To see the other types of publications on this topic, follow the link: Preventiv vård av äldre.
Dissertations / Theses on the topic 'Preventiv vård av äldre'
Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles
Consult the top 50 dissertations / theses for your research on the topic 'Preventiv vård av äldre.'
Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.
You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.
Browse dissertations / theses on a wide variety of disciplines and organise your bibliography correctly.
1
Johnsson, Sofie, and Veronica Fors. "Uppfattningar om bedömningsinstrument i preventiv vård av äldre. Intervjuer med sjuksköterskor i kommunal hälso- och sjukvård." Thesis, Hälsohögskolan, Högskolan i Jönköping, HHJ, Avd. för omvårdnad, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-37981.
Full textAbstract:
Syfte: Syftet var att undersöka sjuksköterskors uppfattningar om att använda bedömningsinstrument i preventiv vård av äldre personer inom kommunal hälso- och sjukvård. Metod: Kvalitativ ansats användes, där individuella intervjuer med sjuksköterskor inom kommunal hälso- och sjukvård genomfördes. Insamlat material analyserades med induktiv innehållsanalys.Resultat: Utifrån genomförd innehållsanalys framkom det tre kategorier: verktyg för ökad patientsäkerhet, erfarenhet och kunskap är en förutsättning, bristande verklighetsförankring och användbarhet. Till dessa finns subkategorier, där studiens syfte belystes. Resultatet visade att bedömningsinstrument kan användas som verktyg till en säkrare och mer jämlik vård, där risker kunde identifieras, skapa en objektiv och tydlig struktur. Erfarenhet och kunskap ansågs vara förutsättningar för att kunna använda bedömningsinstrument. Det fanns också svårigheter, som att bedömnings-instrumenten kunde vara svåra att tolka, missvisande och inte alltid stämde med verkligheten, vilket gör det viktigt att välja rätt bedömningsinstrument.Slutsats: Användning av bedömningsinstrument kan leda till säkrare, mer jämlik och rättvis förebyggande vård av äldre. Det krävs utbildning och kunskap för att bedömningsinstrument ska användas och vana ökade användning och acceptans. Begränsningar som upplevdes var att det kunde vara svårt eller missvisande. Vidare forskning skulle kunna vara den äldres upplevelse av bedömningsinstrumenten i den preventiva vården samt hur bedömningsinstrument används vid bedömning av äldre med kognitiv svikt.Nyckelord: Sjuksköterskors upplevelser, bedömningsinstrument, kommunal hälso- och sjukvård, preventiv vård av äldreAim: The purpose was to investigate the nurses perception in using the assessment instrument in preventative care of elderly within a municipal health care setting. Method: A qualitative approach was used and were performed with individual interviews of nurses. They were working in a municipal health care setting. The collected material was assessed with an inductive content analysis. Results: From the content analysis it emerged three categories, tools for increased patient safety, experience and knowledge is vital, lacking reality abutment and usability and to these sub categories where the purpose of the study where shown. The result showed that the assessment instrument can be used as a tool for a safer and more equal care. Experience and knowledge where seen as vital in order to be able to use the assessment instrument. It also emerged that there could be difficulties to interpret the assessment instrument as well as being misleading and not in touch with reality. Conclusions: The use of assessment instruments can lead to a secure, more equal and fair prevention in the care of the elderly. It is required to get education and knowledge about the assessment instrument to make sure it is being used and by using it frequently it increased use and acceptance. The limitations that were perceived were that it could be hard to understand or misleading. Further research could be the elderly experience of the assessment tools in preventive care and how assessment tools are used in assessing the elderly with cognitive impairment.Keywords: Nursing experiences, assessment tools, municipal health care, preventive care of older people.
2
Källström, Christina, and Lena Jönsson. "SENIOR ALERT I OMVÅRDNADSARBETET : En intervjustudie om hur Senior alert fungerar i vården av äldre på särskilt boende." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap (HV), 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-65249.
Full textAbstract:
Bakgrund: Senior alert är ett nationellt kvalitetsregister. Registret vänder sig till äldre personer över 65 år som har någon form av kontakt med vård och omsorg som särskilt boende, korttidsboende, hemsjukvård, primärvård och/eller sjukhusvård insatser. Senior alert är ett register i vårdprevention som förebygger trycksår, undernäring, fall, munhälsa, och blåsdysfunktion. Det handlar om att göra riskbedömningar, definiera orsaker, planera åtgärder och uppföljningar. Registret hjälper vårdpersonalen att uppfylla arbetet i förebyggande vård.Syfte: Syftet var att beskriva hur Senior alert fungerar i vården av äldre på särskilt boende. Metod: Intervju med fem sjuksköterskor på särskilt boende, Graneheim & Lundmans (2004) kvalitativa innehållsanalys användes för att bearbeta data. Resultat: Senior alert är ett bra arbetsverktyg ger översikt och struktur och en bättre omvårdnad av äldre. Sjuksköterskor upplever att arbetet med Senior alert är tidskrävande och det finns brister i arbetssätt och rutiner i kommunen. Senior alert kan förbättras. Slutsats: Senior alert är ett bra system när det finns rutiner och möjlighet att arbeta med det. Sjuksköterskor upplever däremot att Senior alert inte fungerar i vården av äldre på särskilt boende i den valda kommunen. Det saknas utbildning och tydliga mål med hur Senior alert ska fungerar i kommunen och det bör skapas förutsättningar.
3
Forsström, Caroline, and Eriksson Therese Thunell. "Personcentrerad vård av äldre : Sjuksköterskors erfarenheter av att arbeta personcentrerat med äldre." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-39226.
Full textAbstract:
Bakgrund: Inom vården är det viktigt att se hela personen, inte endast sjukdomen. För att kunna stötta de äldres både fysiska och psykiska lidande är det lämpligt att sjuksköterskan utför personcentrerad omvårdnad. Det är ett arbetssätt som både äldre och anhöriga uppskattar. Syfte: Syftet är att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att arbeta personcentrerat inom äldreomsorg. Metod: Kvalitativ systematisk litteraturstudie med en beskrivande analysmetod av 10 artiklar. Resultat: Sjuksköterskorna ansåg att de hade en nära relation till de äldre på grund av det personcentrerade arbetet och de kände sig uppskattade. Dock försvåras möjligheten till personcentrerad omvårdnad av tidsbrist och personalbrist. Sjuksköterskorna ansåg även att många administrativa uppgifter behövde prioriteras och det blev då svårt att ha en kontinuerlig relation med de äldre. Slutsats: Sjuksköterskorna uppskattade att arbeta personcentrerat och deras erfarenhet var att även de äldre trivdes med arbetssättet. Sjuksköterskorna upplevde att hela individen, inklusive anhöriga, var delaktiga i omvårdnaden om ett personcentrerat arbetssätt användes. Det fanns faktorer som ibland hämmade ett personcentrerat arbetssätt, men det positiva med arbetet övervägde dessa svårigheter.Background: In care it is important to see the whole person, not only the disease. To be able to support the elderly in both their physically och psychological suffer, it is suitable to use person-centred care. It is something that both the elderly and their relatives appreciate. Aim: To describe registered nurses experience of working with person-centred care with elderly. Method: Qualitative literature review with a descriptive analysis of 10 articles. Results: The nurses felt that they had a close relationship to the elderly due to the person-centred caring and they felt appreciated. However, the opportunity to achieve person-centred care was sometimes hard, due to lack of time and staff. The nurses also had a lot of administrative work as well, witch made it hard to sustain continuity with the elderly. Conclusion: The nurses appreciated to work with a person-centred approach, and their experience was that the elderly also liked it. According to the nurses the whole person, including relatives, could be a part of the caring if person centred care was used. There was factors that sometimes made the person-centred work hard, but the positive effects was more, than the negative ones.
4
Alsvold, Törndahl Rebecca, and Ulrika Rödiger. "EFFEKT AV FYSISK TRÄNING SOM PREVENTIV ÅTGÄRD MOT KOGNITIV SVIKT HOS ÄLDRE." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-26172.
Full textAbstract:
Alsvold-Törndahl, R & Rödiger, U. Effekt av fysisk träning som preventiv åtgärd mot kognitiv svikt hos äldre. En litteraturstudie. Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö högskola: Fakulteten för Hälsa och samhälle, institutionen för vårdvetenskap, 2016.Bakgrund: Andelen äldre växer och därmed andelen som lider av kognitiv svikt. Metoder för att upprätthålla och främja hälsa blir allt viktigare.Syfte: Belysa effekten av fysisk träning som preventiv åtgärd mot kognitiv svikt hos äldre över 55 år.Metod: Avsikten var att samla studier, med kvantitativ ansats, vilka visade samband mellan fysisk träning som en förebyggande metod mot kognitiv svikt. Artiklar, med kvantitativ ansats, söktes med hjälp av databaserna PubMed och CINAHL.Resultat: Sambandet, där fysisk träning verkar positivt, som prevention mot kognitiv svikt, kan ses genom de samlade studiernas olika mätmetoder. Komplexitet, emellertid, visar på möjligheten där påverkan av andra individuella faktorer inte kan uteslutas.Konklusion: Kognitiv svikt kan påverkas genom fysisk träning.Alsvold-Törndahl, R & Rödiger, U. Effect of physical exercise as a preventive intervention against cognitive impairment of elderly. A literature review. Degree Project in nursing 15 credit points. Malmö University: Faculty of Health and Society, Department of Care Science, 2016.Background: The proportion of elderly is growing and thus the proportion that are affected by cognitive impairment. Methods for maintaining and promoting health are becoming increasingly important.Aim: Illustrate the effect of physical exercise as a preventive action against cognitive impairment by elderly 55 years and older.Method: The intention was to gather studies, with quantitative approach, which showed connection between physical exercises as a preventive method against cognitive impairment. Articles, with quantitative approach, were searched using the databases of PubMed and CINAHL.Results: The context, in which physical exercise appears positive, as prevention against cognitive impairment, can be seen through the gathered studies' different measurement methods. Complexity, however, is showing the possibility to the influence by other individual factors that cannot be ruled out.Conclusion: Cognitive impairment can be influenced by physical exercise.
5
Björksved, Herman. "Palliativ vård av äldre - En litteraturstudie av anhörigas erfarenheter." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap (HV), 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-39052.
Full text
6
Nyström, Anna. "Sjuksköterskors erfarenhet av personcentrerad vård av äldre : en litteraturöversikt." Thesis, Sophiahemmet Högskola, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:shh:diva-2354.
