Dissertations / Theses on the topic 'Prioritering'

Med bakgrund av de senaste årens turbulens på världens kapitalmarknader, ökad globalisering med tillhörande konkurrens av kapital, tillsammans med i Sverige allt mer ”slimmade” företagsorganisationer bör det finnas en drivkraft för att frigöra kapital från verksamheten för att kunna användas till andra ändamål, såsom nya investeringar. Kapital finns bundet i olika tillgångar och skulder i ett företag, men hur väljer ett företag område för att uppnå mest effekt av kapitalrationaliseringen? Befintlig teori tar upp hur kapitalrationalisering kan uppnås i respektive tillgång eller skuld med olika metoder och att bedriva kapitalrationaliseringsprojekt kräver tid och engagemang. Syftet med denna uppsats är att skapa en modell som gör det möjligt att jämföra olika delar av ett företags kapitalbindning och potentialen i effektivare användning av densamma och på så sätt skapa en prioriteringsordning som kan användas som beslutsunderlag för företag. Samt att applicera denna modell på ett företag och därmed se vilka frågeställningar som användandet av modellen kan stöta på. För att kunna bygga ovanstående modell görs en genomgång av befintliga teorier kring frågeställningar om kapital, kapitalbindning samt uppföljning och styrning av kapital. Vidare behövs ytterligare variabler för att skapa modellen, därför förs resonemang kring variation och tidsram som krävs. Som avslutning efter teorigenomgång och diskussion kring variabler skapas modellen. Metoden kan närmast beskrivas som teoretiskt deduktiv med en praktisk test av modellen. Utifrån test av modellen på företaget är slutsatsen att modellen ger en prioriteringsordning av kapitaldelar. En positiv sidoeffekt är också att modellen ”tvingar” användaren att börja arbeta med kapitalbindningen samt tänka kapitalrationalisering. Dock märks det tydligt att den mjuka variabeln ”årseffekt” har stor inverkan på prioriteringen. Detta är en värdering som ”måste” göras internt i ett företag vilket gör att modellen lämpar sig bäst för intern användning. Ytterligare en faktor talar för att modellen bör användas internt eftersom det krävs tillgång till detaljerad information om vad som ingår i de olika kapitaldelarna för att kunna bedöma hur dessa skall behandlas i modellen.

SammanfattningTitel: Miljöaspektens prioritering vid logistikplaneringFörfattare: Viveca Freij och Olivia Idström EkestolpeHandledare: Björn CarlssonNivå: Kandidatuppsats i Företagsekonomi, 15 hp, VT 2013Nyckelord: Stora företag i Sverige, miljöaspekten, logistikplanering, greenwash, grön marknadsföring, CSR och logistik.Problemformulering:Hur prioriteras miljöaspekten hos stora företag i Sverige vid logistikplanering?Syfte:Syftet med denna studie är att utforska om och hur stora företag i Sverige tar hänsyn till miljön vid logistikplanering.Metod:En kvalitativ forskningsstrategi med ett induktivt angreppssätt. Studien börjar med en intervju med ett transportbolag och följs av en tvärsnittsstudie som genomförs via telefonintervjuer med 33 av Sveriges största arbetsgivare. Teoretisk referensram: Studien hanterar teorier inom grön marknadsföring, CSR, logistik och grön logistik. Teorier inom grön marknadsföring bidrar till att skapa förståelse om vilka fördelar som grön marknadsföring kan ge. Inom CSR beskrivs vilka beståndsdelar som hör till ämnet och vad som definierar begreppet samt vilka fördelar ett uttalat CSR-arbete kan ge. Genom teorier inom logistik och grön logistik skapas en förståelse om hur det kan bedrivas och anpassas, samt vilka motiv som ligger till grund för arbetssätten.Empirisk insamling:Empirin har samlats in genom en ansikte mot ansikte intervju samt genom 33 stycken telefonintervjuer. Slutsats: Studien visar att majoriteten av Sveriges största arbetsgivare inte prioriterar miljöaspekten över pris, ledtid och leveransservice vid val av transportleverantör. Trots detta ger företagen i sin marknadsföring intryck av att de ser miljön som viktig och arbetar för att bidra till en hållbar utveckling. Företagen kan arbeta med miljöfrågor men lever inte upp till vad de kommunicerar ut i marknadsföringen, omedvetet eller ej är detta en försköning som kan leda till fördelar för företagen.
AbstractTitle: The environmental aspects priority during logistics planning. Authors: Viveca Freij och Olivia Idström EkestolpeAdvisor: Björn CarlssonLevel: Bachelor thesis in Business administration, 15 credits, Spring 2013Keywords:Large companies in Sweden, environmental aspect, logistics planning, greenwash, green marketing, CSR and logistics.Question: How do large companies in Sweden prioritize the environmental aspect during logistics planning?Purpose: The purpose of this study is to explore if and how large companies in Sweden take the environmental aspect into account during logistics planning.Method: A qualitative research with an inductive approach. The study begins with an interview with a transport company and is followed by a cross-sectional study conducted via telephone interviews with 33 of Sweden’s largest employers.Theoretical framework: The study handles theories in green marketing, CSR, logistics and green logistics. Theories in green marketing helps to create an understanding of the benefits that green marketing can provide. Theories within CSR describe the elements that belong to the topic and what defines the concepts and the benefits that an explicit CSR can provide. The theories in logistics and green logistics provide a deeper understanding of how it can be managed and customized and its underlying motives. Empirical framework:The data has been gathered through one face to face and 33 interviews by telephone. Conclusion: The study shows that the majority of the largest employers in Sweden do not prioritize the environmental aspect over price, lead time and delivery service during the choice of a transport provider. Despite this the companies market themselves as very considerate of the environment and works to contribute to a sustainable development. Companies can consider the environment in some aspects but do not always live up to what they communicate through their marketing. Unconsciously or not, this is an embellishment that can lead to benefits.

It is important that ambulances are urgently directed to patients who are in need of immediate help and of quick transportation to a hospital. Because resources are limited, emergency medical dispatch centres (EMD) cannot send ambulances with high priority to all callers. The efficiency of the system is therefore dependent on triage. Increased knowledge about the triage in the prehospital care can make it possible to optimize the use of resources. Traditionally nurses have an important role in triage on emergency departments and in telephone advisory. In Sweden there is a trend towards more triage by nurses at EMDs. It is important to survey experiences of nurses’ of prioritization at EMDs. Aim: The overall aim in this thesis was to measure effectivity in prioritisation of ambulance dispatches, and to elucidate experiences from these prioritizations and decisions. Method: In study I sensitivity and specificity in 4086 dispatches was calculated, by comparison of the priority given by the EMD and the assessment performed by the ambulance-nurse according to Medical Emergency Triage and Treatment System. In study II were 15 nurses interviewed about their experiences from prioritizations at an EMD. Result: The result showed that 84,5 % of the dispatches were correct prioritised and that the sensitivity was high (94,5 %) but the specificity was low (15,4 %). Content analysis was performed and two themes emerged: “Having a profession with opportunities and obstacles” and “Meeting serious and difficult situations”. Conclusions are that over- prioritizations are made concerning patients with low or no need of medical care. Also that nurses with experience from emergency care, who are allowed to make their own decisions independent of the medical index, can improve and nuance the prioritization of resources in prehospital care. However, there is an obvious risk that their assessments will tend to be on the safe side. Important for avoiding this is improving internal support systems at the EMDs and also striving for a blame-free culture, where the nurses are not pushed by threats of being reported.

On behalf of Umeå Energi, a study was carried out on how the company can reduce its carbon dioxide emissions from district heating production. Umeå Energi has fifteen production units in Umeå with different types of fuel, which supply the city with district heating. The heat demand governs how many of these units that are running at the same time and the order in which these units start is governed by the company priority. The purpose of this project was to investigate how Umeå Energy can reduce its carbon dioxide emissions by changing the order of priority for these production units. The project has developed four scenarios with different priority conditions and the results shows how much the company reduces its emissions by following these different priority schemes. The presently used priority scheme is planned according to economy, but in the scenarios developed in the project, the priority scheme is controlled from a climate perspective, where the production units carbon dioxide emissions control the prioritization. The scenarios gave mixed results. In the best-case scenario Umeå Energi can reduce its carbon dioxide emissions by almost 80%, but then incineration is de-prioritized, which leads to other problems for the society. In the scenarios where incineration is prioritized, the result does not have as great an impact, but still shows that Umeå Energi can reduce its carbon dioxide emissions significantly by changing the production planning.
På uppdrag av Umeå Energi gjordes en undersökning om hur företaget kan minska sina koldioxidutsläpp i samband med fjärrvärmeproduktion. Företaget har femton olika produktionsenheter runt om i Umeå med olika typer av bränsle som förser staden med fjärrvärme. Värmebehovet styr hur många av dessa anläggningar som är i gång samtidigt och i vilken ordning dessa enheter startar styrs av företagets prioriteringslista. Syftet med detta examensarbete var att undersöka hur Umeå Energi kan minska sina koldioxidutsläpp genom att ändra prioriteringsordningen för dessa produktionsenheter. Projektet har tagit fram fyra scenarion med olika prioriteringsvillkor och kommit fram till hur mycket företaget minskar sina utsläpp genom att följa dessa olika listor. I dagsläget är denna prioriteringsordning planerad efter ekonomi, men i de scenarier som är framtagna i projektet är prioriteringsordningen mer eller mindre styrda utifrån ett klimatperspektiv, där produktionsenheternas koldioxidutsläpp styr prioriteringen. De olika scenarierna gav blandade resultat, i det bästa scenariot kan företaget minska sina koldioxidutsläpp med ungefär 80 %, men då är avfallsförbränningen bortprioriterad vilket leder till andra problem för samhället. I scenarierna där avfallsförbränningen är prioriterad först ger inte resultatet lika stort genomslag, men visar ändå att Umeå energi kan minska sina koldioxidutsläpp markant genom att ändra på produktionsplaneringen.

Within certain critical situations, as emergency and preparedness, access to communication resources may be needed by a selection of authorized people. The paper is based on that communication resources are often pushed beyond their capability in critical situations. To solve scenarios like this, people of higher positions in society may need to communicate with others. Such people could be mayors, head of water commission or other important people, which would be authorized by their position of society. Another example is when no other communication networks are present, like the September 9/11. NYCWireless proved then to be a useful alternative providing communication for the rescue teams. This master thesis studies and discusses different solutions for assuring access to Wireless Networks based on IEEE 802.11. The paper states three objectives: I. If or how it is possible to assure such access in WLAN. II. If IEEE 802.11 is suitable for such an application III. How this could be implemented in a Wireless Network like “Trådløse Trondheim” or other Community Networks. Furthermore, the paper introduces the basics of IEEE 802.11, MAC layer, different frame types and security in the objective of assuring access. As for assuring only authenticated people, different methods of solving authentication for such use is discussed in addition to those existing methods. This is needed because IEEE 802.11 does not provide any authentication on the first phases of association to an access point. The IEEE 802.11 also lacks an amount of security mechanisms for assuring availability of the network on both PHY and MAC layer. This leads to a vulnerability to Denial of Service attacks. Since a service of assured access is of no value when not available, this also must be addressed.

