs. Meddelarskyddet som återfinns i Tryckfrihetsförordningen hindrar polismyndigheten från att undersöka brott mot förundersökningssekretessen. Syftet med uppsatsen är att belysa problematiken genom att kartlägga och kritiskt granska rapporteringen av de tre utvalda fallen. Frågeställningarna ämnar ge svar på hur rapporteringen sett ut, samt vilka motiv som ligger till grund för publiceringarna. Teorier som använts som underlag för uppsatsen behandlar pressetik, kommersialisering och nyhetsvärdering. Valda avsnitt ur Jesper Falkheimer och Sigrid Leijonhufvuds Pressetisken – i vems tjänst?, Marina Ghersetti och Gunilla Hjorts Mördare och poliser - Två huvudaktörer i mediernas rapportering om Anna Lindh, Olof Peterssons Medieetik under debatt, Bill Kovach och Tom Rosenstiels The elements of journalism: what newspeople should know and the public should excpect och Sigurd Allerns Nyhetsverdier har använts till uppsatsens teoretiska bakgrund. Inledningsvis görs en kvalitativ expertintervju med samordnaren för Stockholmspolisens pressgrupp, Ulf Göranzon. Därefter kartläggs rapporteringen av fallen, från den artikeln då förundersökningssekretessen bryts och en månad framåt. Därefter genomförs en kritisk diskursanalys enligt Teun A. van Dijks modell av en artikel per fall. Artikeln som analyserats är hämtad från kartläggningens allra första stadium.  För att besvara frågeställningen om motiv till publiceringarna har även blogginlägg skrivna av Expressens ansvarige utgivare, Thomas Mattsson, tillräknats det empiriska materialet. En kvalitativ intervju med densamme har även genomförts. Undersökningen visar att rapporteringen var som mest intensiv de första tre dagarna av den undersökta månaden. I alla tre fall förekom artiklar i rapporteringen som kan anses porträttera den misstänkta gärningsmannen hellre än att rapportera om läget i brottsutredningen. I nyhetstexterna som varit föremål för den kritiska diskursanalysen går att finna implicita motiv till publiceringarna. De åsyftar att hänvisa till allmänintresset i ordets rätta bemärkelse, som demokratisk tillgång. På så vis maskeras även kommersiella motiv till publicering, såsom allmänhetens nyfikenhet. De misstänkta gärningsmännen porträtteras som personer värda att granskas av media, och i ett av fallen framhävs även allmänhetens delaktighet i brottsutredningen. Mattsson framhåller i synnerhet tre återkommande motiv till publiceringarna; att andra medier har publicerat samma nyhet, att Expressen hade goda publiceringsunderlag, samt att Expressen i efterhand visade sig ha rätt. Med det sistnämnda menas att den misstänkte senare visade sig vara skyldig. De här motiven kan alla tre ifrågasättas och diskuteras. Diskussion är någonting som är typiskt för pressetiken överlag, eftersom den bygger på individens egna tolkningar av de pressetiska reglerna.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Ezra, Mattias, and Elin Tedengren. "Fallet "Julia Caesar" : En fallstudie i hur spänningen mellan etablerade medier och alternativa medier tar sig uttryck." Thesis, Stockholms universitet, JMK, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-125976.

Full text
Abstract:
Internet tillhandahåller möjligheter för personer att publicera material och uttrycka känslor och åsikter utan att detta nödvändigtvis får konsekvenser i dessas straffrättsliga eller personliga liv, vilket lett till att de traditionella massmedierna inte längre har ensamrätt på opinionsbildning. Expressen publicerade under hösten år 2015 två artiklar i vilka den politiska skribenten som går under pseudonymen “Julia Caesar” namngavs. Genom att med en kritisk diskursanalys tillsammans med en retorisk analys studera de två Expressentexterna samt två texter skrivna av “Julia Caesar” i samband med Expressens publiceringar undersöks spänningen som uppstått mellan traditionella massmedier och alternativa medier som i takt med internets framväxt uppstått. Med hjälp av en fallstudie på “Julia Caesar” ville vi utreda relationen mellan alternativa medier och pressetik i en digital offentlighet och därigenom belysa större mediefenomen. Studiens teoretiska ramverk utgörs av teorier som rör anonymitet i en internetkontext samt två perspektiv på pressens roll i samhället. Studiens resultat visar att spänningarna mellan de etablerade respektive de alternativa medierna kan härledas till diskrepansen mellan de diskurser som de båda perspektiven ger uttryck för. Studien har vidare gjort det möjligt att urskilja vissa processer vilka normaliserar och befäster olika ideologiska budskap.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Thorsell, Moa. "”VÄRME UTAN PASSION OCH FÖRSIKTIGHET UTAN FRUKTAN” : KÄNDISJOURNALISTIK OCH PRESSETIK I AFTONBLADET – EN TEXTANALYS." Thesis, Uppsala universitet, Medier och kommunikation, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-124549.

