To see the other types of publications on this topic, follow the link: Primärvård och psykisk ohälsa.
Dissertations / Theses on the topic 'Primärvård och psykisk ohälsa'
Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles
Consult the top 50 dissertations / theses for your research on the topic 'Primärvård och psykisk ohälsa.'
Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.
You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.
Browse dissertations / theses on a wide variety of disciplines and organise your bibliography correctly.
1
Ericsson, Ingvor. "Psykisk ohälsa i primärvården : Läkares uppfattningar och förhållningssätt till psykisk ohälsa." Thesis, Ersta Sköndal högskola, S:t Lukas utbildningsinstitut, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:esh:diva-1769.
Full text
2
Andersson, Gabriella. "Distriktssköterskors erfarenheter av att möta och vårda patienter med psykisk ohälsa." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för vårdvetenskap, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-34072.
Full textAbstract:
Bakgrund: Sjuttio procent av alla patienter med psykisk ohälsa, som till exempel depression och ångestsyndrom får hjälp för sina besvär genom primärvården. Personer som drabbats av psykisk ohälsa ska handläggas och utredas i tid för att förhindra en försämrad funktionsförmåga, långvariga sjukdomstillstånd och återinsjuknande. Detta också för att minska risken för suicid. Enligt tidigare forskning sett ur ett patientperspektiv kan man se att det finns flera hinder för en god vård. Syfte: Syftet med studien var att beskriva distriktssköterskors erfarenheter av att möta och vårda patienter med psykisk ohälsa. Metod: Kvalitativ metod med deskriptiv design användes. Semistrukturerade intervjuer utfördes med sju distriktssköterskor som arbetat i primärvård i mer än ett år. Det insamlade materialet bearbetades utifrån kvalitativ innehållsanalys. Huvudresultat: Ur dataanalysen framkom tre kategorier och tio underkategorier. Resultatet visade att samtalet med patienter med psykiska ohälsa bör genomsyras av ett aktivt lyssnande, kommunikation och vägledning. Distriktssköterskorna beskrev olika utmaningar i mötet med patienter med psykisk ohälsa samt att samarbete med andra professioner var viktigt för att kunna hjälpa patienten. Slutsats: Studien visade att distriktssköterskors erfarenheter av att samtala med patienter med psykisk ohälsa är komplext. Att lyssna, vägleda och kommunicera är viktigt för att distriktssköterskan ska kunna ge en god vård och få patienten att känna sig trygg. Distriktssköterskorna kunde stöta på hinder i mötet med dessa patienter där tidsbrist var en påverkande faktor. Studien visade att distriktssköterskan tog hjälp av andra professioner för rådgivning och handledning av denna patientgrupp.
3
Alijan, Mirzai, and Ismail Bayan. "Bemötande av patienter med psykisk ohälsa i primärvården : En litteraturstudie." Thesis, Blekinge Tekniska Högskola, Institutionen för hälsa, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:bth-20969.
Full textAbstract:
Bakgrund: Psykisk ohälsa nämns som en global folksjukdom som under senaste tiden har ökat bland befolkningen speciellt efter utbrott av COVID- 19 pandemin. Personer med psykisk ohälsa vänder sig främst till primärvården som först kommer i kontakt med en sjuksköterska. Otillräcklig kunskap och stigma bland vårdpersonal påverkar bemötandet och därmed leder till dålig interaktion mellan vårdtagare och vårdgivare. Patienters upplevelse i möte med vårdpersonal spelar en stor roll för vidare uppföljning och motivation till behandling. Syfte: Syftet med denna litteraturstudien var att beskriva hur personer med psykisk ohälsa upplever bemötandet inom primärvården. Metod: Studien presenteras i en litteraturöversikt av Friberg med induktiv ansats. Resultat: Resultatet presenteras utifrån tre huvudkategorier nämligen upplevelser av välbefinnande, hinder i att söka vård och vägledning och främjande insatser. Under huvudkategorierna framkom ytterligare fem underkategorierna, värdig bemötande, stigmatisering och dålig bemötande, tidsbrist och brist på resurser, personal stöd och hjälp samt uppföljning och kontinuitet. Slutsats: I studiens resultat framgår patienters upplevelse av bemötandet utifrån olika situationer. Vår slutsats leder till att resultatet har kunnat summera både fördelar och nackdelar. Mycket av upplevelserna handlade om ett gott bemötande från personalen inom primärvården. Trots de goda möten mellan primärvårds personalen och patienterna framkommer det även hur personer med psykisk ohälsa berättar om stigma i samband med att söka vård. Både tidigare studier och resultatet från vår litteraturstudie visar att patienter med psykisk ohälsa känner en trygghet när vårdpersonalen möter de med omtanke och respekt. Ett gott bemötande medför positiva effekter som stärker relationen mellan patienter och vårdgivare.
4
Svensson, Sara, and Patrik Kehlmeier. "Primärvård - för både kropp och knopp? : en litteraturstudie om sjuksköterskors upplevelser av att möta vuxna personer med psykisk ohälsa inom primärvården." Thesis, Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-21532.
Full textAbstract:
Bakgrund: Psykisk ohälsa kan innebära oro, lättare ångest, svårare psykiatriska diagnoser och är ett ökande folkhälsoproblem. Oavsett svårighetsgrad möter sjuksköterskor dessa personer inom primärvården. Primärvården ger vård vid somatiska besvär där psykisk ohälsa är en bakomliggande aspekt och behandlar lättare till medelsvåra psykiatriska tillstånd. Det har visat sig att personer med psykisk ohälsa generellt får en sämre vård i förhållande till deras utökade behov vilket är ett stort problem. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av möten inom primärvården med vuxna personer med psykisk ohälsa. Metod: En allmän litteraturstudie baserad på kvalitativa originalartiklar från en systematisk sökning i databaserna Cinahl complete och Pubmed. Artiklarna granskades utifrån Blomqvists et al. (2016) granskningsmall och analyserades med hjälp av Fribergs (2017b) analysmetod, vilket resulterade i tre kategorier med subkategorier. Resultat: Tre huvudkategorier identifierades som beskriver sjuksköterskors upplevelser av: Att inte räcka till på grund av resurs- och tidsbrist, Att skapa trygghet genom en god kommunikation och relationsskapande samt Vikten av kompetens både hur den upplevs och vad som upplevs kan förbättra den. Slutsats: Resultatet kan sammanfattas som en trappa där grunden för mötet är att det ska finnas tid och resurser för att i steg två möjliggöra en god relation. Steg tre är kompetensen som förbättrar mötet ytterligare, för att uppnå ett gott omvårdnadsresultat. Alla steg krävs för en personcentrerad omvårdnad med ett professionellt förhållningssätt vilket har diskuterats fram till att vara ett bra arbetssätt för sjuksköterskor som möter personer med psykisk ohälsa
5
Levallius, Johanna. "Samtalsterapi på vårdcentral – varför, hur och för vem?" Thesis, Stockholm University, Department of Psychology, 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-1211.
Full textAbstract:
Approximately one third of all patients in primary care have a psychosocial component to their illness that requires adequate professional treatment. However, primary care is insufficiently prepared for these patients. The aim of this case-study was to evaluate a pilot project in primary care offering psychotherapy as a treatment alternative. The data collected includes 1) data from 352 referred patients regarding demographics, diagnosis, treatment duration and pre- and post health status, 2) a patient-satisfaction questionnaire and 3) interviews with six therapists and five medical doctors. The treated patients improved significantly and showed a high degree of satisfaction. Doctors and therapists agreed on the advantages of cooperation and of psychotherapy as a treatment alternative in the primary care setting.
6
Sundqvist, Erika, and Sahar Gaveli. "REGASSA : Behandlingseffekt och uppföljningsmätning av internetförmedlad KBT jämfört med sedvanlig behandling för primärvårdspatienter med arbetsrelaterad psykisk ohälsa." Thesis, Linköpings universitet, Psykologi, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-93442.
Full textAbstract:
Depression och arbetsrelaterad psykisk ohälsa är ett betydande folkhälsoproblem i Sverige och detta är en utmaning för primärvården idag. Denna uppsats är ett kunskapsbidrag till forskningsprojektet REGASSA som syftar till att utveckla och utöka behandlingsalternativen för individer med mild till måttlig depression samt arbetsrelaterad psykisk ohälsa inom primärvård. En 12 veckor lång individanpassad och behandlarstödd internetförmedlad kognitiv beteendeterapi (iKBT) jämfördes med sedvanlig behandling. Behandlingseffekter undersöktes vid både eftermätning och uppföljningsmätning 12 månader efter påbörjad behandling. iKBT bestod av ett stort antal textbaserade moduler anpassade för olika typer av psykisk ohälsa. Dessutom fanns särskilda arbetslivsfokuserade avsnitt att tillgå vid behov. Resultaten visade att båda behandlingsgrupperna förbättrades signifikant avseende minskning av depressiva symtom mätt med Montgomery and Åsberg Depression Rating Scale (MADRS), samt ökad upplevd arbetsförmåga mätt med Work Ability Index (WAI) i eftermätningen. Uppföljningsmätningen visade också på kvarstående behandlingseffekter för båda utfallsmåtten i de två behandlingsbetingelserna. Inga signifikanta mellangruppsskillnader kunde urskiljas. Däremot hade 44 % av deltagarna i iKBT uppfyllt kriteriet för klinisk signifikant förbättring vid eftermätningen avseende depressiva symtom, jämfört med 21% i den sedvanliga behandlingen, vilket var en skillnad som kunde säkerställas statistiskt. Det framkom även att iKBT ökade den upplevda arbetsförmågan oavsett om deltagaren var sysselsatt eller inte. Enligt uppsatsens resultat kan iKBT betraktas som ett givet behandlingsalternativ inom primärvården. Implementering av iKBT för denna patientgrupp kan både innebära en utökad tillgänglighet av evidensbaserad psykiatrisk vård, samt bidra till ett minskat sjukskrivningsantal. Resultaten diskuteras i relation till uppsatsens metodologiska begränsningar och även förslag till framtida förbättringar presenteras.
