Relevant bibliographies by topics / Prioritering

Contents

  1. Journal articles
  2. Dissertations / Theses
  3. Books
  4. Book chapters
  5. Reports

Academic literature on the topic 'Prioritering'

Author: Grafiati
Published: 4 June 2021
Last updated: 2 February 2022

Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles

Select a source type:

Consult the lists of relevant articles, books, theses, conference reports, and other scholarly sources on the topic 'Prioritering.'

Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.

You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.

Journal articles on the topic "Prioritering"

1

Førland, Oddvar. "Uunnværlig prioritering." Tidsskrift for omsorgsforskning 4, no. 02 (August 15, 2018): 95–98. http://dx.doi.org/10.18261/issn.2387-5984-2018-02-01.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Nilstun, Tore. "Prioritering och sjukvard." Nordic Journal of Psychiatry 46, no. 3 (January 1992): 169–73. http://dx.doi.org/10.3109/08039489209098674.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Brean, Are. "Prestisje og prioritering." Tidsskrift for Den norske legeforening 131, no. 8 (2011): 799. http://dx.doi.org/10.4045/tidsskr.11.0460.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Magelssen, Morten, and Reidun Førde. "Prioritering i helsetjenesten." Nytt Norsk Tidsskrift 35, no. 03-04 (December 6, 2018): 279–88. http://dx.doi.org/10.18261/issn.1504-3053-2018-03-04-08.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Solberg, Berge. "Prioritering i grenseland." Tidsskrift for Den norske legeforening 133, no. 9 (2013): 931. http://dx.doi.org/10.4045/tidsskr.13.0458.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Sletnes, Terje. "PRIORITERING GJENNOM NØKKELHULLET." Stat & Styring 17, no. 01 (May 16, 2007): 44–45. http://dx.doi.org/10.18261/issn0809-750x-2007-01-18.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Ringard, Ånen, Berit Mørland, and John-Arne Røttingen. "Åpne prosesser for prioritering." Tidsskrift for Den norske legeforening 130, no. 22 (2010): 2264–66. http://dx.doi.org/10.4045/tidsskr.10.0604.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Bærøe, Kristine, Trygve Ottersen, Kristiane Eide, Hilde Engjom, Kjell Johansson, Ingrid Miljeteig, Kristine Onarheim, and Ole Norheim. "Prioritering i global helse." Tidsskrift for Den norske legeforening 131, no. 17 (2011): 1667–69. http://dx.doi.org/10.4045/tidsskr.11.0743.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Schirmer, Helge. "Prioritering i overflodens tid." Tidsskrift for Den norske legeforening 137, no. 3 (2017): 182. http://dx.doi.org/10.4045/tidsskr.17.0005.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Bringedal, Berit. "Verdensmester i teoretisk prioritering." Nytt Norsk Tidsskrift 32, no. 01 (February 24, 2015): 79–86. http://dx.doi.org/10.18261/issn1504-3053-2015-01-08.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
More sources

Dissertations / Theses on the topic "Prioritering"

1

Johansson, Kristina. "Prioritering av kapitalrationaliseringsprojekt." Thesis, Linnéuniversitetet, Ekonomihögskolan, ELNU, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-21753.