Full text
Abstract:
AbstractTitle: “Heat without passion and caution without fear”: celebrity journalism and press ethics in Aftonbladet – a text analysisNumber of pages: 48Author: Moa ThorssellTutor: Martin FredrikssonCourse: Media and Communication Studies CPeriod: Fall 2009University: Department of Informatics and Media, Uppsala UniversityPurppose/Aim: Analyzing how the Swedish tabloid Aftonbladet writes about celebrities on a daily basis; the quality of the journalism and how they follow the press etics.Material/Method: Qualitative textual analysis of seven newsarticles about celebrities published in Aftonbladet, November 9th to November 15th 2009.Main results: Of the seven analyzed articles six could be considered as less good journalism. In the other cases, considering the journalistic ideal to have several sources, were rarely the case. Most of the articles were poorly based on facts and quotations. Sometimes the reporter had not even spoken to the person in question. The lack of information in the articles was compensated with dramatic titles and preambles. Even in the rest of the text the journalists used dramatical words to make the story bigger than it was.The articles also revealed the personal life. Around fifty percent of the articles were based on people who were difficult to define as public or private figures. Though they had participated in a reality show on tv, Aftonbladet decided to define them as celebrities. With defining them as celebrities the paper had less restrictions press ethically for what it could write. However, in reality the articles involved people who were not used to the media’s attention, but who most likely would do a lot to stay in the spotlight. Something that the media, with not following the press ethics, could easily take advantage of. But also with the person who were more easily defined as celebrities, the articles went far into the personal life.My analysis states that when it comes to news about celebrities the press ethics is less important, even though it concerns the private life of others. One also felt like it was less requirements for journalistic quality in these cases. Moreover all the articles could be classified as articles with a high news value. In conclusion a high news value did not automatically mean high quality journalism. Rather the high news value had to do with that it was articles about celebrities opening up their private life.Keywords: Celebrity journalism, public/private figure, press ethics, tabloid.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Harkman, Lisa. "108 år i textfabriken : En longitudinell studie om brottsrapportering i lokaltidning med fokus på pressetik." Thesis, Karlstads universitet, Avdelningen för medie- och kommunikationsvetenskap, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-13437.

Full text
Abstract:
Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur rapporteringen av brott ser ut och har sett ut i en lokaltidning över tid med fokus på pressens etiska regler och namnpublicering. Undersökningsfokus ligger på i vilken utsträckning tidningen väljer att publicera namn och andra känsliga uppgifter på offer och förövare, hur detta har sett ut historiskt och om det går att utläsa några skillnader allteftersom de pressetiska reglerna har utvecklats. Teori: Då det inte finns någon enskild relevant teori om frekvensen av namnpublicering och andra känsliga uppgifter över tid så presenteras istället tidigare forskning från närliggande områden. Teorierna är avsedda att bidra till en viss förståelse för vilka faktorer som kan spela in när en mindre lokaltidning överväger en namnpublicering. Metod: Uppsatsen har med hjälp av att använda kvantitativ innehållsanalys som metod undersökt brottsartiklar i lokaltidningen Mora tidning från år 1898 till år 2006. Genom ett strategiskt urval har en vecka i februari vart tredje år valts ut och analyserats. Det har gett ett resultat på 251 analyserade enheter. Resultat: Mora tidning har publicerat namn och annan känslig information på offer och förövare genom hela sin publiceringshistoria. Namnpublicering av både offer och förövare var som vanligast före andra världskriget, då det inte heller var ovanligt med spekulationer. Sedan år 1945 har Mora tidning endast publicerat namn på en förövare tio gånger. Identifiering via namnpublicering på offer har däremot varit vanligare då sådana uppgifter publicerats 50 gånger sedan 1945. Men resultatet visar ändå att i takt med att de pressetiska reglerna bearbetas, utökas och kontrolleras har också namnpubliceringen av offer och förövare minskat. Nyckelord: Brott, pressetik, lokaltidning, innehållsanalys.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Fredén, Mattias, Tony Stawreberg, and Anders Svensson. "Underhållningsjournalistik : en kvantitativ studie av Aftonbladet och Expressen 1973, 1988 och 2003." Thesis, University West, Department of Economics and Informatics, 2004. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hv:diva-857.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Hjälmefjord, Simon, and Mark Malmström. ""Ingen välgörenhetsorganisation" : En kvalitativ intervjustudie om pressetik, integritet och ekonomi hos fem webbredaktörer på magasin i Stockholm." Thesis, Södertörn University College, School of Communication, Media and it, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-3633.

