Dissertations / Theses: 'Principalansvaret'

1

Laakakoski, Carola, and Annicka Larsson. "Principalansvaret." Thesis, Örebro University, Department of Behavioural, Social and Legal Sciences, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-1220.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

2

Aban, Saman. "Principalansvaret för vårdnadshavare : Föräldrars skadeståndsansvar för skada vållad av barn." Thesis, Luleå tekniska universitet, Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-59708.

Full text

Abstract:

Personer under 15 år kan inte straffrättsligt bli ansvariga för brott de begått i enlighet med 1 kap 6§ BrB. Däremot kan en civilrättslig process gällande skadeståndsrättsligt anspråk bli aktuell i princip oberoende av skadevållarens ålder. Huvudregeln är alltså att barn kan bli skadeståndsskyldiga på samma sätt som en vuxen om de anses ha vållat skada. De större utmärkande skillnaderna mellan att hålla ett barn jämfört med en vuxen skadeståndsskyldig är att det görs en så kallad skälighetsbedömning när det gäller barn och även vid bedömning av barns culpa tar man mindre hänsyn till de subjektiva kriterierna. I denna uppsats utreds vårdnadshavarens ansvar enligt 3 kap. 5§ skadeståndslagen som infördes år 2010. Denna reglering innebär att föräldrar kan blir skadeståndsansvariga för skador som deras barn orsakar genom brott samt genom tillsynsansvaret som regleras i 6 kap. 2§ föräldrabalken. Denna paragraf reglerar att vårdnadshavaren skall ge barnet den tillsyn och uppsikt det behöver medhänsyn till ålder, utveckling och övriga omständigheter för att hindra skadevållande handlingar. Skillnaden mellan dessa respektive lagregler gällande att vårdnadshavaren skall anses vara skadeståndsansvarig är att den förra förutsätter att barnet begått ett brott och förutsätter heller ej culpa medan den senare inte gör det.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

3

Holmgren, Jimmy. "Principalansvaret för vårdnadshavare. : Ett frånsteg från grundläggande tankar och funktioner inom skadeståndsrätten?" Thesis, Umeå universitet, Juridiska institutionen, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-88020.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

4

Björk, Caroline. "Principalansvaret med inriktning på att en handling skall vara utförd i tjänsten - en komparativ studie och en kritisk analys av det svenska rättsläget." Thesis, Linköping University, Department of Management and Economics, 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-7189.

Full text

Abstract:

Svensk rätt tillämpar ett så kallat principalansvar. Principalansvar innebär ett ansvar för annans culpa och är med andra ord ett arbetsgivaransvar. Arbetsgivaren skall dock endast ersätta skada som arbetstagaren vållar i tjänsten. Gränsdragningen av vad som skall anses vara ”utfört i tjänsten” är dock inte tydlig i alla situationer. I NJA 2000 s 380 ansågs ett bedrägeri, vilket var utfört av en jurist, inte ha varit utfört i tjänsten. Frågan är dock om tolkningen av ”utfört i tjänsten” i rättsfallet var den mest ändamålsenliga med hänsyn till framtida rättsfall av samma art.

I uppsatsen redogörs för vad som enligt svensk gällande rätt är att anse som utfört i tjänsten, det vill säga omfånget av rekvisitet. Uppsatsen innehåller även en komparativ del, vari engelsk och tysk rätt behandlas avseende användandet av rekvisitet ”utfört i tjänsten”. Uppsatsen utmynnar i ett ställningstagande huruvida uttrycket enligt författarens mening tolkats rätt eller om det bör tolkas annorlunda mot vad som är fallet idag.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

5

Duvringe, Desireé. "Principalansvar i sociala medier." Thesis, Stockholms universitet, Juridiska institutionen, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-133482.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

6

Hagnestad, Disa. "Principalansvar på den moderna arbetsmarknaden." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-94617.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

7

Malm, Elisa. "Arbetsgivarens principalansvar : - en studie om dess omfattning, syfte och arbetsrättsliga konsekvenser." Thesis, Uppsala universitet, Företagsekonomiska institutionen, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-168064.