Full text
Abstract:
Med bakgrund av de senaste årens turbulens på världens kapitalmarknader, ökad globalisering med tillhörande konkurrens av kapital, tillsammans med i Sverige allt mer ”slimmade” företagsorganisationer bör det finnas en drivkraft för att frigöra kapital från verksamheten för att kunna användas till andra ändamål, såsom nya investeringar. Kapital finns bundet i olika tillgångar och skulder i ett företag, men hur väljer ett företag område för att uppnå mest effekt av kapitalrationaliseringen? Befintlig teori tar upp hur kapitalrationalisering kan uppnås i respektive tillgång eller skuld med olika metoder och att bedriva kapitalrationaliseringsprojekt kräver tid och engagemang. Syftet med denna uppsats är att skapa en modell som gör det möjligt att jämföra olika delar av ett företags kapitalbindning och potentialen i effektivare användning av densamma och på så sätt skapa en prioriteringsordning som kan användas som beslutsunderlag för företag. Samt att applicera denna modell på ett företag och därmed se vilka frågeställningar som användandet av modellen kan stöta på. För att kunna bygga ovanstående modell görs en genomgång av befintliga teorier kring frågeställningar om kapital, kapitalbindning samt uppföljning och styrning av kapital. Vidare behövs ytterligare variabler för att skapa modellen, därför förs resonemang kring variation och tidsram som krävs. Som avslutning efter teorigenomgång och diskussion kring variabler skapas modellen. Metoden kan närmast beskrivas som teoretiskt deduktiv med en praktisk test av modellen. Utifrån test av modellen på företaget är slutsatsen att modellen ger en prioriteringsordning av kapitaldelar. En positiv sidoeffekt är också att modellen ”tvingar” användaren att börja arbeta med kapitalbindningen samt tänka kapitalrationalisering. Dock märks det tydligt att den mjuka variabeln ”årseffekt” har stor inverkan på prioriteringen. Detta är en värdering som ”måste” göras internt i ett företag vilket gör att modellen lämpar sig bäst för intern användning. Ytterligare en faktor talar för att modellen bör användas internt eftersom det krävs tillgång till detaljerad information om vad som ingår i de olika kapitaldelarna för att kunna bedöma hur dessa skall behandlas i modellen.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Freij, Viveca, and Ekestolpe Olivia Idström. "Miljöaspektens prioritering vid logistikplanering." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för kultur och samhälle (KS), 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-21307.

Full text
Abstract:
SammanfattningTitel: Miljöaspektens prioritering vid logistikplaneringFörfattare: Viveca Freij och Olivia Idström EkestolpeHandledare: Björn CarlssonNivå: Kandidatuppsats i Företagsekonomi, 15 hp, VT 2013Nyckelord: Stora företag i Sverige, miljöaspekten, logistikplanering, greenwash, grön marknadsföring, CSR och logistik.Problemformulering:Hur prioriteras miljöaspekten hos stora företag i Sverige vid logistikplanering?Syfte:Syftet med denna studie är att utforska om och hur stora företag i Sverige tar hänsyn till miljön vid logistikplanering.Metod:En kvalitativ forskningsstrategi med ett induktivt angreppssätt. Studien börjar med en intervju med ett transportbolag och följs av en tvärsnittsstudie som genomförs via telefonintervjuer med 33 av Sveriges största arbetsgivare. Teoretisk referensram: Studien hanterar teorier inom grön marknadsföring, CSR, logistik och grön logistik. Teorier inom grön marknadsföring bidrar till att skapa förståelse om vilka fördelar som grön marknadsföring kan ge. Inom CSR beskrivs vilka beståndsdelar som hör till ämnet och vad som definierar begreppet samt vilka fördelar ett uttalat CSR-arbete kan ge. Genom teorier inom logistik och grön logistik skapas en förståelse om hur det kan bedrivas och anpassas, samt vilka motiv som ligger till grund för arbetssätten.Empirisk insamling:Empirin har samlats in genom en ansikte mot ansikte intervju samt genom 33 stycken telefonintervjuer. Slutsats: Studien visar att majoriteten av Sveriges största arbetsgivare inte prioriterar miljöaspekten över pris, ledtid och leveransservice vid val av transportleverantör. Trots detta ger företagen i sin marknadsföring intryck av att de ser miljön som viktig och arbetar för att bidra till en hållbar utveckling. Företagen kan arbeta med miljöfrågor men lever inte upp till vad de kommunicerar ut i marknadsföringen, omedvetet eller ej är detta en försköning som kan leda till fördelar för företagen.
AbstractTitle: The environmental aspects priority during logistics planning. Authors: Viveca Freij och Olivia Idström EkestolpeAdvisor: Björn CarlssonLevel: Bachelor thesis in Business administration, 15 credits, Spring 2013Keywords:Large companies in Sweden, environmental aspect, logistics planning, greenwash, green marketing, CSR and logistics.Question: How do large companies in Sweden prioritize the environmental aspect during logistics planning?Purpose: The purpose of this study is to explore if and how large companies in Sweden take the environmental aspect into account during logistics planning.Method: A qualitative research with an inductive approach. The study begins with an interview with a transport company and is followed by a cross-sectional study conducted via telephone interviews with 33 of Sweden’s largest employers.Theoretical framework: The study handles theories in green marketing, CSR, logistics and green logistics. Theories in green marketing helps to create an understanding of the benefits that green marketing can provide. Theories within CSR describe the elements that belong to the topic and what defines the concepts and the benefits that an explicit CSR can provide. The theories in logistics and green logistics provide a deeper understanding of how it can be managed and customized and its underlying motives. Empirical framework:The data has been gathered through one face to face and 33 interviews by telephone. Conclusion: The study shows that the majority of the largest employers in Sweden do not prioritize the environmental aspect over price, lead time and delivery service during the choice of a transport provider. Despite this the companies market themselves as very considerate of the environment and works to contribute to a sustainable development. Companies can consider the environment in some aspects but do not always live up to what they communicate through their marketing. Unconsciously or not, this is an embellishment that can lead to benefits.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Ek, Bosse. "Prioritering vid utlarmning i prehospital vård." Licentiate thesis, Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskap och medicin, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-38272.