This master thesis was performed at Scania Research & Development. The given mission was to see where the department Systems Development should focus to improve their development work. Thus the purpose was to map the product development processes in which the department works today and within them identify improvements. To fulfil the purpose a theoretical study of relevant terms, such as improvement work, product development and processes, initially was formed. The mapping method used is called "walk trough" and meant to let the people working in the processes be guides in their own process. To do this a range of managers in the department was interviewed. This along with a workshop where other members was invited sets the empiric base to this work. The result was summed up in five different processes. This is the start of an improvement work and the processes needs to be updated continuously. From the interviews many improvements and problem also appeared. These were categorized into twelve different improvement areas. Some of the conclusions from the thesis are given here:  It is requested that the department needs to be united to evolve the knowledge of each others work and avoid problems like being forgotten in a project.  It is not made clear in the department whom is responsible for the priority of ongoing projects.  It is perceived that planning is done reactively. A planning method is needed on group level.  The number of new and inexperienced employees has increased in the last few years and this means lesser knowledge of the company, the processes and the product.  For some functions, within and outside the department, the responsibility, authorization and obligations are unclear.  Many of the supporting programs and methods used by the department are insufficient. These conclusions were summed up in a number of recommendations to the Process Support group who have, among other things, the overall responsibility for improvement work. These recommendations are based on our opinion and is what we think is possible for the department to implement. There are of course other areas that could be improved but these are general and could affect other departments and maybe the whole company.
Detta examensarbete har utförts på Scanias forskning och utvecklingsavdelning i Södertälje under hösten 2008 och våren 2009. Uppdraget var att se vad avdelningen Systems Development ska fokusera på för att göra produktutvecklingsarbetet bättre. Syftet med arbetet var därför att kartlägga de produktutvecklingsprocesser som avdelningen arbetar i samt identifiera förbättringspunkter i dem. För att uppfylla syftet gjordes en teoristudie av relevanta begrepp så som förbättringsarbete, produktutveckling och processer. Den metod som användes innebar att man "vandrar" igenom processen genom att prata med dem som arbetar i den. Denna datainsamling bestod av intervjuer med chefer på avdelningen samt en workshop där gruppmedlemmar var inbjudna. Resultatet av intervjuerna sammanställdes i en nulägesbeskrivning av avdelningens arbete. I analysen sammankopplades aktiviteterna i fem olika processkartor. Dessa utgick ifrån de produkter som man är ansvarig för på avdelningen. Det är viktigt att förstå att kartläggningen i sig inte innebär stora förändringar eller förbättringar av processen. Denna är ett första steg i utvecklingsarbetet och ett kontinuerligt arbete med kartorna är ett måste, annars förlorar de sitt värde. Av intervjuerna framkom också många problem och förbättringspunkter. Dessa kategoriserades i tolv olika områden och placerades ut där de uppkom i kartorna. Några av slutsatserna som arbetet resulterade i är:  Det finns ett behov av att sammanföra avdelningen och öka förståelsen för varandras arbete och på så sätt undvika problem med att man blir bortglömd i projekt.  Det är inte klargjort på avdelningen vem som har ansvar för prioritering av de pågående projekten.  Planeringen upplevs ske reaktivt. Man behöver en anpassad planeringsmetod på gruppnivå.  Antalet nya och oerfarna medarbetare har ökat under de senare åren vilket har inneburit minskad kunskap om företaget, om processerna och om produkten.  För vissa roller, både inom och utanför avdelningen råder oklarheter kring ansvar, befogenheter och skyldigheter.  Många av de stödverktyg som används fungerar bristfälligt. Dessa slutsatser och några till sammanfattades i ett antal rekommendationer riktade till Process Support som bland annat har det avdelningsövergripande ansvaret för verksamhetsutveckling. De rekommendationerna som vi ger i arbetet är baserade på våra åsikter och är de som vi anser kan införas på avdelningen. Det finns också andra områden som skulle kunna förbättras men de är för generella och skulle även innebär en förändring för andra avdelningar och i vissa fall hela företaget.

Prioritering av systemkrav är en viktig fråga vid utnyttjandet av resurserna på systemutvecklingsavdelningar. Problem uppstår när antalet krav som ska prioriteras är fler än de systemutvecklingsresurser som finns tillgängliga. Således måste de systemkrav som företag vill få utfört av sin systemutvecklingsavdelning prioriteras på ett strukturerat sätt. För att göra det strukturerat behövs stöd i form av regelverk, ramverk och metoder för prioriteringsarbetet. Problemet är att det finns inga ramverk som ger detta stöd idag. Examensarbetsrapporten utforskar vilka beståndsdelar ett ramverk ska bestå av för att stödja prioritering av systemkrav. Syftet är att skapa ett ramverk för att införa ett strukturerat beslutsstöd med prioriteringsmetoder. En väl utformad forskningsstrategi tillämpas innehållande tre olika forskningsfaser: utforskande, utformande och utvärderande. Forskningsfaserna vägleder arbetet i rätt riktning och ser till att motverka validitetshot som riskerar uppstå. Forskningsmetoden är av kvalitativ och induktiv karaktär. Fakta inhämtas genom litteraturstudier, intervjuer och förstudie, som analyserades ur vilket en första version av ramverkets beståndsdelar utformas. Utvärderingsintervjuer görs med respondenter som har mångårig erfarenhet av prioritering inom systemutveckling. Intervjuerna visar på att företag, oavsett bransch, har liknande förutsättningar och strukturer för att applicera ramverket. Det framtagna ramverkets första version valideras som relevant, lämpligt samt funktionellt för prioritering av systemkrav med mindre justering. Efter en analys av utvärderingen skapades en slutgiltig version av ramverket för prioritering av krav i systemutvecklingsprojekt benämnt PaKS. Resultatet från utvärderingen visar att PaKS är lämpligt, fullständigt och användbart i sin generella utformning där respondenterna bidragit med förslag för ytterligare utformning.
Prioritizing system requirements is an important issue for utilizing resources in system development departments. Issues arise when the number of requirements to prioritize are more than there are resources available in the system development department. Thus, the system requirements that a company want carried out by the system development department must prioritized in a structured way. To make prioritization structured, support is required in the form of regulations, framework and methods for prioritizations. Today there are no frameworks that provide this support. This study explores which components a framework should consist of to support the prioritization of system requirements. The aim is to create a framework for implementing structured decision support with prioritization methods. A well designed research strategy containing three different research phases is used: exploration, design and evaluation. The research phases guide the work in the right direction and aim to counteract validity threats that may occur. The research method is of a qualitative and inductive nature. Facts are obtained through literature studies, interviews and preliminary studies, which were analyzed from which a first version of the framework's components is designed. Evaluation interviews are conducted with respondents who have many years of experience of prioritization in system development. The evaluation show that companies, regardless of industry, have similar conditions and structures to apply the framework. The first version of the framework is validated as relevant, appropriate and functional for prioritizing system requirements with minor adjustments. Following an analysis of the evaluation, a final version of the framework for prioritization of requirements in system development projects, called PaKS, was created. The outcome of the evaluation shows that PaKS is useful in its overall design, in which respondents contributed proposals for further design.

The study aimed to investigate the acute medical chain consisting of SOS operator, ambulance nurse, emergency nurse and emergency physician with regard to the assessment and prioritization of the victim.

The design of this journal study is retrospective with descriptive approach. Data were collected from all ambulance missions carried out in Uppsala county 2009-01-01 between the hours 00:00 to 12:00. Sample period was chosen because the prerequisite for high frequency on the ambulance mission was supposed to be good. In order to be able to systematize the compilation of data a protocol were prepared and used. Applicable data were collected from three databases SOS Alarms, ambulance operations, and the University Hospital in Uppsala. The study was divided into three stages and record documents usefulness was assessed individually based on inclusion criteria's. During the measurement period the SOS operator assessed need of an ambulance at 62 occasions in Uppsala County. Of these 62 ambulance missions there were 18 that could be followed during the whole acute medical chain.

The results showed that the participants of the acute medical chain most of the time did the same assessment of the victim main problem/symptom and thus the criterion. Without considering the priority it appeared that the criteria were the same in 83% of all 18 included ambulance missions. SOS operator assessed ambulance mission as a priority one in 39% (7/18), and the ambulance nurse judged that priority one on the way to the hospital was justified in 17% (3/18). Of the 18 victims who were transported by ambulance to the emergency department at the University Hospital in Uppsala 72% (13/18) went home the same day.

Studiens syfte var att undersöka den akutmedicinska vårdkedjan bestående av SOS operatör, ambulanssjuksköterska, akutsjuksköterska och akutläkare med avseende på bedömning och prioritering av drabbad.

Designen på denna journalstudie är retrospektiv med deskriptiv ansats. Data insamlades från samtliga ambulansuppdrag som genomfördes i Uppsala län 2009-01-01 mellan klockan 00:00 - 12:00. Urvalsperioden valdes därför att förutsättningen för hög frekvens på ambulansuppdrag förmodades vara goda. För att systematisera sammanställningen av data utarbetades och användes ett protokoll. Tillämpbara uppgifter inhämtades från tre databaser SOS Alarms, ambulansverksamhetens och Akademiska sjukhusets. Studien delades upp i tre steg och journalhandlingarnas användbarhet bedömdes var för sig utifrån inklusionskriterier. Under mätperioden bedömde SOS operatören behov av ambulans vid 62 tillfällen i Uppsala län. Av dessa 62 ambulansuppdrag gick 18 att följa under hela vårdkedjan.

Resultatet visade att aktörerna i akutmedicinska vårdkedjan för det mesta gjorde samma bedömning av den drabbades huvudproblem/symtom och därmed kriteriet. Utan hänsyn taget till prioritet så visade det sig att kriterierna övrrensstämde vid 83% av alla 18 inkluderade ambulansuppdrag. SOS operatören bedömde ambulansuppdraget som prioritet ett i 39% (7/18) och ambulanssjuksköterskan bedömde att prioritet ett på väg till sjukhus var motiverat i 17% (3/18). Av de18 drabbade som transporterats med ambulans till akutmottagningen på Akademiska sjukhuset fick 72% (13/18) åka hem samma dag.

Bakgrund: Prioritering av patienters medicinska angelägenhetsgrad är ofta starten på vårdkedjan. Prioriteringen utfors av sjuksköterskor och är en av deras viktigaste arbetsuppgifter på akutmottagningar. Målet är att de som är i störst behov av vård ska få vård först. Felaktigt fattade beslut kan påverka patienters hälsa negativt. Akutmottagningen är en miljö som präglas av stress och oförutsägbarhet. Syfte: Syftet med studien var att undersöka vilka faktorer som påverkar sjuksköterskans beslutsfattande vid prioritering av patienter på akutmottagning. Metod: Beskrivande litteraturöversikt med induktiv analysmetod. Resultatet utgjordes av 14 vetenskapliga studier med såväl kvalitativ som kvantitativ studiedesign. Resultat: Resultatet visade att sjuksköterskans beslutsfattande påverkades av faktorer som kunde delas in i två huvudteman: individuella- och organisatoriska faktorer. De individuella faktorerna bestod av erfarenhet av prioritering, självförtroende, utbildning samt prioriteringsbedömning. De organisatoriska faktorerna bestod av underkategorierna: arbetsmiljö, triagesystem och teamarbete. Diskussion: Resultatet diskuterades kritiskt med utgångspunkt från Benners humanistiska intuitiva teori “från novis till expert”. Effekten av utbildning i form av simuleringsövningar diskuteras i förhållande till behovet av erfarenhet for att utvecklas mot expert. Sjuksköterskeledd triage jämförs med läkarledd triage. Slutsats: Beslutsfattande kan vara för komplext för att kunna placeras in i en generell teori. Mer forskning behövs med eventuellt andra metoder.

Godkännande datum: 2017-03-21

In this report, we rank possible protein biomarkers based on different criteria for use in Olink Proteomics’ protein panels. We started off with a list compiled through the Human Plasma Proteome Project (HPPP) and have in different ways used this to obtain the final results. To complete this task we compared the list with Olink’s and its competitors’ protein catalogs, identified diseases beyond Olink’s coverage and the proteins linked with these. We also created a scoring system used to fa- cilitate detection of good biomarkers. From this, we have concluded that Olink should focus on proteins that the competitors have in their catalogs and proteins that can be found in many pathways and are linked with many diseases. From each of the methods used, we have been able to identify a number of proteins that we recommend Olink to investigate further.

Bakgrund: Munvård har en stor betydelse för människan både genom nutrition och via kommunikation. Ökade möjligheter för behandling, ekonomisk ersättning och tillgänglighet av vård bidrar till att tandlöshet inte är lika accepterat av samhället idag. Med ökad levnadsålder ökar både behoven och riskerna för att problem uppstår. Trots det är munhälsan ett stort problem inom sjukvård och äldreomsorg.Syfte: Att undersöka vårdspersonalens kunskaper om munhälsa, samt hur vårdpersonal prioriterar munvården av äldre personer som är beroende av hjälpinsatser.Metod: Studien genomfördes som en litteraturstudie och bygger på 5 kvalitativa och 5 kvantitativa studier. Dessa granskades och bearbetades för att slutligen analyseras till kategorier och subteman. Resultat: Vårdpersonal upplever att det förekommer brister i utbildningen och att kontinuerliga munhälsoutbildningar saknas på arbetsplatserna. Kunskap om munhälsa är viktigt för att kunna förstå innebörden av dessa arbetsuppgifter. Det framkommer även att vårdpersonalens prioriteringar avspeglas av attityder och deras personliga syn på munvård. För att underlätta munvårdsbedömning visar det sig att ROAG är ett bra bedömningsinstrument för att få jämlika och oberoende bedömningsresultat. Trots det är det vanligt förekommande att munvården saknas i dokumentationen.
Background: Oral hygiene plays an important role for humans both through nutrition and through communication. Increased opportunities for treatment, compensation and availability of care makes toothlessness less accepted by society today. With increased longevity will increase both the needs and risks of problems arising. The oral care is still a major problem in health care and elderly care.Aim: Investigate health professionals' knowledge of oral health and how health professionals prioritize the oral care of elderly people who are dependent on relief efforts.Method: The study was conducted as a literature review based on 5 qualitative and 5 quantitative studies. These were reviewed, processed and finally analyzed for categories and subthemes.Results: Caregivers perceive that there are shortcomings in education and the continuous education of oral care are missing in the workplace. Knowledge of oral health is important to understand the meaning of performing its task. However, it appeared also that nursing staff priorities were reflected in attitudes and staff´s views on oral hygiene. In order to facilitate oral care assessment, ROAG was a very good assessment instrument to obtain equal and independent evaluation results. Although it is a common practice that the oral care lacking in documentation.