Full text

Abstract:

En grundläggande princip är att arbetsgivaren på ett företag har det yttersta ansvaret för sin verksamhet och sina anställda, även för vad som sker inom verksamheten. Då en arbetstagare vållar skada i tjänsten läggs ansvaret på arbetsgivaren, på grund av det så kallade principalansvaret. Ett principalansvar innebär i princip att man ansvarar för någon annans culpa (vårdslöshet eller oaktsamhet). Rättsutvecklingen till detta gick ut på att man skulle börja betrakta arbetsgivaren och arbetstagarna som en enhet. Detta skiljer sig från svensk skadeståndsrätt i allmänhet då var och en vanligtvis ansvarar för sina egna handlingar. Enligt Skadeståndslagen (1972:207) (SkL) 3:1 innebär principalansvaret att arbetsgivaren skall ersätta person eller sakskada som arbetstagaren vållar genom fel eller försummelse i tjänsten, ren förmögenhetsskada som arbetstagaren i tjänsten vållar genom brott, och skada på grund av att arbetstagaren kränker någon som innefattar ett angrepp mot dennes person, frihet, frid eller ära, genom fel eller försummelse i tjänsten. Vidare i SkL 4:1 står det att arbetstagaren ansvarar för skada som han vållat genom fel eller försummelse i tjänsten, i den mån synnerliga skäl föreligger med hänsyn till handlingens beskaffenhet, arbetstagarens ställning, den skadelidandes intresse och övriga omständigheter. Syftet med denna uppsats har varit att studera hur långt arbetsgivarens principalansvar sträcker sig och syftet med det och även vad det är som krävs för att det skall inträda. Jag har även tittat närmare på vad rekvisiten ”arbetstagare” och ”i tjänsten” i SkL 3:1 och ”synnerliga skäl” i SkL 4:1 och vad de innebär och hur stort omfång de har. Vidare har uppsatsen visat i vilken omfattning arbetsgivarens principalansvar för skador arbetstagaren vållat kan leda till konsekvenser enligt LAS, såsom uppsägning/avsked.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

8

Thyr, Fanny. "Principalansvar : En undersökning med fokus på ideella föreningar." Thesis, Linköpings universitet, Affärsrätt, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-111732.

Full text

Abstract:

För att skadeståndsansvar ska vara aktuellt krävs att culpa föreligger, någon ska ha vållat någon annan en skada genom en vårdslös handling. Skadeståndsansvar kan även vara aktuellt trots att inte vårdslöshet eller uppsåt har förekommit, exempelvis vid strikt ansvar. Principalansvaret är ett ansvar som innebär ansvar för annans vållande, en arbetsgivares ansvar för sina arbetstagares oaktsamma handlingar i tjänsten enligt 3:1 skadeståndslagen (1972:207) (SkL). För att kunna avgränsa ansvaret krävs ett klargörande av vem som är arbetstagare och om skadan har inträffat i tjänsten.Arbetstagarbegreppet utvidgas genom 6:5 SkL och även för den som inte är arbetstagare i civilrättslig mening kan principalansvar föreligga. Enligt 6:5 p. 3 SkL jämställs någon med arbetstagare ”som för annans räkning eljest utför arbete under omständigheter liknande dem som förekommer i anställningsförhållande”. Principalansvarets omfattning enligt regeln är dock otydlig.En ideell förening är en vanligt förekommande associationsform i Sverige. Hur ansvaret i föreningen ska fördelas mellan föreningen och en medlem i en situation där en medlem vållat tredje man skada är inte självklar. För bedömningen om en skada har skett ”i tjänsten”, inom den uppgift någon i den ideella föreningen utför, krävs en bedömning av förutom culpa, möjlighet till utövande av kontroll från principalens sida samt i vilken mån förutsebarhet att en skada kan inträffa finns. Det krävs också att en skadevållande handling har direkt samband till idrottsutövningen. Den begränsade omfattningen av praxis inom området leder till luckor om tolkning och tillämpning av principalansvaret enligt 6:5 p. 3 SkL.En komparativ studie mellan det svenska och det norska rättssystemet ger ett vidare perspektiv av principalansvaret. Norsk rätt preciserar på ett tydligare sätt bland annat vem som är att anse vara arbetstagare och vem som är att anse vara arbetsgivare. I en sådan situation skulle den svenska rätten kunna hämta ledning i tolkningen från den norska rätten.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

9

Tyni, Emil, and Simon Lindholm. "Principalen och giggaren : En undersökning av principalansvarets omfattning i gig-ekonomin." Thesis, Linköpings universitet, Affärsrätt, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-178910.