Full text
Abstract:

Uppsatsen visar hur webbredaktörer på magasin förhåller sig till marknadsekonomiska krav, de pressetiska reglerna och den journalistiska yrkesintegriteten.

Webbredaktören på magasin förväntas arbeta med journalistik samtidigt som hon arbetar närmare marknadsfrågor och annonsörer än vad en vanlig redaktör gör. För den traditionella journalisten är ett samarbete med annonsavdelningen oftast ett otänkbart scenario och en förolämpning mot de journalistiska yrkesidealen. Men för webbredaktören på ett magasin är det en nödvändighet för att föra den egna produkten (webbplatsen) framåt.

I uppsatsen analyseras webbredaktörens yrkesroll enligt 2000-talets journalistideal, definierade av Gunnar Nygren (2008). Resultaten visar att webbredaktörens yrkesroll fortfarande är under utveckling och därför är svår att klassificera. 

Forskningen är byggd på fem kvalitativa samtalsintervjuer med webbredaktörer på magasin.

I resultatdelen redovisas webbredaktörernas svar och resonemang kring bakgrund, yrkesroll, ekonomi och organisationsform. Resultatet av intervjuerna visar att webbredaktörerna har olika åsikter om hur förhållandet till företagets marknadsavdelning bör se ut. Men alla respondenter är ense om att en journalistisk produkt i lika hög grad är beroende av bra annonser, som att annonserna är beroende av att den journalistiska produkten bibehåller sitt oberoende. 

Webbredaktören på magasin ofta har en journalistisk högskoleutbildning men är mer flexibel än den traditionella journalisten och ser inte en motsättning i att ekonomiska faktorer påverkar det journalistiska oberoendet.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Minorsson, Felicia, and Ebba Adsenius. "Styckade kvinnokroppar är inte pressetik : En kvantitativ innehållsanalys av rapporteringen om morden på Wilma Andersson, Tova Moberg och Lisa Holm i svensk dags- och kvällspress." Thesis, Södertörns högskola, Journalistik, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-43719.

Full text
Abstract:
Denna uppsats analyserar hur Dagens Nyheter och Expressen har rapporterat om tre mord på kvinnor mellan åren 2015 och 2020 – Wilma Andersson (2019), Tova Moberg (2017) och Lisa Holm (2015). Studien syftar till att undersöka om och isåfall hur rapporteringen skiljer sig mellan dagspress och kvällspress, samt studera i vilken utsträckning Dagens Nyheter respektive Expressen har valt att publicera namn, bild och detaljer där allmänintresset kan ifrågasättas. Uppsatsen har sin utgångspunkt i en kvantitativ innehållsanalys och lutar sig mot tidigare forskning som rör områden som genus, medier och pressetik. För att genomföra studien och undersöka eventuella bakomliggande faktorer har vi valt att tillämpa teorin om det “ideala offret” av Nils Christie (1986), samt teorier som beskriver nyheter som vara såsom nyhetsvärdering och nyhetsurval. Målet med studien är att visa hur våra valda tidningsmedier förhållit sig till de etiska riktlinjerna gällande publicering som verkar inom ramarna för den svenska journalistkåren.  Studiens material består av totalt 203 artiklar i tryckt press, varav 40 artiklar tillhör Dagens Nyheter och 163 artiklar tillhör Expressen. I fallet Wilma Andersson analyseras totalt 55 artiklar. I fallet Tova Moberg analyseras 56 artiklar. I fallet Lisa Holm analyseras 92 artiklar. Anledningen till varför antalet artiklar skiljer sig åt i respektive fall kommer att redogöras för i uppsatsen. Resultatet av vår analys visar att det finns olikheter mellan hur våra valda tidningsmedier har förhållit sig till de pressetiska reglerna, samt att porträtteringen av morden skiljer sig mellan dags- och kvällspress. Expressen har i större omfattning än Dagens Nyheter publicerat namn och bild samt detaljer kring morden. Resultatet visar även att vår valda kvällstidning har publicerat betydligt fler artiklar om samtliga mordfall i jämförelse med vår valda dagstidning.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
More sources