Full text
Abstract:
It is important that ambulances are urgently directed to patients who are in need of immediate help and of quick transportation to a hospital. Because resources are limited, emergency medical dispatch centres (EMD) cannot send ambulances with high priority to all callers. The efficiency of the system is therefore dependent on triage. Increased knowledge about the triage in the prehospital care can make it possible to optimize the use of resources. Traditionally nurses have an important role in triage on emergency departments and in telephone advisory. In Sweden there is a trend towards more triage by nurses at EMDs. It is important to survey experiences of nurses’ of prioritization at EMDs. Aim: The overall aim in this thesis was to measure effectivity in prioritisation of ambulance dispatches, and to elucidate experiences from these prioritizations and decisions. Method: In study I sensitivity and specificity in 4086 dispatches was calculated, by comparison of the priority given by the EMD and the assessment performed by the ambulance-nurse according to Medical Emergency Triage and Treatment System. In study II were 15 nurses interviewed about their experiences from prioritizations at an EMD. Result: The result showed that 84,5 % of the dispatches were correct prioritised and that the sensitivity was high (94,5 %) but the specificity was low (15,4 %). Content analysis was performed and two themes emerged: “Having a profession with opportunities and obstacles” and “Meeting serious and difficult situations”. Conclusions are that over- prioritizations are made concerning patients with low or no need of medical care. Also that nurses with experience from emergency care, who are allowed to make their own decisions independent of the medical index, can improve and nuance the prioritization of resources in prehospital care. However, there is an obvious risk that their assessments will tend to be on the safe side. Important for avoiding this is improving internal support systems at the EMDs and also striving for a blame-free culture, where the nurses are not pushed by threats of being reported.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Wadskog, Gustav. "Prioritering av produktionsenheter utifrån ett klimatperspektiv." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för tillämpad fysik och elektronik, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-176613.

Full text
Abstract:
On behalf of Umeå Energi, a study was carried out on how the company can reduce its carbon dioxide emissions from district heating production. Umeå Energi has fifteen production units in Umeå with different types of fuel, which supply the city with district heating. The heat demand governs how many of these units that are running at the same time and the order in which these units start is governed by the company priority. The purpose of this project was to investigate how Umeå Energy can reduce its carbon dioxide emissions by changing the order of priority for these production units. The project has developed four scenarios with different priority conditions and the results shows how much the company reduces its emissions by following these different priority schemes. The presently used priority scheme is planned according to economy, but in the scenarios developed in the project, the priority scheme is controlled from a climate perspective, where the production units carbon dioxide emissions control the prioritization. The scenarios gave mixed results. In the best-case scenario Umeå Energi can reduce its carbon dioxide emissions by almost 80%, but then incineration is de-prioritized, which leads to other problems for the society. In the scenarios where incineration is prioritized, the result does not have as great an impact, but still shows that Umeå Energi can reduce its carbon dioxide emissions significantly by changing the production planning.
På uppdrag av Umeå Energi gjordes en undersökning om hur företaget kan minska sina koldioxidutsläpp i samband med fjärrvärmeproduktion. Företaget har femton olika produktionsenheter runt om i Umeå med olika typer av bränsle som förser staden med fjärrvärme. Värmebehovet styr hur många av dessa anläggningar som är i gång samtidigt och i vilken ordning dessa enheter startar styrs av företagets prioriteringslista. Syftet med detta examensarbete var att undersöka hur Umeå Energi kan minska sina koldioxidutsläpp genom att ändra prioriteringsordningen för dessa produktionsenheter. Projektet har tagit fram fyra scenarion med olika prioriteringsvillkor och kommit fram till hur mycket företaget minskar sina utsläpp genom att följa dessa olika listor. I dagsläget är denna prioriteringsordning planerad efter ekonomi, men i de scenarier som är framtagna i projektet är prioriteringsordningen mer eller mindre styrda utifrån ett klimatperspektiv, där produktionsenheternas koldioxidutsläpp styr prioriteringen. De olika scenarierna gav blandade resultat, i det bästa scenariot kan företaget minska sina koldioxidutsläpp med ungefär 80 %, men då är avfallsförbränningen bortprioriterad vilket leder till andra problem för samhället. I scenarierna där avfallsförbränningen är prioriterad först ger inte resultatet lika stort genomslag, men visar ändå att Umeå energi kan minska sina koldioxidutsläpp markant genom att ändra på produktionsplaneringen.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Yee, Chien-Lung. "Sikret aksess under nød og beredskaps -prioritering." Thesis, Norwegian University of Science and Technology, Department of Telematics, 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:no:ntnu:diva-10289.