Full textAbstract:
SAMMANFATTNING Idag är cirka 19 procent av befolkningen i Sverige 65 år eller äldre. Många av dessa äldre har en komplex sjukdomsbild. Detta kräver att vården som ges är holistisk; hänsyn måste tas till både fysiska, psykiska, sociala och existentiella behov. Personcentrerad vård syftar till att se hela människan och hennes behov och resurser. Begreppet är idag erkänt och något som hälso- och sjukvård ska arbeta utifrån. Tidigare studier visar på att vården brister när det gäller personcentrerad vård för äldre personer. Många äldre personer upplever att de av sjukvården inte ses som en person eller som en helhet, utan de upplever att vården enbart ser en del eller en diagnos. Sjuksköterskor spelar en nyckelroll i vårdandet av äldre personer, och det är därför relevant att belysa deras erfarenheter av personcentrerad vård och vilka fördelar och nackdelar de har erfarenheter av. Detta kan leda till ökad förståelse för faktorer som är centrala vid personcentrerad vård, för att kunna ge optimal vård för äldre. Syfte med denna litteraturöversikt var att belysa sjuksköterskans erfarenhet av personcentrerad vård av äldre. Den metod som användes var litteraturöversikt. Sökningar av artiklar gjordes i PubMed, CINAHL, Google Scholar och Web of Science. Totalt inkluderades 16 vetenskapliga artiklar, med både kvantitativa och kvalitativa metoder. Innehållsanalys användes och kategorier identifierades i artiklarna. I resultatet framkom faktorer som har betydelse för att sjuksköterskor ska kunna bedriva personcentrerad vård för äldre. Dessa var arbetsmiljö, organisation, demografiska faktorer och kommunikation. Sjuksköterskor lyfte fram många positiva erfarenheter av personcentrerad vård av äldre. Fördelar var till exempel högre vårdkvalité, förbättrat arbetsklimat och arbetsengagemang och mindre stress. Den ledde även till lägre nivåer av dåligt samvete hos sjuksköterskor och minskade deras vilja att byta arbetsplats. Nackdelarna som sjuksköterskorna hade erfarenhet av, var framför allt att personcentrerad vård var resurskrävande. Den krävde tid, adekvat bemanning, fungerande teamarbete och en ledning som stöttade. Många sjuksköterskor beskrev att riktlinjer och rutiner arbetade mot personcentrerad vård, det var därför svårt att sätta patientens behov och önskemål före dessa. Sjuksköterskor var inte heller alltid bekväma med att ge patienten mer makt och påverkan. Slutsatsen som kan dras av denna litteraturöversikt är att sjuksköterskors erfarenheter visade att faktorer som arbetsklimat, engagemang samt vårdkvalitet förbättrades med personcentrerad vård, men att tid och resurser kunde påverka utförandet negativt.ABSTRACT Today about 19 per cent of Sweden's population are aged 65 or older. Many of these seniors have a complex clinical picture. This requires that the care provided is holistic; consideration must be given to not only the physical but also to the mental, social and spiritual needs of the patient. Person-centered care is aimed at the whole person and their needs and resources. The concept is currently recognized and something that health care should be based on. Previous studies show health care shortcomings in the person-centered care for older people. Many of them feel that the health services does not see them as a person or in their entirety, they feel that health care workers only see a part of them or a diagnosis. Nurses play a privotal role in the care of older people, and therefore it is relevant to highlight their experiences of person- centered care and what advantages and disadvantages they have experienced. This can lead to a greater understanding of the factors that are central to person-centered care, in order to provide optimal care for the elderly. The aim of this literature review was to highlight nurses' experiences of person-centered care for the elderly. The method used was a literature review. Searches for articles have been made in PubMed, CINAHL, Google Scholar and Web of Science. A total of 16 scientific papers were included, with both quantitative and qualitative methods. Content analysis was used and categories were identified in the articles. The result showed factors that are important for nurses in order to conduct in person-centered care for the elderly. These were working environment, organization, demographic factors and communication. Nurses highlighted many positive experiences of person-centered care of the elderly. Benefits were for example higher quality of care, improved working climate and job commitment as well as less stress. It also lowered levels of bad conscience amongst the nurses and made them less inclined to change workplace. The main disadvantages that the nurses had experienced, was that person-centered care was costly. It required time, adequate staffing, effective teamwork and a supportive management team. Many nurses described that policies and procedures are working against person-centered care, and that it was difficult to put the patient's needs and wishes before those. Additionally, nurses were not always comfortable with giving patients more power and influence. The conclusion to be drawn from this literature review is that nurses' experiences showed that factors such as work environment, commitment and quality of care improved by person- centered care, but that time and resources could affect performance negatively.
7
Burman, Catharina. "Äldre i palliativ vård : den äldre människans behov av existentiella samtal." Thesis, Sophiahemmet Högskola, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:shh:diva-1630.
Full text
8
Nazarzadeh, Anna, and Camilla Pettersson. "Äldre patienters urininkontinensvård : Dokumentanalys av vård- och genomförandeplaner." Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-15861.
Full textAbstract:
Att använda inkontinensskydd innebär ett lidande för den äldre patienten och en betydande kostnad för samhället. Detta kan med olika insatser i omvårdnad påverkas och förbättras. Urininkontinens är ett problem där prevalensen tenderar öka då äldre personer flyttar in på vård- och omsorgsboende. Efter inflyttning till vård- och omsorgsboende ska patienten få en vård- och genomförandeplan upprättad, gällande insatser som patienten är i behov av. Syftet med studien är att undersöka hur patientens problematik med urininkontinens dokumenteras i vårdplanen och hanteras på vård – och omsorgsboende i genomförandeplanen. Frågeställningar som är kopplade till syftet: Hur journalförs och dokumenteras patientens urininkontinens i vårdplanen? Hur är omsorgsbehovet i genomförandeplanen utformat? Och hur relateras vårdplanen till genomförandeplanen? Metoden som användes i studien är en kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats av vård - och genomförandeplaner. Vidare undersöktes genom granskning av dessa dokument om överensstämmelse förekommer mellan dem. Resultatet visar att flertalet patienter inte har en upprättad vård- och genomförandeplan om urininkontinens och hur omvårdnaden kring patientens besvär med urininkontinens ska utformas. Samstämmigheten mellan vård- och genomförandeplaner visar på att det finns brister. Vidare visas behovet av basala utredningar och tydligare beskrivningar av omvårdnadsåtgärder. Det finns ett behov av att utveckla omvårdnaden av patienter med urininkontinens genom utbildning och utveckling av arbetsrutiner. Tvärprofessionellt samarbete och arbete med olika kvalitetsregister kan utvecklas och förbättras
9
Maria, Olofsson, and Svedin Annie. "Vård och behandling för äldre med alkoholmissbruk. : En litteraturstudie om hanteringen av äldre individers behov av vård och behandling för sitt alkoholmissbruk." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för socialt arbete, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-159576.
Full textAbstract:
Alkoholmissbruk bland äldre personer är ett socialt problem som blivit allt mer uppmärksammat i samhället de senaste åren. En anledning till ökningen är det faktum att landets invånare blir allt äldre, därmed växer även gruppen med äldre individer. Det framkommer dock att det inte finns några särskilda riktlinjer för äldre med en missbruksproblematik. Syftet med denna studie är att undersöka vilken betydelse avsaknaden av sociala relationer kan ha för alkoholmissbruket. Studien syftar även till att undersöka vilken behandling som kan erbjudas till alkoholmissbrukande äldre. Modellen för denna studie är en systematisk litteraturstudie där åtta vetenskapliga studier har granskats. I analysen har sedan studierna kopplats till relevanta teoretiska utgångspunkter. Resultatet visar att det kan finnas ett samband mellan sociala faktorer och alkoholkonsumtion. Resultatet visar även att rutiner gällande handläggning, hantering och behandling av äldre individer med ett alkoholmissbruk kan anses vara bristfällig. Utifrån avsaknaden av relevant forskning och kunskap är det svårt att dra några slutsatser utifrån den litteratur som har studerats. En slutsats vi dock kan poängtera är att riktlinjer gällande missbruksvård och äldreomsorg av äldre som har en missbruksproblematik behöver ses över och utvecklas.
10
Högberg, Cecilia, and Ida Nylander. "Autonomi hos äldre personer beroende av vård och omsorg." Thesis, Ersta Sköndal University College, Department of Health Care Sciences, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:esh:diva-346.
Full text
11
Anderberg, Patrice. "Bevarad värdighet vid vård av äldre personer på äldreboende." Licentiate thesis, Karlstad University, Faculty of Social and Life Sciences, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-4900.
Full textAbstract:
Andelen äldre personer kommer i framtiden att öka och behovet av en god och värdig vård blir en utmaning inom den kommunala äldreomsorgen. I samband med att vård utvärderas relateras det ofta till bevarad eller kränkt värdighet. Begreppet värdighet är ett grundbegrepp inom omvårdnad som är något fundamentalt och självklart hos alla människor. Upplevelsen av bevarad värdighet är beroende av i vilken utsträckning viktiga värden kan uppnås. Media skriver om att kränkningar förekommer i vården av äldre som bor och lever på äldreboende. I vilken mån upplevelsen av värdighet kan återfås efter en kränkning är beroende av om en försoning med situationen kan ske. Avsikten med studien var att utifrån litteratur beskriva innebörden av begreppet bevarad värdighet och vidga förståelsen för den äldre personens erfarenheter av vård och hjälp samt hur livet förändras på äldreboende. I de två delstudierna framkommer nya dimensioner av begreppet bevarad värdighet och när vårdaren är inkännande och lyssnar till den äldres berättelse framträder bevarad värdighet. I beskrivningen av hur äldre personer erfar att vara i behov av vård och hjälp de sista levnadsåren synliggörs att de strävar efter att behålla en inre känsla av stolthet. Vården bör vara planerad och utformad så att den äldre kan komma tillrätta när kroppen och livssituation förändras och de blir i behov av vård och omsorg.
12
Egeryd, Pernilla, and Anna Olsson. "Äldre personers upplevelser av livskvalitet på vård- och omsorgsboenden." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskaper, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-54895.
Full text
13
Karl, Lindbom, and Ghlandri Reza. "Vårdpersonals erfarenheter av att arbeta med preventiv vård för att förhindra fall, trycksår och undernäring." Thesis, Hälsohögskolan, Högskolan i Jönköping, HHJ, Avd. för omvårdnad, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-39131.
Full textAbstract:
Bakgrund: Vårdskador har blivit ett alltmer vanligare problem inom vården och fall, trycksår och undernäring är bland de vanligaste vårdskadorna. Vårdskador leder till onödiga lidande för den vårdsökande. Syfte: Syftet med studien var att beskriva vårdpersonals erfarenheter av att arbeta med preventiv vård för att förhindra fall, trycksår och undernäring. Metod: En litteraturöversikt där studier med kvalitativ ansats ingår. Artiklarna söktes genom databaserna Cinahl och Medline. En kvalitativ analysmodell har använts i analysprocessen där åtta vetenskapliga artiklar granskades. Resultat: Studien visade att vårdpersonalen insåg vikten av att göra en riskbedömning men att förutsättningarna för en god preventiv vård grundades i positiv inställning till prevention. I resultatet framkom det att vårdpersonalen ansåg att en god kommunikation var väldigt viktigt för att förhindra och upptäckta vårdskador och även att teamsamverkan var viktigt del i preventiva vården. Slutsatser: Vårdpersonalens kunskap, erfarenhet och attityd om preventiv vård visade sig ha stor inverkan på utförandet i den preventiva vården. Samt att vårdpersonalen i stor utsträckning ansåg att det var viktigt med riskbedömningar och genom att gå in tidigt med preventiv vård ökade patientsäkerheten och antalet skador som orsakades av vården minskade. Vikten av god teamsamverkan och kommunikation i det preventiva arbetet belystes.
14
Johansson, Larsson Lillemor. "Sjuksköterskors upplevelse av smärtskattning och smärtlindring av äldre patienter i palliativ vård." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap (HV), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-94054.