7
Joelsson, Britta, and Linnéa Johansson. "Samverkan mellan primärvård och specialistpsykiatri : Två sidor av samma mynt." Thesis, Högskolan Väst, Avdelningen för omvårdnad - avancerad nivå, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hv:diva-12526.
Full textAbstract:
Background: Mental illness is increasing in society. Collaboration between primary care and specialist psychiatry is ongoing. The experience is that many people with mental illness refer to different activities and being left without treatment. Good interaction is important for persons seeking mental health care to get the right help. Aim: to describe the primary care nurse's experience of collaboration with specialist psychiatry. Method: a qualitative study based on semistructured interviews of primary care nurses. The material was analyzed by qualitative content analysis. Results: appeared in the following categories; Collaboration characterized by differences with the subcategories Good collaboration for emergency transfers and poor accessibility and inadequate feedback between the activities. Unclear division of responsibilities with the subcategories care different assessments of the same person, Inadequate knowledge on the division of responsibilities between the professions and gray zone patient - primary care or specialist psychiatry. Last category are resource shortage and low interest in mental health with the subcategories Inadequacy and Interest and respect for psychiatry. Conclusion: Working according to the division of responsibilities can be an obstacle to cooperation in such a way that the nurse expires blindly from the division of responsibilities without knowing what he/she refers to. Resource shortage, in turn, leads to experiences of insufficiency of nurses. Increased knowledge of each other's activities could lead to closer cooperation and understanding of each other. The person-centered care would benefit from the fact that both instances took care of more people than they actually consider to be part of their area of responsibility.
8
Eriksson, Maritha. "Sjuksköterskors upplevelser av bedömning och traiagering av patienter med psykisk ohälsa i primärvården." Thesis, Mittuniversitetet, Avdelningen för omvårdnad, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-33077.
Full text
9
Dynesius, Anna. "Triagering av patienter med psykisk ohälsa inom primärvården : En kvalitativ studie." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-43326.
Full textAbstract:
Bakgrund: Distriktssköterskan triagerar dagligen patienter med psykisk ohälsa i primärvården. Psykisk ohälsa är mångfacetterat och till viss del tabubelagt i samhället. Detta kräver att distriktssköterskan har god kännedom om psykisk ohälsa och hur den kan uttrycka sig hos olika patienter. Distriktssköterskan behöver även ha ett holistiskt synsätt med personcentrerad vård i fokus. Syfte: Syftet med studien var att belysa distriktssköterskans erfarenheter av triagering av patienter med psykisk ohälsa inom primärvården. Metod: En kvalitativ intervjustudie med åtta distriktssköterskor/sjuksköterskor verksamma i primärvården. Analysmetoden var kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet var tre kategorier och tio underkategorier. De tre kategorierna var: Brister i utbildning, Utmaningar vid triagering samt Brister i samverkan. Resultatet visade att distriktssköterskan behöver ha mer kunskap om psykisk ohälsa samt ha de förutsättningar som krävs för att genomföra en bra triagering såsom stödverktyg och trygghet i dialog om självmordstankar hos patienten. Distriktssköterskan behöver vara medveten om somatisering och dess påverkan i triageringen. Samarbetet mellan primärvården och öppen psykiatriska mottagningen behöver förbättras. Konklusion: För att triagering av psykisk ohälsa ska bli bättre behöver distriktssköterskan erhålla mer utbildning av psykisk ohälsa. Där har både arbetsgivare och utbildningsansvariga ett ansvar att påverka möjligheterna till triagering av psykisk ohälsa i primärvården. Distriktssköterskan behöver även ha stödverktyg för att säkerhetsställa likvärdig triagering av psykisk ohälsa i primärvården.Background: The district nurse triage daily patients with mental illness in primary care. Mental illness is multifaceted and to some extent taboo in society. This requires that the district nurse has a good knowledge of mental illness and how it can express itself in different patients. The district nurse also needs to take a holistic approach with person-centred care in focus. Aim: The aim was the district nurse experiences with triage of patients with mental illness in primary care. Method: A qualitative research approach based on interviews with eight district nurse/nurse active in primary care. Qualitative content analysis. Result: The result was three categories and ten subcategories. The three categories were: Deficiencies in education, Challenges in triage and Deficiencies in collaboration. The results showed that the district nurse needs to have more knowledge about mental illness and have the conditions required to carry out a good triage, such as support tools and security in dialogue about suicidal thoughts in the patient. The district nurse needs to be aware of somatization and its impact on triage. The collaboration between primary care and the open psychiatric clinic needs to be improved. Conclusion: In order for triage of mental illness to improve, the district nurse needs to receive more training in mental illness. There, both employers and education managers have a responsibility to influence the opportunities for triage of mental illness in primary care. The district nurse also needs support tools to ensure equivalent triage of mental illness in primary care.
10
Wahlbom, Daniella. "Antingen för sjuk eller inte sjuk nog : Hälso- och sjukvårdspersonalens upplevelser av att ge stöd och behandling åt patienter som befinner sig i mellanlandet av psykiska besvär och psykisk sjukdom." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-43454.
Full textAbstract:
Personer som söker vård för psykisk ohälsa hänvisas antingen till primärvården eller psykiatrin, beroende på hur svåra de psykiska problemen bedöms vara. I de fall där personen däremot bedöms vara för sjuk för primärvården men för frisk för psykiatrin förekommer det ofta att dessa personer faller mellan stolarna och fastnar i ett mellanland av psykiska besvär och psykisk sjukdom. Därför var syftet med studien att undersöka hur hälso- och sjukvårdspersonal upplever förutsättningarna på vårdcentraler för att ge stöd och behandling åt patienter som befinner sig i detta mellanlandsamt hur förutsättningarna eventuellt kan förändras för att förebygga att dessa patienter faller mellan stolarna mellan primärvården och psykiatrin. I studien har en kvalitativ ansats antagits och har genomförts med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Det insamlade empiriska materialet analyserades utifrån en manifest innehållsanalysmetod, vilket sedan utgjorde studiens resultat. Resultatet påvisade att hälso- och sjukvårdspersonalen upplever förutsättningar som begränsade, men att de ändå försöker förebygga att dessa patienter faller mellan stolarna. Begränsningarna beror främst på bristande tillgång till resurser, otydliga riktlinjer och otillräckligt samarbete mellan primärvård och psykiatri, vilket även är de områden som upplevs behöver åtgärdas för att förutsättningarna ska förbättras. Slutsatsen för studien blev därmed att primärvårdens förutsättningar inte är tillräckliga.
11
Bitar, Peter, and Kristin Tidemar. "Distriktssköterskors upplevelser och erfarenheter av att möta äldre patienter med misstänkt depression : En kvalitativ intervjustudie." Thesis, Högskolan Dalarna, Omvårdnad, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-35527.
Full textAbstract:
Bakgrund: Äldre patienter löper högre risk att drabbas av depression, än befolkningen i stort. De flesta äldre som lider av psykisk ohälsa behandlas och följs upp via primärvården. Distriktssköterskan är ofta den första att möta den äldre patienten, som tenderar att söka hjälp för sina fysiska besvär snarare än de psykiska.Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva distriktssköterskors erfarenheter och upplevelser av att möta äldre patienter med misstänkt depression.Metod: Kvalitativ metod bestående av semi-strukturerade intervjuer av åtta distriktssköterskor, yrkesverksamma inom sex olika primärvårdsinstanser i mellansverige. Materialet analyserades via kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats.Huvudsakliga resultat: Distriktssköterskans syn på sin roll varierade från att enbart se sig själv som samordnare till att kunna ha möjlighet att spela en betydande roll i patientens vård, som lyssnare och stöttepelare. Förutsättningar för att kunna hjälpa patienten upplevde distriktssköterskorna främst vara att ha tillräckligt med tid och att kunna vinna patientens förtroende. Utmaningar i mötet kunde vara att patienten såg psykisk ohälsa som något tabubelagt, att distriktssköterskan upplevde sin kompetens som bristfällig och kunde känna sig maktlös inför omständigheter i patientens livssituation. Arbetsmiljömässiga utmaningar involverade stress och tidspressade scheman, brist på professionell och kontinuerlig handledning, och frånvaron av en specialistutbildad psykiatrisjuksköterska på arbetsplatsen.Background: Older patients are at higher risk of depression than the general population. Most elderly people suffering from mental illness are treated and followed up through primary care. The district nurse is often the first to meet the elderly patient, who tends to seek help for their physical problems, rather than the mental ones.Purpose: The purpose of this study was to describe the district nurses' experiences and perceptions of meeting older patients with suspected depression.Method: Qualitative method consisting of semi-structured interviews of eight district nurses, working in six different primary care institutions in central Sweden. The material was analyzed by qualitative content analysis with an inductive approach.Main results: The district nurse's view of her role varied from merely seeing herself as a coordinator to being able to play a significant role in patient care, as listener and support giver. Prerequisites for being able to help the patient, were mainly described as having enough time and being able to gain the patient's trust. Challenges in meeting these patients, could be the patient seeing mental illness as a stigmatized subject, that the district nurse perceived their knowledge of depression amongst the elderly as insufficient and that they sometimes felt powerless in relation to the patient's life situation. Work environment challenges involved stress and time-constrained schedules, lack of professional and continuous supervision, and the absence of a specialist trained psychiatric nurse in the workplace.
12
Bäcklund, Josefin, and Maja Holmén. "STRESS- OCH SÖMNBEHANDLING : Utvärdering av kliniskt relevanta effekter av gruppbehandling inom primärvård." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för psykologi, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-178138.
