Academic literature on the topic 'Probiotica'

Helicobacter pylori (HP) är en mycket vanlig bakterie och 50 % av jordens befolkning bär på denna bakterie.  1982 bevisade australiensarna Barry Marshall och Robin Warren att bakterien kunde överleva i magens sura miljö. Bakterien orsakar kronisk inflammation genom att skada slemhinnan i magsäcken och tolvfingertarmen och kan ge upphov till magsår. Efter upptäckten av H. pylori har Världshälsoorganisationen (WHO) deklarerat bakterien som en klass 1-carcinogen. H. pylori-behandlingen består av trippelterapi där två olika sorters antibiotika tillsammans med PPI (protonpumpshämmare) används. På grund av problematiken med antibiotikaresistens samt antibiotikaassocierade biverkningar misslyckas 35 % av H. pylori- behandling vid bruk av förstahandsalternativet. Vid misslyckande måste patienten äta tre eller flera sorters antibiotika som ger fler biverkningar. Probiotika är levande bakteriekultur av flera olika stammar av de ”goda” bakterier som återställer balansen i tarmfloran. Syftet med denna studie var att undersöka om probiotika kan vara ett komplement till antibiotikavid behandling  av  H. pylori- infektioner. Metoden som användes var litteratustudier av randomiserade kliniska studier från databasen PubMed och Google Scholar där olika trippelbehandlingar och probiotika-stammar jämförs på patienter med H. pylori. Resultat från studierna visade att för- och efteradministrering med probiotika i samband med trippelbehandling minskar bakteriehalten och förbättrar eradikeringsresultaten. Samtidigt är probiotikakomplement mycket effektivt vad gäller minskning av antibiotikaassocierade biverkningar. Slutsatsen blev att det krävs ytterligare forskning där stora, långsiktiga och placebokontrollerade studier utförs för att bestämma exakt vilken stam eller hur hög dos av probiotika som bör användas . Studieresultaten visar att tillskott med probiotika kan användas som komplement vid behandling av H. pylori-infektioner eftersom detta ökar patientens livskvalitet genom att reducera symtom som H. pylori orsakar och biverkningar från antibiotika.

The presented diploma thesis is focused on the preparation and the monitoring of the biological stability of beer enriched with probiotics. Probiotic bacterial strains of Lactobacillus acidophilus, Bifidobacterium breve and Bifidobacterium bifidum were used in this study. The theoretical part is divided into two sections. In the first section, probiotics are generally characterized, and their role within a gut microbiota is described. Next, the microbiology of particular probiotic microorganisms including the genera of Lactobacillus and Bifidobacterium is described. Then, some factors influencing the viability and the growth of probiotics are stated. In this section, biological effects of probiotics on the human organism and their potential clinical applications are described. The second section of the theoretical part deals with the technology of brewing, the chemical composition of beer and particular beer styles. In the experimental part, the methods of probiotic bacterial cell concentration and viability determination were optimized. Several techniques for determination of these parameters were selected, particularly the cultivation method, flow cytometry and the spectrophotometric measurement of turbidity. Then, the growth curves of the probiotic strains were measured in MRS medium. Probiotic bacteria were cultivated in model beer samples, i.e. in MRS media with several different concentrations of ethanol. It is possible to say that ethanol did not have significant effect on probiotics growth. Next, experimental cultivations of individual probiotic bacteria and their mixtures in nine real beer samples were conducted. No increase of viable cells concentrations was detected in the samples. On the contrary, a decrease of the concentrations was observed, mainly in the samples with individual bacterial strains. However, certain values of viable cells concentrations were determined at the end of the cultivations in all cases. A pale, top-fermented beer was brewed and supplemented with probiotics, and the concentrations of viable probiotic cells were monitored during 37 days of fermentation. A decrease of concentrations by two orders of magnitude of CFU/ml was observed in almost all samples. Yet, viable cells of probiotic bacteria were detected in all samples of beer at the end of the fermentation. Maximal concentration of viable probiotic cells in the brewed beer was determined with the cultivation method at (3,80 ± 0,14)10^5 CFU/ml. Chosen samples were analyzed with HPLC-RI method that quantified the common beer concentrations of ethanol in all chosen samples, lactic acid was not detected. Sensory analysis was conducted as well. Based on the results of the experimental part and the bibliography, an optimal technology of the preparation of beer enriched with probiotics is discussed in this study.