Full textAbstract:
Bakgrund: I Sverige bedrivs allmän palliativ vård inom alla vårdformer som sjukhus, primärvård, hemsjukvård och vård- och omsorgsboende av personal med grundläggande kunskap och kompetens i palliativ vård. Enligt Socialstyrelsen, 2016 är det viktigt att alltid göra en klinisk bedömning för att minimera risken för obehandlad smärta. Därför bör det finnas lättillgängliga rutiner och riktlinjer för hur personalen ska använda de olika instrument som finns för olika bedömningar och att personalen har tillgång till utbildning och information om hur man använder de olika instrument som finns tillgängliga. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors upplevelse av smärtskattning och smärtlindring av äldre patienter i palliativ vård. Metod: Deskriptiv kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats. Insamlad data analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Fyra huvudkategorier framkom: klinisk blick och erfarenhet, bristande rutiner och riktlinjer saknas, Palliativa rådgivningsteamets betydelse och trygghet vid ordinationer. Slutsats: Det framkom att sjuksköterskor behöver utbildning och information om användningen av olika smärtskattningsinstrument. Att Palliativa rådgivningsteamet är en viktig samarbetspartner kring patienter i palliativ vård. Samt att teamarbete är en kvalitetssäkring av vården som patienten erhåller.Background: In Sweden conducts public palliative care in all careforms as hospitals, primary care, home care and in carehomes by staff with essential knowledge and competence in palliative care. According to the Swedish health authorities (Socialstyrelsen, 2016) it´s important to always do a clinical assessment to minimize the risk of untreated pain.Therefore it ought to be easy access to routines and guidelines for the staff how to use the different tools that are available for different assessments. And also that the staff has access to education and information how to use the different tolls that are available. Aim: To describe nurse´s experiences of pain assessment and pain relief of elderly patients in palliative care. Method: Descriptive qualitative interview study with inductive content, analyzed according to Graneheim and Lundman´s (2004) content analysis. Result: Four head categories emerged: clinical eye and experience, insufficient routines and missing guidelines, the Palliative advising team´s importance and security in prescription. Conclusion: It emerged that nurses need education and information about the use of different pain assessment tools. And that the Palliative advising team is an important work partner around patients in palliative care. And teamwork is a guarantee of quality of the care that the patient acquire.
15
Myhrberg, Ulrica, and Ana Lundberg. "Närståendes delaktighet vid vård av äldre : -bemötande, tillgänglighet och information." Thesis, Uppsala University, Department of Public Health and Caring Sciences, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-106898.
Full textAbstract:
Studies show that older is an increased proportion patients in hospital and that it is a patient group that can be difficult to communicate with because of older patients' often multiple disease picture. Relatives to the patient can be help for caregivers in the communication and the care of the patient. The aim with the study was to examine relative's experience of participation, meeting/support, accessibility and information on a geriatrics rehabilitation care unit. The study had a descriptive design and was designed as a questionnaire study. It was implemented on one geriatrics rehabilitation care unit on the countryside in central Sweden, belong to Uppsala University hospital. The number questionnaires that were distributed out were 49 and the reply frequency was 82 %. The result showed that most relatives in the study were satisfied with participation, meeting/ support, accessibility and information. The result showed also on a significance correlation between participation and meeting/ support, accessibility and information. The study did not reveal any difference between men and women concerning the experience of participation. Likewise, no correlation was revealed on between how long time the patient where in hospital and the experience of participation. Relatives experienced to have a relative good contact with the doctor, but a part stated however that they did not have any opinion about it. Our conclusion is that the concept to participation is meeting/ support, accessibility and information.
Studier visar att äldre är en ökande andel patienter i vården och att det är en patientgrupp somkan vara svår att kommunicera med på grund av äldre patienters ofta multipla sjukdomsbild. Närstående till patienten kan vara till hjälp för vårdgivaren i kommunikationen och vården av patienten. Syftet med studien var att undersöka närståendes självskattade upplevelse av delaktighet,bemötande, tillgänglighet och information på en geriatrisk rehabiliteringsavdelning. Studien hade en deskriptiv design och var utformad som en enkätstudie. Den genomfördes på en geriatrisk rehabiliteringsavdelning på landsbygden i centrala Sverige tillhörande Akademiska sjukhuset. Antalet enkäter som delades ut var 49 stycken och svarsfrekvensen var 82 %. Resultatet visade att de flesta närstående i studien var nöjda med delaktighet, bemötande, tillgänglighet och information. Resultatet visade även på en signifikans gällande samvariation mellan delaktighet och bemötande, tillgänglighet och information. Studien visade inte på någon signifikans gällande skillnaden mellan män och kvinnor avseende upplevelsen av delaktighet. Likaså påträffades ingen signifikans mellan hur lång tid patienten var inneliggande och den närståendes upplevelse av delaktighet. Närstående upplevde sig ha en relativt bra kontakt med ansvarig läkare men en stor del uppgav dock att de inte hade någon uppfattning. Vår slutsats är att nyckeln till delaktighet är bemötande, tillgänglighet och information.
16
Lövenfeldt, Stefan, and Maria Banke. "SJUKSKÖTERSKORS UPPLEVELSER AV PALLIATIV VÅRD FÖR ÄLDRE PERSONER I HEMSJUKVÅRD." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-25600.
Full textAbstract:
Bakgrund: Antalet äldre som lever och dör i hemsjukvården ökar vilket medför att det ställs höga krav på sjuksköterskan har tillräcklig kunskap och färdigheter att kunna tillhandahålla en högkvalitativ palliativ vård. Sjuksköterskor kommer i kontakt med emotionella situationer i samband med omvårdnad av patienter i livets slutskede. Syfte: Syftet med studien är att sammanställa, integrera och syntetisera rådande kunskap om sjuksköterskors upplevelser av palliativ vård för äldre personer i hemsjukvård. Metod: Systematisk litteraturstudie baserat på 11 orginalartiklar med kvalitativ design. Databassökningar utfördes i databaserna PubMed, Cinahl och PsycINFO. Syntetiseringen av artiklarna gjordes enligt Noblit och Hares meta-etnografi. Resultat: Resultatet presenterades utifrån 4 teman, ”Utmanande och känslomässigt betungande”, ”Vikten av att kommunicera”, ”Stödja anhöriga” och ”Vikten av teamarbete”. Konklusion: Sjuksköterskors upplevelser av palliativ vård för äldre personer i hemsjukvården innefattar många olika perspektiv. Dagliga utmaningar inom den palliativa vården innefattar starka känslor, existentiella frågor, etiska problem samt ett fungerande teamarbete.Background: The number of elderly people who live and die in a particular accommodation is increasing, which entails high demands that the nurse has sufficient knowledge and skills to be able to offer a high-quality palliative care. Nurses come in contact with emotional situations associated with nursing of patients in end of life. Aim: The purpose of the study is to compile, integrate and synthesize current knowledge of nurses’ experiences of palliative care for elderly people in home care. Method: Systematic literature study based on 11 original articles with qualitative design. Database searches were performed in the databases PubMed, Cinahl and PsycINFO. The synthesis of the articles was done according to Noblit andHares metaethnography. Result: The results were presented from 4 themes, “Challenging and emotionally oneruos, “The importance of communicating”, “Support relatives” and “The importance of teamwork”. Conclusion: Nurses’ experiences of palliative care for elderly people in home care, many different perspectives are included. Nurses get in touch with daily challenges in palliative care where strong emotions, existential issues, ethical problems and the requirement for cooperation should work.
17
Delfechresh, Marija, and Josefine Liljevret. "Sjuksköterskors omvårdnad av äldre patienter i palliativ vård : en litteraturöversikt." Thesis, Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:esh:diva-6582.
Full text
18
Frankel, Sara. "Äldres upplevelser av delaktighet vid vård i hemmet : en litteraturstudie." Thesis, Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-10118.
Full textAbstract:
Bakgrund: Äldreomsorg berör många och i takt med att den äldre befolkningen ökar kommer kraven på äldreomsorg bli allt större. Delaktighet är ett villkor för hälsosamt åldrande, en grundläggande förutsättning för att uppleva god hälsa och tydligt formulerat i riktlinjer och lagar. Syfte: Syftet med studien var att beskriva äldres upplevelser av delaktighet vid vård i hemmet. Metod: Kvalitativ litteraturstudie där 14 vetenskapliga artiklar analyserades genom deduktiv ansats. Resultat: De äldre upplevde delaktighet som bristande på många sätt i samband med vård i hemmet. Upplevelser av delaktighet påträffades i ett antal fall. Dels genom att vårdpersonal frågade den äldre inför omvårdnadsrutiner. Diskussion: För att främja äldres upplevelser av delaktighet i samband med vård i hemmet krävs att relationen mellan vårdtagare och vårdpersonal stärks bland annat genom att uppmärksamma det ojämnställda maktförhållande mellan de två parter. Slutsats: Genom ökad delaktighet främjas chanserna för förbättrad hälsa och ett hälsosamt åldrande.Background: Elder care affect many people. As the older population in the world expand, the requirements of the elder care will increase. Participation is a condition for good health, healthy ageing, and is clearly identified in laws and guidelines. Aim: The aim of this study was to describe elderly peoples experiences’ of participation when receiving care in their home. Method: A qualitative literature review where 14 scientific articles were analyzed though a deductive approach. Result: The elders primarily experienced lack of participation when receiving care in their home. Positive experiences was identified occasionally, for example when the care givers asked questions prior to care routines. Discussion: To improve elders experiences’ of participation when receiving care in their home, it requires that the relationship between care taker and care giver get better partly through enlighten the unequal power relation between the two parts. Conclusion: Through improved participation the chances of good health and healthy ageing will increase.
19
Lauri, Vaher. "Dokumentation av möbler i Vasarummet på Rydboholm slott : Vård och preventiv konservering i en autentisk miljö." Thesis, Linköpings universitet, Carl Malmsten - furniture studies, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-126056.
Full textAbstract:
This is a work about documentation and preventive conservation. My case study includes a number of furnishings in an environment where virtually no circumstances have changed during last 400 years. My goal was to, on the basis of observation of materials, techniques and construction, determine the possible date of origin and that with regard to previous research on climate and the effect of light and other conditions to formulate guidelines for the continued storage, without changing anything more pervasive in the physical environment. I have come to the conclusion that the different methods like the control of air movement or protection of the environment from UV-light is not unproblematic in an environment like this, but that the best strategy in the current situation are simple proven methods such as protective covering and ventilation.
20
Esplund, Lilja Birgitta. "Värdegrund i vård och omsorg av äldre personer : sjuksköterskans upplevelser av en värdegrund." Thesis, Sophiahemmet Högskola, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:shh:diva-1647.
Full text
21
Olsson, Malin, and Erika Hasselgren. "Sjuksköterskors tillämpning av personcentrerad vård i vården av äldre personer inom kommunal hemsjukvård." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-21584.
Full textAbstract:
Bakgrund Enligt Sveriges Kommuner och Landsting så ska vårdpersonal inom regioner, kommuner och landsting arbeta för införandet av personcentrerad vård (PCV) som arbetssätt. PCV har tre grundpelare: partnerskap, patientberättelse samt dokumentation. Vårda i samråd med personen som behöver vård är grunden i hela den personcentrerade vården. Syfte Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskans tillämpning av personcentrerad vård inom den kommunala hemsjukvården i vården av personer 65 år och äldre. Metod Studien har en beskrivande design med kvalitativ ansats. Huvudresultat Ingen av de inkluderade kommunerna tillämpade PCV fullt ut idag. De förutsättningar för en god PCV som sjuksköterskorna beskrev var att de arbetade för att ha personen i fokus. De försökte också skapa en relation till personen och dess anhöriga genom kontinuitet, partnerskap och patientens levnadsberättelse. Hinder för att kunna tillämpa PCV var brist på organisatorisk ledning gällande PCV, bristande kontinuitet, tidsbrist och orealistiska önskemål från personen samt kunskapsbrist om PCV. Slutsats Sjuksköterskorna saknar kunskap om vad PCV innebär inom kommunal hemsjukvård och hur PCV skall tillämpas i det dagliga vårdarbetet. Studien visade på att det är ledningen som präglar vilken vård som ges till dem som vårdades. En ledning som guidar, stöttar och ger förutsättningar till sina sjuksköterskor för att de skall kunna tillämpa PCV är den största förutsättningen för att PCV skall kunna implementeras inom den kommunala hemsjukvården. Det borde vara en rättighet för alla som vårdas att få PCV.Background According to the Swedish Association of Local Authorities and Regions should all healthcare professionals within the regions, municipalities and county council work for an introduction of person-centered care (PCC). PCC has three fundamental pillars: partnership, the patient´s story and documentation. Healthcare should be in agreement with the person needing care, it´s the foundation of PCC. Objective The objective of the study was to describe the nurse's application of person-centered care in the municipal home healthcare in the care of people aged 65 years and older. Method The study has a descriptive design with a qualitative approach. Main results The results showed that none of the participating municipalities applied PCC to full extend currently in daily work. The nurses described good conditions for PCC like having focus on the person. The nurses also tried to create a relationship with the patient and their relatives, through continuity, partnership and patient´s life story. The study identified obstacles in the application of PCC like lack of organizational management, continuity and time, unrealistic requests of care from the person and knowledge deficit regarding PCC. Conclusion The nurses within municipal home healthcare lacked knowledge regarding PCC and how to apply PCC in daily work. The study showed that it is the management who characterizes the care given. In the application of PCC a necessity is a management who guides, supports and offers relevant conditions for PCC to the nurses. It should be a right for all people receiving care to obtain PCC.