Med utgångspunkt från förväntade globala klimatförändringar har jag valt att behandla hur Nacka kommun påverkas och på vilket sätt man försöker anpassa sig till de negativa effekter som kan uppstå. Mitt arbete fokuserar på verkningar som särskilt följer av förhöjda vattennivåer orsakade av ökad nederbörd och höjda havsnivåer. Klimatförändringarna kommer att påverka levnadsförhållandena i alla världens samhällen, vilket kräver stora globala gemensamma ansträngningar för att kunna förebygga och begränsa de negativa konsekvenserna av dessa. I en allt högre utsträckning ökar vår medvetenhet om att de utsläpp som orsakar klimatförändringar snarare ökar än minskar. Politiska beslut fattade på en internationell nivå är av en avgörande betydelse för hur en positiv utveckling ska kunna genomföras. När det gäller konkreta förebyggande åtgärder och anpassningar ligger det stora ansvaret hos varje enskild nation och inte minst i dess lokalsamhällen. För att Nacka kommun, som jag har fokuserat, ska kunna ta detta ansvar krävs kompetens och ambitioner som förutsätter stöd från nationella myndigheter och organisationer. Jag har därför belyst ansvar- och rollfördelning hos ett urval aktörer som jag bedömt vara relevanta för mitt ändamål. I anslutning till detta har jag konstaterat att det finns en tydlig rollfördelning hos berörda myndigheter och att dessa förser kommunerna med relevant bistånd. Från kommunalt håll efterlyses emellertid ett ökat statligt ekonomiskt stöd. En slutsats som jag har dragit beträffande Nacka kommun är att man saknar en klart uttalad strategi samt dessutom en tidsplan för att kunna begränsa klimatförändringarnas skadeverkningar.
In this essay I will examine how the negative impacts of the climate change is affecting the municipality of Nacka, and describe the adaption measures that have been carried out. The essay is especially focused on the elevated water levels, resulting from increased precipitation and rising sea levels. The climate change will affect living conditions in all the world's societies, which implies a need for globally developed guidelines and instruments to prevent and limit the negative impacts of these. Increasingly, we become aware that the increase in emissions that affect the climate is accelerating rather than the reverse. The question of how the ongoing climate change should be handled depends on the political decisions made at an internation level. However, when it comes to preventive measures and adjustments, each nation have their own responsibility. It is in the regions, municipalities and local communities, the actual work must be done. My conclusion of this essay is that the municipality of Nacka lacks a clear strategy for addressing the climate change and has not stated a timetable for their intervention work. The essay also deals with the responsibilities and roles of national authorities and organizations. Furthermore, it highlights and problematizes the importance of local need for external knowledge support and information.

Examensarbetet syftar till att redovisa hur fyra olika kommuner i Stockholmsområdet, Huddinge, Nacka, Sollentuna och Vallentuna, arbetar med prioriteringar och initiala tidsplaner för samhällsbyggnadsprojekt. Syftet är även att göra en studie över hur väl initiala uppskattningar i samband med planuppdrag för detaljplanearbetets tidsåtgång stämmer överens med verkligt utfall. Sveriges kommuner ansvarar för fysisk planering och ska se till att kommunen tillfredsställer behovet av bostäder och allmänna funktioner. Rutinerna för hur prioriteringar för samhällsbyggnadsprojekt utförs och redovisas varierar stort mellan kommunerna. Huddinge framställer årligen ett av kommunfullmäktige antaget styrdokument som avser tre år och omfattar både prioriteringar projekten sinsemellan och tidsplaner för respektive projekt. Både aktiva och framtida projekt redovisas i dokumentet. Nacka arbetar efter en prioriteringsmodell som bygger på ett poängsystem som är anpassat efter politikernas mål och riktlinjer vid initiering av nya projekt.  Aktiva projekt prioriteras av projektledaren med inflytande från en styrgrupp bestående av enhetschefer. I Sollentuna fokuserar prioriteringen på resursplanering där handläggarnas arbetstid fördelas mellan projekten, vilken stäms av med politikerna. Vallentuna kommun tar årligen fram en omfattande bostadsbyggnadsprognos som redovisar en sammanställning över bostadsprojekt för de kommande tio åren.  Det som redovisas är projektets nuvarande skede och uppskattat igångsättningsår för bostäderna. Den initiala tidsplanen för respektive projekt redovisas numera vanligtvis i planbeskedet. Innan möjligheten till planbesked infördes i plan- och bygglagen (2010:900; PBL) varierade förekomsten av en initial tidsplan. Studien över initiala tidsplaner omfattar tidigare rutiner, innan införandet av planbesked i PBL, varför resultatet för de olika kommunerna inte går att jämföra sinsemellan då rutinerna var mer varierande. Resultatet visar dock att det generellt är stora skillnader mellan initialt uppskattad tidsåtgång och verkligt utfall, vilket visar svårigheten med att tidigt uppskatta en tidpunkt för antagande. Därför är det viktigt att kommunerna poängterar att oförutsedda händelser och omprioriteringar kan ske och att tidpunkten i bland annat planbeskedet endast är en riktlinje. Dock kan det konstateras att kommunerna även har varit väl optimistiska vid uppskattningen av tidsåtgången för de studerade projekten och de borde ha erfarenheten att göra mer rimliga tidsplaner. Det kan noteras att det finns lagreglerat hur detaljplanearbetet ska bedrivas, men däremot finns inga direktiv som reglerar hur kommunerna ska bedriva sin samhällsbyggnad. Det som är svårast är inte att detaljplanera ett avgränsat område utan svårigheten är att planera och prioritera samspelet mellan kommunens olika samhällsfunktioner – att planera planeringen!

Requirements management is an important part of the software development process. The success of a project may depend on how this is handled. Even though several research studies indicates that more attention should be paid on non-functional requirements, the primary focus in practical projects still regards identifying functional requirements. Especially the prioritization of the non-functional requirements has been proven to be of great importance for the success of a project. This report investigates basics in agile requirements management involving opinions from experts from a software development company. This is done with help of existing literature and interviews with key actors involved in prioritization at the company. I investigate prioritization of non-functional requirements and possibilities for agile project development. The results contribute to developing an overall understanding of the agile way of working. The methodology of this report follows a qualitative approach. It is based on secondary data from literature and documents, but also on data collected via interviews. The results are acknowledging earlier findings from the literature and illustrate with examples actual prioritization of non-functional requirements, and how and why prioritization is a complex activity at a company. However, according to one of the most important findings of this study, the strict use of prioritization techniques is not the most urgent necessity for the success of a project.
Kravhanteringen är en viktig del av systemutvecklingsprocessen. Ett projekts framgång kan kopplas till hur detta genomförs. Även om flera studier pekar på att mer uppmärksamhet bör läggas på icke-funktionella krav är den primära fokusen i flera projekt fortfarande att identifiera funktionella krav. Speciellt prioriteringen av de icke-funktionella kraven har visat sig vara av stor betydelse för ett lyckat projekt.  Den här rapporten undersöker grunderna i den agila kravhanteringen som involverar åsikter från experter i ett företag inom mjukvaruutveckling. Detta görs med hjälp av befintlig litteratur samt intervjuer med nyckelaktörer involverade i prioriteringen hos företaget. Jag undersöker prioriteringen av icke-funktionella krav och möjligheter för agil projektutveckling hos företaget. Följaktligen kommer resultatet bidra till att ge läsaren en allmän förståelse om det agila arbetssättet. Metodologin för den här rapporten följer ett kvalitativt tillvägagångssätt. Den baseras på sekundär data från litteratur och dokument, men även data insamlat via intervjuer. Resultaten medger tidigare upptäckter från litteraturen och visar med exempel verklig prioritering av icke-funktionella krav samt hur och varför prioriteringen är en komplex aktivitet hos ett företag. Dock är, enligt en av de viktigaste upptäckterna i den här rapporten, ett strikt användande av prioriteringstekniker inte den viktigaste nödvändigheten för ett lyckat projekt.

Att utveckla ett program som lyckas uppfylla alla förväntningar som en användare kan ha är svårt.Att utveckla ett program som lyckas uppfylla vissa av alla de förväntningar en användare kan ha ärbetydligt mycket lättare. Men att kunna hitta just de egenskaperna som gör att en användare inteblir besviken utan nöjd med ett program är en svår process. Ett sätt att hitta de egenskaperna kanvara genom att nyttja en användarcentrerad metod som extrem programmering. Agil utvecklingoch extrem programmering har som område fokuserat relativt lite på användarnöjdhet som måttför att avgöra om ett program är lyckat eller ej.Med detta som bakgrund har ett utvecklingsprojekt tagit form med syfte att utveckla ettmodelleringsverktyg för analysmetoden FRAM. I detta projekt har en metod bestående av delsförebildsanalys och agil utveckling legat som grund. För att gruppera och prioriteraprogramegenskaper har Kanos modell för kundnöjdhet använts.Uppsatsen visar att en metod som grundar sig i förebildsanalys kan användas för att ta fram demest basala egenskaperna hos en artefakt. Detta i kontrast till viss agil utveckling ska det visa sig.Uppsatsen visar även på att den tillgängliga tiden för ett utvecklingsprojekt kan vara avgörande förvilka sorts egenskaper man utvecklar

Sammendrag Hovedoppgaven som er beskrevet i dette dokumentet er i samarbeid mellom kandidaten og faglærer våren 2009. Forfaterens utgangspunkt var å bruke to protokoller " Multi-Protocol Label Switching (MPLS) og Generalized Multi-Protocol Label Switching (GMPLS)" over "Differentiated Services (diffserv)" i ett nett, men etter videre arbeid med litraturstudie ble planen forandret. Oppgaven går istedenfor på generering av tale, video og data og sette prioritering på disse med hensyn til viktigheten av pakkene over "DiffServ". "Diffserv" er en teknikk som brukes for å autorisere og merke pakker med avtalt krav til kvalitet på kanten av nettet og så skal de sentrale nodene bare gjøre ruting og køhåndtering for de forskjellige klassene. Merking gjøres i det eksisterende "Type of Service-feltet" i IP-pakken som nå blir redefinert. Hvilke tjenester og kvaliteter som tilbys, blir nettleverandøravhengig, men arkitekturen legger opp til noen grunnmekanismer [56]. Video konferanser, fjernundervisning, fjernstyringsoperasjon for pasienter med tale og video og mange andre tjenester har blitt mer og mer attraktiv via internett. Prioritering mellom datapakker har blitt sentralt tema inn i teknologien. Gode og effektive video og telekommunikasjoner gir et helt avgjørende bidrag til å kunne realisere bruken av IT på tvers av nasjonalt og internasjonal grenser av ulike typer. "Backbone" leverandører har i løpet av de siste årene bygget opp forskjellige typer nett for overføring av tale, video og data. Det virker nå som om den teknologiske utviklingen innen internett-teknologier kan muliggjøre en integrasjon av ovennevnte tjenester ved å benytte pakke sortering og prioritering. Med utgangspunkt i generering av trafikkilder, er det viktig at dette kravet til en hver tid gjenspeiler de forventninger brukere har. Det er derfor viktig å få svar på hvordan "Quality of Service (QoS)" kan garanteres og hvordan tjenestekvalitet kan ivaretas med hensyn på tap, forsinkelse og "jitter". En enkel definisjon på QoS, er at QoS er et mål på hvor godt nettet oppfører seg og et forsøk på å definere karakteristikker og egenskaper til spesielle tjenester [1] [6]. I dette inngår også mulig-heten for å differensiere mellom trafikk- eller tjenestetyper, slik at pakkene kan behandles med hensyn på prioritering. Oppgaven ble følgelig ganske omfattende og jeg har underveis vært nødt til å begrense opp-gaven. Jeg har i samarbeid med veileder, kommet frem til følgende punkter.  Med utgangspunkt i "Diffservs forwarding" klasser og et antall realistiske trafikkilder ble ulike policyer/strategier for lokal prioritering sammenlignet.  Det er blitt fokusert på en ingressnode. Trafikk-kildene vil typisk tilhøre de tre hovedklassene telefoni, data og video. Minst en "preemptiv" og en "non-preemptiv" policy har blitt sammenlignet.  Hovedfokuset i studien har vært å observere effekten av de ulike policyer på QoS (tap, forsinkelse og "jitter") for de ulike trafikkildene/prioritetsklassene.  Dokumentet beskriver i tillegg en simulering som er benyttet for denne studien.