Books on the topic "Pressetik"

1

Bergling, Mikael. 40 år av övertramp: PO/PON 1969-2009 : pressetikens framväxt, funktion och framtid. [Visby: eddy.se], 2009.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Bloch, Michael. Dansk presset glas 1850-1950. [Denmark]: Sesam, 2003.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Christin, Marcel. Henri Presset: L'oeuvre sculpté, 1950-1999. Genève: Georg, 2000.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Mason, Rainer Michael. Henri Presset: L'oeuvre grave 1968 - 1987. Geneve: Musee d'art et d'histoire, 1987.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Mason, Rainer Michael. Henri Presset, die Druckgraphik, 1968-1987 : Werkverzeichnis. Aarau: Aargauer Kunsthaus, 1988.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Mason, Rainer Michael. Henri Presset: L'œuvre gravé, 1968-1987 : catalogue. Genève: Cabinet des estampes, Musée d'art et d'histoire, 1987.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Cars, Thorsten. Pressetiken i praktiken: En översikt av PO/PON:s praxis. Stockholm: Allmänna förlaget, 1991.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

1965-, Roberts Chris, ed. Doing ethics in media: Theories and practical applications. New York: Routledge, 2011.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Schmitt, Uta. Diskurspragmatik und Syntax: Die Funktionale Satzperspektive in der französischen und deutschen Tagespresse unter Berücksichtigung einzelsprachlicher, pressetyp- und textklassenabhängiger Spezifika. Frankfurt am Main: P. Lang, 2004.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Presset, Henri. Henri Presset: Sculptures 1959-1988 : La Chaux-de-Fonds, Musée des beaux-arts, du 30.1 au 13.3 1988 , Aarau, Aargauer Kunsthaus, 26. März bis 1. Mai 1988 , Genève, Musée Rath, du 19.5 au 19.6 1988.. La Chaux-de-Fonds (Switzerland): Musée des beaux-arts, 1988.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
More sources

Book chapters on the topic "Pressetik"

1

Brandtzæg, Bent Aslak. "6. Har kommunereformen lettet presset på små generalistkommuner?" In Hvordan kommuner tenker, 125–51. Universitetsforlaget, 2023. http://dx.doi.org/10.18261/9788215054544-23-06.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

"Décrire la situation initiale; analyser la structure comportementale de l’interlocuteur pressenti et en dégager les éléments favorables." In Le plan de communication, 101–18. Presses de l'Université du Québec, 2004. http://dx.doi.org/10.2307/j.ctv18pgnn5.11.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Bonin, Hubert, and Dominique Lacoue-Labarthe. "Chapitre XXVI. Les économistes ont-ils pressenti la crise de 2007-2008 ? Regards sur les origines de la crise financière globale." In Publications d'histoire économique et sociale internationale, 581–614. Librairie Droz, 2016. http://dx.doi.org/10.3917/droz.bonin.2016.01.0581.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
You might also be interested in the extended bibliographies on the topic 'Pressetik' for particular source types:
Journal articles Dissertations / Theses Books
We offer discounts on all premium plans for authors whose works are included in thematic literature selections. Contact us to get a unique promo code!

To the bibliography