Full text
Abstract:

Within certain critical situations, as emergency and preparedness, access to communication resources may be needed by a selection of authorized people. The paper is based on that communication resources are often pushed beyond their capability in critical situations. To solve scenarios like this, people of higher positions in society may need to communicate with others. Such people could be mayors, head of water commission or other important people, which would be authorized by their position of society. Another example is when no other communication networks are present, like the September 9/11. NYCWireless proved then to be a useful alternative providing communication for the rescue teams. This master thesis studies and discusses different solutions for assuring access to Wireless Networks based on IEEE 802.11. The paper states three objectives: I. If or how it is possible to assure such access in WLAN. II. If IEEE 802.11 is suitable for such an application III. How this could be implemented in a Wireless Network like “Trådløse Trondheim” or other Community Networks. Furthermore, the paper introduces the basics of IEEE 802.11, MAC layer, different frame types and security in the objective of assuring access. As for assuring only authenticated people, different methods of solving authentication for such use is discussed in addition to those existing methods. This is needed because IEEE 802.11 does not provide any authentication on the first phases of association to an access point. The IEEE 802.11 also lacks an amount of security mechanisms for assuring availability of the network on both PHY and MAC layer. This leads to a vulnerability to Denial of Service attacks. Since a service of assured access is of no value when not available, this also must be addressed.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Landerdahl, Carolina, and Jack Youssef. "Processer för Systems Development : Kartläggning, problemanalys och – prioritering." Thesis, KTH, Maskinkonstruktion (Inst.), 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-99614.

