Academic literature on the topic 'Preventiv vård av äldre'

Det professionella bemötandet inom vård och omsorg kan påverkas av omedvetna värderingar som gör att personer upplever sig kränkta eller särbehandlade. Den här artikeln utforskar hur hälso- och sjukvården bemöter äldre kvinnor som migrerat till Sverige. Vi diskuterar spänningen mellan lika och likvärdigt bemötande och vilken relevans detta har för professionsutbildningar inom vård och omsorg.

Hur önskar vi att hjälp och omsorg till äldre i eget boende ska finansieras? ska den vård som utförs av "frivilliga" ersättas ekonomiskt? En undersökning har genomförts av den svenska befolkningens inställning till dessa frågor. Utifrån begreppsparet offentlig-privat finansiering analyseras i artikeln inställningen till hur finansieringen ska ske i relation till klass, kön, ålder och partisympati samt i förhållande till villigheten att själv betala högre skatt för att finansiera äldreomsorgen.

Studien undersöker sambandet mellan lungfunktion i hög ålder och fysisk aktivitet från medel­ålder till hög ålder, samt sambandet mellan fysisk aktivitet i medelålder och i hög ålder. Vi använder data från Levnadsnivåundersökningen, LNU, och Undersökningen om äldre personers levnadsvillkor, SWEOLD. Deltagarna intervjuades i medelålder (genomsnitt 53 år), sen medelålder (genomsnitt 61 år) och hög ålder (genomsnitt 81 år), med en uppföljningstid på 24–30 år från medel­ålder till hög ålder. Mer fysisk aktivitet i sen medelålder har ett samband med bättre lungfunktion i hög ålder. Sambandet består men blir mindre starkt när fysisk aktivitet i hög ålder inkluderas i analysmodellen. Det finns ett starkt samband mellan fysisk aktivitet i hög ålder och bättre lungfunktion i hög ålder. Fysisk aktivitet i sen medelålder har ett positivt samband med fysisk aktivitet i hög ålder. Vår studie visar vikten av fysisk aktivitet även högt upp i åldrarna för att bibehålla god lungfunktion. Insatser som främjar fysisk aktivitet är av särskild vikt för att främja ett fortsatt hälsosamt åldrande, även för de allra äldsta. Lung function in older age and physical activity from midlife to older age – A longitudinal study with 24-30 years of follow-up The study investigated the role of physical activity, from midlife to older age, in lung function in older age. In order to increase the understanding of the relationship between physical activity and lung function, the relationship between physical activity in midlife and physical activity in older age was also studied. Two Swedish studies based on nationally representative samples were used in this study, the Level of living survey, LNU, and the Swedish panel study of living conditions of the oldest old, SWEOLD. The participants were interviewed on three occasions; at the mean ages of 53 years, 61 years, and 81 years. The average follow-up time from the last to the first interview was 24-30 years. The results show that more physical activity in late midlife (mean age of 61 years) was associated with better lung function in older age. The association persists but attenuates when physical activity in older age was included in the analyses. There was also a strong association between physical activity in older age and better lung function in older age. Physical activity in late midlife had a positive association with physical activity in older age. This study shows the importance of physical activity in late midlife and in older ages to maintain good lung function in older ages. To invest in preventive actions in the form of physical activity are vital to be able to promote healthy aging, and should include the oldest old (76+).