22
Hillström, Moa, and Frida Karlsson. "Äldre patienters upplevelser av vård ur ett personcentrerat perspektiv : En litteraturöversikt." Thesis, Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsa och lärande, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:his:diva-11815.
Full text
23
Gartéus, Charlotta. "Omvårdnadshandledning : till nytta för sjuksköterskan och patienten inom vård av äldre." Thesis, Sophiahemmet Högskola, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:shh:diva-1368.
Full textAbstract:
Det framkommer i tidigare forskning att en tredjedel av alla arbetsrelaterade sjukdomar i Sverige inom vårdsektorn under året 2004 hade att göra med organisatoriska eller sociala faktorer såsom arbetsbelastning. Statistiken toppades av sjuksköterskor som kände av diffusa arbetskrav men som också drabbats av som traumatiska upplevelser som inbegriper hot och som skapade rädsla. Miljön för sjuksköterskor kan vara stressig och moraliskt påfrestande och kan leda till utmattningssyndrom såväl som sjukskrivning. Omvårdnadshandledning är ett forum till för omvårdnadspersonal, däribland sjuksköterskor inom vård av äldre, och dess syfte är avhjälpa effekterna av stress. Oavsett inriktning i yrkeslivet som sjuksköterska kan omvårdnadshandledning vara ett verktyg för stresshantering med vinster för patienten såväl som arbetsmiljön men också sjuksköterskan själv.
24
Boström, Johanna, and Begic Charlotta Thomée. "Äldre personers erfarenhet av delaktighet vid användande av e-hälsa : En litteraturstudie." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap (HV), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-95900.
Full textAbstract:
Bakgrund: Sociala och medicinska framsteg har resulterat i en växande andel äldre i befolkningen, vilket ställer ökade krav på hälso- och sjukvården. E-hälsa har lyfts fram som ett sätt att effektivisera vården utan att göra avkall på dess kvalitet. Digitalisering anses kunna främja en god och jämlik hälsa, samtidigt som den enskildes delaktighet och inflytande stärks. Det är dock centralt att ha ett personcentrerat förhållningssätt med fokus på den enskildes behov. Syfte: Att undersöka äldre personers erfarenhet av delaktighet vid användande av e-hälsa. Metod: Studiedesignen var allmän litteraturstudie. Inledningsvis genomfördes strukturerad databassökning, därefter kvalitetsgranskades de vetenskapliga artiklar som svarade mot syftet och slutligen genomfördes innehållsanalys av utvalda artiklar. Resultat: I resultatet framträdde två teman med sju kategorier. Det första temat var Faktorer som främjar delaktighet (kategorier: Vården blev mer flexibel och tillgänglig, Förbättrad kontinuitet i vården, Känsla av att vara sedd och hörd samt Ökad sjukdomsinsikt och egenvårdsförmåga) och det andra temat var Faktorer som hindrar delaktighet (kategorier: Känslor av ensamhet och maktlöshet, Svårigheter att hantera det ökade ansvaret för sin vård samt Problem med tekniken). Diskussion: Resultatet visade att e-hälsa kan vara ett sätt att öka äldre personers delaktighet i vården. Äldre som grupp har gemensamma nämnare, men det är viktigt att se till individens förutsättningar och önskemål och anpassa användningen av e‑hälsa efter den enskildes digitala resurser.
25
Petterson, Ann, and Anna Gabrielsson. "Äldre individers upplevelse av livskvalitet." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-9593.
Full textAbstract:
Sammanfattning Inom äldreomsorgen ses ibland de äldre sitta ensamma tomt stirrandes. Funderingar kan uppstå om den äldre individen känner livskvalitet. Forskning visar att vad som ger livskvalitet är individuellt, det är därför viktigt att ta hänsyn till individens uppfattning om vad som ger livskvalitet. Denna kvalitativa studies syfte var att beskriva hur äldre personer som bor i särskilt boende upplever sin livskvalitet. Resultatet bygger på tolv semistrukturerade intervjuer analyserade enligt Granheim & Lundmans metod. Till intervjuerna användes en semistrukturerad frågeguide med 8 öppna frågor. Ett strategiskt urval användes för studien där inklusionskriterierna var att informanterna skulle vara över 80 år, svensktalande, boende på ett servicehus i Mellansverige som drivs i kommunal regi. Informanterna skulle även vara orienterade till tid, rum och tidigare yrkeserfarenhet var oviktig. Resultat visar att relationen till personalen är betydelsefull för informanterna, men att de ibland upplever sig vara beroende av dem och detta upplevs som negativt. Aktiviteter som ordnas på boendet uppskattas och valmöjligheten att delta eller inte samt kunna påverka utbudet av aktiviteterna upplevs som viktigt. Besvärande fysiska åkommor kan ibland begränsa informanternas deltagande i aktiviteterna, vilket upplevs negativt då aktiviteten ger de äldre individerna glädje och gemenskap. Fysisk träning är viktig, detta gör att de mår bra och känner sig mer självständiga. Besök av familj och vänner uppskattas och ger den äldre glädje, dock finns individer på det särskilda boendet som upplever ensamhet. Även lugna stunder i ensamhet uppskattas då de äldre ibland minns tillbaka i livet. Nyckelord: livskvalitet, särskild boendeform, äldre, kvalitativ studie
26
Forsberg, Åsa, and Tina Samefors. "Omvårdnadsepikrisens informationsvärde för personcentrerad vård av den äldre personen : - Från sluten somatisk vård till kommunal korttidsvård." Thesis, Hälsohögskolan, Högskolan i Jönköping, HHJ, Avd. för omvårdnad, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-29637.
Full textAbstract:
Syftet med studien var att beskriva hur sjuksköterskor inom kommunala korttidsboenden uppfattade informationsvärdet i omvårdnadsepikrisen för vård av den äldre personen utifrån ett personcentrerat perspektiv. Metod: Studien har en kvalitativ deskriptiv design med tio individuella intervjuer med sjuksköterskor verksamma på kommunala korttidsboenden. De transkriberade intervjuerna utforskades med en deduktiv innehållsanalys utifrån modellen De 6 S:n. Resultatet: Under begreppet Självbild sökte sjuksköterskan efter information om hur den äldre personen framställs. Den äldre personens självbestämmande saknas och även hur de önskar vara oberoende. Sociala relationer omfattar både en emotionell och en praktisk dimension där den kommunala sjuksköterskan fokuserar på den praktiska hjälpen. Symtomlindring, den äldre personens egen beskrivning saknas i omvårdnadsepikrisen vilket de kommunala sjuksköterskorna upplevde vara en brist. Symtomlindring sammankopplades med riskbedömningsinstrumentet Senior alert. Sammanhang innebär att avsaknaden av den äldres livsberättelse försvårar det fortsatta omhändertagandet. Strategier för framtiden beskrivs i termer som läkemedels eller återbesöksrelaterade, den äldre personens egna tankar och önskemål beskrivs sällan. Slutsats: De kommunala sjuksköterskorna utgick från omvårdnadsepikrisen för att skapa sig en bild av den äldre personen. Omvårdnadsepikrisen var bristfällig och utgick inte från den äldre personens perspektiv, erfarenhet eller upplevelse av sin situation.
27
Andersson, Johanna, and Frida Carlström. "Sjuksköterskors erfarenheter av omvårdnad vid vård av äldre personer med urininkontinens – en kvalitativ intervjustudie." Thesis, Högskolan Dalarna, Omvårdnad, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-33817.
Full textAbstract:
Bakgrund: Cirka 30 - 40 procent av personer över 65 år uppskattas ha besvär med urininkontinens och det förekommer felaktiga uppfattningar om att det är en del av det normala åldrandet. Urininkontinens kan påverka den drabbade äldre personens fysiska, sociala och psykosociala hälsa med nedsatt livskvalitet som följd. Omvårdnad vid urininkontinens bör fokusera på insatser som möjliggör självständig hantering av urininkontinens samt regelbundna toalettvanor. Då det finns behov av inkontinensskydd är det ett effektivt och diskret sätt att hantera urininkontinens men felanvändning kan bidra till ökad risk för komplikationer. Otillräckliga kunskaper gällande urininkontinens har visat sig leda till att omvårdnaden inte utförs evidensbaserat vilket i sin tur blir en riskfaktor för den äldre personen. Syfte: Att belysa sjuksköterskors erfarenheter av omvårdnad vid vård av äldre personer med urininkontinens på geriatriska slutenvårdsavdelningar. Metod: Kvalitativ semistrukturerad intervjustudie med åtta sjuksköterskor på tre geriatriska slutenvårdsavdelningar som analyserades enligt Graneheim och Lundmans innehållsanalys. Huvudfynd: Urininkontinens ansågs tillhöra sjuksköterskans ansvarsområde och beskrevs vara centralt i omvårdnaden. Trots det framfördes en beskrivning om hur omvårdnaden såg ut i verkligheten då urininkontinens ansågs normalt för äldre och generellt inte uppfattades som ett problem. Ämnet var tabubelagt och behandlades inte seriöst på avdelningarna. Därmed blev omvårdnad vid urininkontinens lågt prioriterat då andra delar i omvårdnaden värderades högre och därför lämnades ansvaret över till undersköterskorna. Samtidigt skildrades dock en vision om vad god omvårdnad vid urininkontinens var och hur vården egentligen borde utformas men även hinder till att uppnå detta. Slutsats: Sjuksköterskor har en viktig roll gällande omvårdnad vid urininkontinens och vårdpersonalens agerande kan påverka den äldre personens situation negativt. De behöver utmana stigmatiseringen av urininkontinens och lyfta omvårdnad vid urininkontinens som ett arbete som främjar den äldre personens värdighet. Ökade kunskaper om evidensbaserad vård tillsammans med en organisation som stödjer ett personcentrerat förhållningssätt kan bidra till en bättre vård och välbefinnande för den äldre personen och därmed ge ökad livskvalitet.
28
Sandahl, Johanna, and Cecilia Blomberg. "Sjuksköterskors erfarenheter av att vårda äldre personer i specialiserad palliativ vård : En intervjustudie." Thesis, Hälsohögskolan, Högskolan i Jönköping, HHJ, Avd. för omvårdnad, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-38047.
