Contents
Academic literature on the topic 'Primärenergital'
Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles
Consult the lists of relevant articles, books, theses, conference reports, and other scholarly sources on the topic 'Primärenergital.'
Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.
You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.
Dissertations / Theses on the topic "Primärenergital"
Persson, Erika. "Möjligheter att bygga bostäder med stora glasytor utifrån framtida krav på energihushållning." Thesis, Karlstads universitet, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-73416.
Full textI Sverige är det sektorn för bostäder och service som står för en tredjedel av den totala energianvändningen. Där uppvärmningen står för 60 % av den tredjedelen. Europeiska unionen har som mål att minska energianvändningen genom energieffektivare lösningar. För att nå detta mål har det i Sverige satts upp ett krav på att nybyggnationer från och med år 2020 ska byggas utifrån principen nära-nollenergihus, där kravet inte färdigställts ännu men ska grundas på tekniken i energieffektiva byggnader som finns idag. I modern design har allt mer glas använts i tak och fasader av byggnader med syftet att släppa in mer dagsljus, vilket i många fall leder till sämre termisk komfort och ökat kyl- och/eller värmebehov. Syftet med denna studie var att undersöka hur mycket glasandelen i fasadens uppbyggnad storleksmässigt påverkade energibehovet i ett flerbostadshus, med målet att ta fram värmebehovet i kWh/m2 och år samt primärenergitalet i kWh/m2 och år. En dynamisk simuleringsmodell byggdes över två olika typer av lägenheter i ett flerbostadshus placerad i Karlstad. En centrerad lägenhet i byggnaden samt en hörnlägenhet högst upp i byggnaden, där hänsyn togs till energiflöden som personvärme, hushållsel, ventilation, transmission via väggar, tak och fönster, vädring samt solinstrålning beroende på lägenhetens väderstrecksplacering. Olika fall applicerades på lägenheten för framräkning av resultat, med avseende på olika ventilationstyper, fönsterarea, tilläggsisolering, solavskärmning med mera. Undersökningen visar främst på att fönsterareans storlek har störst inverkan om lägenheten har sin placering mot söder där behovet av vädring och kyla blir betydligt större och därmed påverkar bostadens energiprestanda uttryckt som primärenergital. En begränsad fönsterarea skulle dock inte vara enda kravet för att uppnå framtida krav på energiprestanda, utan även andra effektiviseringsfaktorer inverkar stort så som behovsstyrd ventilation med värmeåtervinning vilket gäller för om lägenheten placeras i både nordlig och sydlig riktning.
Jasim, Saad, and Salvatierra Pablo Quiroz. "Möjligheter Att Behålla F-System Vid Renovering Av Flerbostadshus I Miljonprogrammet." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för teknik och samhälle (TS), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-46020.
Full textAndersson, Ellen. "Nära-nollenergibyggnader : En fallstudie av ett flerbostadshus förutsättningar att klara Boverkets framtida krav." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för ekonomi, samhälle och teknik, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-35949.
Full textDhicisow, Mohamed Muse, and Hasan Mohamed Abdullahi. "Energieffektiviseringsåtgärder på ett äldre flerbostadshus : En fallstudie av Allfarvägen 37–43, Borlänge." Thesis, Högskolan Dalarna, Institutionen för information och teknik, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-37875.
Full textThe purpose of this thesis was to analyse an apartment building that has already been implemented with standard energy efficiency measures to further install other energy efficiency measures that are profitable and can reduce the purchased energy.The building sector is responsible for about 40 percent of energy use in Sweden. A large part of this energy use can be reduced by installing energy efficiency measures on existing buildings. Sweden has an environmental goal which is to reach a net emission by 2045 and the building sector has great potential to facilitate for Sweden to reach its energy goal.Common energy efficiency measures for multi-family buildings include insulation of external walls and attic insulation, window replacement, installing more energy-efficient ventilation systems and upgrading the lighting system. The example house has already received an attic insulation, facade plastering, triple-glazed windows, energy-efficient LED lamps and a district heating substation. This has resulted in a specific energy use that was 108 kWh / m2 in 2020 and in Sweden the average specific energy use is 134 kWh / m2 in apartment buildings.To reduce more the specific energy use, 4 energy efficiency measures have been investigated to be able to assess their potential of energy use reduction and profitability. These measures are a solar heating system, a photovoltaic system, Energy-efficient taps, and a wastewater heat exchanger (Ekoflow). The specific energy consumption has decreased to 90 kWh / m2 after these energy saving measures have been implemented. It turned out that the Energy-efficient taps, the photovoltaic system, and the solar heating system are profitable and Ekoflow is not profitable. But by collecting all measures in a package, it has been succeeded to fulfil the profitability requirement and to obtain a common internal rate of return which is higher than the discount rate. The discount rate is assumed to be 5% and the internal rate of return has been calculated at 6.45%.Profitability is dependent on future energy prices such as district heating and electricity prices. The market price is one kWh of electricity about 1.82 SEK and one kWh of heat costs about 0.847 SEK. Using an annuity calculation, the cost for a kWh obtained through a solar heating system and the solar cell system has been calculated. For the solar collector is calculated 0.75 SEK / kWh, and for the photo voltaic become 1 SEK / kWh. It will be a fixed price during the calculation period which is 30 years, and that means that this energy is cheaper than the energy on the market.