Syfte: Syftet var att undersöka sjuksköterskors uppfattningar om att använda bedömningsinstrument i preventiv vård av äldre personer inom kommunal hälso- och sjukvård. Metod: Kvalitativ ansats användes, där individuella intervjuer med sjuksköterskor inom kommunal hälso- och sjukvård genomfördes. Insamlat material analyserades med induktiv innehållsanalys.Resultat: Utifrån genomförd innehållsanalys framkom det tre kategorier: verktyg för ökad patientsäkerhet, erfarenhet och kunskap är en förutsättning, bristande verklighetsförankring och användbarhet. Till dessa finns subkategorier, där studiens syfte belystes. Resultatet visade att bedömningsinstrument kan användas som verktyg till en säkrare och mer jämlik vård, där risker kunde identifieras, skapa en objektiv och tydlig struktur. Erfarenhet och kunskap ansågs vara förutsättningar för att kunna använda bedömningsinstrument. Det fanns också svårigheter, som att bedömnings-instrumenten kunde vara svåra att tolka, missvisande och inte alltid stämde med verkligheten, vilket gör det viktigt att välja rätt bedömningsinstrument.Slutsats: Användning av bedömningsinstrument kan leda till säkrare, mer jämlik och rättvis förebyggande vård av äldre. Det krävs utbildning och kunskap för att bedömningsinstrument ska användas och vana ökade användning och acceptans. Begränsningar som upplevdes var att det kunde vara svårt eller missvisande. Vidare forskning skulle kunna vara den äldres upplevelse av bedömningsinstrumenten i den preventiva vården samt hur bedömningsinstrument används vid bedömning av äldre med kognitiv svikt.Nyckelord: Sjuksköterskors upplevelser, bedömningsinstrument, kommunal hälso- och sjukvård, preventiv vård av äldre
Aim: The purpose was to investigate the nurses perception in using the assessment instrument in preventative care of elderly within a municipal health care setting. Method: A qualitative approach was used and were performed with individual interviews of nurses. They were working in a municipal health care setting. The collected material was assessed with an inductive content analysis. Results: From the content analysis it emerged three categories, tools for increased patient safety, experience and knowledge is vital, lacking reality abutment and usability and to these sub categories where the purpose of the study where shown. The result showed that the assessment instrument can be used as a tool for a safer and more equal care. Experience and knowledge where seen as vital in order to be able to use the assessment instrument. It also emerged that there could be difficulties to interpret the assessment instrument as well as being misleading and not in touch with reality. Conclusions: The use of assessment instruments can lead to a secure, more equal and fair prevention in the care of the elderly. It is required to get education and knowledge about the assessment instrument to make sure it is being used and by using it frequently it increased use and acceptance. The limitations that were perceived were that it could be hard to understand or misleading. Further research could be the elderly experience of the assessment tools in preventive care and how assessment tools are used in assessing the elderly with cognitive impairment.Keywords: Nursing experiences, assessment tools, municipal health care, preventive care of older people.

Bakgrund: Senior alert är ett nationellt kvalitetsregister. Registret vänder sig till äldre personer över 65 år som har någon form av kontakt med vård och omsorg som särskilt boende, korttidsboende, hemsjukvård, primärvård och/eller sjukhusvård insatser. Senior alert är ett register i vårdprevention som förebygger trycksår, undernäring, fall, munhälsa, och blåsdysfunktion. Det handlar om att göra riskbedömningar, definiera orsaker, planera åtgärder och uppföljningar. Registret hjälper vårdpersonalen att uppfylla arbetet i förebyggande vård.Syfte: Syftet var att beskriva hur Senior alert fungerar i vården av äldre på särskilt boende. Metod: Intervju med fem sjuksköterskor på särskilt boende, Graneheim & Lundmans (2004) kvalitativa innehållsanalys användes för att bearbeta data. Resultat: Senior alert är ett bra arbetsverktyg ger översikt och struktur och en bättre omvårdnad av äldre. Sjuksköterskor upplever att arbetet med Senior alert är tidskrävande och det finns brister i arbetssätt och rutiner i kommunen. Senior alert kan förbättras. Slutsats: Senior alert är ett bra system när det finns rutiner och möjlighet att arbeta med det. Sjuksköterskor upplever däremot att Senior alert inte fungerar i vården av äldre på särskilt boende i den valda kommunen. Det saknas utbildning och tydliga mål med hur Senior alert ska fungerar i kommunen och det bör skapas förutsättningar.