Počet obyvatel trpících různými infekčními, zánětlivými a alergickými nemocemi stejně jako výskyt laktózové nesnášenlivosti a vysoké hodnoty krevního cholesterolu, má narůstající tendenci. Některé z těchto zdravotních problémů jsou způsobeny nevyváženou střevní mikroflorou. Probiotika jsou pak chápána (nejen) jako potravní komponenty, které přispívají k ustanovení mikrobiální rovnováhy (Parker, 1974) mezi zdraví prospěšnými a škodlivými bakteriemi. Z tohoto důvodu, terapie založená na podávání probiotik pacientům přitáhla zájem ze strany vědců. Vhodný probiotický kmen se pak volí v závislosti na požadovaném zdravotním účinku (příp. zdravotním problému, který má být probiotickou terapií léčen). Lactobacillus plantarum 299v již prokázal své blahodárné účinky na lidech a zároveň byla i potvrzena jeho zdravotní bezpečnost, díky čemuž může tato bakterie být kategorizována jako probiotický kmen (Probi AB, Sweden). I díky tomu je Lactobacillus plantarum 299v ve značné oblibě přidáván do mnoha fukčních potravin a prodáván na trhu pod různými jmény, probiotický nápoj ProViva je jedním takovým příkladem. Cílem této práce bylo studovat fermentační proces na žitném, ječmenném a sojovém substrátu pomocí kmene Lactobacillus plantarum 299v, přičemž zvýšená pozornost byla věnována právě soji a ječmeni jako potenciálně novým substrátům pro výše uvedenou bakterii. Hlavními záměry bylo zkoumání růstu a metabolické aktivity bakterie Lactobacillus plantarum 299v v asociaci s různými cereálními substráty, a později bylo studováno totéž také ve směsi fermentované cereální komponenty s běžně dostupným ovocným džusem. K tomu, aby se dosáhlo optimálních podmínek fermentace, je třeba vzít v úvahu několik aspektů. Hlavní role při konceptování nového fermentovaného produktu patří především zpracování a taktéž kompozici surového materiálu, růstové kapacitě a produktivitě bakteriální kultury a stabilitě finálního produktu během skladování (De Vuyst, 2000). Tyto parametry jsou důležité hlavně ze strany výrobců. Krom toho jsou tu ale i zákazníci, pro něž je přijatelnost produktu založena z velké části na organoleptických vlastnostech finálního probiotického produktu, tj. aromatu a chuti. Přítomnost a dostupnost různých jednotlivých nutrientů, která byla obsažena ve fermentačním médiu výsledkem rozdílných použitých cereálních substrátů, pravděpodobně vyústila v odlišnosti metabolických drah, což pak později mohlo způsobit rozdíly v organoleptických vlastnostech finálního produktu.

The thesis deals with a theme of probiotic mikroorganisms which are aplicated as a dietary supplement. Health benefit on the host have been known for a long time, however, there might be some negative effects affecting a consumer. In connection with this observation defining requirements and evaluating of safety of probiotics in food was necessary. The new probiotic dietary supplement can not be expanded on the market without these processes. Every strain must be tested separately on each property. The ability of rezistance against conditions inside human gastrointestinal tract belongs to the most basic tests. The aim of the practical part is testing this ability of rezistance in vitro by simulated conditions. The model of gastrointestinal juices was designed according to the Czechoslovak codex. The form contributes to the higher rezistance of probiotics within implementing to the host. Also a dosage form of probiotics was involved to a in vitro testing.