Full textAbstract:
I studien testades hypotesen att två gruppbehandlingar, riktade mot stress respektive sömn, ger en klinisk relevant förbättring av psykisk hälsa. Detta mätt i symtom av stress, sömn, utbrändhet, ångest, depression samt somatiska symtom. Gruppbehandlingarna var riktade mot huvudsakligen stress (Stresskola) eller huvudsakligen sömn (Sömnskola) och var båda baserade på kognitiv beteendeterapi (KBT). Behandlingarna var manualbaserade och hölls en gång i veckan under fyra veckors tid, där varje träff pågick under 2 x 45 minuter inklusive paus. Skolorna administrerades av psykologstudenter vid Umeå universitet, under handledning av leg. psykolog. Sammanlagt deltog 95 personer (71 kvinnor och 24 män) som sökt hjälp inom primärvården i Umeå kommun. Deltagarna tilldelades behandlingsgrupp utifrån individens behov, därmed skedde ingen randomisering. Bortfallet i studien var 67 personer. Data samlades in genom enkätinstrument i för- och eftermätning. Utifrån en inomgruppsdesign gjordes en deskriptiv analys, samt analyser av klinisk signifikans och statistisk signifikans. Resultatet påvisade en kliniskt relevant förbättring av utfallsvariablerna för båda gruppbehandlingarna. Sammantaget stödjer resultatet att gruppbehandlingarna är interventioner med kliniskt relevanta effekter. Gruppbehandlingarnas kliniska relevans talar för att fortsätta med interventionerna som en del i bemötandet av den ökande psykiska ohälsan.
13
Pantic, Katarina, and Svetlana Kozlova. "Psykisk ohälsa hos personer med AST och IF : En undersökning som riktar sig mot KBT- praktik inom primärvården." Thesis, Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för socialvetenskap, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:esh:diva-7830.
Full textAbstract:
The purpose of the study has been to investigate whether therapists in primary care adapt the CBT method to the patient group with autism spectrum disorders, ASD or intellectual disability, ID. We have chosen to find out if there is clarity about the distribution of responsibilities in the care system about where the patient group should turn when the need for care in depression and anxiety syndrome arises. The survey was conducted through qualitative semi-structured interviews based on an inductive approach with six respondents with different professional roles. Four out of six respondents are therapists who are educated in CBT with at least “step 1 education”. The other two respondents are a doctor in the field of habilitation and an employee National Board of Health and Welfare working on developing national guidelines. Each respondent had an important part in answering the study's questions. All people interviewed are employed in Stockholm. The interviews have resulted in interesting information and multifaceted perspectives for the study. The results have further been analyzed based on previous research and theoretical views where Empowerment theory have been chosen as a central point of view. The majority of respondents claim that the CBT method can be applied to people with ASD aswell to people with ID if changes are made according to the person’s individual care need. Another important aspect for successful therapy is a functioning network of coordinated support outside the therapy room. The study led us across valuable information about who is responsible for our chosen patient group when it comes to treatment of depression and anxiety syndrome. The phenomenon refers to uncertainties in the distribution of responsibilities in the health care system, which resulted in different interpretations of guidelines. We decided on a deeper examination of that phenomenon and therefore contacted the National Board of Health and the Habilitation Physician who confirmed that knowledge gaps exist in this area.
14
Andersson, Réka. "Gränsdragningar i Vårdens Vardag : Hanteringen av arbetsrelaterad psykisk ohälsa i det svenska välfärdssystemet." Doctoral thesis, Linköpings universitet, Tema teknik och social förändring, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-139866.
Full textAbstract:
Psykisk ohälsa i arbetslivet är ett stort och växande problem i välfärdssamhället. Problemet har flera bottnar och väcker många frågor om vem som har ansvar, vad det egentligen är för ett slags fenomen och hur det bör hanteras. Den här studien undersöker hur arbetsrelaterad psykisk ohälsa hanteras av yrkesverksamma inom vården, med fokus på företagshälsovård och primärvård. Intresse riktas mot hur yrkesverksamma personerna resonerar kring arbetsrelaterad psykisk ohälsa, vilka dilemman de ställs inför och de strategier de har för att hantera dessa. Den söker också svar på ansvarsfrågan kring detta komplexa problem, inte minst i ljuset av privatiseringen av företagshälsovården. I studien används ett tvärvetenskapligt perspektiv, där begrepp från teknik- och vetenskapsstudier (STS), professionssociologi och organisationsteori kombineras för att analysera olika aspekter av vårdens hantering av arbetsrelaterad psykisk ohälsa. Det empiriska materialet bygger i huvudsak på intervjuer med läkare, psykoterapeuter, kuratorer, arbetsterapeuter, psykologer, rehabiliteringskoordinatorer och beteendevetare, men inkluderar även observationer inom primärvård och företagshälsovård. Hanteringen av arbetsrelaterad psykisk ohälsa i vårdens vardag präglas av att orsaksbilden till problemet är komplext, ansvarsfördelningen otydlig och att psykosociala orsaker till sjukdom är kontroversiellt. I studien diskuteras utmaningarna och möjligheterna kring hanteringen av detta komplexa problem i bred bemärkelse. I analyserna uppmärksammas de yrkesverksammas gränsdragningar kring både ansvar och fenomenet arbetsrelaterad psykisk ohälsa. Begreppet kunskapsinfrastruktur används för att förklara och förstå den kunskapsmässiga och materiella struktur som de yrkesverksamma verkar inom. Analyserna visar att de yrkesverksamma har ett pragmatiskt förhållningssätt och använder olika strategier för att skapa sig handlingsutrymme i hur de hanterar arbetsrelaterad psykisk ohälsa.Mental ill health in working life is a major and growing problem in the welfare society. The problem is multifaceted and raises many questions about who is responsible, what kind of phenomenon it is and how it should be managed. This study examines how care professionals manage work-related mental ill health. Focusing on occupational healthcare and primary care, interest is directed towards how care professionals argue about workrelated mental illness, what dilemmas they face and the strategies they rely on in managing them. It also seeks to answer the question of responsibility regarding this complex problem, not least in the light of the privatization of occupational healthcare. The study uses a multidisciplinary perspective, combining concepts from technology and science studies (STS), sociology of professions and organizational theory in order to analyze various aspects of care management of work-related mental ill health. The empirical material is mainly based on interviews with physicians, psychotherapists, counsellors, occupational therapists, psychologists, rehabilitation coordinators and behavioral scientists, but also includes observations in primary care and occupational health care. The management of work-related mental ill health in everyday healthcare practice is characterized by the fact that the cause of the problem is complex, the division of responsibility unclear and that psychosocial causes of disease are controversial. The study discusses the challenges and possibilities of managing this complex problem in a broad sense. The analysis pays attention to the drawing of boundaries by the care professionals regarding both responsibility and the phenomenon of work-related mental illness. The concept of knowledge infrastructure is used to explain and understand the knowledge and material structures that the care professionals work within. The analysis shows that the care professionals have a pragmatic approach and use different strategies to create scope for dealing with work-related mental health.
15
Funck, Robina, and Markhed Lovisa Nilsson. "STUDENTLEDD GRUPPBEHANDLING FÖR STRESS OCH SÖMN INOM PRIMÄRVÅRDEN : En studie om behandlingseffekter för olika klientgrupper." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för psykologi, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-184244.
Full textAbstract:
Studien ämnade att undersöka skillnader mellan olika klientgrupper i behandlingseffekt med avseende på ångest, depression, utbrändhet, sömn och stress efter deltagande i stress- eller sömnskola. Detta undersöktes genom att studera om bakgrundsfaktorer såsom sökorsak, tidigare behandling, hälsostatus före behandling samt demografiska faktorer har betydelse för behandlingseffekten. Stress- och sömnskolorna är manualbaserade gruppbehandlingar riktade mot antingen stressproblematik eller sömnproblematik som genomfördes inom primärvården av psykologstudenter under handledning av legitimerad psykolog. Skolorna baseras på kognitiv beteendeterapeutisk metod (KBT) och består av fyra träffar. Studien baseras på data från 95 personer som genomförde behandlingen samt deltog i för- och eftermätning. För att undersöka sambandet mellan bakgrundsvariabler och behandlingsutfall genomfördes i ett första steg bivariata korrelationsanalyser. Baserat på de signifikanta sambanden utfördes därefter regressionsanalyser för att undersöka bakgrundvariablernas prediktiva inverkan på behandlingsutfallet. Resultatet visade att få bakgrundsvariabler kunde predicera utfallet vilket indikerar att behandlingen är effektiv för en bred grupp av patienter. De variabler som kunde predicera behandlingsutfall med avseende på insomni respektive utbrändhet var att man hade angivit utbrändhet respektive insomni som sökorsak. Detta dubbelriktade samband mellan utbrändhet och insomni har även visats i andra studier. Studiens resultat ger stöd för att behandlingen har en kliniskt relevant effekt för en bred grupp av patienter, men den ger också en indikation på att de som sökt för utbrändhet- och/eller sömnproblematik kan behöva fler och längre insatser.The study aimed to investigate differences between client groups in treatment effect with respect to anxiety, depression, burnout, sleep and stress after participating in stress or sleep group treatment. This was investigated by studying whether background factors such as reason for seeking medical treatment, previous treatment, health status before treatment and demographic factors are related to the treatment effect. The stress- and sleep group treatments are psychoeducative, manual-based, aimed at stress or sleep problems. The treatments were implemented in a primary care setting by psychology students under the supervision of a licensed psychologist. The group treatments are based on the cognitive behavioral therapy method (CBT) and consist of four meetings. The study is based on data from 95 individuals who completed the treatment and participated in pre- and post-measurements. To investigate the relationship between background variables and treatment outcome, bivariate correlation analyzes were performed in a first step. Based on the significant correlations, regression analyzes were then performed to examine the predictive effects of the background variables on the treatment outcome. The results showed that few background variables could predict the outcome, which indicates that the treatment is effective for a broad group of patients. The variables that could predict treatment outcomes with regard to insomnia and burnout, respectively, were that burnout and insomnia had been stated as the reason for seeking medical treatment. This two-way link between burnout and insomnia has also been shown in other studies. The results of the study provide support that the treatment has a clinically relevant effect for a broad group of patients, but it also gives an indication that those seeking treatment for burnout and/or insomnia may need additional and longer interventions.
16
Turnéus, Hanna, and Hermansson Olivia. "Sjuksköterskans omvårdnad av patienter med psykisk ohälsa inom primärvården : En litteraturstudie." Thesis, Högskolan i Halmstad, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-45417.