Bakgrund: Inom vården är det viktigt att se hela personen, inte endast sjukdomen. För att kunna stötta de äldres både fysiska och psykiska lidande är det lämpligt att sjuksköterskan utför personcentrerad omvårdnad. Det är ett arbetssätt som både äldre och anhöriga uppskattar. Syfte: Syftet är att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att arbeta personcentrerat inom äldreomsorg. Metod: Kvalitativ systematisk litteraturstudie med en beskrivande analysmetod av 10 artiklar. Resultat: Sjuksköterskorna ansåg att de hade en nära relation till de äldre på grund av det personcentrerade arbetet och de kände sig uppskattade. Dock försvåras möjligheten till personcentrerad omvårdnad av tidsbrist och personalbrist. Sjuksköterskorna ansåg även att många administrativa uppgifter behövde prioriteras och det blev då svårt att ha en kontinuerlig relation med de äldre. Slutsats: Sjuksköterskorna uppskattade att arbeta personcentrerat och deras erfarenhet var att även de äldre trivdes med arbetssättet. Sjuksköterskorna upplevde att hela individen, inklusive anhöriga, var delaktiga i omvårdnaden om ett personcentrerat arbetssätt användes. Det fanns faktorer som ibland hämmade ett personcentrerat arbetssätt, men det positiva med arbetet övervägde dessa svårigheter.
Background: In care it is important to see the whole person, not only the disease. To be able to support the elderly in both their physically och psychological suffer, it is suitable to use person-centred care. It is something that both the elderly and their relatives appreciate. Aim: To describe registered nurses experience of working with person-centred care with elderly. Method: Qualitative literature review with a descriptive analysis of 10 articles. Results: The nurses felt that they had a close relationship to the elderly due to the person-centred caring and they felt appreciated. However, the opportunity to achieve person-centred care was sometimes hard, due to lack of time and staff. The nurses also had a lot of administrative work as well, witch made it hard to sustain continuity with the elderly. Conclusion: The nurses appreciated to work with a person-centred approach, and their experience was that the elderly also liked it. According to the nurses the whole person, including relatives, could be a part of the caring if person centred care was used. There was factors that sometimes made the person-centred work hard, but the positive effects was more, than the negative ones.

Alsvold-Törndahl, R & Rödiger, U. Effekt av fysisk träning som preventiv åtgärd mot kognitiv svikt hos äldre. En litteraturstudie. Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö högskola: Fakulteten för Hälsa och samhälle, institutionen för vårdvetenskap, 2016.Bakgrund: Andelen äldre växer och därmed andelen som lider av kognitiv svikt. Metoder för att upprätthålla och främja hälsa blir allt viktigare.Syfte: Belysa effekten av fysisk träning som preventiv åtgärd mot kognitiv svikt hos äldre över 55 år.Metod: Avsikten var att samla studier, med kvantitativ ansats, vilka visade samband mellan fysisk träning som en förebyggande metod mot kognitiv svikt. Artiklar, med kvantitativ ansats, söktes med hjälp av databaserna PubMed och CINAHL.Resultat: Sambandet, där fysisk träning verkar positivt, som prevention mot kognitiv svikt, kan ses genom de samlade studiernas olika mätmetoder. Komplexitet, emellertid, visar på möjligheten där påverkan av andra individuella faktorer inte kan uteslutas.Konklusion: Kognitiv svikt kan påverkas genom fysisk träning.
Alsvold-Törndahl, R & Rödiger, U. Effect of physical exercise as a preventive intervention against cognitive impairment of elderly. A literature review. Degree Project in nursing 15 credit points. Malmö University: Faculty of Health and Society, Department of Care Science, 2016.Background: The proportion of elderly is growing and thus the proportion that are affected by cognitive impairment. Methods for maintaining and promoting health are becoming increasingly important.Aim: Illustrate the effect of physical exercise as a preventive action against cognitive impairment by elderly 55 years and older.Method: The intention was to gather studies, with quantitative approach, which showed connection between physical exercises as a preventive method against cognitive impairment. Articles, with quantitative approach, were searched using the databases of PubMed and CINAHL.Results: The context, in which physical exercise appears positive, as prevention against cognitive impairment, can be seen through the gathered studies' different measurement methods. Complexity, however, is showing the possibility to the influence by other individual factors that cannot be ruled out.Conclusion: Cognitive impairment can be influenced by physical exercise.