Full text

Abstract:

Som huvudregel är en huvudman ansvarig för skada vållad av arbetstagare denne har i sin tjänst, ett så kallat principalansvar. I undantagsfall är även en huvudman ansvarig för skada vållad av den som formellt sett inte är en arbetstagare. I denna uppsats fastslås att vissa typer av gig-arbete omfattas av ett principalansvar. Gig-arbetare är en relativt ny arbetsrättslig term, som ännu inte kommit att behandlas i svensk rätt. I denna uppsats avser vi att konkretisera en skadeståndsrättslig utgångspunkt för gig-arbete, närmare bestämt i vilken mån gig-arbetare omfattas av ett principalansvar. Gig-arbetare omfattas i regel inte av ett anställningsavtal, gig-företagen tenderar i stället att klassificera de arbetspresterande som självständiga uppdragstagare. Huruvida en sådan klassificeringen av en arbetspresterare är legitim eller inte är av central vikt vid fastställandet av den arbetspresterandes rättigheter. För att klarlägga principalansvarets omfattning redogörs således först för de arbetspresterandesarbetsrättsliga situation. Arbetsrättens lagstiftning tillhandhåller inga tydliga definitioner av vad som utgör en arbetstagare, vilket innebär att svaret på frågan måste sökas på annat håll i rättskällehierarkin. I uppsatsen redogörs även för grundläggande skadeståndsrätt, med fokus på principalansvaret och dess omfattning, samt fenomenet gig-ekonomi och parterna aktiva däri. Den presenterade informationen ställs därefter i relation till arbete på gig-ekonomiska premisser. I uppsatsens slutsats konstateras att vissa typer av gig-arbete ska omfattas av ett principalansvar. Eftersom gig-ekonomin är mångfacetterad och föränderlig har det emellertid inte varit möjligt att fastslå principalansvarets exakta omfattning i sammanhanget. För att nå en slutsats i ett specifikt fall, måste en bedömning göras utifrån de unika omständigheterna som råder i just det fallet. Uppsatsens slutsats ska således förstås som en sorts grundsats eller huvudregel.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

10

Lundahl, Simon. "Barns otyg, en förälders börda? : -En analys av föräldrars principalansvar." Thesis, Uppsala universitet, Juridiska institutionen, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-385406.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

11

Englund, Nils. "Att vara en god förälder - En rättspolitisk utvärdering av föräldrars principalansvar för sina barns brottslighet." Thesis, Umeå universitet, Juridiska institutionen, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-158263.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

12

Wilske, Josefin, and Irma Gojak. "Principalansvar vid distansarbete : Hur tillämpas arbetsgivarens skadeståndsrättsliga ansvar för skador dennes anställda vållar mot tredje man i tjänst vid arbete på distans?" Thesis, Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-179014.

Full text

Abstract:

Enligt 3 kap. 1 § skadeståndslagen har arbetsgivaren principalansvar när dennes arbetstagare vållar skada mot tredje man, vilket betyder att arbetsgivaren åläggs det skadeståndsrättsliga ansvaret. I och med covid-19-pandemin har allt fler människor arbetat på distans för att stoppa smittspridningen. Studier visar att trenden att arbeta på distans kommer att fortsätta även efter pandemins slut. Med möjligheten och friheten att arbeta på distans följer även risken att arbetsgivarens möjligheter att övervaka och kontrollera dennes arbetstagares arbete minskar. Distansarbete har resulterat i en mer komplicerad gränsdragning gällande rekvisitet i tjänst i 3 kap. 1 § SkL. Vi redogör för hur arbetsgivares principalansvar tillämpas när arbetstagaren arbetar på distans. Vår uppsats inleds med en kortare beskrivning av covid-19-pandemin som började mars 2020. Grunderna för principalansvaret och dess skadeståndsrättsliga principer beskrivs i uppsatsen. En stor del av vår uppsats baseras på en redogörelse av rättsfall där principalansvar förelegat för att kunna undersöka var gränsen för principalansvar går. I många av rättsfallen diskuteras om en arbetstagare anses ha varit i tjänst när denne begått skadegörande handlingar. Vi redogör i för var gränsen går för när någon anses vara i tjänst. Sammanfattningsvis har arbetsgivaren ett långtgående principalansvar. Den slutsats vi har dragit, efter att ha applicerat gällande rätt på distanssituationer, är att det inte finns en stor skillnad när det gäller arbetsgivarens skadeståndsrättsliga ansvar mellan när arbetstagaren arbetar på plats och när denne arbetar på distans. Principalansvar är beroende av omständigheterna och vi ser ett mönster att domstolarna lägger större vikt vid sambandet till arbetsuppgifterna än om det skett under arbetstid eller i arbetslokal. Eftersom frågan gällande principalansvar vid distansarbete inte har tagits upp i svensk domstol än, är det för tidigt att veta hur domstolarna kommer att tolka omständigheten att arbeta på distans.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

13

Jern, Bruhn Elin. "Röjande av företagshemligheter : Vilka skador kan uppkomma och vem bär ansvaret?" Thesis, Jönköping University, JIBS, Commercial Law, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-12209.