Full textAbstract:
Bakgrund: Psykisk ohälsa kan vara allt från lindrig ångest till svårare tillstånd så som psykos, bipolär sjukdom och allvarligare depressioner. Primärvården har idag ett stort ansvar för dessa patienter där brister har uppmärksammats. Ett exempel är att vårdpersonalen inte anses inneha rätt kunskap att bemöta patienterna. Ett samarbete mellan olika professioner är viktigt både innanför och utanför primärvården. Ett fungerande team kring patienten är betydelsefullt i skapandet av en god omvårdnad. Sjuksköterskans kärnkompetenser innebär att sjuksköterskan ska jobba för samverkan i team samt bedriva personcentrerad vård. Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskans samordnande funktion i omvårdnaden av patienter med psykisk ohälsa inom primärvården. Metod: Systematisk litteraturstudie med induktiv ansats. Resultat:Resultatet grundar sig i 11 vetenskapliga artiklar som bland annat belyser sjuksköterskans omvårdnad av patienter. I resultatet presenteras två kategorier. Den första kategorin belyser innebörden av ett nära samarbete mellan specialistsjukvården och primärvården samt i teamet kring patienten. Ett nära samarbete leder även till att kunskapen kring psykisk ohälsa ökar bland professionerna. Det framkommer att om sjuksköterskan kan skapa kontinuitet och utföra uppföljning kring patienten, uppstår en mer personcentrerad vård. Konklusion: I studien framkommer det atttillgängligheten till vård ökar när sjuksköterskans roll innebär att ge stöd i form av samordning och kontinuitet i omvårdnaden.Background: Mental illness can range from mild anxiety to more serious illnesses such as psychosis, bipolar disorder and more severe depression. Today, primary care has a great responsibility for patients with mental illness. Shortcomings have been identified regarding health care staff not having the appropriate knowledge in order to deal with these patients. Cooperation between different professions is important both inside and outside primary care. A functioning team around the patient is important when creating good care, and the nurse's core competencies are highlighted, which means that the nurse must work towards collaboration in teams and person-centered care. Aim: The aim was to illustrate the nurse ́s coordinating function in the care of patients with mental illness in primary care. Method: Systematic literature study with inductive approach. Results: The results are based on 11 scholarly articles, which illustrate the nurse's caring of patients. The result presents into two categories. Firstly, the meaning of a close collaboration between specialist healthcare and primary care, which also should emerge in the team around the patient. Collaborations also lead to an increase in knowledge about mental illness. It emerges that if the nurse can create continuity and perform follow-up around the patient, a more person-centered care arises. Conclusion: The study shows that care becomes more accessible when the role of the nurse is to provide support in terms of coordinating and continuous care.
17
Robertsdotter, Nelly, and Hanna Hagman. "“Vad säger man egentligen när man mår dåligt inombords?” : En kvalitativ studie om kvinnor med psykisk ohälsa och deras upplevelse av att söka hjälp inom primärvården." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-42489.
Full textAbstract:
In today’s society 67% of women in the age of 16-29 doesn’t experience happiness in life. Even though people talk more freely of mental illness today there are still a shame and taboo about feeling unhappy and reach out for help to get better. The purpose of this study is to examine what motivates women with mental illness to search for help within the primary health care. To get an additional view of the work three sociologic theories and conceptions have been used to showcase the phenomenon. Ervin Goffmans theory about stigma, Thomas J Scheffs conception shame and Axel Honneths theory about confession. This study issued from a qualitative method in the shape of interviews with eight different women, where their vision of what motivates them, their experience and in what way it has been meaningful for them to seek help for their mental illness was showcased. The result established that family and friends is a motivator to seek help but also that the experience of seeking help was defective. The conclusion explained that it has been meaningful for them to get help and that the majority feels better today, but that they still have rough periods that in some cases won’t meet the requirements from the primary health care.
18
Hägerstrand, Beatrice, and Ropeter Sara Thyr. "“Hur effektivt det här egentligen är, det får tiden utvisa” : en kvalitativ studie om kuratorers syn på internetbaserade behandlingsmetoder inom det psykosociala arbetet." Thesis, Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för socialvetenskap, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:esh:diva-6844.
Full textAbstract:
Syftet med studien har varit att undersöka hur kuratorer inom hälso-och sjukvården ser på internetbaserad behandling med patienter med psykisk ohälsa, för att beskriva och förstå specifikt deras syn på möjligheter och begränsningar med sådana behandlingsmetoder. Studien har genomförts genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer med tio yrkesverksamma kuratorer på åtta olika primärvårdsenheter i Stockholms län. Materialet från intervjuerna har analyserats med hjälp av den symboliska interaktionismen. Resultatet visade att kuratorernas inställning till det internetbaserade arbetet är ambivalent. Det internetbaserade behandlingsarbetet är komplicerat och det är tydligt att det finns både möjligheter och begränsningar med ett sådant arbete. Vidare visade resultatet att de möjligheter som kuratorerna kunde se med internetbaserad behandling främst handlar om tillgänglighet och att dessa metoder skulle kunna vara ett värdefullt verktyg till de patienter som önskar sådana behandlingsmetoder. När det gäller begränsningar så kunde kuratorerna se att behandling via internet ställer stora krav på patienten och att interaktion via skrift är mindre nyansfull än vid det traditionella behandlingsarbetet. Det är tydligt att den främsta anledningen till kuratorernas tveksamhet inför dessa metoder handlar om förlusten av att inte kunna se patienten ansikte mot ansikte. Kuratorerna har även svårt att se hur det internetbaserade arbetet praktiskt skulle kunna fungera i det psykosociala arbetet. Det internetbaserade arbetet kan således inte enkelt jämföras med det traditionella psykosociala arbetet som sker ansikte mot ansikte, utan bör ses som ett komplement eller ett helt nytt sätt att arbeta på.The purpose of the study has been to increase the knowledge of how counsellors within health care view internet based treatment of patients who suffer from mental illnesses, to be able to describe and understand the possibilities and limitations with such forms of treatment. The study has been carried out through qualitative semi structured interviews with ten professional counsellors in eight different primary care units in Stockholm county. The transcripts of the interviews have been analysed by using the theory of symbolic interactionism. The result showed that the counsellors’ view of internet based treatment is ambivalent. The internet based treatment is complicated and the counsellors seeing both pros and cons indicates that there are both possibilities and limitations which such methods. The result also showed that the possibilities that the counsellors can identify in internet based treatment concerns availability and that such methods have the potential to be a valuable tool for those patient who desire such methods of treatment. When it comes to limitations the counsellors can see that treatment via internet make great demands on the patient’s own abilities and that written interaction is far less nuanced than the interactions of traditional treatment work. It is clear that the main reason for the counsellors’ hesitation about these methods is the lack of face-to-face interaction with the patient, as well as difficulties imagining the practical applications of the internet based treatment. Thus the internet based treatment work can not easily be compared with the traditional psychosocial work that occurs face-to-face, but should be considered as a potential complement to traditional treatments or even a complete new way of working.
19
Trönnhagen, Linn, and Maja Tolf. "Hur personer med psykisk ohälsa upplever bemötandet i primärvården." Thesis, Mittuniversitetet, Avdelningen för omvårdnad, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-21664.
Full text
20
Sundqvist, Peter. "Sjuksköterskors upplevelse av att bedöma psykisk ohälsa i telefonrådgivning inom primärvård." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap (HV), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-96781.
Full text
21
Vidačić, Jasna. "Vi läkare är också människor : Kroatiska allmänläkares vård av patienter med psykiska hälsoproblem." Thesis, Stockholm University, Department of Psychology, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-26090.
Full textAbstract:
Allmänläkare i primärvården är den första vårdgivare som människor i behov av psykisk hjälp möter. Det saknas forskning om behandling av psykiskt sjuka inom primärvården i enskilda länder. I syfte att hitta nya frågeställningar och få djupare förståelse av hur primärvården fungerar med avseende på psykiskt sjuka intervjuades elva allmänläkare i en kroatisk stad. Insamlade data från intervjuerna strukturerades och bearbetades genom en induktiv tematisk analys. Resultaten visar att allmänläkare upplever en hög arbetsbelastning. Deras tid för samtal med psykiskt sjuka är väldigt begränsad. Behandling med psykofarmaka blir ofta det enda vårdalternativet. Psykosociala problem och psykotrauma förekom ofta som konsekvens av krig. Sjukpensionering av krigsveteraner med PTSD-diagnos blev en omdiskuterad fråga. Undersökningen visar att det kan bli ansträngande för allmänläkare att behandla psykisk ohälsa. De behandlar dessutom majoriteten av psykiskt sjuka men deras vård kompletteras inte med några psykosociala tjänster. Behovet av psykiskt stöd blir inte bemött hos många patienter.
22
Gassne, Ulrika. "Distriktssköterskans möte med unga vuxna med psykisk ohälsa på vårdcentralen." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-30066.
Full textAbstract:
Den psykiska ohälsan bland unga vuxna ökar både nationellt och globalt. Distriktssköterskan har en central roll i hälsofrämjande arbete för befolkningen, och syftet med studien var att undersöka hur distriktssköterskan upplever mötet med unga vuxna med psykisk ohälsa på vårdcentralen. Studien genomfördes med en induktiv kvalitativ ansats. Datainsamling gjordes med hjälp av semi-strukturerade intervjuer av fyra distriktssköterskor på vårdcentraler i en tätort i Hallands län. Data analyserades med kvalitativ innehållsanalys och utmynnade i tre kategorier: Se hela människan, barriärer i mötet och medkänsla och tillit. Distriktssköterskan var mån om att möta varje patients behov och att göra en korrekt bedömning av situationen. Bristen på tid och resurser samt känslan av brister i färdigheter för att möta unga vuxna med psykisk ohälsa nämndes som hinder i många sammanhang under intervjuerna. Distriktssköterskan upplevde att många unga vuxna kände förtroende för dem och att det fanns ett behov av att få prata om sin situation. De mer erfarna distriktssköterskorna verkade känna sig mer trygga i rollen som en stödjande person, vilket ger implikation om att utbildning i psykisk ohälsa och färdigheter i kommunikation är värdefullt för att känna sig kompetent i att möta och hjälpa dessa patienter. Det behövs mer forskning om vilken roll distriktssköterskan på vårdcentralen kan ha för unga vuxna som kan uppleva psykisk ohälsa samt hur de unga vuxna i sin tur upplever mötet med distriktssköterskan.