Öppna data är något som blir en allt mer utbredd och cementerad del av svenska myndigheters verksamhet och strävans efter öppenhet och transparens. Ur myndigheternas verksamhetsprocess skapas en enorm mängd information som har potential att publiceras som öppna data. För att en publicering ska vara trovärdig och försvarbar ur ett demokratiskt perspektiv där öppna data utgör en del av en öppen förvaltning måste urvalet för publiceringen av information vara väl genomtänkt och teoretiskt grundad. Det här är speciellt viktigt för öppna data då få juridiska aspekter styr urval och prioritering av vilken information som ska bli öppna data. Den här studien undersöker på vilka grunder sju svenska nationella myndigheter gör sitt urval, sin selektering och sin prioritering av information som ska bli öppna data. Ett stort fokus ligger på myndigheternas arbete informationsvärdering.      Studien är baserad på åtta halvstrukturerade intervjuer med respondenter från sju olika nationella myndigheter. Respondenterna fått svara på frågor om arbetet med öppna data som myndigheten de representerar utför. För att analysera insamlad data har en kategorisering och kodning grundad i Theodore Schellenbergs teori om primära och sekundära värden gjorts och använts. Kategoriseringen och kodningen används för att analysera och förstå myndigheternas informationsvärdering.      Resultatet av studien visar att samtliga myndigheterna som undersöktes grundar urval, selektering och prioritering av öppna data främst i sekundära värden. Det innebär att informationens värde främst bedöms efter vilket värde den har för allmänheten, forskarvärlden, demokratin eller liknande. Fyra av sju myndigheter grundar också urval, selektering och prioritering i primära värden vilket innebär att informationen värderas efter dess värde för den egna myndighetens verksamhet. Studien visar också att urval, selektering och prioritering starkt grundar sig i hur mycket resurser informationen kräver för att publiceras som öppna data.

I en hållbarhetsredovisning redovisar en organisation information om sin påverkan inom ekonomisk, miljömässig och social hållbar utveckling. Några av de inledande stegen i en redovisningsprocess är att identifiera organisationens hållbarhetsfrågor, och att bestämma frågornas prioriteringsordning för att på så sätt kunna bestämma ett väsentligt innehåll till redovisningen. De här stegen av redovisningsprocessen har varit i fokus under arbetet. En identifiering och prioritering av konsultbolaget Sweco Environments hållbarhetsfrågor har gjorts, i det övergripande syftet att lägga en grund för fortsatt arbete med hållbarhetsredovisning på Sweco och i liknande verksamheter. Mål med arbetet har varit att identifiera hållbarhetsfrågorna genom intressentdialog, och att prioritera frågorna för att kunna ge förslag till innehåll i en redovisning för bolaget. Den använda metoden för identifiering och prioritering har också utvärderats och diskuteras, bland annat genom att olika metoder jämförts. Som underlag vid val av metod och källa till mycket information användes GRI Standarder för hållbarhetsredovisning, som därmed också studerades. Det har diskuterats huruvida de här standarderna helt täcker den lag om hållbarhetsredovisning som gäller från den 1 december 2016. En slutsats är att de stämmer så väl överens att ett användande kan rekommenderas, även om standarderna inte skulle bedömas uppfylla lagkraven helt. Att redovisa enligt standarderna bedöms också vara fördelaktigt med tanke på både författare och läsare av en redovisning. Under arbetet har standarderna över lag fungerat bra som hjälpmedel, och de rekommenderas att användas av Sweco och liknande verksamheter. Intressentdialogen genomfördes genom att nio personer ur nio olika intressentgrupper intervjuades. En workshop med anställda hölls också på kontoret i Stockholm. Av de hållbarhetsfrågor som identifierades handlar de fem högst prioriterade om jämställdhet, klimat, resor, medarbetares psykiska hälsa och avfallshantering. Frågorna kan anses relevanta för hela Sweco och även konsultföretag i allmänhet, och de rekommenderas därför att diskuteras som innehåll i en kommande redovisning för Sweco. En slutsats av arbetet är att intressentdialogen passar mycket bra vid identifiering och prioritering av hållbarhetsfrågor och då en hållbarhetsredovisning ska skrivas. Den kan inte bara ge innehåll åt utan även förankra kunskap om redovisningen, både i och utanför organisationen. Intressentdialogen bör dock kompletteras med andra metoder för en mer fullständig väsentlighetsanalys. Slutligen bör hållbarhetsredovisningen knytas ordentligt till verksamhetens befintliga hållbarhetsarbete, strategi och mål, både för att få ett trovärdigt innehåll och för att kunna fungera som ett verktyg för hållbar utveckling.
In a sustainability report, an organization is informing about its economic, environmental and social impact on sustainable development. Initial steps of the reporting process are to identify topics of sustainability that are relevant for the organization in question, and to prioritize them so that a relevant content can be decided for the report. These two steps in the reporting process have been in focus during the study. The sustainability topics of the consulting company Sweco Environment have been identified and prioritized, for the overall aim of providing a basis for a continued work with sustainability reporting at the parent company Sweco and in similar organizations. The objectives were to identify topics by holding a stakeholder dialogue, and to prioritize the topics to be able to suggest content for a report of the company. The used method for identification and prioritization has also been evaluated and discussed, by comparing different methods to each other for example. The GRI Standards for sustainability reporting were extensively used, when methods were chosen and for searching information in general. Therefore, the standards were also thoroughly studied. It is discussed whether the law of sustainability reporting, which is effective from 1 December 2016, can be fully followed by using the GRI Standards. A conclusion is that they correspond to such an extent that using the standards would be favorable, even if they would not correspond entirely. Also, to report in accordance with the standards is assessed to be favorable considering the writers as well as readers of a report. The standards have worked well as a tool during the thesis work and are recommended to use for sustainability reporting by Sweco and similar enterprises. In the stakeholder dialogue, one person from each of the nine stakeholder groups head/management, sustainability coordinator, junior consultant, senior consultant, supplier, competitor, customer, none governmental organization and academy/university was interviewed. Also, a workshop was held at the office in Stockholm. Among the identified sustainability topics, the five most material were found to be equality, climate, travelling, mental health of employees and waste management. A conclusion is that the topics are relevant for Sweco and for consulting companies in general, why they could be discussed for a future sustainability report of Sweco. A conclusion from the work is that the stakeholder dialogue is a highly suitable method for identifying and prioritizing topics when writing a sustainability report. Apart from defining the report content it can be used for establishing a knowledge base about the reporting process inside and outside of the organization. However, the method should be complemented with others for a more complete materiality analysis. The semi-structured interview method that was used is also suitable in the context. Finally, the sustainability report has to be properly linked to ongoing sustainability work, strategies and goals of the organization in order to be reliable and have the possibility to work as a tool for a sustainable development.

Munvård är till stor del ett bortglömt område inom omvårdnad och speciellt på vårdavdelningar, men det har en stor påverkan på människans välbefinnande fysiskt, psykiskt, socialt. Syftet med studien var att belysa vilken kunskap om munvård som finns hos vårdpersonal, samt hur munvård prioriteras och genomförs inom sjukhusvården. Studien genomfördes som en litteraturstudie och resultatet är baserat på 12 forskningsartiklar. Litteraturstudien visade att utbildnings- och kunskapsnivån inom munhälsa i nuläget är låg hos vårdpersonal, vilket är en av huvudfaktorerna till den låga prioriteringen av munvård. På grund av den låga kunskapen inom munhälsa önskade vårdpersonal ökad utbildning både teoretisk och praktisk. Brist på munstatus och dokumentation angående patientens munhälsa bidrog till att omvårdnadsåtgärder och uppföljning var ofullständiga. Ett bedömningsinstrument för munstatus finns utarbetat, men är inte integrerat i omvårdnaden. Detta visar på att samarbetet bör öka mellan tand- och sjukvård på vårdavdelningar. Vidare forskning angående patienters munhälsa på vårdavdelningar bör utvecklas då den nuvarande är otillfredsställande och behöver uppmärksammas av vårdpersonal.

Att vara ute i naturen och utöva friluftsliv är bra för både kropp och själ och kan generera stora hälsovinster hos befolkningen. Därför är det extra viktigt att man planerar för friluftsliv så det kan användas av befolkningen så ofta de vill och att det erbjuder olika slags aktiviteter och miljöer som passar så många individer som möjligt. Denna studie fokuserar på att undersöka hur en organisation arbetar utifrån prioritering, effektivitet och hållbarhet för att främja en kommuns friluftsliv. Tre personer som arbetar med att planera och genomföra projekt för att främja friluftslivet har deltagit i studien genom att ställa upp på intervjuer samt delat med sig av relevanta dokument som underlättat datainsamlingen. Organisationen som undersöks i denna studie heter Billingens ekonomiska förening och den arbetar för att främja friluftslivet i Skövde kommun. Studiens resultat visade att Billingens ekonomiska förening planerar och genomför projekt som främjar till friluftsliv med god prioritet, effektivitet samt hållbarhet. Dock med sämre fokus på hållbarhet som visades genom informanternas åsikter som skildes åt vid denna punkt. Det teoretiska ramverket som används i studien är egenstrukturerat eftersom det idag inte existerar ett som uppfyller studies syfte. Ramverket har tre utgångspunkter vilka är prioritering, effektivitet och hållbarhet.

Titel: Social marketing: Konsumenters prioritering av funktionella och symboliska värden kopplade till konsumtionen av nötkött.   Författare: Ahl Niklas, Foong Yingwai, Mörk Victor   Handledare: Henrik Sällberg   Institution: Managementhögskolan, Blekinge Tekniska Högskola   Kurs: Kandidatarbete i Företagsekonomi, 15 högskolepoäng   Syfte: Uppsatsens syfte är att analysera under vilka omständigheter social marknadsföring påverkar konsumentens prioritering av funktionella och symboliska värden kopplade till konsumtionen av nötkött.   Metod: Enkätundersökning med uppföljningsintervjuer riktade till de tre segmenten; regelbundna nötköttkonsumenter, flexitarianer och vegetarianer. Dessa segment utgör konsumenter och icke konsumenter av nötkött. De konsumenter som medvetet valt att begränsa eller avstå från att konsumera nötkött måste ha grundat sitt beslut på skäl som inte är religiösa.   Slutsatser: Det finns förutsättningar för att påverka konsumtionen av nötkött genom social marknadsföring. Slutsatsen grundas på att samtliga segment primärt baserar sin konsumtion på sociala informationskällor samt att det fanns tendenser till att respondenter inom segmentet för flexitarianer både påverkade och blev påverkade av omgivande konsumenters konsumtionsbeteenden.   Nyckelord: Social marknadsföring, nötköttkonsumtion, konsumtionsbeteende
Title: Social Marketing: Consumers’ priorities of functional and symbolic values with regards to consumption of beef.   Authors: Ahl Niklas, Foong Yingwai, Mörk Victor   Supervisor: Henrik Sällberg   Department: School of Management, Blekinge Institute of Technology Course: Bachelor’s thesis in Business Administration, 15 credits   Purpose: Purpose of this paper is to analyze the circumstances under which social marketing affect the consumer's priority of functional and symbolic values with regards to the consumption of beef.   Method: Written survey followed by interview session with focus on the three different segments of regular consumers of beef, flexitarians and vegetarians. These segments include both consumers and non- consumers of beef. All respondents who activly chose to restrict or refrain beef consumption has to base their decision on reasons which are other than religious.   Results: This paper found possible situations where social marketing influenced the consumer behaviour with regard to beef consumption. This conclusion is based on the fact that all segments included in this paper mainly based their consumer behaviour on social information sources. The result also showed a tendency for the respondents in the segment of flexitarians to both influence and to be influenced by each other's consumer behavior.   Keywords: Social Marketing, Consumption of Beef, Consumer behaviour