Full text

Abstract:

I dag finns ett stort antal konsultföretag som bygger hela sin näringsverksamhet på att sälja tjänster. Ett problem som kan uppstå är om en arbetstagare på konsultföretaget röjer en kunds företagshemligheter.

För att lösa problemet måste en utredning om vad ett anställningsavtal ska innehålla, lojalitetspliktens betydelse, vad som är en företagshemlighet, vem som bär ansvaret för röjande av företagshemligheter och skadeståndslagen med principalansvaret redas ut. I anställningsavtalet kan en arbetsgivare skriva in klausuler om ytterligare lojalitet än den som uppstår då två parter ingår avtal.

En företagshemlighet är all information som en näringsidkare håller hemlig som kan orsaka skada för näringsidkaren om den röjs. Det är enbart den som röjer företagshemligheten som bär ansvaret och ska dömas för brott enligt lagen om företagshemligheter.

När en skada har skett uppkommer ett ersättningsanspråk. Om en arbetstagare vållar en skada i tjänsten ska arbetsgivaren ersätta skadan enligt principalansvaret. Skadeståndet kan flyttas över till arbetstagaren om rekvisiten för det uppfylls.

Den skada som uppkommer för kunden är en ren förmögenhetsskada och det är arbetsgivaren som, enligt principalansvaret, ska stå för ersättningen till den skadedrabbade kunden. Den som bär ansvaret för själva skadan är arbetstagaren.

Arbetsgivaren kan dock, i anställningsavtalet, friskriva sig mot skador som arbetstagaren vållar en medkontrahent till arbetsgivaren. Villkoret i anställningsavtalet måste stadga att arbetstagaren blir ersättningsskyldig gentemot arbetsgivaren.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

14

Prelic, Amina, and Hanna Glad. "Arbetsgivarens skadeståndsansvar vid nätkränkningar i tjänst : – En undersökning om vem som bär det skadeståndsrättsliga ansvaret för kränkningar på sociala medier." Thesis, Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-148922.

Full text

Abstract:

Internet och sociala medier är ett växande fenomen. Det finns idag möjlighet att ständigt varauppkopplad och uppdaterad inom allt som sker runt om i världen. Allt från direktsändanyhetsuppdateringar till de mest banala vardagsbilder florerar och fyller våra smarta telefoneroch datorer. Även företag har upptäckt möjligheten att enkelt sprida information och prisvärdmarknadsföring.Med dessa möjligheter följer även risker och skadegörande handlingar. Kränkningar och hotsom sprids på olika sociala medier är ett ökande problem som sprider osäkerhet hosmänniskor. I januari 2018 infördes den nya lagen olaga integritetsintrång, en början på ennutidsanpassad lagstiftning. Lagens syfte är att täcka upp för vad brottet förtal inte behandlar.Vi redogör för vad införandet av lagen kan ge upphov till för konkreta förändringar samtmöjlig fortsatt utveckling.En stor del av uppsatsen handlar om fall där arbetstagare kränker någon på sociala medier iantingen tjänsten eller på ett av arbetsplatsens medier. Gällande detta finns det enligt oss enstor osäkerhet i ansvarsfrågan. Det finns inget tydligt rättssubjekt att kräva ersättning av. Viredogör i vår uppsats för de yttersta gränserna för när det finns möjlighet att ansvara för någonannans handling på sociala medier.Den slutsats som dras är att det nu blir enklare att bli dömd för kränkande publiceringar påsociala medier. Tidigare tänjdes rekvisiten i förtal till sitt yttersta för att skydda den utsatta.Tack vare olaga integritetsintrång finns det nu anpassade paragrafer, till de brott som begås påinternet och sociala medier, för domstolarna att döma utifrån. Det är upp till framtiden attutvisa hur dessa domar kommer att se ut.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

15

Sten, Sofie. "Rättsliga aspekter av arbetstagarens privata elanvändning på arbetsplatsen : Mot bakgrund av ett ökat antal elfordon." Thesis, Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-158666.