23
Beckius, Ferdinand, and Alva Kottorp. "Relationen distansarbete och psykisk ohälsa." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-55148.
Full text
24
Borén, Sandra. "Kvinnor, kriminalitet och psykisk ohälsa : Lider kvinnliga brottslingar vanligen av psykisk ohälsa?" Thesis, Umeå universitet, Sociologiska institutionen, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-90997.
Full text
25
Masoud, Danishmand. "Psykisk ohälsa bland högskolestudenter : En kvantitativ studie om psykisk ohälsa bland högskolestudenter." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-39273.
Full text
26
Pärli, Jeanette, and Anna Åberg. "Samsjuklighet, långvarig smärta och psykisk ohälsa." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-15124.
Full text
27
Rundgren, Kärsti. "Nya Primärvårdens arbete kring psykisk ohälsa : En enkätstudie av nulägessituationen inom ett landsting." Thesis, Umeå universitet, Psykoterapi, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-91692.
Full textAbstract:
Syftet med uppsatsen var att ge en nulägesbeskrivning av hur personalen på vårdcentralerna utförde sitt uppdrag kring vårdsökande med psykisk ohälsa och dessutom en jämförelse med det lokala vårdprogrammet för depression, innan dess implementering. Undersökningens huvudfråga var; Hur ser arbetssättet på vårdcentralerna ut kring vuxna patienter med psykisk ohälsa och hur överensstämmer det med landstingets vårdprogram för depression. En enkätundersökning genomfördes vilken riktades till de tre yrkesgrupperna / funktionerna sjuksköterskor i TeleQ, läkare och samtalsterapeuter. Både enkät och svar hanterades genom de tillfrågade landstingsanställdas e-post. Resultatet visade att ett centralt förbättringsområde är att utöka användandet av screeninginstrument och tester vid både bedömning och uppföljning. Behovet av att tydliggöra rutiner kring olika moment och öka samverkan både inom vårdcentralen och med vårdgrannar framkom också. Slutsatsen är att i vissa avseenden efterföljs vårdprogrammet redan innan dess implementering och i andra finns förbättrings- och utvecklingsområden. Det som framkommit i denna studie är med största sannolikhet också ett resultat som skulle framträda vid liknande studie i andra landstings primärvård.
28
Berggren, Linda, and Andersson Åsa Hjalmar. "Psykisk ohälsa i somatisk slutenvård. Att vårda patienter med psykisk ohälsa på medicin- och kirurgavdelning." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för omvårdnad, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-89119.
Full textAbstract:
Syfte. Syftet med studien är att belysa viktiga aspekter i mötet mellan sjuksköterskan och patienter med psykisk ohälsa inom den somatiska slutenvården. Bakgrund. Patienter som lider av psykisk ohälsa vårdas frekvent i den somatiska slutenvården. Sjuksköterskor på medicin och kirurgavdelningar möter och vårdar dessa patienter tillsammans med undersköterskor och läkare, men är de som har omvårdnadsansvaret för patienterna. Design. Kvalitativ intervjustudie. Metod. Åtta legitimerade sjuksköterskor vid kirurg och medicinavdelning med olika långa anställningstid, intervjuades individuellt. Alla sjuksköterskor utom en intervjuades på sin arbetsplats inom arbetstid. Intervjuerna analyserades genom kvalitativ innehållsanalys och analysen resulterade i två kategorier och sju underkategorier. Resultat. Kategorier som formades från det analyserade materialet var; Erfarenheter, reflektioner och information är grundelement för det goda mötet och; Kunskap och samordning underlättar vårdarbete. Resultatet visar att sjuksköterskor i den somatiska slutenvården upplever att de har en önskan och en vilja att bemöta och vårda patienter med psykisk ohälsa på ett bra sätt. Sjuksköterskorna beskriver i stor utsträckning att tidsbrist hos sjuksköterskan och bristen på möjlighet till sekretess mellan patienter med psykisk ohälsa och sjuksköterska är faktorer som påverkar bemötande, vårdkvalitet och arbetsmiljö negativt. Vidare upplever sjuksköterskorna att kunskapsbrist om psykisk ohälsa, stressig vårdmiljö och begränsad möjlighet till konsultation är faktorer som påverkar vården av patienter med psykisk ohälsa. Slutsats. Sjuksköterskorna upplever att tidsbrist påverkar vårdkvalitet och arbetsmiljö negativt. Sjuksköterskorna önskar kompetensutveckling i området psykisk ohälsa och ett utvecklat samarbete kring personer med psykisk ohälsa. Både med yrkesgrupper på avdelning och med psykiatrisk klinik, för ökad vårdkvalitet för personer med psykisk ohälsa.
29
Antonsen, Ylva, and Frida Rönnqvist. "Arbetsmotivation, stöd och psykisk ohälsa : Påverkar ledarskapsstil och interna faktorer motivation och kan denna i sin tur predicera psykisk ohälsa?" Thesis, Stockholms universitet, Psykologiska institutionen, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-118830.
Full text
30
Schön, Ulla-Karin. "Kvinnors och mäns återhämtning från psykisk ohälsa." Doctoral thesis, Stockholms universitet, Institutionen för socialt arbete - Socialhögskolan, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-26713.
Full textAbstract:
The overall aim with this thesis is to describe and analyze women’s and men’s recovery processes. More specifically, the aim is to determine what women and men with experience of mental illness describe as contributing to the personal recovery process. The point of departure for the studies was 30 in-depth interviews conducted with 15 men and 15 women. The selection of interview subjects was limited to individuals who had been treated in 24-hour psychiatric care and diagnosed as having schizophrenia, psychosis, a personality disorder, or a bipolar disorder. Four studies have been carried. Study 1 was a baseline article that examined what people in recovery from mental illness outline as facilitating factors to their recovery. The results that emerged from that study indicated areas for further analysis to condense the understanding of the recovery process. In study 2 the similarities and the differences in recovery described by women and men were examined. In Study 3 women’s and men’s meaning-making with reference to severe mental illness facilitate the recovery process were studied. The forth study explored how peer-support contribute to women’s and men’s recovery from mental illness. The results emphasize recovery from mental illness as a social process in which relationships play a key role in creating new identities beside the mental illness. For a majority of the participants meeting peers facilitated the recovery process. The participants described how peer support meant an end to isolation and became an arena for identification, connection, and being important to others. Throughout these recovery processes the impact of gender has been emphasized. The results from this thesis provide new insight into gender as an important factor in understanding the recovery processes. The results from the four studies emphasize the mental patient, the psychiatric interventions and the individual recovery strategies as being influenced by gender constructions.
31
Fundin, Persson Anette, and Åsa Landén. "Diabetes och psykisk ohälsa : -ett mångdimensionellt problem." Thesis, Mid Sweden University, Department of Health Sciences, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-7418.
Full textAbstract:
Abstrakt
Diabetes i kombination med psykisk ohälsa är ett stort problem i dagens samhälle. Höga blodsockervärden är en riskfaktor för depression. Depressionens symptom kan i sin tur öka risken för att drabbas av diabetes. Dessa två sjukdomar påverkar livet och hälsan. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa män och kvinnors upplevelser av att leva med diabetes och psykisk ohälsa. Studiens design var en litteraturstudie av sju vetenskapliga artiklar i form av primärkällor funna genom sökning i databasen Psychinfo . Texten bearbetades och analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. I resultatet framkom att leva med diabetes och psykisk ohälsa, hade en negativ inverkan på det dagliga livet. Detta påverkade förmågan att sköta sin diabetes på ett bra sätt. Även förmågan att genomföra egenvårdsaktiviteter som är viktiga vid diabetes påverkades negativt Många kände oro inför framtiden på grund av risken för allvarliga komplikationer och relationerna med familj och omgivning blev ansträngda då många upplevde bristande förståelse från familj och vänner. Särskilt kvinnor kände att de saknade det stödet. Preventiva åtgärder och sjuksköterskans perspektiv belystes. Behov av genomarbetade vårdprogram och utbildningsmaterial för att öka kunskaperna hos personal och patienter.
32
Björkvik, Emilia, and Ronja Bolin. "Perfektionism, psykisk ohälsa och livskvalitet bland psykologstudenter." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för psykologi, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-171290.
Full textAbstract:
Perfektionism blir allt vanligare i västvärlden. Parallellt ökar psykisk ohälsa bland ungdomar. Därmed är det av intresse att undersöka huruvida de parallella ökningarna i perfektionism och psykisk ohälsa hänger ihop. Utbrändhet är en form av psykisk ohälsa som har visat sig vara förknippat med perfektionism. Statistik visar att psykologer rapporterar fler sjukskrivningar på grund av utbrändhet jämfört med andra yrkesgrupper. I denna studie undersöktes samband mellan perfektionism, psykisk hälsa och livskvalitet bland psykologstudenter i Sverige. Data samlades in genom en webbaserad enkätundersökning, (N = 270, M = 26.4, SD = 5.67). Enkäten bestod av tre skattningsformulär; Clinical Perfectionism Questionnaire (CPQ), Depression Anxiety Stress Scales (DASS-21) och Satisfaction With Life Scale (SWLS). Korrelationsanalyser gjordes för att undersöka samband mellan perfektionism, psykisk hälsa och livskvalitet. Variansanalyser gjordes för att undersöka huruvida dessa samband skiljer sig i styrka beroende på antalet rapporterade livsdomäner inom perfektionism. Resultatet visade att det finns ett signifikant positivt samband mellan perfektionism och psykisk ohälsa samt ett signifikant negativt samband mellan perfektionism och livskvalitet. Vidare framkom det att deltagare som rapporterade perfektionism inom flera livsdomäner skattade högre grad av psykisk ohälsa jämfört med deltagare som rapporterade inga eller en livsdomäner. Däremot fanns det ingen skillnad mellan grupperna i skattad livskvalitet.Perfectionism is becoming more and more common in the Western world. Parallel to that, mental ill-health is increasing among young people. It is therefore of interest to investigate whether the parallel increases in perfectionism and mental ill-health are related. Burnout is a form of mental ill-health that has been found to be associated with perfectionism. Statistics show that psychologists report more sick leave due to burnout than other occupational groups. This study investigated the relationship between perfectionism, mental health and quality of life among psychology students in Sweden. Data was collected through an online survey, (N = 270, M = 26.4, SD = 5.67). The survey consisted of three questionnaires; Clinical Perfectionism Questionnaire (CPQ), Depression Anxiety Stress Scales (DASS-21) and Satisfaction With Life Scale (SWLS). Correlational analyzes were conducted to investigate the relationship between perfectionism, mental health and quality of life. Analysis of variance was conducted to investigate whether these relationships differ in strength depending on the number of reported life domains within perfectionism. The result showed that there is a significant positive relationship between perfectionism and mental ill-health as well as a significant negative relationship between perfectionism and quality of life. Furthermore, it was found that participants who reported perfectionism in multiple life domains estimated a higher degree of mental ill-health compared to participants who reported none or one life domain. However, there was no difference between the groups in estimated quality of life.