Klimatkrisen är idag en stor samhällsfråga som berör den hållbara utvecklingen i världen och Sverige. Bostäder och service står för 40% av Sveriges slutliga totala energianvändning. På senare tid har det blivit vanligare att miljöcertifiera byggnader, där certifieringen Miljöbyggnad är den mest förekommande. I Sverige är det totala marknadsvärdet för fastighetsbeståndet cirka 10 804 miljarder kronor. En betydande storlek om jämförelse görs med Sveriges BNP år 2017 på cirka 4 600 miljarder kronor. Vidare har det framgått från tidigare studier att miljöcertifierade byggnader har ett högre marknadsvärde kontra konventionella byggnader. Värderare har med andra ord ett stort ansvar att prissätta fastigheter korrekt där flera tidigare studier gjorts kring dem bakomliggandende hårda faktorerna som hyresnivå, vakans, driftkostnad, riskpremie och deras påverkan på marknadsvärdet. Vidare finns studier som indikerar att mjuka faktorer som inomhusklimat, strävan efter minskad klimatpåverkan, hälsa, estetik, social status, kvalitet på byggnad, varumärke och säkerhet har en inverkan på marknadsvärdet. Vad som inte undersökts är hur dessa faktorer prioriteras av fastighetsvärderarna. Denna studie syftar till att undersöka dem mjuka värdena med inverkan på värderingen avMiljöbyggnads-certifierade fastigheter samt hur fastighetsvärderare prioriterar dessa vid en värdering. Genom att först granska tidigare studier skapades en förståelse för dem mjuka faktorerna och dess kopplingar till värdering. Därefter utgjordes studien av en enkätundersökning som besvarades av fastighetsvärderare från banker samt olika fastighets- och rådgivningsbolag. Där värderarna fick poängsätta de olika mjuka faktorernas prioritet. Enkätsvaren jämfördes därefter genom medelpoäng och korrelation för att få en generell uppfattning av fastighetsvärderarnas inställning och likheterna mellan de mjuka faktorernas prioritering. Resultatet från enkätstudien visar att den genomsnittliga fastighetsvärderaren prioriterar de mjuka faktorerna enligt följande, 1) kvalitet på byggnad, 2) varumärke, 3) estetik, 4) säkerhet,5) strävan efter minskad klimatpåverkan, 6) social status, 7) ljuskvalitet, luftkvalitet och termisk kvalitet (delad prioritering) och sist 8) hälsa.
The climate crisis is today a major societal issue that affects sustainable development in the world and Sweden. Housing and services account for 40% of Sweden’s final total energy use.In recent times, it has become more common to certify buildings environmentally, where the certification Miljöbyggnad is the most common. In Sweden, the total market value of the property portfolio is approximately SEK 10,804 billion. A significant size if we were to compare with Sweden's GDP in 2017 of approximately SEK 4,600 billion. It has emerged from previous studies that environmentally certified buildings have a higher market value compared to conventional buildings. In other words, valuers have a great responsibility to appraise properties correctly where several previous studies have been done on the underlying hard factors such as rent level, vacancy, operating costs, risk premium, and their impact on market value. Furthermore, some studies indicate that soft factors such as indoor climate, the pursuit of reduced climate impact, health, aesthetics, social status, quality of building, brand and safety have an impact on the market value. What has not yet been investigated is how these factors are prioritized by the property valuers. This study aims to examine those soft values with an impact on the valuation of Miljöbyggnad certified properties and how property valuers prioritize these in a valuation. By first reviewing previous studies an understanding of the soft factors and their links to valuation was created. Subsequently the study consisted of a survey that was answered by property valuers from banks and various real estate and consulting companies. Where the valuers had to score the priority of the various soft factors. The survey results were then compared through average scores and correlation to get a general idea of the property valuers attitude and the similarities between the prioritization of the soft factors. The result of the survey shows that the average property appraiser prioritizes the soft factors as follows: 1) quality of building, 2) brand, 3) aesthetics, 4) safety, 5) the pursuit of reduced climate impact, 6) social status, 7) light quality, air quality and thermal quality (shared priority) and finally 8) health.

Sejdijaj, B och Koxha, D. Att prioritera bland prioriteringar.En kvalitativ studie om hur socialsekreterare upplever sin arbetsbelastning samt hur de hanterar denna. Examensarbete i Socialt arbete 15 Högskolepoäng. Malmö högskola: Fakulteten för hälsa och samhälle, institutionen för Socialt arbete 2015Arbetet syftar till att undersöka hur socialsekreterare upplever sin arbetsbelastning samt hur de hanterar arbetsbelastningen när den blir hög. Vi formulerade tre frågeställningar utifrån vårt problemområde: Hur upplever socialsekreterarna på socialtjänsten den rådande arbetsbelastningen? Hur hanterar socialsekreteraren den höga arbetsbelastningen? Upplever socialsekreteraren att man ibland måste prioritera vid en hög arbetsbelastning och hur gör man i dessa fall? För att besvara våra frågeställningar genomförde vi sex kvalitativa intervjuer med verksamma socialsekreterare inom försörjningsstödet. Resultat visar att socialsekreterarna upplever en hög arbetsbelastning som de uppger bero på dels den höga ärendemängden och antalet arbetsuppgifter per socialsekreterare men även bristen på socialt stöd och direktiv från organisationen. För att hantera den höga arbetsbelastningen uppger respondenterna att de använder sig av olika strategier för att bemästra arbetet. Resultat visar även att respondenterna upplever att prioriteringar är en del av arbetet som socialsekreterarna måste handskas med dagligen. Nyckelord: Arbetsbelastning, Bemästring, Bemästringsstrategi, Försörjningsstöd, Hanterbarhet, Prioritering, Socialsekreterare
Sejdijaj, B and Koxha, D To prioritize among prioritiesA qualitative study on how social workers experience their workload and how they cope with it. Degree project in Social work 15 Credits. Malmö University: Faculty of health and society, Department of Social work 2015.The study aims to investigate how social workers are experiencing their workload and how they handle their workload. We formulated three questions based on our research interest: How do the social workers at the social services experience the current workload? How does the social worker cope with the high workload? Does the social worker sometimes experience the need of prioritize during a high workload, how do they cope with it in these cases? In order to answer our questions, we conducted six interviews with social workers working with economic aid. Results show that social workers experience a heavy workload as they say is due partly to the high amount of cases and amount of duties per social worker but also the lack of social support and directives of the organization. To handle the high workload respondents stated that they use different strategies to cope with the work. Results also show that respondents feel that the priorities are part of the work that social workers has to deal with daily.Keywords: Workload, Coping, Coping-strategies, Economic aid, To Manage, Priorities, Social worker

Bakgrund: Triagesystem användes för att identifiera allvarligt sjuka från mindre sjuka på akutmottagningar. En snabb och adekvat behandling var viktig för en god patientsäkerhet. En sjuksköterskas felbedömning kunde ge allvarliga konsekvenser för en patient och andra vårdsökande. Syfte: Att belysa faktorer som påverkar sjuksköterskan i sitt triagearbete på akutmottagning. Metod: En litteraturöversikt gjordes och 18 resultatartiklar inkluderades. Analysarbetet inspirerades av kvalitativ innehållsanalys och resulterade i 4 kategorier och 13 underkategorier. Resultat: Sjuksköterskans triagearbete påverkades av färdigheter, personliga egenskaper, organisation och tillgång till information. Diskussion: Få sjuksköterskor hade utbildning i triage vilket borde uppmärksammas mer med tanke på att ett stort antal patienter söker till akutmottagningar varje dag. Sjuksköterskor borde utgå ifrån gemensamma riktlinjer för att patienter skall behandlas lika oberoende vilken akutmottagning de söker vård på. Slutsats: Erfarenhet, utbildning, kommunikation, intuition, självtillit, arbetsbelastning, arbetsteam, arbetsuppgift, triageskala, helhetsbedömning, initial bedömning, objektiv- samt subjektiv data påverkade triagebedömningen. Troligen förekom en samverkan mellan dem vilket gjorde området komplext.

Eftersom intressenter kräver insyn i företags miljöarbete är detta viktigt att kommunicera. Företag kan inte kommunicera likvärdigt med samtliga intressenter varför de primära bör prioriteras och kommunikationsstrategi bör ses över. För kommunala bostadsföretag är miljömedvetenhet viktigt i och med det samhällsansvar och miljöpåverkan de har. För dessa är också kommun och ägare, som vanligtvis är två olika intressenter, samma interna aktör. Syftet är att undersöka hur ett kommunalt bostadsbolag förhåller sig till sina primära interna och externa intressenter vad gäller miljömedvetenhet. Detta görs genom att undersöka hur företaget bör prioritera och kommunicerar miljömedvetenhet till sina intressenter. Intervjuer med anställda från ett bostadsbolags huvudkontor analyserades tillsammans med sekundärdata och teori. I undersökningen framkom att ägare bör prioriteras högst, sedan investerare och resterande intressenter lika. Informationsstrategi användes för samtliga intressenter. Involveringsstrategi användes för de interna och en extern. De sistnämnda hade den närmaste relationen till företaget varvid samband påvisades mellan närhet och involveringsstrategi.

The concept of sustainable development is a challenge that demands cooperation from all levels of society for it to be successful. The focus for this thesis is how politicians within the local councils understand the concept of sustainable development and how they implement it in political decision-making. The basis for the study is a questionnaire that was distributed to 303 local politicians in three municipalities of varying size in Southern Sweden. The study concentrates on departments within the local councils that are directly connected to the Swedish environmental law and the Swedish planning and construction law. One of the primary goals with the aforementioned laws is the achievement of sustainable development within one generation. The outcome of the study was that over half of the local politicians could correctly define sustainable development according to the World Commission on Environment and Development’s (WCED) definition. Two thirds of them prioritised the concept and were motivated to take it into serious consideration when making political decisions. With regard to the local councils documentation for decision-making, the respondents were not in agreement as to whether clear associations to sustainable development and the Swedish environmental objectives were present. The study also revealed both statistical differences and correlations in relation to several statements regarding aspects of sustainable development. Further education within sustainable development and clearly defined connections to documentation from the local councils can conceivably increase its acceptance and integration amongst local politicians.
Begreppet hållbar utveckling är en utmaning som kräver samarbete från alla nivåer i samhället för att det ska lyckas. Det innebär tre olika dimensioner som ska samstämmigt och ömsesidigt stödja varandra. Hänsyn måste tas till ekonomiska, miljömässiga och sociala dimensioner för att främja en hållbar utveckling. Många av de slutgiltigt offentliga besluten gällande verksamheter som påverkar medborgarnas vardag ligger hos kommunerna. Dessa kommuner styrs av politiker vars påverkan, genom sina beslut, på samhället är mycket omfattande. Fokus på denna uppsats ligger på hur de kommunala politikerna uppfattar begreppet hållbar utveckling och hur de integrerar begreppet hållbar utveckling i sitt politiska beslutsfattande. Utgångspunkten för studien är en enkät som delades ut till 303 lokala politiker i tre kommuner av varierande storlek i södra Sverige. Studien koncentrerar sig på avdelningar inom kommuner som är direkt kopplade till Miljöbalken (SFS 1998:808) och Plan- och bygglagen (SFS 2010:900). Ett av de primära målen med de ovan nämnda lagar är att uppnå en hållbar utveckling inom en generation. Resultatet av studien visade att över hälften av de undersökta förtroendevalda kunde definiera hållbar utveckling på ett korrekt sätt och enligt världskommissionen för miljö och utvecklings (WCED) definition. Två tredjedels av respondenterna prioriterade begreppet högt och integrerade det i sitt beslutsfattande. När det gäller beslutsunderlagen, framtagna av kommunala tjänstemän, ansåg större delen av respondenterna att tydliga kopplingar till hållbar utveckling eller de nationella miljömålen inte fanns. Vidare visade det sig även att en signifikant statistisk skillnad förekom i hur de olika åldersgrupperna upplevde kopplingar till de ovannämnda aspekterna. Ytterligare statistiskt säkerställda skillnader och samband uppkom i förhållande till påståenden gällande olika dimensioner av hållbar utveckling. Vidareutbildning inom hållbar utveckling och tydligt definierade kopplingar till hållbar utveckling, de nationella miljömålen och kommunala handlingsplaner kan möjligtvis öka begreppens integration och uppfattning bland de förtroendevalda.