Full textAbstract:
Bakgrund: Andelen äldre personer förväntas öka i framtiden. Det avlider ca 90 000 personer varje år i Sverige, där 90 % av dessa är 65 år eller äldre. Äldre personer är ofta sköra och multisjuka och vården av äldre personer är därför en komplex vård. Det behövs därför mer kunskap i den palliativa vården för att möta behoven hos den äldre palliativa personen. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att arbeta med vård av äldre personer i specialiserad vård. Metod: En kvalitativ intervjustudie utfördes med 12 sjuksköterskor verksamma inom den specialiserade palliativa vården. Materialet har analyserats med en induktiv innehållsanalys i enlighet med Graneheim och Lundmans (2004) kvalitativa innehållsanalys. Resultat: Under den kvalitativa innehållsanalysen framkom två kategorier. Komplext att vårda äldre i palliativ vård, som innebär att äldre personer i den palliativa vården har ett komplext vårdbehov och de resurser som sjuksköterskan kan vara i behov av. Vikten av att inge trygghet, som innebär att både den äldre personen och närstående är i behov av att känna trygghet och hur sjuksköterskan kan bidra med det. Sjuksköterskan ger stöd och är även i behov av att få stöd i form av kollegor, handledning och få tid för reflektion. Slutsats: Kunskapen om multisjuka och sköra äldre i palliativ vård behöver spridas till alla vårdinstanser som bedriver palliativ vård. Den palliativa vården behöver utvecklas och få mer resurser för att kunna göra skillnad för den äldre personen och närstående. En empatisk, jämlik och evidensbaserad vård med vårdpersonal som arbetar utefter ett personcentrerat synsätt kan minska lidande och kostnader.
29
Aurell, Karin, and Remco Vrasdonk. "Intensivvårdssjuksköterskors upplevelser av att vårda äldre multisjuka patienter." Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-23611.
Full textAbstract:
Intensivvård ger möjligheter för allt äldre och sjukare patienter att överleva livshotande sjukdom. Tidigare forskning visar att mellan 40 och 70 % av alla patienter> 80 år avlider inom ett år efter intensivvård. Multisjuka äldre patienter kan genom olika varianter av förhandsbeslut om vårdnivå uttrycka sina önskemål om framtida vård. Etiska dilemman kan upplevas av intensivvårdssjuksköterskor när de vårdar äldre multisjuka patienter, speciellt om de inte önskar intensivvård. Syftet var att beskriva intensivvårdssjuksköterskors upplevelser av att vårda äldre multisjuka patienter och deras situation i livets slutskede. En kvalitativ intervjustudie med fyra personer i en fokusgruppintervju och två enskilda intervjuer genomfördes med totalt sex intensivvårdssjuksköterskor. Insamlade data analyserades med kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Resultatet utgörs av en huvudkategori; viljan att ge bästa möjliga vård och tre generiska kategorier; värdigt slut på livet, att vårda med patienten i fokus och viktigt att alla får en chans. Kategorierna återger intensivvårdssjuksköterskornas upplevelser av att vårda äldre sedan tidigare multisjuka patienter. Resultatet visar att intensivvårdssjuksköterskorna vill ge patienterna bästa möjliga vård, rädda liv och känna att de ger rätt form av vård. De tyckte också att det var viktigt att alla patienter fick chansen att överleva ett kritiskt sjukdomsförlopp med hjälp av intensivvård, även om prognosen var mycket dålig. Intensivvårdssjuksköterskorna tyckte att förhandsbeslut om vilken vård och vilka livsuppehållande insatser patienten önskar i händelse av försämring skulle kunna leda till minskad etisk stress och underlätta för sjukvården att ge den bästa möjliga vården till patienten utan att orsaka vårdlidande
30
Brännberg, Fogelström Evelynn, and Fanny Hjälm. "Upplevelser av ensamhet bland äldre." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-24215.
Full textAbstract:
Bakgrund: Ensamheten är ett komplext fenomen som förekommer i olika former och samtliga människor kommer troligen att uppleva någon form av ensamhet under livet. Med den stigande åldern följer olika livsförändringar som kan påverkar förekomsten av ensamhet. Närmare 60% av de äldre personerna i Sverige uppger att de känner sig ensamma. Eftersom ensamhet är en personlig upplevelse är det viktigt att sjuksköterskor arbetar personcentrerat för att kunna identifiera patientens enskilda behov och främja hälsan. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att sammanställa äldre personers upplevelser av ensamhet. Metod: En litteraturstudie med kvalitativ ansats har genomförts, där tio kvalitativa studier från Cinahl och PubMed analyserats med en innehållsanalys. De inkluderade studierna har kvalitetsgranskas för att sedan sammanställas till ett resultat. Resultat: Från innehållsanalysen framträdde fem huvudkategorier; ensamhet ur olika synvinklar, förluster i livet, vikten av sociala relationer, en känsla av utanförskap och existentiella frågor. Ensamheten påverkades av olika livshändelser såsom efter ens partner avlidit, när det sociala nätverket minskades, efter pensionen och när familjemedlemmar prioriterade annat framför de äldre personerna. Resultatet visade på svårigheter med att sätta ord på ensamheten och berätta om den. Konklusion: De äldre personerna upplevde att fenomenet ensamhet både hade en positiv men framförallt en negativ inverkan på välbefinnandet. Det framkom att ensamhet var något mer än att vara ensam, utan den kan förstås som ett mångfacetterat fenomen med högst individuella upplevelser. Det är därför viktigt att sjuksköterskor har kunskap om ensamhet för att få en djupare förståelse för patientens upplevelser och behov.Background: Loneliness is a complex phenomenon that occurs in different forms and all humans are likely to experience some form of loneliness during their lifetime. Life changing events can affect the appearance of loneliness and nearly 60% of the older people in Sweden have described themselves as lonely. Since loneliness is a personal experience it is important that nurses work person-centred to identify the patient’s individual needs and encourage health. Aim: The aim of this literature review was to summarize older peoples experiences of loneliness. Method: A literature review with qualitative approach has been made and 10 studies from Cinahl and PubMed have been analysed using a content analysis. The quality of the included studies has been reviewed and then compiled in a result. Results: From the content analysis five main categories appeared; different point of views of loneliness, losses in life, the importance of social relations, a feeling of abandonment and existential questions. The experience of loneliness was affected by life changing events such as the death of a spousal, decreasing social network, after retirement and at times when family members prioritized otherwise than the older people. The result shows the difficulties in describing loneliness and tell others about it. Conclusion: The older people experienced that the phenomenon of loneliness impacted on the well-being, both in a positive way but especially in a negative way. Loneliness emerged to be more than just being alone, it can be understood as a multifaced phenomenon with individual experiences. Therefore it´s important that the nurses have knowledge about loneliness to gain a deeper understanding for the patients experiences and needs.
31
Österlind, Jane. "När livsrummet krymper : vård och omsorg av äldre personer i livets slutskede." Doctoral thesis, Ersta Sköndal högskola, Enheten för forskning om vård i livets slutskede, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:esh:diva-594.
Full textAbstract:
This research focused on the life situation of older people, who had moved to a nursing home at the end of life, from the perspectives of the older people themselves, care managers and nursing staff. The thesis is based on an analysis of 446 care manager assessments and decisions, interviews with seven care managers, six older people and 28 nursing staff. The main fi ndings are: (I); that there was a statistically signifi cantly shorter waiting time for a move to a nursing home for older people who were in hospital compared to those who were living in their own home at the time of the decision. Seventy percent of the decisions made by care managers’ concerned women. The waiting period for men was fi ve days shorter compared to women. (II); that the care managers’ descriptions revealed that their assessments of the needs and wishes of the older people were infl uenced by whether or not it was clear that the older person had only a limited time left to live. The care managers’ way of reasoning has been conceptualised as two approaches, the medical and the natural path to death, where the former was characterised as fl exible and collaborative, whereas the latter was governed to a greater extent by a “wait and see attitude”. (III); that the older people’s experiences of living in a nursing home have been conceptualised into three themes: feeling like a stranger in an unfamiliar culture, being excluded from life, and living while waiting for death. The latter involved a deep insight that life would soon come to an end; a fact the staff appeared to take into account to only a minor extent. (IV); that dying and death was characterised by a discourse of silence, with tension between avoidance of and a confrontation with death. Staff members who expressed a fear of death held it at a distance by concentrating on practical tasks and avoiding close contact with older people who were dying. The thesis highlights the fact that the dying and death of older persons was characterised by a discourse of silence and several transitions. Death was not a topic that the staff members or older people generally talked about, and care in the fi nal phase of life was not actively or explicitly planned. In terms of access to a nursing home bed, only older people with an extensive need for care obtained such a place. These fi ndings imply that all older people can be said to be in need of palliative care. The older people in our study were in a liminal phase, and waiting for death. Feelings of social and existential loneliness and that their living space was shrinking were evident. It was also clear that the older people and staff members inhabit the same place but appear to be in two different sub-cultures, where the norms and values that guided the staff members’ attitudes were dominant. Keywords: transition, older people, end of life care, palliative care, nursing home, caring, care manager and staff
32
Maier, Chavez Bellami, and Elina Öhman. "Vård av äldre patienter med typ 2 diabetes i hemsjukvården - Distriktssköterskors perspektiv." Thesis, Luleå tekniska universitet, Omvårdnad, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-74355.
Full textAbstract:
Bakgrund: Diabetes typ 2 är en av västvärldens vanligaste och växande folksjukdomar. I tidigare forskning framkommer det att den äldre befolkningen med diabetes lever allt längre och är ofta multisjuka. Detta ställer högre krav på distriktssköterskan och ökar komplexiteten i omvårdnaden i hemmet. Syfte: Syftet med studien var att beskriva distriktssköterskors upplevelser av att vårda äldre patienter med diabetes typ 2 i hemsjukvården. Metod: Kvalitativ studiedesign har använts. I studien deltog nio distriktssköterskor i åldrarna 30 till 61 år. Data samlades in genom semistrukturerade intervjuer. Data analyserades med kvalitativ innehållsanalys med en manifest ansats. Resultat: Distriktssköterskorna beskrev betydelsen av ett tvärvetenskapligt tillvägagångssätt som central för att nå en god och säker hemsjukvård och de upplevde att deras arbete hade underlättats om de även samarbetat med en diabetessjuksköterska inom kommunen. Distriktssköterskorna upplevde att tydliga riktlinjer saknades och att arbetsbelastningen och tidsbristen var hög och att det krävdes ökat omvårdnadsansvar och kompetens inom diabetes hos distriktssköterskorna i hemsjukvården. Slutsats: För att säkerställa en god och säker hemsjukvård är det betydelsefullt att kommunen tydliggör riktlinjer för omvårdnaden av patienter med diabetes typ 2 och satsar på att stärka det tvärvetenskapliga samarbetet inom hemsjukvården.Background: Diabetes type 2 is one of the world's most common and growing public diseases. Current research shows that the elderly population with diabetes lives longer and is often multi-malignant. This places higher demands on the district nurse and increases the complexity of nursing care at home. Purpose: The purpose of the study was to describe district nurses experiences of caring for elderly patients with type 2 diabetes in home care. Method: Qualitative study design has been used. Data was collected through interviews with nine district nurses between the ages 30 and 60 years old with semi-structured interviews. Data was analyzed with qualitative content analysis with a manifest approach. Results: District nurses described the importance of an interdisciplinary approach as central to achieving good and safe home health care and they felt that their work had been facilitated if they also collaborated with a diabetes nurse within the municipality. The district nurses felt that clear guidelines were lacking and that the workload and the lack of time were high and that increased nursing responsibility and competence in diabetes were required at the district nurses in home care. Conclusion: In order to ensure good and safe home health care, it is important that the municipality clarifies guidelines for the care of patients with type 2 diabetes and is investing in strengthening the interdisciplinary cooperation in home care.
33
Engström, Maja, and Kabir Maria Mohammad. "Sjuksköterskors erfarenheter av att vårda äldre personer i palliativ vård : en litteraturstudie." Thesis, Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-78666.
Full textAbstract:
Palliativ vård syftar till att förbättra livskvaliteten och lidande genom att behandla och förhindra symtom istället för sjukdomar i sig. Den äldre populationen står för höga procent i behovet av palliativ vård och sjuksköterskan ses som nyckelaktörer i vårdandet. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av vårda äldre personer i palliativ vård. Databaserna Cinahl och Pubmed användes för att hitta relevanta artiklar som svarade till syftet. Åtta vetenskapliga studier analyserades med kvalitativ manifest innehållsanalys. Analysen resulterade i fem kategorier: Bristen på kommunikation och samordning i vårdteamet påverkar vårdandet; Utbildning och mer kunskap krävs; Förtroendefulla relationer med familjen är betydande; Utmaningar och emotionella känslor är oundvikliga; Vilja arbeta för en värdig död. Resultatet visade att sjuksköterskorna kände brist på samordning i vårdandet. Att ge stöd, information och skapa relation till närstående sågs som viktigt men även utmanande. Att vårda en döende person tog fram många känslor hos sjuksköterskan och vikten av självreflektion och kunskap om palliativ vård uttrycktes. Slutsatsen visade att det krävs mer utbildning kring palliativ vård för att kunna tillgodose patientens behov. Ett bättre samarbete och kommunikation mellan olika professioner behövs för att främja hälsan hos patienten. Att involvera närstående och låta dem vara delaktiga kring patientens vård kan bidra till tillfredsställelse för både sjuksköterskan och patienten.
34
Karlsson, Moureen. "Vård i hemmet av äldre patienter med diabetes typ 2 : Distriktssköterskornas erfarenhet." Thesis, Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsovetenskaper, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:his:diva-19494.
Full textAbstract:
Bakgrund: Diabetes typ 2 har ökat bland äldre. Distriktssköterskor har viktiga ansvarsområden i kommunen som t.ex. att tillhandahålla säker vård och förhindra komplikationer hos äldre patienter som bor hemma med diabetes typ 2, samt att ge stöd och samordna med andra vårdgivare. Syfte: syftet med studien var att belysa distriktssköterskors erfarenheter av att vårda patienter med diabetes typ 2 i hemmet. Metod: Sex distriktssköterskor från fem olika kommuner i Sverige deltog i en enkät undersökning. För att analysera data materialet användes en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Distriktssköterskorna upplevde brist på stöd från diabetessköterskan och allmänläkare från primärvård men fick hjälp från sina kollegor i kommunen, de upplevde svårigheter att få tillgång till patientjournaler samt hade hinder vid kompetensutveckling. Patienter saknade motivation och förväntade sig att distriktssköterskan ska ta ansvar för deras situation vilket upplevdes som en utmaning hos distriktssköterskorna. Erfarenhet av att jobba i team och att arbeta självständigt påverkade distriktssköterskorna positivt. Slutsats: Distriktssköterskor har många ansvarsområden och de behöver ett bra samarbete med sina kollegor för att kunna ge patientsäker vård. Forskning om relationen mellan patienten och distriktssköterskan, journal tillgång och patientperspektiv om sjukdomen behövs .Background: Diabetes type 2 has increased among the elderly. The district nurse has a role by providing safe healthcare treatment and preventing long-term complications among elderly patients’ living at home with diabetes type 2. They even give support and coordinating with other caregivers. Aim: To illuminate district nurse’s experiences of providing home care to elderly patients’ with diabetes type 2. Method: Six district nurses from five different municipalities in Sweden were chosen to do a survey research. Data was analyzed using qualitative content analysis. Findings: The district nurses experienced lack of support from diabetes nurses and general practitioners (GP) from primary care, but received assistance from their colleagues in the municipality, had difficulties accessing patient’s records, and experienced hindrances to further their education. Patients lacked motivation and expected district nurses to take responsibility of their situation. An experience of teamwork and working independently made a positive impact to the district nurses. Conclusion: The district nurses have many areas of responsibility and need good collaboration with other colleagues to offer a quality care. Research on the relationship between the patient and the district nurse, medical record access and patient perspective on the disease is needed.
35
Björ, Louise, and Sofia Svanberg. "Den äldre patientens upplevelse av vård utifrån ett personcentrerat perspektiv : En litteraturstudie." Thesis, Högskolan Dalarna, Omvårdnad, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-25149.
Full textAbstract:
Bakgrund: Den äldre individen kommer att bli en allt större grupp av befolkning. Med en stigande ålder ökar även risken av att drabbas av en eller flera sjukdomar, vilket kommer att ställa högre krav på sjukvården. Svensk lag säger att vården har en skyldighet att främja patientens integritet, delaktighet och självbestämmande, dock brister detta inom vården av de äldre. Många komplexa sjukdomstillstånd hos en äldre person gör att omvårdnaden behöver ges utifrån patientens individuella behov. Personcentrerad omvårdnad handlar om ett partnerskap mellan individen och vårdpersonalen, där individen sätts i centrum för vården. Syfte: Att belysa den äldre patientens upplevelse av vård utifrån ett personcentrerat perspektiv. Metod: Examensarbetet är utformat som en litteraturöversikt. Artiklar söktes fram via databaserna CINAHL och PubMed, 13 artiklar med kvalitativ metod valdes ut. Resultat: Resultatet visade att det fanns likheter och skillnader i hur den äldre upplevde sin vård: Dessa upplevelser kunde delas in i tre huvudkategorier, nämligen självbestämmande, delaktighet och integritet. Den äldre patienten hade en längtan efter självständighet och självbestämmande, dock slogs detta tillbaka på grund av en tids- och kompetensbristande vård. De äldre hade en önskan om att vara delaktiga i sin vård, där relationen och kommunikationen var en viktig grund för att skapa delaktighet. Många av de äldre kände sig ej bekräftade som en unik individ av omvårdnadspersonalen. Slutsats: För att kunna främja de äldres roll i en personcentrerad vård måste ett helhetsperspektiv och ett personcentrerat förhållningssätt appliceras, där den äldre respekteras som en unik individ. Med den äldre individen i centrum för sin vård, stärks dennes rätt till självbestämmande, delaktighet samt integritet, som i sin tur kan leda till en ökad livskvalité.Background: The elderly is a group that will be a major part of the population in the future. With increasing age, the risk of suffering from one or more diseases increases, which will place higher demands on healthcare. Swedish law states that healthcare has an obligation to promote patient integrity, participation and self-determination, but this is invalid in the care of the elderly. Many complex illnesses in an elderly person necessitate nursing based on the patient's individual needs. Person-centered nursing is about a partnership between the individual and healthcare staff, where the individual is at the center of care. Aim: To highlight the elderly patient's experience of care based on a person-centered perspective. Method: A literature review was conducted and the data was found in the databases CINAHL and PubMed, 13 articles with qualitative method were selected. Result: The results showed that there were similarities and differences in how the elderly patient experiences their care. These experiences can be divided into three main categories: self-determination, participation and integrity. The elderly patient had a longing for independence and self-determination, however, this was reversed due to a lack of time and competence shortage. The elderly had a desire to be involved in their care, where the relationship and communication were an important basis for creating participation. Many of the elderly did not feel confirmed as a unique individual of nursing staff. Conclusion: In order to promote the role of the elderly in their care, must a holistic perspective and a person-centered approach be applied, where the elderly is respected as a unique individual. With the older individual at the heart of his care, his right to self-determination, participation and integrity is strengthened, which in turn can lead to an increased quality of life.
36
Mejerhag, Anna, and Lena Pettersson. "Att ansvara på distans : Sjuksköterskors erfarenheter av läkemedelshantering i kontexten äldreomsorg." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-44308.
Full textAbstract:
Med stigande ålder påverkas komplexiteten i läkemedelshanteringen. Sjuksköterskors kunskap i läkemedelshantering är viktig. Tidigare studier har beskrivit vikten av att sjuksköterskor är närvarande och att brister i läkemedelshanteringen gällande äldre patienter innebär en ökad risk för ohälsa. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av läkemedelshantering i kontexten äldreomsorg. Metod: En systematisk litteraturstudie med kvalitativ ansats där 11 vårdvetenskapliga artiklar analyserats med beskrivande syntes. Resultat: Att ha kunskap och erfarenhet om läkemedelshantering till den äldre patienten visade sig vara viktigt. Brist på sjuksköterskor skapade krav på att delegera läkemedelshantering i en större grad än vad sjuksköterskorna önskade och sjuksköterskornas erfarenhet var att omvårdnadspersonalens kunskap var bristfällig. Tidsbrist var ett hinder för sjuksköterskor att kunna delta i läkemedelshanteringen, orsakad av underbemanning och hög arbetsbelastning där även andra uppgifter måste prioriteras. Samarbete mellan olika professioner i vården av äldre patienter visade sig vara betydelsefull för läkemedelshantering. Slutsatser: Det påvisades en brist i att sjuksköterskorna inte själva hade möjlighet att påverka läkemedelshanteringen men ändå har ansvaret. Ökad kunskap hos sjuksköterskorna om läkemedelshantering, förbättrar förutsättningarna för att de äldre patienterna undgår läkemedelsrelaterade problem och ohälsa. Nyckelord:kunskap, teamsamverkan, vård av äldre, äldre
37
Andersson, Sofia, Cecilia Damm, and Elin Johansson. "”Har glasögon” - Omvårdnad och dokumentation av patienters synförmåga inom geriatrisk vård." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-31174.
Full text
38
Jettman, Sundin Malin. "Sjuksköterskors erfarenheter av att ge kroppslig beröring i omvårdnaden av äldre patienter inom palliativ vård." Thesis, Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:esh:diva-2067.
Full text
39
Turkanovic, Karlsson Lejla. "Upplevelser av att vara närstående av utländsk härkomst till äldre i palliativ vård i hemmet." Thesis, Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-15049.
Full textAbstract:
Palliativ vård i hemmet kräver stora resurser från närstående av utländsk härkomst. Närstående har stor del av ansvaret och behöver relevant stöd då uppgifterna som följer med ansvaret kan vara komplicerad. Närstående behöver introduceras med tydlig information, utbildning och samtal. För att kunna ge rätt stöd behöver distriktssköterskor få ökad kunskap om hur närstående av utländsk härkomst upplever palliativ vård i livets slutskede riktad till äldre. Syftet med studien är att beskriva upplevelser av att vara närstående av utländsk härkomst till äldre individer (>65 år) i palliativ vård i hemmet. Kvalitativa intervjuer genomfördes med 10 närstående. Materialet analyserades genom kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visade att för närstående av utländsk härkomst kunde palliativ vård i hemmet innebära såväl trygghet som utsatthet. När närstående upplevde att de var välinformerade, att personalen var kompetenta och tillgängliga så skänkte det trygghet. Utsatthet upplevdes när de inte var informerade om vården i livets slutskede, att bemötande var oprofessionellt, att ansvarstagandet om den döende anhörig var ofrivilligt. Den kulturella synen på döden och hur vård borde bedrivas i livets slutskede kunde skapa konflikter mellan de och vårdpersonal. Resultatet av studien stödjer tidigare forskning om informationsbrist och behov av extra stöd till närstående av utländsk härkomst.
40
Jonsson, Mikaela, and Julia Karlsson. "När äldres liv tar slut : Sjuksköterskors upplevelser av att arbeta inom palliativ vård av äldre." Thesis, Högskolan Väst, Avdelningen för omvårdnad - grundnivå, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hv:diva-16343.
Full textAbstract:
Background: Palliative care is required for patients who have no chance of curative treatment. The age group 65 and older is a growing population. Palliative care for the elderly was uniquely challenging and differed from palliative care for younger patients. Palliative care for the elderly was not about prolonging life, it was about making the last phase of life as comfortable as possible. Aim: The aim was to describe nurses’ experiences of working with palliative care of the elderly. Method: A literature-basedstudy was conducted. Seven articles were analyzed according to Friberg’s five-stepmodel. Results: Three main themes emerged: feelings of insufficiency, working with aperson-centered approach and collegial cooperation. Seven sub-themes were identified: insufficiency in supporting relatives, insufficiency in giving satisfactory palliative care, a caring relationship, working for the patient’s best interest, the nurse’s need of support, lack of cooperation with physician and the nurse’s supportive role. Conclusion: when nurses were caring for the dying elderly, nurses were in need of more support.Arbete som sker i närvaro av döden kan vara utmanande och innebär att ställas inför svåra situationer. Palliativ vård erbjuds till människor som är i livets slut samt där botande behandling inte längre är möjligt. Fokus för vården är då istället att lindra patientens lidande och främja patientens livskvalitet. Detta litteraturbaserade examensarbete beskriver sjuksköterskors upplevelser av arbetet inom palliativ vård av äldre. Det föreligger anledning att beskriva sjuksköterskors upplevelser av arbetet inom palliativvård av äldre eftersom åldersgruppen 65 år och äldre är en växande population som dessutom klassas som sårbar. Sjuksköterskor upplevde arbetet inom palliativ vård av äldre som känslomässigt utmanande med situationer som kantats av otillräcklighet, bristande samarbete och frånvaro av stöd. Trots detta belyste sjuksköterskor vikten av att arbeta utifrån ett personcentrerat förhållningssätt genom att skapa en vårdande relation med patienten och arbeta för patientens bästa. För att kunna bedriva en god palliativ vård för äldre är det viktigt att sjuksköterskor ges möjlighet till stöd för att minska känslan av otillräcklighet och för att hantera psykiska påfrestningar.
41
Filipek, Ewelina, and Marim Nazari. "Sjuksköterskors upplevelser av att vårda äldre patienter med förvirringstillstånd : En litteraturöversikt." Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-23555.
Full textAbstract:
Delirium kännetecknas av en akut störning av uppmärksamhet och medvetenhet, med ytterligare förändringar i kognition. Förekomsten av delirium inom slutenvård är hög, särskilt hos äldre som oftast resulterar i längre sjukhusvistelser och större kostnader för hälso- och sjukvården. Sjuksköterskan har en viktig roll vid vårdandet av patienter med delirium. Att ha patientens livsvärldsperspektiv som grund i vårdandet är en förutsättning för att ge patienten en god och säker vård samt undvika patientlidande. Syftet med studien är att undersöka sjuksköterskors upplevelser av att vårda äldre patienter med förvirringstillstånd. En litteraturöversikt av tio vårdvetenskapliga artiklar har valts som metod. Tre teman identifierades ur analysen: ”Upplevelser av behov av interprofessionellt samarbete”, ”Upplevelser av möjligheter och hinder för att vårda patienter med förvirringstillstånd”, och ”Känslomässigt utmanande upplevelser av att vårda samt värna patienter med delirium”. Resultat visade att sjuksköterskor kände ett behov av att samarbeta med andra yrkesprofessioner samt med avdelningens ledning för att säkerställa en god vård för patienter med delirium. Sjuksköterskor ansåg att anhöriga var resurser, eftersom de kunde hjälpa till med att identifiera symtom för delirium hos vårdade patienter. Brist på kunskap om delirium, relevanta bedömningsverktyg, och behov av ytterligare utbildning identifierades. Resursbrist samt tidsbrist upplevdes som hinder för att ge patienter med delirium en god vård. Sjuksköterskor kände stress och känsla av otillräcklighet när att de upplevde att de inte kunde erbjuda patienter med delirium den vård de behövde.
42
Heinonen, Van, and Helena Wahl. "Sjuksköterskansupplevelser av vård i livets slutskede för äldre patienter i hemmet : En litteraturöversikt." Thesis, Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:esh:diva-7448.
Full textAbstract:
Bakgrund: Nästan 90 procent av alla som årligen avlider i Sverige är 65 år eller äldre och det egna hemmet är den plats många önskar att få palliativ vård i. Sjuksköterskan skall ha ett holistiskt förhållningssätt i vården av den döende patienten och yrkesansvaret innefattar att lindra lidandet, ett värdigt bemötande av patienten och personcentrerad omvårdnad. Syfte: Att beskriva sjuksköterskans upplevelser av vård i livets slutskede för äldre patienter i hemmet Metod: En litteraturöversikt har genomförts där nio kvalitativa och en kvantitativ artikel inkluderats och som inhämtats från databaserna CINAHL Complete, Ageline och PubMed. Artiklarna kvalitetsgranskades, analyserades och kategoriserades med utgångspunkt i Fribergs analysmetod. Resultat: Fyra teman uppkom Känslomässiga erfarenheter, Vårdrelationens betydelse, Teamarbetets betydelse och Behov av stöd och utbildning. Sjuksköterskor beskrev både positiva och negativa upplevelser av vård i livets slutskede för äldre patienter i hemmet. Sjuksköterskorna kände en meningsfullhet i den palliativa vården där de skapade en stark relation till den döende. De negativa upplevelserna grundade sig i yttre faktorer som gjorde att sjuksköterskorna kände sig maktlösa och utsatta i sin yrkesroll. Sjuksköterskorna uttryckte bristande samarbete i teamarbetet samt behov av stöd och utbildning från arbetsgivare. Diskussion: Metoddiskussionen beskriver styrkor och svagheter i litteraturöversikten. Resultatet diskuterades utifrån bakgrunden och tidigare forskning samt valda delar av Katie Erikssons teori om vårdande, lidande och begreppet hälsa.Background: Almost 90 percent of the total amount who dies annually in Sweden is 65 or older and their own home is the place that many choose getting palliative care in. The nurse should have a holistic approach in end of life care and the professional responsibility include alleviate the suffering, a dignified treatment of the patient and person-centered care. Aim:To describe the nurse experience of palliative care to elderly patients in their home. Method: A literature review has been carried out in which nine qualitative and one quantitative article were included. They were extracted from the databases CINAHL complete, Ageline and PubMed. The quality of the articles follows the guidelines of Friberg’s analysis method. Results: The analysis resulted in four themes Emotional experiences, Importance of nurse-patient relations, Importance of teamworkand Need of support and education. The nurses described both positive and negative experiences of end of life care to elderly patients in their home. The nurses felt satisfaction in end of life care where they created a strong relationship with the dying patient. The negative experiences were based on external factors that made the nurses feel powerless and vulnerable in their professional role. Discussion: The method discussion raises strengths and weaknesses in the literature review. The authors discussed the results based on the background and previous research, along with parts of Katie Eriksson’s theory of caring, suffering and the concept of health.
43
Illanes, Velasquez Maria, and Jessica Katty Norlin. "Sjuksköterskors upplevelser av att vårda äldre personer i palliativ vård: En Systematisk Litteraturstudie." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-55958.
Full textAbstract:
Bakgrund: Andelen äldre personer förväntas att öka i framtiden, vilket kan medföra att dessa personer kan ha behov av palliativ vård förr eller senare i livet. För äldre personer är det viktigt att bygga en relation med sjuksköterskan för att detta ska kunna bidra till styrka och trygghet under den sista tiden av deras liv. Anhöriga anses vara en viktig del inom den palliativa vården för både patienter och sjuksköterskor. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors upplevelser av palliativ vård för äldre personer. Metod: Systematisk litteraturstudie, tretton vårdvetenskapliga artiklar har analyserats och presenteras i resultatdelen. Resultat: Två teman och fyra underteman framkom under analysen. Tema 1) Att vara begränsad i vårdandet: sakna stöd i vårdandet och otillräcklighet i vårdandet. Tema 2) Betydelsen av en vårdande relation: se anhöriga som resurs och relationen med den äldre patienten. Slutsats: Sjuksköterskor erfor positiva och negativa känslor i vården av äldre patienter inom palliativ vård. De positiva upplevelserna var när sjuksköterskan fick stöd av anhöriga och kunde tillgodose de äldres individuella behov. De negativa upplevelserna var att hen kände sig begränsad att ge palliativ vård på grund av bristande stöd från kollegor. Brist på utbildning och kunskap kunde leda till att inte kunna lindra lidande.
44
Obleser, (fd Sundström) Jennifer, and Evelina-Ying Johansson. "Det äldre brottsoffret : Från orsaker till åtgärder." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för socialt arbete, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-123124.
Full textAbstract:
Sveriges befolkning blir äldre och äldre. Medellivslängden för män och kvinnor i Sverige ökar succesivt och äldre individer 65 år och uppåt beräknas utgöra en fjärdedel av landets befolkning år 2060. Våld och brott mot äldre har betraktats som en privat angelägenhet och det uppskattas att ca 4 miljoner äldre i europaregionen lever under nån form av fysiskt eller psykiskt våld. Åldringsvåld samt brott mot äldre betraktas idag som ett dolt samhällsproblem. Syftet med denna studie är att därför att undersöka hur brott mot äldre kan förklaras och beskrivas inom litteratur och vetenskaplig forskning, samt hur olika individer utifrån deras professionsroll kan förklara brott som begås mot äldre. Resultatet grundar sig i vetenskaplig forskning och litteratur samt utförda kvalitativa intervjuer med två yrkesverksamma individer inom brottsofferarbete. Via en tematisk analys har resultat visat att brott mot äldre kan förklaras i vetenskaplig forskning och litteratur som något som har en direkt koppling till hur den äldre generationen “är” samt äldres fysiska och psykiska funktionsnedsättningar. Forskningen visar att dessa faktorer utnyttjas av gärningspersoner och därför har den äldre en risk att utsättas för brott. Intervjupersonerna följer forskningens förklaringar till brott mot äldre och att det enligt deras erfarenheter också har koppling till att gärningspersoner utnyttjar äldres goda vilja och psykiska och fysiska funktionsnedsättningar.
45
Berntsson, Annika. "Anhörigas upplevelser i samband med vård av en äldre person i hemmet : En litteraturöversikt." Thesis, Högskolan Dalarna, Omvårdnad, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-5633.
Full textAbstract:
SAMMANFATTNINGSyftet: Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att studera hur anhöriga till äldre personer upplevde sin situation i i samband med att de vårdade sina äldre hemma, hur de hanterade sin situation, samt vilka strategier de använde sig av för att hantera sin roll som anhörigvårdare. Metod: Databaserna Cinahl och Medline användes i sökningarna efter relevanta artiklar. Sökord som användes var relative and older people and home care, home health care and family caregiver elderly people, family caregivers and care givers of aging people, elderly people and family care givers of aging people, family care givers of older people, family caregivers and frail elderly, family caregiver and older people and home care, home care older people and family caregivers older people, family caregivers older people. Efter genomläsning bedömdes 16 artiklar vara användbara i resultatet. Dessa kom från vetenskapliga tidskrifter och artiklarna innehöll både kvalitativa studier som kvantitativa studier. Resultat: De flesta anhörigvårdare var kvinnor, de kunde uppleva en högre belastning än män. De anhöriga påverkades både mentalt, fysiskt och emotionellt. De kände sig bundna men kunde även känna ett välbefinnande i vården av den äldre personen. Anhöriga upplevde sin roll som anhörigvårdare till äldre personer i hemmen som att de var delaktiga i omsorgen genom praktiskt som känslomässigt stöd. Deras situation hade även inverkan på deras upplevelse av stress och hur de hanterade situationen. En del äldre anhörigvårdare var själva äldre och i behov av hjälp. Konsekvenserna av deras reaktioner/upplevelser beskrevs som både subjektiv och objektiv belastning. Samt att de även var mindre benägna att söka stöd i form av avlastning för sina äldre personer. Slutsats: Rollen som anhörigvårdare till äldre personer som vårdas i hemmen innebar förändringar i anhörigas livssituation, de fick ta ett stort ansvar för den äldre personen. De upplevde stora påfrestningar både känslomässigt som praktiskt, många kände sig ensamma utan stöd, andra hade olika sätt att hantera sin situation. Äldre anhörigvårdare var mer utsatta för belastning av olika skäl när de vårdade äldre personer i hemmet, dels var de själva äldre samt att de själva kunde vara i behov av hjälp för sina hälsoproblem. Kvinnorna var den grupp anhörigvårdare som upplevde störst belastning i vården av äldre personer i hemmet. När det gällde att söka hjälp och stöd såg det olika ut bland anhörigvårdarna, trots att kvinnorna upplevde störst belastning var de minst benägna att söka hjälp.