33
Sjöström, Björnqvist Fanny. "Faktorer associerade med övervikt och psykisk ohälsa." Thesis, Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsovetenskaper, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:his:diva-18523.
Full textAbstract:
Två utbredda folkhälsosjukdomar är övervikt och psykisk ohälsa. Följderna av övervikt kan vara sjukdomar som till exempel diabetes, hjärt- och kärlsjukdomar olika cancerdiagnoser och även psykiatriska sjukdomar. Riskfaktorerna för att drabbas av övervikt eller fetma är onyttig kost och fysisk inaktivitet. Syftet med studien är att undersöka faktorer associerade med fetma och psykisk sjukdom som komorbiditet hos kvinnor. Vald metod är en litteraturstudie. Författaren har utfört en systematisk litteraturgranskning av vetenskapliga artiklar. Resultatet beskriver att faktorer som socioekonomisk status och etnisk bakgrund kan associeras med övervikt eller fetma och depression och ångest. Studien påvisar att det är behövligt att vid en intervention som syftar till att individer ska minska i vikt även tar hänsyn till att främja psykisk hälsa och inte utsätter en individ för känslor av skam och skuld.Two prevalent public health diseases are obesity and mental illness. Obesity and overweight are associated with diseases such as diabetes, cardiovascular disease, various cancer diagnoses and even psychiatric illness. The risk factors for being overweight or obese are unhealthy diets and physical inactivity.The purpose of this study is to investigate factors associated with obesity and mental illness such as comorbidity in women.The chosen method is a literature study. The author has performed a systematic literature review of scientific articles.The result describes that factors such as socioeconomic status and ethnic background can be associated with overweight or obesity and depression and anxiety.The study shows that it is necessary in an intervention that aims to reduce the weight of individuals also take into account the promotion of mental health and does not expose an individual to feelings of shame and guilt.
34
Ruby, Agha, and Linda Bergram. "ENSAMKOMMANDE BARN OCH PSYKISK OHÄLSA - OMGIVNINGENS BERÄTTELSER." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-24203.
Full textAbstract:
In the last few years, approximately 40 000 of unaccompanied children, mainly boys, have arrived in Sweden. Initially, these minors were placed into residential care units (HVB). Media has suggested that these adolescents, have difficulties associated to poor mental health. Earlier research concerning the mental state of these minors, indicates a high prevalence of PTSD. This motivated the aim of this study: to explore the professionals’ understanding of support and the form of housing that accommodates these minors, related to poor mental health. An interpretive approach was chosen with attachment theory and Goffmans’ theory regarding institutional life, as theoretical bedrocks and six qualitative semi- structured interviews formed the basis for the result. Four central themes were discovered through content data analysis. The themes indicated that the boys are under pressure and experiencing stress which is a recurrent experience for some authorities and health care units, responsible for supporting these adolescents. However, the personal support from individuals, demonstrates a commitment that likely has a positive impact on these boys life. While the form of housing may have a harmful effect, it could also be cultural differences combined with PTSD affecting the emotional state of unaccompanied children living in Sweden.
35
Dib, Josef, and Bucolli Arta Mala. "PRESTATIONSÅNGEST, SKOLSTRESS OCH PSYKISK OHÄLSA BLAND ELEVER." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-24423.
Full textAbstract:
Syftet med studien är att undersöka varför psykisk ohälsa ökar i grundskolan och hur yrkesverksamma i skolan arbetar för att minska psykisk ohälsa bland eleverna. Empirin har samlats genom intervjuer med yrkesverksamma vid fyra skolor i södra Sverige. Under tiden som studien utfördes har pandemin Covid-19 orsakat vissa begränsningar och svårigheter. Intervjuerna har utförts via telefonsamtal detta efter rekommendation från universitetet att inte besöka några skolor. På grund av det blev antalet intervjuer mindre än planerat. Studien har en kvalitativ utgångspunkt med semistrukturerade intervjuer. Resultatet från intervjuerna visar att den psykiska ohälsan ökar bland elever, där stress och prestationsångest är de främsta faktorerna. Stress och prestationsångest utvecklas enligt intervjupersonerna hos eleven på grund av de krav som föräldrar och skolan ställer på eleven att få bra betyg i grundskolan för att i senare skede kunna läsa vidare på gymnasiet och högskolan. Resultatet har även visat att samarbetet mellan skolan, myndigheter, vårdnadshavare och eleven brister enligt intervjupersonerna. Den psykiska ohälsan har enligt resultatet börjat synas hos elever som går i tredje klass.The purpose of the study is to investigate why mental illness increases in primary school and how professionals in the school work to reduce mental illness among students. The empirical data has been gathered through interviews with four professionals at four schools located in southern Sweden. During the course of the study, the Covid-19 pandemic has caused some limitations and difficulties. The interviews were conducted through telephone interviews on the recommendation of the university to not visit any schools. Because of the pandemic, the number of interviews became less than planned. The study has a qualitive approach with semi-structured interviews. The results from the interviews shows that mental illness is increasing among students, where stress and performance anxiety are the main factors. According to the interviews, stress and performance anxiety develops because of the requirements that the parents and school has on the students. The results have also shown that the collaboration between the school, authorities, parents and the student are according to the study. According to the results, the mental illness starts to show already in students who are in third grade.
36
Aronsson, Alexander. "Psykisk ohälsa hos unga – orsaker och insatser." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-24594.
Full textAbstract:
Mental health problems among young people - causes and actionsResults from several studies indicate that the prevalence of mental illness among young people has increased recently. This paper has a qualitative approach where three counselors and a school nurse was interviewed. The purpose of this study is to try to get an idea of how these staff are working with young people suffering from mental illness at school. The aim is also to examine whether there is an opportunity for the staff to work proactively to promote mental health.
37
Sköld, Ida. "Psykisk ohälsa som ett samhällsproblem : En litteraturstudie om hur psykisk ohälsa framställs i forskning." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för socialt arbete, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-160781.
Full textAbstract:
Då psykisk ohälsa är något som är väldigt omtalat och debatterat i samhället, främst då det framställs som att det skett en ökning av psykisk ohälsa, är det särskilt intressant att undersöka vidare om detta forskningsområde. Syftet med denna litteraturstudie är att utifrån aktuellt forskningsläge undersöka och analysera hur psykisk ohälsa framställs inom internationell forskning mellan år 2004 och 2019. En litteratursökning gjordes i databaserna PubMed, Medline, SocINDEX för att hitta relevanta artiklar utifrån syftet. Totalt valdes 11 vetenskapliga artiklar ut efter att hänsyn tagits till studiens inklusions och exklusionskriterier. Studiens datamaterial har analyserats med hjälp av kvalitativ innehållsanalys som genererade fyra kategorier, vilka även ligger till grund för rubrikerna i resultatdelen. Ett individualistiskt perspektiv användes för att analysera datamaterialet från de vetenskapliga artiklarna. Resultatet visar att barndomen och ungdomstiden har en central betydelse i utvecklingen av psykisk ohälsa. Sociala normer och värderingar har stor betydelse på individens välbefinnande och på synen på psykisk ohälsa. Det är även viktigt med förebyggande insatser för att den psykiska ohälsan inte ska följa med till vuxen ålder. Slutligen visar studierna på ett varierande resultat angående förekomsten av psykisk ohälsa, det visar både på en ökning men också på en stabilisering samt en viss minskning.
38
Roble, Sagal. "Psykisk ohälsa : En kvalitativ studie om unga vuxna somaliers uppfattningar kring psykisk ohälsa." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-43665.
Full textAbstract:
Syftet med studien var att undersöka unga vuxna somaliers uppfattningar om psykisk ohälsa och hur de ser på att söka stöd och hjälp från omgivningen. Metoden som har använts är kvalitativ metod och data har samlats in genom semistrukturerade intervjuer. Studiens intervjupersoner var unga vuxna med somalisk bakgrund vilka var mellan 19 till 29 år varav tre var kvinnor och tre var män. Studiens analys gjordes med hjälp av en kvalitativ manifest innehållsanalys. Resultatet av studien visar att unga vuxna somaliers uppfattning om psykisk ohälsa ser olika ut och att det är ett svårdefinierat begrepp. Unga vuxna somalier upplever även att det inte går att prata öppet om psykisk ohälsa med omgivningen, särskilt bland familjen. Uppfattning om stöd och hjälp är att det undviks, religionen har även stor betydelse och samtidigt finns det kunskapsbrist gällande var de kan söka hjälp och stöd för psykiska besvär.The purpose of the study was to explore Somali young adults’ perception of mental illness and how they look on seeking support and help from people in the surrounding environment. The method that has been used is a qualitative method using semi-structured interviews. The participants in the interviews were young adults with a Somali ethnic background. There were three men and women and their ages vary between 19 to 29 years old. The analysis was done using a qualitative manifest content analysis. The result of the study shows that young adults Somalis’ perception of mental illness looked different and difficult to define. Young adult Somalis also feel that it is not possible to talk openly about mental illness with people in their surroundings, especially with members of the family. Their perception of support and help is that it is avoided, religion plays a major role among it and there is a lack of knowledge regarding where they can seek help and support for mental illness.