SAMMANFATTNING Idag är cirka 19 procent av befolkningen i Sverige 65 år eller äldre. Många av dessa äldre har en komplex sjukdomsbild. Detta kräver att vården som ges är holistisk; hänsyn måste tas till både fysiska, psykiska, sociala och existentiella behov. Personcentrerad vård syftar till att se hela människan och hennes behov och resurser. Begreppet är idag erkänt och något som hälso- och sjukvård ska arbeta utifrån. Tidigare studier visar på att vården brister när det gäller personcentrerad vård för äldre personer. Många äldre personer upplever att de av sjukvården inte ses som en person eller som en helhet, utan de upplever att vården enbart ser en del eller en diagnos. Sjuksköterskor spelar en nyckelroll i vårdandet av äldre personer, och det är därför relevant att belysa deras erfarenheter av personcentrerad vård och vilka fördelar och nackdelar de har erfarenheter av. Detta kan leda till ökad förståelse för faktorer som är centrala vid personcentrerad vård, för att kunna ge optimal vård för äldre. Syfte med denna litteraturöversikt var att belysa sjuksköterskans erfarenhet av personcentrerad vård av äldre. Den metod som användes var litteraturöversikt. Sökningar av artiklar gjordes i PubMed, CINAHL, Google Scholar och Web of Science. Totalt inkluderades 16 vetenskapliga artiklar, med både kvantitativa och kvalitativa metoder. Innehållsanalys användes och kategorier identifierades i artiklarna. I resultatet framkom faktorer som har betydelse för att sjuksköterskor ska kunna bedriva personcentrerad vård för äldre. Dessa var arbetsmiljö, organisation, demografiska faktorer och kommunikation. Sjuksköterskor lyfte fram många positiva erfarenheter av personcentrerad vård av äldre. Fördelar var till exempel högre vårdkvalité, förbättrat arbetsklimat och arbetsengagemang och mindre stress. Den ledde även till lägre nivåer av dåligt samvete hos sjuksköterskor och minskade deras vilja att byta arbetsplats. Nackdelarna som sjuksköterskorna hade erfarenhet av, var framför allt att personcentrerad vård var resurskrävande. Den krävde tid, adekvat bemanning, fungerande teamarbete och en ledning som stöttade. Många sjuksköterskor beskrev att riktlinjer och rutiner arbetade mot personcentrerad vård, det var därför svårt att sätta patientens behov och önskemål före dessa. Sjuksköterskor var inte heller alltid bekväma med att ge patienten mer makt och påverkan. Slutsatsen som kan dras av denna litteraturöversikt är att sjuksköterskors erfarenheter visade att faktorer som arbetsklimat, engagemang samt vårdkvalitet förbättrades med personcentrerad vård, men att tid och resurser kunde påverka utförandet negativt.
ABSTRACT Today about 19 per cent of Sweden's population are aged 65 or older. Many of these seniors have a complex clinical picture. This requires that the care provided is holistic; consideration must be given to not only the physical but also to the mental, social and spiritual needs of the patient. Person-centered care is aimed at the whole person and their needs and resources. The concept is currently recognized and something that health care should be based on. Previous studies show health care shortcomings in the person-centered care for older people. Many of them feel that the health services does not see them as a person or in their entirety, they feel that health care workers only see a part of them or a diagnosis. Nurses play a privotal role in the care of older people, and therefore it is relevant to highlight their experiences of person- centered care and what advantages and disadvantages they have experienced. This can lead to a greater understanding of the factors that are central to person-centered care, in order to provide optimal care for the elderly. The aim of this literature review was to highlight nurses' experiences of person-centered care for the elderly. The method used was a literature review. Searches for articles have been made in PubMed, CINAHL, Google Scholar and Web of Science. A total of 16 scientific papers were included, with both quantitative and qualitative methods. Content analysis was used and categories were identified in the articles. The result showed factors that are important for nurses in order to conduct in person-centered care for the elderly. These were working environment, organization, demographic factors and communication. Nurses highlighted many positive experiences of person-centered care of the elderly. Benefits were for example higher quality of care, improved working climate and job commitment as well as less stress. It also lowered levels of bad conscience amongst the nurses and made them less inclined to change workplace. The main disadvantages that the nurses had experienced, was that person-centered care was costly. It required time, adequate staffing, effective teamwork and a supportive management team. Many nurses described that policies and procedures are working against person-centered care, and that it was difficult to put the patient's needs and wishes before those. Additionally, nurses were not always comfortable with giving patients more power and influence. The conclusion to be drawn from this literature review is that nurses' experiences showed that factors such as work environment, commitment and quality of care improved by person- centered care, but that time and resources could affect performance negatively.