<p>Syfte: Syftet med studien var att inventera lactobacillanvändandet i vården av patienter på Akademiska sjukhuset i Uppsala. Metod: Enkäter skickades ut till 67 vårdavdelningar på sjukhuset. Svarsfrekvens var 79 % och bortfallet 21 %.</p><p>Resultat: Huvudresultatet i studien är att en stor del (76 %) av avdelningarna vid Akademiska sjukhuset i Uppsala använder sig av lactobaciller i vården av patienter. Den mest frekvent använda produkten är Proviva saft/fruktsoppa (54 %). De samlade filprodukterna står tillsammans för 24 % av användandet. Den främsta indikationen varför lactobacillprodukter ges är vid antibiotikabehandling för att undvika relaterade magproblem. Nästa stora indikationsgrundande tillstånd är den generella användningen då man serverar exempelvis filprodukter på generell basis ("det enda som finns”).</p><p>Diskussion: Att användningen av Lactobaciller är så utbredd kan bland annat vara ett resultat av intensiv marknadsföring som tilltalat både vårdpersonal och patienter. Vid några av de adminsitreringsgrundande tillstånden som avdelningarna angett finns kliniska studier som kan tänkas ligga till grund för administration, men mycket av distributionen tycks ske utan evidens som grund.</p><p>Slutsats: Lactobaciller används i stor utsträckning i vården av patienter på Akademiska sjukhuset och vid många olika tillstånd, men med tonvikt på olika mag-tarm åkommor och främst vid antibiotikabehandling.</p>

Thesis (MSc Nutrition Science)--Stellenbosch University, 2004.<br>ENGLISH ABSTRACT: Probiotics (live microbes) and prebiotics (non-digestible food-ingredients) are rapidly gaining interest worldwide as supplements and functional food ingredients but little South African information in this regard is available. Furthermore, the availability of South African produced probiotic concentrates for commercial use is also very limited. The aims of this study therefore were to complete a market and product assessment of probiotic and prebiotic containing products in South Africa and to evaluate probiotic strains for commercial use in South Africa. For the purposes of market and product assessment probiotic and/or prebiotic containing products manufactured in South Africa were identified. The scientific and legal correctness of health and content claims made on the labels of the products were assessed. An exploratory survey was conducted to determine the awareness of South African consumers of probiotics and prebiotics. For the evaluation of probiotic strains for potential commercial use in South Africa, a panel of twelve lactic acid bacteria (LAB) were screened for inhibitory activity against two porcine pathogens and indicator strains from the LMG-panel isolated from the faeces of patients diagnosed with AIDS. The five LAB with the best inhibitory activity were tested for growth in soymilk-base and for the effect of lyophilization on the inhibitory activity thereof. The effect of prebiotics on the growth and inhibitory activity of the strains was tested in vitro. A range of products containing probiotics and prebiotics available on the South African market was identified. Irregulatories concerning health claims on the labels were found, but content claims seemed to be less of a problem. The results also indicate that the proposed South African regulations for the labelling of probiotic and prebiotic containing products need to be revised to include the probiotic and prebiotic related health claims for which sufficient scientific evidence is available. The probiotic strains with potential for commercial use in South Africa that were identified, include Lactobacillus plantarum 423, Lactobacillus casei LHS, Lactobacillus salivarius 241, Lactobacillus curvatus DF38 and Pediococcus pentosaceus 34. These strains were grown successfully in soymilkbase and lyophilization did not have a negative effective on the inhibitory activity thereof. The growth and inhibitory activity of the five LAB were promoted when combined with 1% (w/v) Raftilose® Synergyl . It is concluded that although a variety of probiotic and prebiotic containing products are available on the South African market, the scientific and legislative correctness of especially health related claims is not satisfactory and that South African consumer awareness of these products is low. It is also concluded that a combination of at least three of the five identified LAB and 1% Raftilose® Synergy can be used by South African manufacturers for the production of probiotic and prebiotic containing supplements.