Full text

Abstract:

Den tekniska utvecklingen har gjort oss alltmer beroende av tillgången på el, inte minst när vi väljer att färdas med elbil eller elcykel. El kan med hänsyn till sina säregna egenskaper inte utan vidare kategoriseras som fast eller lös egendom. Mycket talar för att ett funktionalistiskt synsätt som ger vid handen att el, mer precist själva rätten att använda el, är lös egendom. Oavsett egendomsklassificeringen kostar elanvändning pengar. Den arbetstagare som använder sin arbetsgivares el för att ladda ett elfordon åsamkar således arbetsgivaren en kostnad. I relation till arbetsgivaren är arbetstagaren skyldig att vara lojal, vilket följer av den okodifierade men väl etablerade principen om lojalitetsplikt. Lojalitetsplikten innebär att arbetstagaren ska värna om arbetsgivarens namn, egendom och intressen och avhålla sig från sådant beteende som kan skada arbetsgivaren. I uppsatsen konstateras att det finns fler skäl som talar förän motatt det skulle utgöra ett lojalitetsbrott att ladda sitt elfordon på arbetsgivarens bekostnad. Den arbetstagare som begår ett lojalitetsbrott riskerar att bli uppsagd, avskedad eller skadeståndsskyldig. Respektive sanktion kräver iakttagande av ett antal faktorer och sannolikheten att bli uppsagd eller avskedad på grund av att ha laddat sitt elfordon på jobbet är mycket låg, förutsatt att arbetsgivaren inte har reglerat frågan explicit. Sannolikheten att råka ut för sanktioner har visat sig vara låg även i Tyskland. Enligt tysk arbetsrättspraxis är den tyska motsvarigheten till avsked, “außerordentlicher Kündigung”, en oproportionerlig sanktion när arbetstagaren har laddat sitt elfordon på arbetsplatsen. I övrigt framkommer inga avsevärda skillnader mellan svensk och tysk rätt vad gäller arbetstagarens skyldigheter gentemot sin arbetsgivare och arbetsgivarens sanktionsmöjligheter. Möjligtvis anas ett strängare synsätt i tysk rätt med avseende på “min och din” egendom. I Tyskland är det nämligen ett brott att använda någon annans eluttag med uppsåt att tillägna sig el. Om det uppstår en sak-eller personskada till följd av att arbetstagaren laddar ett elfordon på arbetsplatsen kommer sannolikt arbetsgivaren att få betala för skadan. Detta följer av det s.k. kallade principalansvaret, vilket förutsätter att laddningen kanan ses ha skett i tjänsten. Mot bakgrund av förarbetsuttalanden samt vad arbetsgivaren erfarenhetsmässigt har att förutse anses så vara fallet. Som arbetsgivare är det möjligt att genom proaktiva åtgärder hantera många men inte alla risker som är förenade med att ha arbetstagare i sin tjänst. I uppsatsen framkommer att arbetsgivarens möjlighet att hantera de kostnader och skaderisker som arbetstagarens privata elanvänding är förenat med består i att utfärda ensidiga arbetsgivarregleringar i form av policies. Den arbetsgivare som vill specifikt reglera kostnaden har möjlighet att göra ett schablonmässigt avdrag på arbetstagarens lön.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

16

Hesterman, Samira, and Christoffer Larsson. "Föräldraansvar i social utsatthet och solidariskt skadestånd : Relevanta professioners uppfattning." Thesis, Malmö universitet, Institutionen för socialt arbete (SA), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-43048.

Full text

Abstract:

The purpose of this study was to investigate what different relevant professionals are experiencing regarding parental responsibility and commitment in their contact with juveniles and their parents. Our main focus was socially disadvantaged families. We also wanted to investigate the professionals' opinions on principal parental responsibility since the Swedish political party Moderaterna recently suggested the sum of joint and several liability should be raised in order to motivate parents to take responsibility and hinder their juveniles from committing criminal acts. A qualitative study was implemented and included six interviews. The informants are all employed in different fields of work in Malmö town in which they meet children and their parents, foremost in troublesome situations. Our empirical data were compared to and analysed with previous research data such as peer reviewed studies and scientific articles. This was carried out in combination with two theoretical perspectives relevant to the purpose of our study and its questions at issue. Most of the previous research indicates that juvenile delinquency is mainly contributed by structural problems and that different ways of punishing parents for the acts of their children seldomly increases the likelihood of decreased offending. On the contrary it seems to impair the situation of the affected families even more. The result of our empirical data showed that most of our informants did not regard parental commitment or responsibility as an issue or that the parents they meet lack these kinds of characteristics. Furthermore the overall opinion on a raised sum of joint and several liability was that it would serve no good since the main persuasion of the informants was that structural problems and lack of tools to control and monitor juveniles were the key issues.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Dissertations / Theses on the topic 'Principalansvaret'

Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles