Academic literature on the topic 'Processbarhetsteori'

Syftet med denna studie är att undersöka vilken analysmetod av processbarhetsteorin och performansanalysen som ger mest användbar information om andraspråkselevers språkutveckling. För att synliggöra vilken information analysmetoderna visar, samlades data in genom analys av tre redan producerade andraspråkselevtexter. Resultatet visar att analysmetoderna synliggör och kartlägger olika aspekter i inlärarnas språkutveckling. Processbarhetsteorin ger information om vilken grammatisk utvecklingsnivå inlärarna befinner sig på, och vad inom grammatiken de behöver arbeta med härnäst. Performansanalysen ger information om inlärarnas språkliga och innehållsliga kvaliteter och ger en bredare bild av vad de behöver arbeta med härnäst. Analysmetoderna kompletterar varandra mycket väl och ger tillsammans en detaljerad och bred bild av samtliga delar i inlärarens språkinlärningsprocess.

Laurisch, Teresa (2018). Flerspråkiga elever som uppvisar grammatiska svårigheter- hur kan vi bedöma och hjälpa på rätt sätt? Speciallärarprogrammet med inriktning grav språkstörning, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp.Förväntat kunskapsbidragJag vill bidra med en litteraturöversikt som ska ge förståelse för hur språkutvecklingen hos flerspråkiga elever med språkstörning förlöper, vilka insatser för att stärka språkutvecklingen för flerspråkiga barn med språkstörning som har befunnits vara effektiva och hur dessa kan tillämpas av lärare och speciallärare. Det finns relativt mycket forskning och litteratur om ordförrådets utveckling hos flerspråkiga barn med språkstörning. Att dessa elever visar stora brister i sitt ordförråd och därför behöver träna upp det, är också ofta ett faktum som undervisande lärare är överens om. Men det är lika betydelsefullt att träna upp den grammatiska förmågan och därmed språkets formsida. Syfte och frågeställningarSyftet med arbetet är att göra en litteraturöversikt och att utifrån den skriva en sammanfattning och rekommendation till skolor om hur de lättare kan upptäcka flerspråkiga elever med språkstörning och hur man kan arbeta språkutvecklande med denna elevgrupp.Jag kommer att beskriva typisk grammatisk utveckling och vad som är en typisk grammatisk utveckling hos flerspråkiga barn. Sedan fördjupar jag mig i grammatisk inlärning hos barn med språkstörning och hur skolan kan stödja dem på rätt sätt.Frågeställningar•Hur kartlägger man flerspråkiga elevers utveckling av grammatisk förmåga?•Vilka specifika stödinsatser behöver flerspråkiga elever med språkstörning för att utveckla sin grammatiska förmåga?Teoretisk förankring och tidigare forskningDet är betydelsefullt att följa andraspråksutvecklingen och uppmärksamma eventuella svårigheter tidigt. Det finns ett stort behov av bedömningsverktyg men det krävs även rätt förhållningssätt och intresse för flerspråkiga elevers språkutveckling. Pedagoger som möter flerspråkiga barn i förskolan och skolan behöver kunskap och verktyg för att se språklig mångfald i klassrummet som en resurs istället för att uppfatta det som ett hinder. Processbarhetsteorin är en modell för grammatisk inlärning som förutsäger att den grammatiska utvecklingen sker hierarkiskt inom alla språk. Man utgår ifrån vad barnet kan istället för att fokusera på vad det inte kan. Enligt processbarhetsteorin utvecklas det nya språket enligt vissa principer som bygger på de föregående. Jag har valt att indela detta avsnitt av mitt arbete i olika delavsnitt för att redogöra överskådligt. A: Typisk grammatisk utvecklingB: Flerspråkiga barns grammatiska utvecklingC: SpråkstörningD: Grammatisk utveckling hos barn med språkstörningE: Hur vi kan mäta och bedöma grammatisk utveckling - ProcessbarhetsteorinMetodArbetet är en litteraturstudie som har till syfte att kunna användas som en rekommendation för skolor och hur de kan bedöma språkutvecklingen och arbeta med flerspråkiga elever med språkstörning.ResultatI resultatdelen presenteras det väsentliga som kom fram i de centrala artiklarna som handlar om flerspråkiga barn med språkliga svårigheter, både när det kommer till utredning och intervention. På grund av att grammatisk utveckling av enspråkiga barn med språkstörning redan avhandlades i tidigare forskning, kommer resultatdelen att koncentreras enbart på flerspråkiga barn med språklig sårbarhet eller språkstörning. Resultatdelen struktureras i delavsnitten:A: Hur flerspråkiga barns grammatiska utveckling påverkas av en språkstörningB: Utredning (kartläggning) av flerspråkiga eleverC: Insatser (intervention) inom skolans ramSpecialpedagogiska implikationerMed stöd av ett case avhandlas möjligheter till handlingsplan för utredning och intervention utifrån en elev i årskurs 3 som uppfyller kriterier för en (outredd) språkstörning. Rätt kartläggning har stor betydelse för flerspråkiga elever och andraspråksinlärare med inlärningsproblematik. Specialpedagogiska skolmyndigheten (2017) påpekar att flertalet tester utgår från svenska förhållanden, det vill säga att de är utprovade på barn med svenska som modersmål, vilket kan ge missvisande låga resultat när flerspråkiga barn testas. Vidare bidrar samverkan mellan hemmet, skolan och modersmålsläraren till att man får en bättre bild av var elevens svårigheter ligger. Det måste finnas tydliga rutiner kring utredningsarbete och alla möjliga instanser ska involveras. Det kan verka som att en flerspråkig elev har generella läs- och skrivsvårigheter när resultatet är hämtat från en standardiserat test som utgår från en enspråkig norm. Det är viktigt att alltid ha ett tydligt syfte med kartläggningen och att förmedla det till alla inblandade. Det övergripande syftet är naturligtvis att undanröja hinder för lärande och att öka måluppfyllelsen för den enskilda eleven och därmed även höja elevens självkänsla och självförtroende. Undervisningsmodeller för flerspråkighet ökar inkluderingen av alla elever oavsett språklig bakgrund och är nödvändiga i dagens flerspråkiga samhälle. NyckelordFlerspråkighet - Grammatik - Intervention - Processbarhetsteori - Språkstörning