46
Bedyk, Renata, and Anna Lind. "Betydelsen av kunskap och kompetens vid vård av multisjuka äldre med långvarig smärta : Ur sjuksköterskans perspektiv." Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-23619.
Full textAbstract:
Sjuksköterskor har lång erfarenhet av att möta och vårda multisjuka äldre som lever och lider av långvarig smärta. Smärtan kan visas som symtom orsakad av otillräckligt eller ej adekvat behandling. Det resulterar i en gradvis funktionsnedsättning både fysiskt och psykiskt hos multisjuka äldre. Därför är det av stor vikt att undersöka samt få mer kunskap om hur sjuksköterskor upplever att vårda multisjuka äldre med långvarig smärta. Syftet är att beskriva hur sjuksköterskor upplever att vårda multisjuka äldre med långvarig smärta. Studien har genomförts med en kvalitativ forskningsdesign. Åtta sjuksköterskor deltog och bidrog med sin kunskap och erfarenhet. Materialet som insamlades analyserades med induktiv innehållsanalys. Analysen av sjuksköterskors upplevelse resulterade i tre kategorier; Se hela människan, Lindra smärtan samt Kunskap och kompetens. Kategorierna var i sin tur uppbyggda av totalt sju subkategorier. I diskussionen diskuteras vikten av att ha kunskap om vad individuell anpassning innebär samt en strukturerad smärtlindring som bidrar till att minska patientens lidande. Det är av största vikt är att uppnå en ökning av patientens livskvalité genom förbättring av fysisk och psykisk hälsa. Som blivande specialistsjuksköteror med inriktning Vård av Äldre kan denna kunskap bidra till ett vårdande förhållningssätt, vilket innebär att stötta och hjälpa patienten med att öka sin livskvalitet.Background: Nurses have for many years cared for multi-sick elderly people whom are suffering from long-term pain. The pain may appear as symptoms caused by inadequate treatment. This results in a gradual impairment of both physical and mental health of the multi-ill elderly. Therefore, it is of great importance to investigate and gain more knowledge about how nurses perceive caring for multi-ill elderly people with long-term pain. Aim: The purpose is to describe how nurses experience caring for multi-sick elderly people with long-term pain. Method: The study has a qualitative inductive approach to elucidate nurses' experience, knowledge and attitude. Data was collected using three phases, eight nurses participated and contributed with their knowledge and experience. The data collected was analyzed by means of qualitative content analysis. Results: The analysis of nurses' experiences resulted in three categories; see the entire person, pain relief, knowledge and competence. The categories were made up by seven subcategories. Conclusion: The importance of having knowledge of what individual adaptation means and having a structured adequate pain relief that helps to reduce the patient's suffering. It is important to achieve an increase in the patient's quality of life through improvement of physical and mental health. As future specialist nurses with a focus on Care for the Elderly, this knowledge can contribute to a way of working that is based on an attitude which means to support and help the patient to increase their quality of life.
47
Vikdahl, Andreas, and Linda Backman. "Vårdpersonals upplevelser av att vårda personer med demenssjukdom och BPSD." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för omvårdnad, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-90707.
Full textAbstract:
Abstract In this study eight caregivers, all with long experience from working in nursing homes for people with dementia, were interviewed. The aim of the study was to describe the caregiver’s experiences in caring for people with dementia and Behavioral and Psychological Symptoms of Dementia disorder. Data were processed by qualitative, inductive, content analysis. The results were presented in four categories: To connect, Two days are never the same, Being calm and giving time and All are needed. The result showed that caregivers met a variety of difficult and varied tasks in nursing. The caregivers responded to people with dementia disorder by adjusted the meeting based on current conditions. They also spoke calmly using few words and let contact with the person with dementia disorder take time. They used both verbal and nonverbal communication to create contact, sometimes they even used humor or music to connect. However, a good treatment presupposes supportive context, both at the group and organizational level. The caregivers mentioned the importance of a functional team where continuous needs-based planning and clear objectives were essential elements in the care of people with dementia disorder. The nurse, specialist in elder care, has a central role in the care for persons with dementia. With her expertise nursing is able to develop and ensure the care as well as combine the theoretical knowledge together with work experience. Keywords: Dementia, Elder, Experiences, Nursing homeABSTRAKT I föreliggande studie har åtta vårdpersonal med lång erfarenhet av arbete på vård och omsorgsboende för personer med demenssjukdom personer intervjuats. Syftet med denna studie var att beskriva vårdpersonals upplevelse av att vårda personer med demenssjukdom och BPSD. Materialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys och induktiv ansats. Analysen resulterade i fyra kategorier: Att skapa kontakt, Ingen dag är den andra lik, Vara lugn och ta sig tid samt Alla behövs. Resultatet visade att vårdpersonal i vård och omsorgsboende ställdes inför en mängd svåra och varierande uppgifter i omvårdnaden. Vårdpersonalen bemötte personerna med demenssjukdom genom att anpassa mötet utifrån rådande förutsättningar. Vårdpersonalen pratade lugnt, använde få ord och lät kontakten ta tid. Både verbal och icke verbal kommunikation användes för att få kontakt och i vissa fall humor och musik. Ett gott bemötande förutsatte emellertid ett stödjande sammanhang både på grupp- och organisationsnivå. Vårdpersonalen beskrev betydelsen av ett fungerande team där kontinuerlig behovsbaserad planering och en tydlig målsättning var viktiga delar i vården av personer med demenssjukdom. Specialistsjuksköterskan inom vård av äldre har en central roll i att leda och samordna vårdarbetet i teamet med den demenssjuke personens behov som utgångspunkt. Med sina expertkunskaper kan sjuksköterskan utveckla omvårdnadsarbetet och säkerställa att den teoretiska kunskapen omsätts och kombineras med erfarenhetsbaserad kunskap. Nyckelord: Demens, Äldre, Upplevelser, Vård och omsorgsboende
48
Edholm, Christina. "Polyfarmaci hos äldre personer : konsekvenser av polyfarmaci inom äldrevården." Thesis, Sophiahemmet Högskola, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:shh:diva-1996.
Full textAbstract:
SAMMANFATTNING Polyfaramaci är ett stort problem bland äldre inom Sverige och internationellt inom hälso- och sjukvården. I Sverige har Socialstyrelsen kommit ut med en rekommendation om att läkemedelsgenomgångar skall erbjudas alla över 75 års ålder årligen eller patienter som har fler än fem läkemedel (Socialstyrelsen, 2015c). När människan åldras medför det att risken för sjuklighet ökar. Detta i kombination med det naturliga åldrandet medför att risken för oönskade biverkningar och interaktioner ökar. Även följsamheten till den farmakologiska behandlingen minskar på grund av polyfarmaci. Den äldre populationen drabbas av sjukdomar som i många fall kan behandlas farmakologiskt. Genom forskning inom det medicinska området har man utvecklat läkemedel och därigenom fått bättre behandlingsmöjligheter för sjukdomar som drabbar äldre (Statens beredning för medicinsk utvärdering [SBU], 2009). I förlängningen leder detta till att de äldre konsumerar fler läkemedel än yngre människor vilket benämns som polyfarmaci. Polyfarmaci innebär att en person behandlas med fem eller fler läkemedel. Studiens syfte var att belysa konsekvenserna av polyfarmaci för den äldre människan inom äldrevården. Studiens resultat visade att konsumtionen av olämpliga läkemedel bland de äldre patienterna är hög, enligt Beers Criteria. Studieresultatet visade även att den äldre personen med förekomst av polyfaramci löpte högre risk för interaktioner, biverkningar, fall, sjukhusinläggningar, smärtor, förvirring, diarré, förstoppning, blödningar, depression, muntorrhet samt att de äldre hade en sämre följsamhet till läkemedelsbehandlingar. Det är viktigt att all personal kring de äldre patienterna, speciellt sjuksköterskan är insatta i åldersförändringar hos den äldre personen och har god kunskap inom farmakologi. Slutsatsen kan dras att mer forskning kring konsekvenser av polyfarmaci för den äldre sköra människan krävs. Samtidigt som det behövs utbildning av sjuksköterskor i ämnet farmakologi rent allmänt rörande interaktioner, biverkningar samt olämpliga läkemedel. Specialistsjuksköterskan har ett helhetsperspektiv av patienten; uppföljningar av läkemedelsbehandlingar och bedriver även en personcentrerad omvårdnad.
49
Bülow, Johanna, and Galina Volkova. "Vem vårdar vårdaren? : Närståendes upplevelser av att vårda en äldre person palliativt i hemmet." Thesis, Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:esh:diva-1232.
Full textAbstract:
Bakgrund: När allt fler lever längre ökar sannolikheten att möta livets slut vid en hög ålder. Att dö i hemmet är ett önskemål hos många personer i livets slut och deras närstående. Allt fler personer i livets slut vårdas i dag i hemmet och det är troligt att denna trend kommer att öka i framtiden. När palliativ vård utförs i hemmet förutsätter det ofta att det finns en närstående som kan fungera som vårdare. Konfronterandet med döden innebär vanligtvis en svår livssituation, som kan vara den närståendes första riktiga möte med döden. I detta påfrestande läge har den närstående ett stort behov av stöd från och god kommunikation med den professionella vården, då en god vård av den sjuke förutsätter att den närstående får ett professionellt stöd. För att kunna ge de närstående stöd är det viktigt att sjuksköterskan har förståelse för deras upplevelser. Syfte: Syftet är att beskriva närståendes upplevelser av att vårda en äldre person palliativt i hemmet. Metod: En litteraturstudie där totalt åtta kvalitativa och kvantitativa vetenskapliga artiklar relevanta för syftet analyserats. Fribergs kvalitativa analysmodell (2006) har använts för att identifiera kategorier. Resultat: Sju kategorier framkom ur analysen: upplevelsen av att se den sjuke förändras, önskan att vara tillräcklig och bidra, upplevelsen av de professionellas svek, strävan efter hopp och mening, upplevelsen av ansträngning, upplevelsen av brist på kontroll och betydelsen av familj och vänner. Diskussion: I diskussionen relateras centrala delar av resultatet till Travelbees teori om mellanmänskliga aspekter. Upplevelsen av de professionellas svek, strävan efter hopp och mening samt upplevelsen av lidande diskuteras. Även viktiga aspekter som sjuksköterskan bör tänka på diskuteras.
50
Makhoul, Najat. "Taktil massage vid vård av personer med demens och äldre personer med demensliknande symtom." Thesis, Högskolan Dalarna, Omvårdnad, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-5229.
Full text