39
Ringström, Frida, and Jessica Eriksson. "Lärandet om arbetsrelaterad psykisk ohälsa och arbetsmiljöarbete : - En kvalitativ studie om personalvetares uppfattning om arbetsrelaterad psykisk ohälsa och arbetsmiljöarbete." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-340053.
Full textAbstract:
Abstract This study aims to bring knowledge about human resources specialists perception and experiences of poor work-related mental health through different channels of learning, how they feel that work environment management is visible and how they get involved in it in organizations. This work environment management is largely regulated by the Work Environment Act, which was undergoing a correction in 2016. Research has shown that the developed guidelines are difficult to implement and evaluated in the real working life, due to lack of commitment from employer, and the increased requirement of individuals to acquire knowledge have increased, and then primarily focused on organizations efficiency. The theoretical framework used for the study is the lifelong learning, and aims to explain how the acquisition of knowledge about poor work-related mental health has taken place, and how these skills are used in the daily working life. The material for the study was collected through eight interviews and the results were presented through a thematic analysis. The results showed that formal education is often difficult to put in a real context, that the poor work-related mental health is often difficult to handle, and that it is through the informal learning that the informants learned to meet the phenomenon. It was found that the distinction between the physical and the psychosocial work environment was experienced as difficult to separate, and that the psychosocial work environment is often not seen to the same extent as the physical. The results also showed that occupational health services, and their cooperation with workplaces helped to make the work environment management visible for the employees. The role of the boss was crucial for the visualization, and also the sense of incentive in the work environment management. Informal learning proved to be of great importance to informants ability to be able to handle factors in the working life, but there is a lack of non-formal learning or formal learning that confirms the knowledge gained from informal learning.Sammanfattning Denna kvalitativa studie syftar till att undersöka yrkesverksamma personalvetares uppfattning om arbetsrelaterad psykisk ohälsa och om det arbetsmiljöarbete som bedrivs i förebyggande syfte mot arbetsrelaterad psykisk ohälsa på deras arbetsplats. Arbetsrelaterad psykisk ohälsa är ett växande fenomen som orsakas av den psykosociala arbetsmiljön. Arbetsmiljöarbetet är till stor del lagreglerat i arbetsmiljölagen, som genomgick en korrigering under 2016. Forskning visar dock att de riktlinjer som framtagits är svåra att implementera och utvärdera i det verkliga arbetslivet, att det råder brist på engagemang från arbetsgivaren, samt ett ökat krav på individer att förvärva kunskaper för att främst öka organisationers effektivitet. De teoretiska ramverk som använts för studien är det livslånga lärandet, och ämnar att förklara hur förvärvandet av kunskaper om arbetsrelaterad psykisk ohälsa gått till, och dessa kunskaper används i arbetslivet. Studien utgick från åtta intervjuer och resultaten presenterades genom en tematisk analys. Det visade sig att formell utbildning många gånger är svårt att sätta i en verklig kontext, att fenomenet arbetsrelaterad psykisk ohälsa ofta är svårbemött, och att det är genom det informella lärandet som informanterna lärde sig att bemöta det. Det visade sig även att särskiljandet av den fysiska och den psykosociala arbetsmiljön upplevdes som svåra att separera, och att den psykosociala arbetsmiljön då ofta inte synliggjordes i samma utsträckning som den fysiska. Resultaten visade även på att samarbetet med företagshälsovården på arbetsplatser hjälpte till att synliggöra ett arbetsmiljöarbete. Chefens roll var avgörande många gånger för synliggörandet samt känslan av ett inkulderande i arbetsmiljöarbetet. Det informella lärandet visade sig vara av stor betydelse för informanternas möjlighet att kunna hantera faktorer i arbetslivet, men att det finns en avsaknad av icke-formellt lärande eller formellt lärande i arbetslivet, som bekräftar den kunskap som kommer från det informella lärandet.
40
Hellström, Martin, and Lukas Hermelin. "Kulturella perspektiv på psykisk ohälsa. – En litteraturstudie om sjuksköterskans kulturella omvårdnadsarbete vid psykisk ohälsa." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-26544.
Full textAbstract:
Syfte: Syftet med studien var att sammanställa och kritiskt granska relevant och aktuell forskning gällande sjuksköterskans omvårdnadsarbete för att upptäcka och arbeta med psykisk ohälsa hos patienter från olika kulturella kontexter. Metod: Studien är en litteraturstudie genomförd på totalt tio vetenskapliga artiklar (5 forskningssammanställningar, 4 kvalitativa, 1 kvantitativ). Dessa har systematiskt granskats och poängbedömts. Artikelsökning har skett i följande databaser: Blackwell Synergy, Cinahl, PsycInfo och Science Direct. Resultat: Studiens resultat visar att sjuksköterskan genom olika kulturella omvårdnadshjälpmedel kan intervenera mot psykisk ohälsa hos patienter från olika kulturer Studien visar även att hur psykisk ohälsa yttrar sig påverkas av kulturell tillhörighet. Studiens kliniska tillämpning är att den belyser vikten av kulturell kompetens i sjuksköterskans arbete.Aim: The aim of the study was to compile and critically review the nurses’ cultural care to mental health among patients from different cultural contexts.Method: The study is a literature review based on a total of ten articles (5 critical reviews, 4 qualitative, 1 quantitative). These have been systematically revived and graded. The articled have been searched and found in following databases: Blackwell Synergy, Cinahl, PsycInfo and Science Direct.Result: The result of the study shows that the nurses through different cultural nursing tools are able to intervene against mental illness among patients from different cultural contexts. The study also shows how mental illness express itself is determined by cultural context. The clinical practice of the study is that it pinpoints the need of cultural competence among nurses´.
41
Karlsson, Jessica, and Hanna Granell. "Att vårda patienter med psykisk ohälsa." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-42899.
Full text
42
Nilsson, Linn, and Paulina Horndahl. "Psykisk ohälsa bland äldre : En kvalitativ studie om hur enhetschefer och omsorgspersonal uppmärksammar och arbetar med psykisk ohälsa inom äldreomsorgen." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för socialt arbete (SA), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-96873.
Full textAbstract:
The aim of this study was to describe and analyze how elderly care staff in two municipalities, one bigger and one smaller, works to notice mental illness amongst elders, as well as how to relate loneliness to mental illness. Apart from that- we also want to describe how the elderly care staff work to provide solidarity and psychological wellbeing among the elderly. Through previous research we have found out that mental illness is a comprehensive problem amongst elders. Yet there is a big lack of research. In order to achieve the aim of the study we used seven semi structured interviews which is based on qualitative methods. Apart from that we used theoretical perspectives like KASAM, identity and loneliness to analyze the results. The results of this study show that existential and relational loneliness is one of the main causes of mental illness. Also, lost identity and reduced community are fundamental factors to mental illness. At last, the study shows that more knowledge and therefore more resources are needed for the staff to provide psychological wellbeing among the elderly.
43
Wennerholm, Jacob. "Posttraumatiskt växande och psykisk ohälsa bland svenska Afghanistanveteraner." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-21184.
Full text
44
Lindberg, Charlotta. "Har psykisk ohälsa samband med självkänsla och studieinriktning?" Thesis, Umeå universitet, Institutionen för psykologi, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-156064.
Full textAbstract:
Att vara student är en livsviktig period för att investera för framtida arbetsmöjligheter, men det är också relaterat till förhöjda stressnivåer och risk för ångest och depression. Huvudsyftet med denna uppsats är att undersöka om självkänsla har samband med studenters grad av stress, ångest och depression och detta även efter kontroll av demografiska data.Ett delsyfte är att utforska om skillnader i stress, ångest, depression och självkänsla är relaterat till olika studieinriktningar. Deltagarna bestod av universitetsstudenter (N= 514) från tre olika studieinriktningar: Data/IT, Hälso- och sjukvård och Kultur, media & design. Det användes tre validerade mätinstrument för att undersöka självkänsla (Rosenbergs Self-esteem Scale, RSES), stress (Perceived Stress Scale, PSS) ångest och depression (Hospital Anxiety and Depression Scale, HADS). Resultatet från tre multipla hierarkiska regressionsanalyser visade att lägre självkänsla hade en stark relation till högre grad av stress, ångest och depression, i hela stickprovet. Resultatet från en MANOVA visade att det fanns en statistiskt signifikant skillnad i stress och psykisk ohälsa enligt studieinriktning. Gruppen för Kultur media & design hade statistiskt signifikant högre grad av stress och ångest än grupperna för Data/IT och Hälso- och sjukvård. Gruppen för Data/IT hade statistiskt signifikant högre självkänsla än gruppen för Kultur, media & design. Det fanns ingen statistiskt signifikant skillnad i depression relaterat till de olika studieinriktningarna. Denna uppsats visar att psykisk ohälsa är vanligt förekommande hos studenter och särskilt bland studenter inom Kultur, media & design. Det är därför viktigt att verka förebyggande för psykisk ohälsa och förbättra måendet hos studenter.Being a student is a crucial investment for future work opportunities, but it is also related to increased levels of stress with risk for anxiety and depression. The main aim of this study is to explore if self-esteem has a relation with students´ levels of stress, anxiety and depression, even after controlling for demographic data. The secondary aim is to investigate if differences in depression, anxiety, stress and self-esteem, are related to various fields of study. Participants consisted of university students (N= 514) from three different fields of study: Computer Science and Information Technology, Health care, and Culture, Media & Design. Three validated instruments were used to examine: Self-esteem (Rosenberg Self-esteem Scale, RSES), Stress, (Perceived Stress Scale, PSS) and Anxiety and Depression (Hospital Anxiety and Stress Scale, HADS). The result from three multiple hierarchical regression analyses shoved that low self-esteem had a strong relation to higher levels of anxiety, stress and depression, in the whole sample.The result from a MANOVA showed that there was a statistically significant difference in stress and mental health according to field of study. The Group of Culture, Media & Design had statistically significantly higher degrees of stress and anxiety than the groups for Computer Science and Health care. There was no statistically significant difference in depression related to field of study. The group of Computer Science had statistically significantly higher self-esteem than the group for Culture, Media & Design. This paper shows that mental illness is common among students and especially among students of Culture, Media & Design. It is therefore important to prevent mental illness and to improve the wellbeing of students.