Syftet med undersökningen är att analysera varifrån nyheterna har sitt ursprung och hur återanvändandet av nyheter ser ut i fyra av de största riksmedierna under en arbetsvecka. De fyra medier som ingår i undersökningen är Svenska Dagbladet, Dagens Nyheter, Sveriges Televisions Rapport och Sveriges Radios Ekot. I undersökningen ingår 356 analysenheter och det är en kvantitativ undersökning. För att förstå och analysera resultatet har teorierna gatekeeping, mediernas kommersialisering och nyhetsvärdering använts. Undersökningens resultat visade bland annat att 27 procent av analysenheterna består av köpt eller kopierat material från nyhetsbyråer eller material som är omskrivet från andra medier. Undersökningen visar också att det är stora skillnader mellan olika medietyper. Den största andelen material från nyhetsbyråer kom från tidningarna Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet (såväl procentuellt som i absoluta tal). Både Ekot och Rapport hade en betydligt lägre frekvens byråmaterial som de hänvisade till. Såväl radio- som tv-materialet är det ofta svårt att hitta ursprunget till, därför faller mycket material under ”går ej att avgöra”.

Background: Risk Management plays an important part of the enterprises strategic business activity. Efficient Risk Management will secure the businesses survival, assets and creates market advantages. The interest of information security has consequently gained in Swedish corporations. Corporations have realized the importance of the information which is stored in the IT systems. IT is the tool for businesses future progress and growth and therefore a source of risks. For managing these risks standards and frameworks are needed. To what extent are information security standards and frameworks used in Swedish organizations? Are information security integrated with operational Risk Management?

Purpose: The purpose of this study is to identify the Risk Management regarding information security in the studied organizations and to recognize the priority of information security.

Method: The main part of this study is based on case studies including four Swedish organizations, with the purpose to identify the Risk Management regarding information security in these organizations. The study is also added with a complementary survey carried out on Large Cap corporations on the Nordic exchange. The later survey will create a more general apprehension.

Conclusions: Findings shows that the Swedish organizations have realized the importance of standards and frameworks and the accompanying benefits. The main elements for using standards and frameworks are - better control, identification of business opportunities and gained security. The findings also suggested that the organizations should invest more resources in integrating information security with Risk Management and on the executive management involvement.

Introduction: When in care, patients are assessed and prioritised throughout the whole process of care, but to perform these assessments is a complex task. The emergency dispatch center performs the assessment and prioritise the patient over the phone, and do not see them in person. Often it is not even the patients themselves that are on the other end of the line. The ambulance nurse meets their patient when the assessment is made and all senses can be utilized. The purpose of the ambulance nurse assessment is that the patient should receive the best care upon arrival in the pre-hospital care and further in the chain of care. It is desirable that there is a connection between the assessments between the assessments that are made in the pre-hospital chain of care, despite that they have different purposes. Today a tendency to contact the emergency dispatch center prevails, and a general increase of ambulance assistance compared to earlier years can be seen in Sweden. However, the number of ambulance resources are limited and can in the long run become a problem for patient safety. Seriously ill patients must not be overlooked, and therefore correct assessments must form the foundation for those assessments that are being made across the whole chain of care. A well functioning pre-hospital chain of care is of significant importance for patient's security and for the following process of care. Aim: The aim of the study was to investigate what differences and associations that exists between the emergency dispatch centers' assessment of the level of care priority and those from the ambulance nurse. Method: A quantitative study with a retrospective design. In total, 638 alarms were analysed via data from an ambulance operation in the south of Sweden. The result was accounted for by statistical analysis. Result: The result showed a weak connection between the prioritisation performed by the emergency dispatch center compared to that performed by the ambulance nurse. In order to strengthen the  validity of the study, the ambulance nurse different assessments (CUPS and RETTS-triage) were also compared which showed a relatively strong association. Conclusion: The comparison between the emergency dispatch center's assessment and the ambulance nurse assessment of the patients can be seen as problematic since they have different preconditions an purposes. The assessments are and should be different and a certain degree over-priorities has to be accepted in order to ensure that acute ill patients not should be overlooked. A stronger connection between these two in order not to endanger patient safety is however desirable.
Introduktion: Inom vården bedöms och prioriteras patienter genom hela vårdprocessen men att utföra dessa bedömningar är en komplex uppgift. Larmcentralen utför bedömningen och prioriterar patienten via telefon och träffar inte fysiskt någon patient. Ofta är det inte ens patienten själv som ringer. Deras prioritering har till syfte att rätt patient ska få hjälp av ambulanssjukvård i rätt tid. Ambulanssjuksköterskan möter sin patient när bedömningen görs och alla sinnen kan användas. Syftet med ambulanssjuksköterskans bedömning är att patienten ska få rätt vård i rätt tid både prehospitalt och vidare genom vårdkedjan. Att det finns ett samband mellan de bedömningar som görs i den prehospitala vårdkedjan är önskvärt trots att de har olika syfte. Det råder idag större benägenhet att kontakta larmcentralen och begära ambulanssjukvård än tidigare år och en generell ökning kan ses i Sverige. Dock är antalet ambulansresurser begränsade och kan i slutänden bli ett problem för patientsäkerheten. Svårt sjuka patienter får inte förbises och därför måste korrekta bedömningar ligga till grund för de beslut som fattas genom hela kedjan. En väl fungerande prehospital vårdkedja är av stor betydelse för människors trygghet och hela den efterföljande vårdprocessen. Syfte: Syftet med studien var att se vilka skillnader och samband som fanns mellan larmcentralens bedömning av prioriteringsnivån och ambulanssjuksköterskans bedömningar. Metod: En kvantitativ studie med retrospektiv design. Totalt 638 ambulansuppdrag granskades via data från en ambulansverksamhet i södra Sverige. Med hjälp av statistisk analys redovisades resultatet. Resultat: Resultatet visade ett svagt samband mellan den prioritering som utförs av larmcentralen jämfört med ambulanssjuksköterskans bedömning. För att stärka studiens validitet jämfördes också ambulanssjuksköterskans olika bedömningar (CUPS och RETTS-triage), vilket visade på ett relativt starkt samband. Slutsats: Jämförelsen mellan larmcentralens prioritering och ambulanssjuksköterskans bedömning av patienten kan ses som problematisk eftersom de har olika förutsättningar och syfte. Bedömningarna är och ska vara olika och viss överprioritering måste accepteras för att akut sjuka patienter inte ska förbises. Önskvärt är dock ett starkare samband mellan dem för att inte äventyra patientsäkerheten utan alla patienter får rätt vård i rätt tid.

Varför människor väljer att färdas i vissa miljöer är mer komplext än enbart avståndet dit. Miljöns olika aspekter måste därför kartläggas för att sedan jämföras för att tydliggöra vart utvecklingen ska ske, samt hur gestaltningen för den urbana miljön ska formas. Arbetets syfte är att klargöra vilket av de fyra utvecklingspotentiella områden efter resultat från projektet Jämtlandstråket, som bör prioriteras för att främja tågpendligen i Brunflo. Östersunds kommun har döpt dessa fyra områden till luckor. Brunflo ingår i Östersunds kommun som har som mål att växa från 60 000 invånare till 65 000 invånare till år 2040. Att utveckla ett stationssamhälle påverkar inte kringliggande tätorter negativt utan tvärtom. Tillväxten ökar hos befolkningen inom ett stationssamhället som utanför, vilket gör arbetet viktigt för att förstå vilken av de fyra luckorna som bör prioriteras för vidareutveckling. Genom två faser har arbetet analyserats för att bidra med underlag för beslutfattande av lucka och urban utformning. Den utredande fasen ger relevant information om Brunflos historia, Brunflo idag och vad som väntar i framtiden. Hur de olika luckorna relateras till tågstationen och i viss mån även centrumområdet i Brunflo och vad de olika luckorna har för styrkor, svagheter, möjligheter och begränsningar jämförs. För att bidra med en effektiv markanvändning sammanfattas resultatet därefter i påverkandefaktorer och effekter för vidare gestaltning och poängsättning efter planindikatorer. Resultatet blev att lucka 2 har störst utvecklingspotential för att främja tågpendligen, främst för dess färdrutts koppling till aktiviteter, närhet till centrumområdet och effektivitet i tid. Färdrutter har undersökts genom en platsanalys med noteringar av upplevelser i gaturummen mellan tågstationen och luckorna. Litteraturstudien visar att lucka 2 främst bör utgöras av bostäder men även erbjuda varierade funktioner. Genom förtätning av Brunflo kan stationssamhällets hållbarhet ökas socialt, ekonomisk och ekologiskt. Då fler uppmuntras att resa kollektivt eller via tåg, ökar den ekologisk hållbarheten. Fler lokaler erbjuds verksamheter inom Brunflo vilket ger en stärkt ekonomi och närhet till aktiviteter. Detta ökar attraktiviteten och den sociala hållbarheten med bland annat varierade bostadsformer och närhet till hälsoscentral. Den andra fasen är den gestaltande fasen där placeringen av en ny kvarterstruktur har in uerats av referensprojekt som bostäderna på Fiskvägarna, Stationssamhället Västra Roslangs-Näsby och studentbostäder Campus LTU tillsammans med en synlighetsanalys för att stärka orienterbarheten. Nyckelorden för gestaltningen är tillgänglighet och attraktivitet som identiferades som återkommande ledord från den utredande fasen. Resultatet redovisas med visionsbilder, gatusektioner och en upplevelselinje för färdrutten från lucka 2 till tågstationen. Gång- och cykelvägarna förstärks med tydligare kopplingar till kulturrika områden, busshållplatser, landmärken, belysning och er sittplatser.

Detta arbete undersöker hur intresset för naturkunskap påverkas av lärares prioriteringar av ämnesstoffet. Fokus i detta arbete ligger på lärarens inställning till artkunskap. Vi tittar också närmre på hur naturundervisningen går till och vad som kan ligga bakom lärarens val. Data i denna undersökning har inhämtats under intervjuer med sju lärare som undervisar i naturkunskap och/eller biologi antingen i grundskolans senare år eller på gymnasiet.

Studien visar att naturundervisningen påverkas i mindre grad av lärarens eget intresse men däremot i hög grad av vad lärarna tror eleverna är intresserade av.

Det finns en fara i att prioritera undervisningen efter elevers intresse, då eleverna inte kan hållas ansvariga för konsekvenserna av dessa val. Det är inte lärarens huvuduppgift att göra lektionerna roliga, utan att ge eleverna en god demokratisk grund och insikt om hur deras egna handlingar påverkar dem själva och naturen omkring oss. Lärare har ett stort ansvar över hur stoffet presenteras och vilka undervisningsmoment som läggs i fokus. Läraren kan sedan lägga upp undervisningen efter elevernas individuella behov och där bedriva en demokratisk verksamhet.

Vi tror att ett större fokus på artkunskap kan väcka elevernas engagemang för den biologiska mångfalden och i ett vidare perspektiv hållbar utveckling.

In Halland, agriculture is the major source of eutrophication of water. In the study, synoptic sampling were performed in the three watercourses Nyrebäcken, Skintan and Vinån all located in the county of Halland. Sampling occurred during the period February to May on three occasions with different flow rates: high, low and base flow. Samples were taken in the mainstream and tributaries with intention to show how big the impact of eutrophication it is in the water and  to assess the impact of the tributaries The results show that all watercourses are affected by eutrophication. Nyrebäcken has the highest concentrations of nitrogen and phosphorus in the mainstream, then Skintan and last Vinån. Vinån is much less affected by phosphorus than the other watercourses, which may depend on the surrounding landscape and that the edges of the watercourse are less steep than at Nyrebäcken and Skintan. The concentration in the tributaries varies widely, from low concentrations to extremely high. In all watercourses there are tributaries that have a big impact on the mainstream, just as there are tributaries that have a small impact. The concentration also varies with the different flows and in generally the highest concentrations of nitrogen and phosphorus are measured during high flow. To estimate the impact of the tributaries the results of total nitrogen and total phosphorus have been classified according to classification system previously used in Sweden. The classification means a rating from 1 to 5 where 1 is the lowest and 5 the highest. The classification has been made for each tributary in the respective watercourses at different flows. The mainstream was classified according to the mean of all sample points in the mainstream at the respective flow. Sampling was only done on three occasions during a short period and to improve the results further sampling have to be done.