Att använda inkontinensskydd innebär ett lidande för den äldre patienten och en betydande kostnad för samhället. Detta kan med olika insatser i omvårdnad påverkas och förbättras. Urininkontinens är ett problem där prevalensen tenderar öka då äldre personer flyttar in på vård- och omsorgsboende. Efter inflyttning till vård- och omsorgsboende ska patienten få en vård- och genomförandeplan upprättad, gällande insatser som patienten är i behov av. Syftet med studien är att undersöka hur patientens problematik med urininkontinens dokumenteras i vårdplanen och hanteras på vård – och omsorgsboende i genomförandeplanen. Frågeställningar som är kopplade till syftet: Hur journalförs och dokumenteras patientens urininkontinens i vårdplanen? Hur är omsorgsbehovet i genomförandeplanen utformat? Och hur relateras vårdplanen till genomförandeplanen? Metoden som användes i studien är en kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats av vård - och genomförandeplaner. Vidare undersöktes genom granskning av dessa dokument om överensstämmelse förekommer mellan dem. Resultatet visar att flertalet patienter inte har en upprättad vård- och genomförandeplan om urininkontinens och hur omvårdnaden kring patientens besvär med urininkontinens ska utformas. Samstämmigheten mellan vård- och genomförandeplaner visar på att det finns brister. Vidare visas behovet av basala utredningar och tydligare beskrivningar av omvårdnadsåtgärder. Det finns ett behov av att utveckla omvårdnaden av patienter med urininkontinens genom utbildning och utveckling av arbetsrutiner. Tvärprofessionellt samarbete och arbete med olika kvalitetsregister kan utvecklas och förbättras

Alkoholmissbruk bland äldre personer är ett socialt problem som blivit allt mer uppmärksammat i samhället de senaste åren. En anledning till ökningen är det faktum att landets invånare blir allt äldre, därmed växer även gruppen med äldre individer. Det framkommer dock att det inte finns några särskilda riktlinjer för äldre med en missbruksproblematik. Syftet med denna studie är att undersöka vilken betydelse avsaknaden av sociala relationer kan ha för alkoholmissbruket. Studien syftar även till att undersöka vilken behandling som kan erbjudas till alkoholmissbrukande äldre. Modellen för denna studie är en systematisk litteraturstudie där åtta vetenskapliga studier har granskats. I analysen har sedan studierna kopplats till relevanta teoretiska utgångspunkter. Resultatet visar att det kan finnas ett samband mellan sociala faktorer och alkoholkonsumtion. Resultatet visar även att rutiner gällande handläggning, hantering och behandling av äldre individer med ett alkoholmissbruk kan anses vara bristfällig. Utifrån avsaknaden av relevant forskning och kunskap är det svårt att dra några slutsatser utifrån den litteratur som har studerats. En slutsats vi dock kan poängtera är att riktlinjer gällande missbruksvård och äldreomsorg av äldre som har en missbruksproblematik behöver ses över och utvecklas.