Full text
Abstract:
This master thesis was performed at Scania Research & Development. The given mission was to see where the department Systems Development should focus to improve their development work. Thus the purpose was to map the product development processes in which the department works today and within them identify improvements. To fulfil the purpose a theoretical study of relevant terms, such as improvement work, product development and processes, initially was formed. The mapping method used is called "walk trough" and meant to let the people working in the processes be guides in their own process. To do this a range of managers in the department was interviewed. This along with a workshop where other members was invited sets the empiric base to this work. The result was summed up in five different processes. This is the start of an improvement work and the processes needs to be updated continuously. From the interviews many improvements and problem also appeared. These were categorized into twelve different improvement areas. Some of the conclusions from the thesis are given here:  It is requested that the department needs to be united to evolve the knowledge of each others work and avoid problems like being forgotten in a project.  It is not made clear in the department whom is responsible for the priority of ongoing projects.  It is perceived that planning is done reactively. A planning method is needed on group level.  The number of new and inexperienced employees has increased in the last few years and this means lesser knowledge of the company, the processes and the product.  For some functions, within and outside the department, the responsibility, authorization and obligations are unclear.  Many of the supporting programs and methods used by the department are insufficient. These conclusions were summed up in a number of recommendations to the Process Support group who have, among other things, the overall responsibility for improvement work. These recommendations are based on our opinion and is what we think is possible for the department to implement. There are of course other areas that could be improved but these are general and could affect other departments and maybe the whole company.
Detta examensarbete har utförts på Scanias forskning och utvecklingsavdelning i Södertälje under hösten 2008 och våren 2009. Uppdraget var att se vad avdelningen Systems Development ska fokusera på för att göra produktutvecklingsarbetet bättre. Syftet med arbetet var därför att kartlägga de produktutvecklingsprocesser som avdelningen arbetar i samt identifiera förbättringspunkter i dem. För att uppfylla syftet gjordes en teoristudie av relevanta begrepp så som förbättringsarbete, produktutveckling och processer. Den metod som användes innebar att man "vandrar" igenom processen genom att prata med dem som arbetar i den. Denna datainsamling bestod av intervjuer med chefer på avdelningen samt en workshop där gruppmedlemmar var inbjudna. Resultatet av intervjuerna sammanställdes i en nulägesbeskrivning av avdelningens arbete. I analysen sammankopplades aktiviteterna i fem olika processkartor. Dessa utgick ifrån de produkter som man är ansvarig för på avdelningen. Det är viktigt att förstå att kartläggningen i sig inte innebär stora förändringar eller förbättringar av processen. Denna är ett första steg i utvecklingsarbetet och ett kontinuerligt arbete med kartorna är ett måste, annars förlorar de sitt värde. Av intervjuerna framkom också många problem och förbättringspunkter. Dessa kategoriserades i tolv olika områden och placerades ut där de uppkom i kartorna. Några av slutsatserna som arbetet resulterade i är:  Det finns ett behov av att sammanföra avdelningen och öka förståelsen för varandras arbete och på så sätt undvika problem med att man blir bortglömd i projekt.  Det är inte klargjort på avdelningen vem som har ansvar för prioritering av de pågående projekten.  Planeringen upplevs ske reaktivt. Man behöver en anpassad planeringsmetod på gruppnivå.  Antalet nya och oerfarna medarbetare har ökat under de senare åren vilket har inneburit minskad kunskap om företaget, om processerna och om produkten.  För vissa roller, både inom och utanför avdelningen råder oklarheter kring ansvar, befogenheter och skyldigheter.  Många av de stödverktyg som används fungerar bristfälligt. Dessa slutsatser och några till sammanfattades i ett antal rekommendationer riktade till Process Support som bland annat har det avdelningsövergripande ansvaret för verksamhetsutveckling. De rekommendationerna som vi ger i arbetet är baserade på våra åsikter och är de som vi anser kan införas på avdelningen. Det finns också andra områden som skulle kunna förbättras men de är för generella och skulle även innebär en förändring för andra avdelningar och i vissa fall hela företaget.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Svenningsson, Irene. "Prioritering på vårdcentral : en beskrivning av vårdcentralens uppdrag." Thesis, University West, Department of Nursing, 2003. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hv:diva-1095.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Högberg, Michel, and Paulina Persson. "PaKS : Ramverk för prioritering av krav i systemutvecklingsprojekt." Thesis, KTH, Programvaruteknik och Datorsystem, SCS, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-220124.