45
Sörell, Elina, and Pauline Olsson. "Riskfaktorer och omvårdnad för psykisk ohälsa bland ungdomar." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-28919.
Full textAbstract:
Background: Young people are constantly exposed to risk factors that may affect mental health. But through knowledge and proper nursing, several risk factors can be eliminated which will improve mental health. Aim: The purpose of the study is to highlight risk factors and nursing measures for mental illness among young people. The aim was also to investigate the chosen articles' data analysis methodology. Method: This descriptive literature study was founded on 16 scientific articles. The literature was analyzed and reviewed to distinguish themes. In addition to this, the data analysis methodology was examined. Results: Several risk factors showed an increased risk of mental health among young people. Risk factors was most apparent amongst youth whose families had poor socioeconomic status, who witnessed or been subjected to violence and exclusion. Overall, a higher proportion of young female reported mental illness. In nursing care for young people who suffered from mental illness, there was a great need for support. The literature showed the importance of the nurse ability to spend enough time and built up a trustworthy relationship with the patient. Though motivation and education by the nurse, the awareness increased, and feeling of stigmatization decreased in the population of young people with mental illness. Conclusions: This literature study highlights several risk factors regarding mental illness among young people, the most significant were the impact of the family, socioeconomic conditions, postponed or witnessed violence, being a female and stress. The literature study also addresses nursing in mental health among young people, highlighting the importance of providing support, listening, being available, working to build a trustful relationship, interacting with parents and mental healthcare expertise. This knowledge enables nurses to identify mental illness among early-stage adolescents and to institute nursing measures on time.Bakgrund: Ungdomar utsätts ständigt för riskfaktorer som kan påverka den psykiska ohälsan. Men genom kunskap och rätt omvårdnad kan flera riskfaktorer elimineras och det psykiska måendet förbättras. Syfte: Syftet med denna studie var att belysa riskfaktorer och omvårdnadsåtgärder vid psykisk ohälsa bland ungdomar samt granska de valda artiklarnas dataanalysmetod. Metod: Denna beskrivande litteraturstudie grundades på 16 vetenskapliga artiklar som analyserats och granskats för att urskilja teman samt vilken dataanalysmetod som använts. Huvudresultat: Flera olika riskfaktorer visade ge ökad risk för psykisk ohälsa bland ungdomar. Det som stod ut mest var ungdomar vars familjer hade sämre socioekonomiska förhållanden, ungdomar som bevittnat eller blivit utsatt för våld samt utanförskap. Överlag led fler andel tjejer av psykisk ohälsa. I omvårdnaden kring ungdomar som drabbats av psykisk ohälsa sågs ett stort behov av stöd. Det var också viktigt att sjuksköterskan tog sig tid och byggde upp ett förtroendefullt förhållande gentemot ungdomen. Genom att sjuksköterskan motiverade och utbildade ungdomar med psykisk ohälsa ökade medvetenheten och stigmatiseringen minskade. Slutsatser: Denna litteraturstudie belyste flera riskfaktorer för psykisk ohälsa bland ungdomar, vanligaste var familjens inverkan, socioekonomiska förhållanden, att utsättas eller bevittna våld, att vara tjej och stress. Litteraturstudien lyfte även omvårdnadsåtgärder vid psykisk ohälsa bland ungdomar där de belyste vikten av att ge stöd, lyssna, vara tillgänglig, arbeta för att bygga en förtroendefull relation samt samverka med föräldrar och andra professioner. Denna kunskap möjliggör för sjuksköterskor att identifiera psykisk ohälsa bland ungdomar i tidigt stadie och sätta in omvårdnadsåtgärder i tid.
46
Junger, Felicia, and Oskar Sikström. "Samband mellan skärmtid och psykisk ohälsa : framtidens folkhälsoutmaning?" Thesis, Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsa och lärande, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:his:diva-17724.
Full textAbstract:
Introduktion Användningen av digitala skärmar ökar drastiskt världen över. Parallellt ökar även förekomsten av psykisk ohälsa, vilket numera är ett globalt växande folkhälsoproblem. Psykisk ohälsa är den tredje främsta orsaken till den totala sjukdomsbördan i Världen. Syfte Syftet med studien var att belysa samband mellan ST och psykisk ohälsa. Metod Studien använde sig av en systematisk litteraturöversikt som studiedesign. 21 vetenskapliga artiklar inkluderades och analysen genomfördes enligt en systematisk textkondensering. Resultat Resultatet tyder på att det finns ett samband mellan skärmtid och psykisk ohälsa. Resultatet tyder även på att det verkar föreligga skillnader mellan hur skärmtid påverkar män och kvinnors psykiska hälsa. Fyra teman identifierades: depression, ångest, stress och övriga psykiska besvär. Slutsats Denna studie visar på att det verkar finnas ett samband mellan skärmtid och psykisk ohälsa. För att i framtiden skapa rekommendationer och riktlinjer kring skärmanvändade, krävs mer forskning kring orsakssamband, samt för att få en djupare förståelse för mekanismerna bakom skärmtidens effekt på människors psykiska hälsa.
47
Persson, Jenny, and Amanda Åslund. "Psykisk ohälsa hos ungdomar med cancer." Thesis, Sophiahemmet Högskola, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:shh:diva-1013.
Full text
48
Jansson, Albin, and Moghadaseh Yousefzehi. "Hur personer med psykisk ohälsa upplever vårdmöten inom primärvården : En litteraturstudie." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-425063.
Full textAbstract:
Bakgrund: Ett problem i samhället för personer med psykiska sjukdomar är stigma och negativa attityder. Primärvården är första linjens hälso- och sjukvård, dit många vänder sig först vid ohälsa. Då stigma kan vara en anledning att inte söka hjälp för psykisk ohälsa är det viktigt att vårdpersonalen inte bidrar till detta. Förutfattade meningar och negativa attityder mot patienter motverkar också byggandet av en god vårdande relation vilket hindrar patientens tillfrisknande samt ger en försämrad vårdupplevelse. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt är att studera hur vuxna personer med psykisk ohälsa upplever vårdmöten inom primärvården samt vilka aspekter som anses viktiga i mötet. Metodbeskrivning: En beskrivande design med allmän litteraturöversikt som metod användes samt 13 vetenskapliga artiklar med kvalitativ eller blandad metod hämtades från databaserna PubMed, CINAHL samt PsycINFO. Efter kvalitetsgranskning analyserades artiklarnas resultat enligt Graneheim och Lundmans (2004) kvalitativa innehållsanalys. Huvudresultat: Fem teman framkom med 17 tillhörande subkategorier vilka beskrev personers positiva och negativa upplevelser. Dessa teman var: Bemötande inom primärvården, Primärvårdspersonalens attityder, Primärvårdspersonalens kompetens, Samarbete och delaktighet samt Tillgång till vård och resurser. Slutsats: Studien visade att ett gott bemötande och samarbete med vårdpersonal bidrar till en positiv vårdupplevelse samt en vilja att engagera sig i sin egen vård. Dåliga bemötanden däremot med bristande samarbete och negativa attityder ökar stigmat av psykisk sjukdom och ger en negativ vårdupplevelse. För att motverka negativa attityder mot denna patientgrupp, behöver vårdpersonalen mer kunskap om psykisk ohälsa samt arbeta för att förbättra dessa attityder.Background: A problem in society for people with mental illness is stigma and negative attitudes. Primary care is first-line health care, where many turn first to get help for mental illness. As stigma can be a reason not to seek help for mental illness, it is important that the healthcare professionals do not contribute to this. Preconceived notions and negative attitudes towards patients also counteract the building of good caring relationships, which hinders the patient's recovery and results in a worsened care experience. Aim: The purpose of this literature review is to study how adults with mental illness experience care meetings in primary care and which aspects are considered important in the meeting. Method: A descriptive design with general literature review as method was used and 13 scientific articles with a qualitative or mixed method were retrieved from the databases PubMed, CINAHL and PsycINFO. After quality review, the results of the articles were analyzed according to Graneheim and Lundman's (2004) qualitative content analysis. Results: Five themes emerged with 17 associated subcategories which described people's positive and negative experiences. These themes were: Treatment in primary care, Primary care staff's attitudes, Primary care staff's competence, Cooperation and participation and access to care and resources. Conclusion: The study showed that a good treatment and collaboration with care staff contributes to a positive care experience and a willingness to get involved in their own care. Poor treatment, on the other hand, with lack of cooperation and negative attitudes, increases the stigma of mental illness and provides a negative care experience. To counteract negative attitudes towards this patient group, healthcare professionals need more knowledge about mental illness and work to improve these attitudes.
49
Al, Zahed Mariam, and Amanda Louise Helena Mårtensson. "Bemötandet av patienter med psykisk ohälsa." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-29979.
Full textAbstract:
Psykisk ohälsa är ett växande folkhälsoproblem idag inom hälso- och sjukvården. Psykisk ohälsa yttrar sig olika för varje enskild individ och gör den därför svår att bemöta. Forskningen visar att det är framförallt kunskapsbristen hos sjuksköterskan skapar en rädsla hos sjuksköterskan och därmed påverkar mötet med patienten. Syftet med systematisk litteraturstudie var att belysa hur sjuksköterskan bemöter patienter med psykisk ohälsa. Resultatet från 12 artiklar med både kvalitativ och kvantitativ ansats har analyserats till två kategorier: Bemötande och Stigmatisering. Sammafattningsvis visar uppsatsen att det krävs empati och förståelse från sjuksköterskan, men likväl utbildning inom området psykisk ohälsa, för att på så sätt minska utrymmet för rädsla och missförstånd. Vidare framkommer det att det krävs vidare forskning som undersöker hur sjuksköterskor som utbildas inom psykiatri förhåller sig i mötet med en patient med psykisk ohälsa. Forskning visar på att en sjuksköterska som har ett gott bemötande även främjar tillfrisknandet men även eliminerar eventuell stigmatisering
50
Rappendal, Åsa, and Tobias Goldkuhl. "Psykisk ohälsa i skolmiljö : En kvalitativ intervjustudie om skolsköterskors och elevers syn på skolsköterskans arbete med psykisk ohälsa." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-47941.
Full text