<br>AFRIKAANSE OPSOMMING: Die belangstelling in probiotika (lewendige mikrobe) en prebiotika (onverteerbare voedselbestanddele) as supplemente en funksionele voedselbestanddele is besig om wêreldwyd toe te neem, alhoewel weinig Suid-Arikaanse inligting in hierdie verband beskikbaar is. Die beskikbaarheid van Suid-Afrikaans geproduseerde probiotika konsentrate vir kommersïele gebruik is ook baie beperk. Die doelwitte van hierdie studie was dus om 'n mark- en produkevaluering van probiotika- en prebiotika-bevattende produkte in Suid-Afrika uit te voer en om probiotiese stamme te evalueer vir uiteindelike kommersiële gebruik in Suid-Afrika. Vir die doel van die mark- en produkevaluering is probiotika- en prebiotika-bevattende produkte wat in Suid-Afrika vervaardig word geïdentifiseer. Die wetenskaplike en wetlike korrektheid van die gesondheids- en inhoudsaansprake op die etikette van die produkte is evalueer. 'n Markopname is uitgevoer om die bewustheid van Suid-Afrikaanse verbruikers van probiotika en prebiotika vas te stel. Vir die evaluering van probiotiese stamme vir potensïele kommersiële gebruik in Suid-Afrika is 'n paneel van twaalf melksuurbakteriëe getoets vir inhibitoriese aktiwiteit teen twee patogene geïsoleer uit varke asook teen indikator stamme van die LMG-paneel. Die vyf melksuurbakteriëe met die beste inhibitoriese aktiwiteit is getoets vir groei in sojamelk-basis en ook vir die effek van vriesdroging op die groei en inhibitoriese aktiwiteit van die stamme daarvan. Die effek van prebiotika op die groei en inhibitoriese aktiwiteit van die stamme is in vitro getoets. 'n Reeks van probiotika- en prebiotika-bevattende produkte wat beskikbaar is op die Suid-Afrikaanse mark, is geidentifiseer. Ongeruimdhede met die gesondheidsaansprake op die etikette is gevind, maar inhoudsaansprake was minder problematies. Die resultate dui ook daarop dat die voorgestelde Suid- Afrikaanse regulasies vir die etikettering van probiotika- en prebiotika-bevattende produkte hersien moet word om al die probiotika- en prebiotika-verwante gesondheidsaansprake waarvoor voldoende wetenskaplike bewyse beskikbaar is in te sluit. Die probiotiese stamme met potensiaal vir kommersiële gebruik in Suid-Afrika sluit die volgende in: Lactobacillus plantarum 423, Lactobacillus casei LHS, Lactobacillus salivarius 241, Lactobacillus curvatus DF 38 en Pediococcus pentosaceus 34. Hierdie stamme is suksesvol gekweek in sojamelk-basis en vriesdroging het nie' n negatiewe effek op die groei en inhibitoriese aktiwiteit daarvan gehad me. Die kombinasie van die vyf melksuurbakteriëe met 1% Raftilose® Synergy het die groei en inhibitoriese aktiwiteit daarvan bevorder. Die gevolgtrekking wat gemaak word is dat alhoewel 'n varrasie van probiotika- en prebiotikabevattende produkte beskikbaar is op die Suid-Afrikaanse mark, die wetenskaplike en wetlike korrektheid van spesifiek die gesondheids-verwante aansprake op die etikette daarvan nie bevredigend is nie en dat die bewustheid van die Suid-Afrikaanse verbruikers van hierdie produkte laag is. Die gevolgtrekking kan ook gemaak word dat 'n kombinasie van ten minste drie van die vyf geïdentifiseerde melksuurbakteriëe en 1% Raftilose® Synergy deur Suid-Afrikaanse vervaardigers gebruik kan word vir die vervaardiging van produkte wat probiotika en prebiotika bevat.

Nuolat ieškoma ekologiškų bei saugių preparatų, kuriuos būtų galima panaudoti bitynuose. Vieni iš jų probiotikai. Šiuo metu yra mažai atlikta tyrimų panaudojant probiotikus bitininkystėje. Todėl tyrimai su probiotikais svarbūs moksliniu bei praktinių požiūriu. Atliekant eksperimentą buvo įvertinta probiotiko įtaka bičių produktyvumui, bičių kūnelių SM ir medaus cheminiai sudėčiai. Meduje nustatyta: kadmio, švino kiekiai, redukuotas cukrus, diastazės aktyvumas, sacharozės kiekiai. Bičių kūnelių sausojoje medžiagoje nustatyta: baltymų kiekis, riebalų kiekis, kadmio ir švino kiekiai. Nustatyta, kad naudojant probiotiką pavasarinis viduriavimas išgydomas per keletą dienų bei padidėja perų skaičius aviliuose kas padidina bičių produktyvumą. Praturtinus bičių mitybą probiotiniais preparatais pastebėtas mažesnis kiekis sunkiųjų metalų, o riebalų kiekis padidėjo. Naudojant probiotinį preparatą galima gauti didesnį kiekį medaus ir žiedadulkių atitinkamai 70,5 kg ir 2,7kg.<br>Constantly looking for eco-friendly and safe products which can be used in apiaries. Some of these probiotics. Currently, there are only few studies using probiotics in beekeeping. Therefore, studies with probiotics are important scientific and practical point of view. The experiment was evaluated the influence of probiotics on productivity of bees, bee cells SM and honey chemical composition. In honey was established: cadmium, plumbum levels, reduced sugar, diastase activity, sucrose levels. Bee cells in dry matter were set: protein, fat, cadmium and plumbum levels. It was established, that the use of probiotic spring diarrhea cured within a few days and an increase in the number of brood in the hives of bees which increases productivity. Enriches bee nutrition probiotic products had lower amount of heavy metals and fat content increased. Using a probiotic preparation can get a larger amount of honey and pollen, respectively, 70.5 kg and 2.7 kg.