Full text
Abstract:
Prioritering av systemkrav är en viktig fråga vid utnyttjandet av resurserna på systemutvecklingsavdelningar. Problem uppstår när antalet krav som ska prioriteras är fler än de systemutvecklingsresurser som finns tillgängliga. Således måste de systemkrav som företag vill få utfört av sin systemutvecklingsavdelning prioriteras på ett strukturerat sätt. För att göra det strukturerat behövs stöd i form av regelverk, ramverk och metoder för prioriteringsarbetet. Problemet är att det finns inga ramverk som ger detta stöd idag. Examensarbetsrapporten utforskar vilka beståndsdelar ett ramverk ska bestå av för att stödja prioritering av systemkrav. Syftet är att skapa ett ramverk för att införa ett strukturerat beslutsstöd med prioriteringsmetoder. En väl utformad forskningsstrategi tillämpas innehållande tre olika forskningsfaser: utforskande, utformande och utvärderande. Forskningsfaserna vägleder arbetet i rätt riktning och ser till att motverka validitetshot som riskerar uppstå. Forskningsmetoden är av kvalitativ och induktiv karaktär. Fakta inhämtas genom litteraturstudier, intervjuer och förstudie, som analyserades ur vilket en första version av ramverkets beståndsdelar utformas. Utvärderingsintervjuer görs med respondenter som har mångårig erfarenhet av prioritering inom systemutveckling. Intervjuerna visar på att företag, oavsett bransch, har liknande förutsättningar och strukturer för att applicera ramverket. Det framtagna ramverkets första version valideras som relevant, lämpligt samt funktionellt för prioritering av systemkrav med mindre justering. Efter en analys av utvärderingen skapades en slutgiltig version av ramverket för prioritering av krav i systemutvecklingsprojekt benämnt PaKS. Resultatet från utvärderingen visar att PaKS är lämpligt, fullständigt och användbart i sin generella utformning där respondenterna bidragit med förslag för ytterligare utformning.
Prioritizing system requirements is an important issue for utilizing resources in system development departments. Issues arise when the number of requirements to prioritize are more than there are resources available in the system development department. Thus, the system requirements that a company want carried out by the system development department must prioritized in a structured way. To make prioritization structured, support is required in the form of regulations, framework and methods for prioritizations. Today there are no frameworks that provide this support. This study explores which components a framework should consist of to support the prioritization of system requirements. The aim is to create a framework for implementing structured decision support with prioritization methods. A well designed research strategy containing three different research phases is used: exploration, design and evaluation. The research phases guide the work in the right direction and aim to counteract validity threats that may occur. The research method is of a qualitative and inductive nature. Facts are obtained through literature studies, interviews and preliminary studies, which were analyzed from which a first version of the framework's components is designed. Evaluation interviews are conducted with respondents who have many years of experience of prioritization in system development. The evaluation show that companies, regardless of industry, have similar conditions and structures to apply the framework. The first version of the framework is validated as relevant, appropriate and functional for prioritizing system requirements with minor adjustments. Following an analysis of the evaluation, a final version of the framework for prioritization of requirements in system development projects, called PaKS, was created. The outcome of the evaluation shows that PaKS is useful in its overall design, in which respondents contributed proposals for further design.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Eriksson, Mikael. "Akutmedicinska vårdkedjans bedömning och prioritering av drabbad : En pilotstudie." Thesis, Uppsala University, Department of Public Health and Caring Sciences, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-105811.

Full text
Abstract:

The study aimed to investigate the acute medical chain consisting of SOS operator, ambulance nurse, emergency nurse and emergency physician with regard to the assessment and prioritization of the victim.

The design of this journal study is retrospective with descriptive approach. Data were collected from all ambulance missions carried out in Uppsala county 2009-01-01 between the hours 00:00 to 12:00. Sample period was chosen because the prerequisite for high frequency on the ambulance mission was supposed to be good. In order to be able to systematize the compilation of data a protocol were prepared and used. Applicable data were collected from three databases SOS Alarms, ambulance operations, and the University Hospital in Uppsala. The study was divided into three stages and record documents usefulness was assessed individually based on inclusion criteria's. During the measurement period the SOS operator assessed need of an ambulance at 62 occasions in Uppsala County. Of these 62 ambulance missions there were 18 that could be followed during the whole acute medical chain.

The results showed that the participants of the acute medical chain most of the time did the same assessment of the victim main problem/symptom and thus the criterion. Without considering the priority it appeared that the criteria were the same in 83% of all 18 included ambulance missions. SOS operator assessed ambulance mission as a priority one in 39% (7/18), and the ambulance nurse judged that priority one on the way to the hospital was justified in 17% (3/18). Of the 18 victims who were transported by ambulance to the emergency department at the University Hospital in Uppsala 72% (13/18) went home the same day.


Studiens syfte var att undersöka den akutmedicinska vårdkedjan bestående av SOS operatör, ambulanssjuksköterska, akutsjuksköterska och akutläkare med avseende på bedömning och prioritering av drabbad.

Designen på denna journalstudie är retrospektiv med deskriptiv ansats. Data insamlades från samtliga ambulansuppdrag som genomfördes i Uppsala län 2009-01-01 mellan klockan 00:00 - 12:00. Urvalsperioden valdes därför att förutsättningen för hög frekvens på ambulansuppdrag förmodades vara goda. För att systematisera sammanställningen av data utarbetades och användes ett protokoll. Tillämpbara uppgifter inhämtades från tre databaser SOS Alarms, ambulansverksamhetens och Akademiska sjukhusets. Studien delades upp i tre steg och journalhandlingarnas användbarhet bedömdes var för sig utifrån inklusionskriterier. Under mätperioden bedömde SOS operatören behov av ambulans vid 62 tillfällen i Uppsala län. Av dessa 62 ambulansuppdrag gick 18 att följa under hela vårdkedjan.