If cooling towers are poorly maintained there is a risk of microbial growth such as Legionella which in turn might spread via aerosols and infect humans. This may lead to an outbreak of legionnaires’ disease. The purpose of this study was to highlight the risks of Legionella and cooling towers along with investigating the legal responsibility of businesses and supervision authorities in this regard. The study also investigated whether business should be obligated to register their cooling towers at supervising authorities. The study was partly based on a survey which was sent to Sweden’s 290 municipalities and 21 county administration boards to investigate their knowledge regarding Legionella and cooling towers and if they had inventoried which of their facilities that uses cooling towers. The results of the survey showed that 16% of the municipalities and none of the county administration board had inventoried which of their facilities that uses cooling towers. Half of the municipalities do not have any knowledge if any of their facilities uses cooling towers. Moreover, 45% of the municipalities and 30% of the county administration boards consider that business should register their cooling towers. The results showed that many of Sweden’s municipalities and county administration boards have shortcomings in their knowledge and supervision. Legislation and priorities need to be assessed and regulatory guidance from the Public Health Agency of Sweden is necessary for future progress.

Syftet med studien är att undersöka vilka faktorer som påverkar konsumenternas val av leveransalternativ och varför dessa blir avgörande i konsumenternas sista milen val. Enligt tidigare forskning är sista milen leveranserna e-handelns minst hållbara del men som samtidigt också har störst potential att förändras till att bli mer hållbar. Något som kan ske genom olika påverkansfaktorer vilket kan få konsumenter att välja hållbart. En mix av kvalitativa metoder används vilken innehåller tre olika delstudier - skrivbordsstudie, semistrukturerade intervjuer och fokusgrupper. Studien genomförs inom e-handelsområdet i Sverige. Resultatet visar att ett antal faktorer blir avgörande för konsumenternas hållbara val i SML, varav kunskap och information ses som den främsta bristen vilken måste förbättras. Resultatet visar även på motstridigheter mellan teori, företag och konsumenter. Studien visar då på att konsumenterna inte besitter den hållbarhetsprioriteringen som teorin påstår. Detsamma gäller för företagen där endast 20 företag av de 100 främsta e-handelsföretagen i Sverige erbjuder ett hållbart leveransalternativ i SML. Det framgår ur studien att det krävs mer, tydligare och lättförståddinformation kring hållbarheten i SML. Däremot behöver denna information kommuniceras före, under och efter konsumentens köp.
The purpose of the study is to examine which factors influence consumers’ choice of delivery alternatives and why these factors become decisive in consumer’ last mile choices. According to previous research, last mile deliveries are the least sustainable part of the e-commerce, but at the same time also have the greatest potential to become more sustainable. That can happen through various influencing factors which can get consumers to make sustainable choices. A mix of qualitative methods is used, which contains three different sub-studies - a desktop study, semi-structured interviews and focus groups. The study is carried out in the e-commerce business area in Sweden. Our findings reveal that a number of factors is decisive for consumers’ sustainable choices in SML, of which knowledge and information is seen as the main factor which must be improved. The findings also show contradictions between the theory, the companies and the consumers. The consumers do not possess the priority of sustainability that the theory claims they have. The same applies to the companies where only 20 companies out of the top 100 in the Swedish e-commerce offer a sustainable delivery alternative in SML. The study shows that more, clearer and information that is easier to understand regarding the sustainability of SML is required. On the contrary, this information needs to be communicated before, during and after the consumer's purchase. This thesis is written in Swedish.

Bakgrund: Dyspné är en subjektiv upplevelse av att inte kunna få luft och är en av de vanligaste sökorsakerna inom akutsjukvård i Sverige. Dyspné är ett symtom på en mängd olika diagnoser såsom hjärtsjukdom, lungsjukdom, Sepsis etc. För att bedöma och prioritera patientens grad av vårdbehov prehospitalt används triagesystemet; Rapid Emergency Triage and Treatment System (RETTS). RETTS är uppbyggt av två bedömningssystem, Emergency Signs and Symtoms (ESS) och vitalparametrar (VP). I vårdmötet med  patienten ansvarar  sjuksköterskan inom ambulanssjukvården för  att utföra bedömningsåtgärder enligt RETTS. För att identifiera symtom och tecken (ESS) på dyspné ingår elektrokardiogram (EKG) i bedömningen enligt RETTS. Det finns idag kunskapsluckor vad gäller följsamheten till RETTS bland ambulans sjuksköterskor. Syfte: Att undersöka vilken grad av följsamhet sjuksköterskor inom ambulanssjukvård har till bedömningsåtgärder enligt RETTS i vårdmöte med patienter som drabbats av dyspné. Metod: Kvantitativ design med ett slumpmässigt retrospektivt urval. Resultat: Etthundrasextioen patienter bedömda som dyspné granskades, medianåldern var 79 år och cirka hälften var män. Fullständiga VP togs i 92% av fallen och EKG i 43% av fallen. Vi fann inga statistiska skillnader i följsamhet beroende på kön, prio eller tid på dygnet. Patienter med tidigare hjärtsjukdom (N=58) fick oftare EKG (53%) än patienter med enbart lungsjukdom (20%, N=41) p= <0.001. Konklusion: RETTS består av två samanlagda bedömningar; VP och ESS (där EKG ingår vid dyspné). Följsamheten till VP var hög men låg till ESS p.g.a. få tagna EKG. Även bland patienter med en historia av hjärt/kärl sjukdom var följsamheten till EKG låg. Fler och större studier behövs för att fånga orsaken till fynden.

Många inom fastighetsförvaltning upplever att budgeten inte räcker till, för att tillgodose fastighetens underhållsbehov och därmed släpar underhållsåtgärderna efter vilket bidrar till att fastighetens underhållsskuld växer. I många fall är det upp till den enskilde förvaltaren att fatta beslut om vart resurserna ska gå, vilket inte alltid är det bästa tillvägagångssättet. Rapporten utförs på uppdrag av Fastighet och service vilka bär fastighetsförvaltaransvaret för bland annat vårdcentraler inom Region Uppsala. Syftet och målet är att synliggöra problematiken mellan underhållsbudget och underhållsskuld samt framställa ett verktyg som kan användas vid beslut om att prioritera underhållsåtgärder. Verktyget går ut på att en tillståndsbedömning av fastighetsbeståndet genomförs, utifrån tillståndsbedömningen tilldelas betyg till fastighetens olika system varpå historik om underhållskostnader för samtliga system inhämtas. Av underhållskostnaderna beräknas systemets bidrag till fastigheten som en kvot av systemets underhållskostnad och fastighetens underhållskostnad, vilket blir systemets viktning. Produkterna av systemens betyg och viktning summeras för att tilldela fastigheten ett tillståndsbetyg, vilket senare används som ett jämförelsetal. Verktyget sattes på prov genom en fallstudie utförd på tre vårdcentraler inom Region Uppsala. Resultatet visar att testobjekt 3 är i störst behov av underhåll.
Many in property management feel that the budget is not enough to meet the property's maintenance needs and thus a lag in the maintenance measures will arise, resulting in the property's maintenance debt growing. In many cases, it is up to the individual facility manager to decide where resources should be distributed, which is not always the best approach. The report is carried out on behalf of Fastighet och service, which bears the property management responsibility for, among other things, health centres within the Region Uppsala. The purpose and goal are to highlight the problem between maintenance budget and maintenance debt as well as to produce a tool that can be used when deciding how to prioritize maintenance measures. The tool is based on a condition assessment of the property portfolio, based on the condition assessment, grades are awarded to the property's various systems, after which a history of maintenance costs for all systems are obtained. Of the maintenance costs, the system's contribution onto the property is calculated as a ratio of the system's maintenance cost and the property's maintenance cost, which becomes the system's weighting. The product of the system's rating and weighting are summed to assign the property a condition rating, which was later used as a figure of comparison. The tool was tested by a case study conducted in three clinics in Region Uppsala. The result shows that test-object 3 is the one in most need of maintenance.

Individual Sewers in Nordmalings Municipality – Evaluation of Factors when Prioritizing Inventory Areas and Demands of Individual Sewers The purpose of this study was to examine what to consider when prioritising inventory areas for individual sewers, as well as how an inventory should be initiated in Nordmalings municipality. The information was gathered by studying legislation, documents by government agencies, maps and by conducting a questionnaire survey. The study showed that the demands on individual sewers must be separately determined in every individual case. Sewer system shall have further wastewater treatment than only septic tanks, for example an infiltration plant. The demands should be determined by the protection level of the Environmental Protection Agency's guidelines (NFS 2006:7) for small sewage systems for domestic wastewater. The areas demanding a high level of protection are sensitive to emissions from individual sewers. Such areas can for example be Natura 2000, bathing places and water that is sensitive to eutrophication. The questionnaire was sent to 85 property owners and 64 of them responded. The majority of the ones with permanent housing had septic tanks (90.5 %) and an infiltration plant (60.0 %). The questionnaire indicated that the majority of the individual sewers were acceptable but that a significant part may have serious flaws. Prioritisation of inventory areas can be based on the areas that need high level of protection. Based on these results, coastal areas in Nordmalings municipality should be prioritised for an inventory of individual sewers.

Fri lek kan ses som ett svårdefinierat begrepp som inte nödvändigtvis har en självklar plats i förskolans verksamhet. Fri lek uppfattas ofta som fri från krav, ansvar och styrning, men det finns ingen norm eller ett specifikt förhållningssätt för pedagogerna att anpassa sig till. Syftet med följande studie är att få en uppfattning om hur pedagoger förhåller sig till barns fria lek och hur de ger plats och utrymme till den. Vi har genom en enkätundersökning försökt skapa en förståelse för hur pedagoger uttrycker sin påverkan på barns fria lek och hur de uppfattar att den ska få plats i verksamheten. Enkäterna har vi analyserat genom en fenomenologisk metod där vi försökt få fram essensen av vårt insamlade material. Resultatet synliggör att pedagogernas syn och förhållningssätt till den fria leken är central eftersom det är pedagogerna som planerar både verksamhetens miljö, tid, material och regler. Studien visar att pedagogernas medvetenhet kring makt och styrning är avgörande för utrymmet den fria leken ges och för vilket handlingsutrymme barn erbjuds i förskolans verksamhet.

Betyg i Ladok 210606.

This thesis considers how an assessment method for reinvestments in the distribution grid can be designed and implemented. The assessment method was created to give long-term estimations of the amount overhead lines that could be substituted with underground cables and how to prioritize between different areas. The regulation of power grid companies was reviewed to highlight important factors for profitable reinvestments. The assessment method was implemented for overhead lines in Ellevio´s distribution grid using the database program FME and validated against real reinvestment decisions in a case study area called Sinntorp. The resulting reinvestment proposals mainly consist of replacing older grid sections and sections where expensive maintenance is planned in the future. The script show similar results as real reinvestment decisions but small differences are noticed related to the script’s hard focus on older grid sections. The script has potential to be used on Ellevio´s entire overhead line network but this requires work to complete essential data. Further validation on new areas are also desired to see if results are reasonable and if the script can be developed to consider more reinvestment factors.

Hälso- och sjukvårdens mål anger riktningen för god vård, att i varje vårdmöte bedöma och hänvisa patienten till ändamålsenlig vård på ett patientsäkert och effektivt sätt. Målet är att den vård som ges ska stödja hälsa och välbefinnande och ges på rätt vårdnivå. Tidigare forskning inom ambulanssjukvård har dock påvisat svårigheter med att svara an på patientens rätt till individuell och ändamålsenlig vård. Syftet i föreliggande studie är att undersöka patienters vårdbehov och erhållen vård för de patienter som av primärvårdsläkare remitterats till akutsjukvård och som transporteras med ambulans mellan primärvård och akutsjukhus. Studien genomfördes i en ambulansorganisation i Västsverige under 2018, som en retrospektiv journalgranskningsstudie med kvantitativ deskriptiv ansats. Journalerna valdes slumpmässigt. Resultatet påvisar att det finns en diskrepans mellan vårdbehovet och erhållen vård för patienter som av primärvårdsläkare remitterats till akutsjukvård och som transporteras med ambulans mellan primärvård och akutsjukhus. Det visade sig att ett fåtal patienter var i behov av ambulanssjukvårdens kompetens och resurser, medan majoriteten hade kunnat få en mer ändamålsenlig vård inom primärvård. Resurserna nyttjas inte på ett optimalt sätt för vård på rätt nivå, då patienter transporteras i ambulans utan vårdbehov. Nuvarande prioriteringar avseende vårdkedjan vårdcentral-larmcentral-ambulans-sjukhus är ett hot mot patientsäkerheten, samhällsekonomin och miljön. Studiens kliniska implikationer rekommenderar gemensam vårdutveckling för primärvård och akutsjukvård, till exempel transportordinationer, en vård med patientperspektiv och samsyn som motverkar stuprörsorganisationer.