Bakgrund Probiotika definieras som levande mikroorganismer som när de intas i tillräckliga mängder ger hälsosamma fördelar. Livsmedel med probiotika får bära ett produktspecifikt hälsopåstående, om produkten har visat sig ha en signifikant effekt jämfört med traditionella livsmedel. Få studier är gjorda på människors attityder kring dessa livsmedel.Syfte Syftet med studien var att undersöka varför personer valde att köpa livsmedel med probiotika.Metod En enkätstudie genomfördes där 103 personer, varav 63 kvinnor och 40 män i åldrarna 19-77, som köpte eller hade testat produkter innehållande probiotika svarade på enkäten. Dessa söktes upp på två stormarknader, ICA Maxi och Willys, i Umeå samt på Umeå Universitet. Insamlad data analyserades i SPSS Statistics 17,0 för att göra hypotesprövning med hjälp av Chi2-test och ett p-värde &lt;0,05 ansågs visa en statistisk säkerställd skillnad mellan grupperna. Resultat Flera anledningar fanns till varför man köpte produkterna, varav den vanligaste var för magfunktionens skull (35 %). Även smak och utseende spelade roll för valet av produkt. Personer med laktoskänslighet angav att de köpte produkterna främst för deras laktosfria egenskaper. Av 99 deltagare var 81 % positivt inställda till priset på produkterna, gentemot 19 % som var mer negativt inställda. Resultaten visade att ProViva var den produkt som köptes mest regelbundet (n=38) och därefter kom Verum (n=35). ProViva var även den produkt informanterna angav att de köpte oftast vid sjukdom (n=16).Slutsats Personer i Umeå köpte probiotiska produkter av olika anledningar, där den största anledningen var för att ha en väl fungerande mage. Även produkternas utseende, smak och deras hälsopåståenden var något som bidrog till konsumtion. I den utsträckning informanterna köpte produkterna ansåg majoriteten att produkterna var prisvärda men hade probiotiska produkter haft ett lägre pris är det inte helt osannolikt att fler personer hade köpt dessa.<br>Background Probiotics is defined as live microorganisms which when administered in adequate amounts confer a health benefit on the host. Foods with probiotics are allowed to bear a specific health claim if the product has shown to have a significant effect compared to traditional foods. Few studies have been made on attitudes regarding these foods. Objective The aim of this study was to investigate why people chose to buy foods that contain probiotics. Method A questionnaire study was conducted where 103 individuals, 63 women and 40 men between 19 and 77 years of age, who bought or had tested products containing probiotics answered the questionnaire. These were sought at two supermarkets, ICA Maxi and Willys, in Umeå and at Umeå University. Collected data were analyzed in SPSS Statistics 17.0 for doing hypothesis testing with Chi2-test and a p-value &lt;0.05 was considered to show a statistically significant difference between groups. Results Several reasons were given as to why people bought the products. The most common reason was for stomach functions (35%). Taste and appearance also played a role in product selection (24 %). People with lactose sensitivity indicated that they bought the products mainly because of their lactose-free qualities. Of the 99 participants 81 % were in favor of the price of products, while 19 % were more negative towards the price. The results showed that ProViva was the product that was most frequently purchased (n=38) and second place came Verum (n=35). ProViva was also the product the informants indicated that they purchased most often during sickness (n=16). Conclusion People in Umeå bought probiotics for different reasons. The primary reason appeared to be to have a well functioning stomach. The products appearance, taste and “health claims” also contributed to consumption. To the extent the informants purchased the products, the majority considered them to be affordable, but if probiotic products had a lower price, it is likely that more people would have bought them.