Resultatet visade att aktörerna i akutmedicinska vårdkedjan för det mesta gjorde samma bedömning av den drabbades huvudproblem/symtom och därmed kriteriet. Utan hänsyn taget till prioritet så visade det sig att kriterierna övrrensstämde vid 83% av alla 18 inkluderade ambulansuppdrag. SOS operatören bedömde ambulansuppdraget som prioritet ett i 39% (7/18) och ambulanssjuksköterskan bedömde att prioritet ett på väg till sjukhus var motiverat i 17% (3/18). Av de18 drabbade som transporterats med ambulans till akutmottagningen på Akademiska sjukhuset fick 72% (13/18) åka hem samma dag.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Alsin, Linda, and Lisabet Lindbäck. "Sjukskoterskans beslutsfattande vid prioritering av patienter paakutmottagning : -En litteraturoversikt." Thesis, Mittuniversitetet, Avdelningen för omvårdnad, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-31738.

Full text
Abstract:
Bakgrund: Prioritering av patienters medicinska angelägenhetsgrad är ofta starten på vårdkedjan. Prioriteringen utfors av sjuksköterskor och är en av deras viktigaste arbetsuppgifter på akutmottagningar. Målet är att de som är i störst behov av vård ska få vård först. Felaktigt fattade beslut kan påverka patienters hälsa negativt. Akutmottagningen är en miljö som präglas av stress och oförutsägbarhet. Syfte: Syftet med studien var att undersöka vilka faktorer som påverkar sjuksköterskans beslutsfattande vid prioritering av patienter på akutmottagning. Metod: Beskrivande litteraturöversikt med induktiv analysmetod. Resultatet utgjordes av 14 vetenskapliga studier med såväl kvalitativ som kvantitativ studiedesign. Resultat: Resultatet visade att sjuksköterskans beslutsfattande påverkades av faktorer som kunde delas in i två huvudteman: individuella- och organisatoriska faktorer. De individuella faktorerna bestod av erfarenhet av prioritering, självförtroende, utbildning samt prioriteringsbedömning. De organisatoriska faktorerna bestod av underkategorierna: arbetsmiljö, triagesystem och teamarbete. Diskussion: Resultatet diskuterades kritiskt med utgångspunkt från Benners humanistiska intuitiva teori “från novis till expert”. Effekten av utbildning i form av simuleringsövningar diskuteras i förhållande till behovet av erfarenhet for att utvecklas mot expert. Sjuksköterskeledd triage jämförs med läkarledd triage. Slutsats: Beslutsfattande kan vara för komplext för att kunna placeras in i en generell teori. Mer forskning behövs med eventuellt andra metoder.

Godkännande datum: 2017-03-21

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
More sources

Books on the topic "Prioritering"

1

Flex, Kenneth. Prioritering og etik i sundhedsvæsenet: Et arbejdspapir. København: Etiske råd, 1990.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Onstad, Torgeir. Prioritering og progresjon i skolematematikken: En nøkkel til å lykkes i realfag. Analyser av TIMMS Advanced og andre internasjonale studier. Oslo: Cappelen Damm Akademisk/NOASP (Nordic Open Access Scholarly Publishing), 2017.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Socialstyrelsen, Sweden. Prioriteringar i sjukvården: Beslut och tillämpning. Stockholm]: Socialstyrelsen, 1999.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Axberg, Mikael. Rättvisa och demokrati: Om prioriteringar i sjukvården. Uppsala: [Uppsala universitet], 1997.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Koch, Ida Elisabeth. Menneskerettigheder og magtfordeling: Domstolskontrol med politiske prioriteringer. Århus: Århus universitetsforlag, 2004.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Gunnes, Hebe. Tematiske prioriteringer og teknologiområder i det norske forsknings- og innovasjonssystemet. Oslo: NIFU STEP, 2007.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Petersson, Jan. Prioriteringar och processer inom socialtjänsten: En undersökning i åtta kommuner. Malmö: Bokbox förlag, 2006.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Arbetsmarknadsdepartementet, Sweden. Arbete i Europa: Svenska prioriteringar i EU-arbetet på arbetsmarknadsområdet. Stockholm]: Arbetsmarknadsdepartementet, 1995.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Fløistad, Brit. Nye elektroniske tjenester for sluttbruker: Konsekvenser for bibliotekets drift og prioriteringer. Oslo: [Riksbibliotektjenesten], 1998.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Hedlund, Gun. Det handlar om prioriteringar: Kvinnors villkor och intressen i lokal politik. [Örebro]: Högskolan i Örebro, 1996.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
More sources