NOHRA, MARC. "Data-driven retrofitting strategy for buildings in Minneberg, Stockholm." Thesis, KTH, Skolan för industriell teknik och management (ITM), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-283939.
Full textAtt följa Parisavtalen kräver stora ansträngningar inom byggsektorn, och särskilt inom det befintliga byggnadsbeståndet som står för en betydande mängd växthusgasutsläpp och energianvändning. Examensarbetet fokuserar på det svenska bostadsområdet av Minneberg, som ligger i västra Stockholm i Bromma. UBEM-metoden (urban building energy modelling) används för att modellera situationen i det nuvarande distriktet. Metoden använder verkliga data från fastighetsområdet, liksom information som finns i energideklarationer och offentliga databaser. Därefter modelleras och kalibreras en virtuell arketypsbyggnad som representerar hela distriktet. Lämpliga energieffektiva lösningar som kan bidra till att minska energiförbrukningen identifieras och tillämpas i två olika scenarier. Det första scenariot består i renovering av det nuvarande byggnadsbeståndet, medan det andra representerar fallet om byggnaden hade designats från grunden idag, för att uppfylla Boverkets krav på nollenergihus ("New Minneberg" scenario). Resultaten visar att det nuvarande distriktet redan är ganska energieffektivt, där installation av solpaneler verkar vara den enda ekonomiskt lönsamma åtgärden. Gällande "New Minneberg" scenariot är det möjligt att uppfylla kraven och uppnå en C-klass byggnad genom att minska primärenergitalet, men det resulterar i en högre verklig energiförbrukning.
Støvne, Eivind Myklebust, and Isak Søgaard Vallinder. "Energy efficiency in glass buildings : A study about the energy efficiency of glass buildings in Stockholm and how related demands are met." Thesis, KTH, Hållbar utveckling, miljövetenskap och teknik, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-278157.
Full textBygg- och fastighetssektorn står för en tredjedel av den slutliga energianvändningen i Sverige, vilken måste minimeras för att nå miljömässiga hållbarhetsmål. Att bygga i glas är populärt bland moderna byggnader, trots att glas har relativt låg termisk isolationsförmåga. Motsättningen mellan behovet av energieffektivitet och efterfrågan på “glashus” skapade ämnet för denna rapport. Detta kandidatexamensarbete utforskar hur energieffektivitetskrav möts i nio olika glasbyggnader i Stockholm. Glashus och nuvarande lagstiftning diskuteras ur ett miljömässigt hållbarhetsperspektiv. Detta gjordes genom undersökningar av Boverkets krav ur ett historiskt perspektiv, kvantitativa mätningar av värmeflöden, samt intervjuer med aktörer kopplade till byggnaderna och svensk bygglagstiftning. Studien visar att byggnation av glashus har blivit möjlig på grund av en omstrukturering av energieffektivitetskraven samt teknisk utveckling. Det visade sig att andelen glas i de undersökta byggnaderna oftast var lägre än det såg ut. Större andel glas i klimatskalet krävde kreativa åtgärder för att uppnå energilösningar inom lagstiftningen. Det visade sig också att solinstrålning var den största energiutmaningen för glasbyggnaderna. Trots utmaningarna finns värden anknutna till estetik och välmående som skapar en efterfrågan på glashus, och detta leder till att glashus fortfarande kommer inkluderas i stadsmiljön framöver. En slutsats från arbetet är att energiprestandan i glasbyggnader är svagare än för konventionella “tätväggsbyggnader”. Förbättringar av glaskonstruktionen gällande isolationsförmåga och utestängning av värme från solinstrålning måste realiseras för att stärka den miljömässiga hållbarheten för denna byggnadskategori.
Lehtonen, Joakim. "Energikartläggning av förskola : Underlag för energieffektiviseringsåtgärder av byggnaden Metreven samt fördjupning avseende potential för uppfyllande av Boverkets krav gällande nära- nollenergibyggnad." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för ekonomi, samhälle och teknik, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-49029.
Full text