Var femte patient på akutmottagningen söker vård på grund av akut bröstsmärta, om smärtan misstänks vara kardiellt utlöst skall patienten utredas för hjärtinfarkt. På akutmottagningen skall sjuksköterskan skyndsamt fatta beslut om vilken patient som är i störst behov utav medicinsk bedömning av läkare för att minimera risk för framtida komplikationer för patienten. Symtombilden vid hjärtinfarkt skiljer sig vilket försvårar sjuksköterskans initiala bedömning och det finns differentialdiagnoser som inte kräver omgående vård. Syftet med studien är att kartlägga vilka faktorer som påverkar sjuksköterskans prioritering och triagering vid misstänkt hjärtinfarkt på akutmottagning. Examensarbetets metod är en litteraturöversikt och inkluderar åtta artiklar med kvantitativ ansats. Resultatet visar att det kan föreligga faktorer som påverkar triageprioritet. Kvinnligt kön, hög ålder samt frånvaro av bröstsmärta förefaller kunna leda till lägre triageprioritet. Ankomst till akutmottagningen via ambulans samt förekomst av riskfaktorer för hjärtinfarkt kan kopplas till högre triageprioritet. Sjuksköterskan kan ha en förförståelse som påverkar triagebedömningen men genom diskussion och reflektion kan fördomar åskådliggöras och understödja sjuksköterskans beslut. Genom att beakta särskilda patientgrupper som tenderar att undertriageras säkerställs jämlikheten i vården.

Syftet med studien är att få veta om rektorer och lärare tycker att det är viktigt med ett pedagogiskt ledarskap i skolan. Många studier har visat att pedagogiskt ledarskap kan bidra till bättre klimat för eleverna. År 2011 fick gymnasieskolan en ny läroplan där Skollagen säger att det pedagogiska ansvaret vid en skola ska ledas av rektor. Det innebär att rektorn tilldelats en ny roll som ledare. I forskningssammanhang finns bevis för att en skolledare måste koncentrera sig mer på kärnverksamheten i skolan. det innebär att hen ska vara en lärarande ledare och lägga koncentrationen på ett elevaktivt arbetssätt. För att få veta om det har blivit så finns i arbetet kvalitativa observationer och intervjuer med tre rektorer och intervjuer med tre lärare från den kommunala gymnasieskolan. Samtliga fick samma frågor  som handlade om rektorns arbete. Metoden som använts är från början är hermeneutiskt som efter en tid övergavs till förmån för grounded theory. Resultatet har visat att rektorer sällan arbeter pedagogiskt på gymnasiet. Orsaken är brist på tid, utbildning och att rektorer tror att de måste klara alla arbetsuppgifter själva. Problemet med ledarskapet i skolan är globalt och många länder samarbetar inom OECD för att hitta nya arbetssätt att leda skolan i det föränderliga samhälle som världen står inför.
The aim of this study is to establish whether or not headmasters and teachers feel that pedagogical leadership in a school is important. Many studies have shown that pedagogical leadership can contribute to a better climate for the pupils. In 2011 the upper secondary schools were given a new curriculum in which headmasters became legally responsible for the pedagogical leadership of their school. That meant that the headmaster was given a new role as leader. Research would seem to indicate that a headmaster needs to concentrate more on the core activity of the school. This means that he/she must be a pedagogical leader and must concentrate on promoting a pupil-active methodology. In order to ascertain whether or not this has been the case qualitative observations and interviews with three headmasters from the municipal upper secondary school have been carried out. All three were given the same questions the work of headmasters. The method used from the start was hemeneutic; this was then replaced by grounded theory. Results show that headmasters in the upper-secondary school seldom work in a pedagogical manner. The reasons given were lack of time, lack of training and a fact that headmasters believe that they must do all working tasks themselves - The problem of leadership sin schools is global and many countries are cooperating within OECD to find new ways to lead schools in the changeable societies the world is faced with.

The water and sewage system is classified as a necessary social function in Sweden. In order to obtain a functional system with acceptable amounts of malfunctions, continuous maintenance and renewal by replacing existing pipes where life expectancy is considered exhausted. The rate of change can be defined as the renewal. The majority of Sweden's pipeline networks were built in the 60s and 70s, and the renewal pace has remained low since then, in relation to the service life of the pipeline. If the renewal pace is too low for a long period of time, future difficulties can arise because pipes ages faster than the renewal pace. Many municipalities in Sweden have maintenance and renewal plans to achieve goals such as increasing/maintaining customer service for water and sewage system. At the renewal planning for each municipality, a tool published by Svenskt Vatten can be used to estimate the general renewal need for the entire municipality. The tool is for instance based on year of installation, pipe material and length of the pipe length in the system. A general renewal need provides a good overall measure of the municipality's need, but it does not make it easier to prioritize internal renewal. The purpose of this thesis was to provide a method for determining where the resources in a municipality should be placed in order to maintain or increase customer service regarding water services connected to wiring networks. The method is based on a prioritization that was carried out by combining customer service and the water management system's condition. In this study, the method of prioritization was applied in a case study at the municipality of Boden. To identify the condition of the pipe network, several different influencing factors have been analysed to identify critical areas. An area-based valuation model has been developed based on a Swedish valuation model from 2007. The results showed correlation between leakage frequency on the water pipeline network and various influencing factors such as soil types, pipe materials and construction year. A method has been developed to help municipalities to compile the influencing factors that are critical to that particular municipality based on the information available in the municipality. A methodology for how municipalities can compile operational disturbances and illustrate these with a map-based independent database have also been developed. An area-based valuation model was developed to enable assessment of customer service independent municipality and its resources. In this tool, the municipality itself is able to determine the importance of parameters. The valuation of customer service was based on the number of customers affected, building, length of the pipes and malfunctions reports. However, these parameters are not linked to synergy or critical wires based on a social perspective. The valuation model should therefore be supplemented with an assessment of the consequences of interference. A conclusion from the case study was that the entire municipality's main management network showed increased trends in leakage rates. Trends also showed that customer satisfaction in the majority of areas is falling over time, based on results from site evaluation. A recommendation was made to the municipality in the case study in which areas renewal should be prioritized over the coming five years based on the valuation of customer service and management condition.
Vatten- och avloppssystemet klassas som en nödvändig samhällsfunktion i Sverige. För att erhålla ett funktionellt system med acceptabla mängder driftstörningar krävs kontinuerligt underhåll och förnyelse i form av utskiftning av befintliga ledningar där livslängden anses förbrukad. Takten utskiftning kan definieras som förnyelsetakten. Majoriteten av Sveriges ledningsnät byggdes under 60–70 -talet och förnyelsetakten har förblivit låg sedan dess, i förhållande till ledningsnätets livslängd. Om förnyelsetakten är för låg under en för lång tid kan framtida svårigheter uppstå eftersom ledningar åldras snabbare än förnyelsetakten. Många kommuner i Sverige har underhåll- och förnyelseplaner för att uppnå mål som exempelvis att öka/bibehålla kundservice för vatten och avloppsledningsnätet. Vid förnyelseplaneringen för respektive kommun kan ett verktyg användas som publicerats av branschorganisationen Svenskt Vatten för att uppskatta behovet av generell förnyelsetakt för hela kommunen. Verktyget är bland annat baserat på anläggningsår, ledningsmaterial och längd på ledningarna i systemet. En generell förnyelsetakt ger ett bra helhetsmått över kommunens behov av insatser men det underlättar inte hur den interna förnyelsen skall prioriteras. Syftet med detta examensarbete var att ta fram en metod för hur man kan bestämma var resurserna i en kommun ska placeras för att bibehålla eller öka kundservice rörande vattentjänster kopplade till ledningsnät. Metoden baseras på en prioritering som utfördes genom att kombinera kundservice och vattenledningsnätets kondition. I denna studie tillämpades prioriteringsmetoden i en fallstudie på Boden kommun. För att identifiera ledningsnätets kondition har flera olika påverkande faktorer analyserats för att identifiera kritiska områden. En områdesvis värderingsmodell har utvecklats baserad på en svensk värderingsmodell från 2007. Resultaten visade korrelation mellan läckfrekvens på vattenledningsnätet och olika påverkande faktorer såsom jordart, ledningsmaterial samt anläggningsår. En metod har framtagits för att hjälpa kommuner att sammanställa vilka påverkande faktorer som är kritiska för just den kommunen baserat på den informationen kommunen kan tillgå. En metodik för hur kommuner kan sammanställa driftstörningar och illustrera dessa med ett kartverktyg oberoende databas har även framtagits. En områdesvis värderingsmodell utvecklades för att möjliggöra bedömning av kundservice oberoende kommun och dess resurser. I detta verktyg har kommunen själv möjlighet att bestämma parametrars vikt. Värderingen av kundservice baserades på antal kunder som påverkas, fastigheter, ledningslängd och driftstörningsrapporter. Dessa parametrar är dock inte kopplade till samordningsvinster eller kritiska ledningar utifrån ett samhällsperspektiv. Värderingsmodellen bör därför kompletteras med bedömning av konsekvens av störningar. En slutsats från fallstudien var att hela kommunens huvudledningsnät visade på ökande trender avseende läckfrekvens. Trenderna visade även att kundnöjdheten i majoriteten av områdena sjunker över tid, baserat på resultat från områdesvärderingen. En rekommendation togs fram för kommunen i fallstudien för i vilka områden förnyelse bör prioriteras de kommande fem åren baserad på värderingen av kundservice samt ledningskonditionen.

En stor bidragande faktor till klimatförändringarna uppges vara transportsektorn och sektorns utsläpp av växthusgaser. På grund av detta är det viktigt att transportsektorn arbetar för att bli mer hållbar. Generellt sett uppges företagen i samhället vara särskilt viktiga aktörer gällande hållbarhetsarbetet. Vad begreppet hållbarhet betyder råder det däremot delade meningar om, vilket vidare kan ses bidra till att förutsättningarna för företagen att kunna arbeta hållbart minskar.  Syftet med denna undersökning är att belysa hur olika transportföretag prioriterar hållbarhet och hur transportföretagen ser på sina förutsättningar att kunna prioritera hållbarhet. Studien baseras på tre olika sorters transportföretag och deras företrädares tankar och åsikter kring ämnet. Semistrukturerade intervjuer har använts som datainsamlingsmetod. Materialet från intervjuerna har analyserats genom en kvalitativ innehållsanalys och ställs i relation till tidigare forskning och teori. De teoretiska perspektiv som ingår i studien är den nyinstitutionella teorin och förväntansteorin.  Resultatet visar att transportföretagen främst prioriterar ekonomisk hållbarhet. Detta eftersom det är denna typ av hållbarhet som anses bidra till högst tillfredställelse. Andra typer av hållbarhet, så som miljömässig hållbarhet och social hållbarhet riskerar att prioriteras bort om de konkurrerar med den ekonomiska hållbarheten. Förutsättningarna att arbeta hållbart i praktiken framställs olika bland företagen. Däremot finns det en gemensam uppfattning om att de är begränsade.
A major contributing factor to climate change is said to be the transport sector and the sector's greenhouse gas emissions. Because of this, it is important that the transport sector works to become more sustainable. In general, companies in society are said to be particularly important actors in terms of sustainability work. On the other hand, there are divided opinions about what the term sustainability means, which can also be seen as contributing to impaired conditions for companies to be able to work sustainably.  The purpose of this study is to examine how different transport companies prioritize sustainability and how transport companies view their ability to prioritize sustainability. The study is based on three different types of transport companies and their representatives' thoughts and opinions on the subject. Semi-structured interviews have been used as a data collection method. The material from the interviews has been analyzed through a qualitative content analysis and is put in relation to previous research and theory. The theoretical perspectives included in the study are the neo-institutional theory and the theory of expectations.  The results show that transport companies primarily prioritize economic sustainability. This is because it is this type of sustainability that is considered to contribute to the highest satisfaction. Other types of sustainability, such as environmental sustainability and social sustainability, run the risk of being marginalized if they compete with economic sustainability. The conditions for working sustainably in practice are presented differently among companies. However, there is a common perception that they are limited.