Book chapters on the topic "Prioritering"

1

Ploegmakers, M. M. J., and Tj Wiersma. "Richtlijnonderwerpen, prioritering, knelpuntenanalyse en uitgangsvragen." In Handboek evidence-based richtlijnontwikkeling, 55–65. Houten: Bohn Stafleu van Loghum, 2013. http://dx.doi.org/10.1007/978-90-368-0267-3_6.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Jagt, Nel, and Lou Jagt. "VAN PRIORITEREN TOT SPECIFICEREN." In Taakgerichte hulpverlening in sociaal werk, 51–71. Houten: Bohn Stafleu van Loghum, 2015. http://dx.doi.org/10.1007/978-90-368-0902-3_4.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Aamodt, Per Olaf, and Lars Lyby. "Instrument eller institusjon? Skiftende politiske prioriteringer." In Geografi, kunnskap, vitenskap, 25–52. Cappelen Damm Akademisk/NOASP, 2019. http://dx.doi.org/10.23865/noasp.73.ch1.

Full text
Abstract:
In Norway, as in all other industrialised countries, a strong expansion in higher education started in late 1950s. This was politically initiated with the aim of a better educated work-force and also broadening access to higher education socially and regionally as well as by gender. In the late 1960s a major reform was initiated in Norway to establish alternatives to universities to handle the expected growth. A new non-university, geographically spread sector was created with the clear aim of stimulating development in all corners of the country. The present chapter analyses the shifting policies for the regional roles of higher education institutions as stated in central policy documents. During the last 50 years higher education policy has been drawn between their regional roles and institutional concentration. Many colleges have been merged into a few large multi-campus institutions, leaving the impression that the aims of world-class quality and excellence have replaced the regional role. However, most of the campuses that existed before 1990 still exist within new institutional settings. The original rationale behind a geographically spread institutional structure is less visible in today’s policy, but at the same time the regional role of higher education has become broader and perhaps even more important. Back in the 1960s the objectives were mainly enrolling local students, educating the local workforce and the direct effects of the institution. This is still the case, but gradually R&D activities and innovation have become important contributions of higher education institutions.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Knutsson, Johan, Ingalill Nyström, and Anneli Palmsköld. "Hälsinglands inredningskultur – teori och empiri." In Hälsinglands inredningskultur, 39–68. Makadam, 2021. http://dx.doi.org/10.22188/kriterium.23.c.

Full text
Abstract:
Studien utgår från kulturvetenskapligt grundade forskningsfrågor. Likaså hör den övergripande historiesyn och de förklaringsmodeller som varit vägledande för tolkningarna av analysresultaten hemma inom det humanistiska fältet. Artikeln inleds med en beskrivning av studiens teoretiska ramverk och övergår sedan till att diskutera forskningsfältets tidigare inriktningar och prioriteringar. Därefter ges en redogörelse för i vilka sammanhang och i vilken kontext som inredningskulturen i Hälsingland skapades samt vilka föremål som ingick. Artikeln avslutas med en redogörelse för de olika hantverkskategorierna och hantverkarna.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Reports on the topic "Prioritering"

1

Sánchez Gassen, Nora, Oskar Penje, and Elin Slätmo. Globala mål för lokala prioriteringar: Agenda 2030 på lokal nivå. Nordregio, April 2019. http://dx.doi.org/10.6027/r2019:5.1403-2503.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Sánchez Gassen, Nora, Oskar Penje, and Elin Slätmo. Globala mål för lokala prioriteringar: Agenda 2030 på lokal nivå. Nordregio, April 2019. http://dx.doi.org/10.30689/r2019:5.1403-2503.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
You might also be interested in the extended bibliographies on the topic 'Prioritering' for particular source types:
Journal articles Dissertations / Theses Books
We offer discounts on all premium plans for authors whose works are included in thematic literature selections. Contact us to get a unique promo code!

To the bibliography