Syftet med denna uppsats var att med hjälp av en analysmodell baserad på processbarhetsteorin (Pienemann, 1998) jämföra andraspråkselever grammatiska utvecklingsnivå i förhållande till olika bakgrundsfaktorer. Eleverna studerade SVA1 på en gymnasieskola i södra Stockholm med varierande skolbakgrund och vistelsetid i Sverige. Elevtexterna samlades in från klassens lärare och analyserades utifrån den morfologiska delen av processbarhetsteorin. Eleverna fick besvara en enkät om sina bakgrundsfaktorer så som skolbakgrund, vistelsetid i Sverige och läsvanor dessa jämfördes sedan med deras morfologiska utvecklingsnivå. Resultatet som framkom från undersökningen var att endast en elev utmärkte sig vad gäller den uppnådda utvecklingsnivån på så sätt att hen hade en förhållandevis hög nivå vad gäller morfologisk utveckling jämfört med sina bakgrundsfaktorer. Resterande elever befann sig på likvärdiga nivåer. Några större samband mellan elevernas bakgrundsfaktorer och morfologiska utveckling kunde därför inte utläsas.

I den här studien undersöktes 15 elevtexter skrivna på det nationella provet inom Svenska för invandrare, kurs C. Elevtexterna studerades med hjälp av två metoder, Läsbarhetsindex och Processbarhetsteori, för att utröna om samband kunde påvisas mellan texternas språkliga egenskaper och betyg. Studien jämförde elevtexterna utifrån två frågeställningar: vilka observerbara utvecklings-/processningsskillnader finns mellan de skriftliga produktionerna och hur speglas dessa skillnader i betygsnivån? I studien kunde inget samband påvisas mellan texternas språkliga nivå enligt PT, deras Lix-värden och betyg. Ett klart samband kunde dock visas mellan elevtexternas PT-nivå och betygsättningen. Inget samband kunde påvisas mellan texternas Läsbarhetsindex och betyg eftersom Lix saknar graderingskala för mycket lättlästa texter, medan ett visst samband kunde visas mellan två Lix-faktorer – antal ord och antal meningar – och betygsättning. Processbarhetsteorin kan användas som bidragande del i en mer regelbunden kartläggning av elevers verkliga kunskaper, för att sambandet mellan elevers språkliga utveckling och betyg ska kunna stärkas.

Den här studien undersöker processbarhetsprogressionen i ett läromedel i svenska för nybör­jare. Analysen tar sin utgångspunkt i den processbarhetshierarki som utarbetats av Pienemann & Håkansson (1999:404). Studien belyser i vilken utsträckning läromedlet följer process­bar­hetsprogression, hur stort utrymme de fem PT-nivåerna får i läromedlet och hur dessa nivåer tränas i läromedlets övningsuppgifter. Undersökningen visar att grammatiska strukturer från de flesta PT-nivåerna förekommer redan i läromedlets tidigaste texter. Boken följer processbarhetsprogression på en mor­fo­logisk nivå, men inte på en syntaktisk. De lägsta nivåerna (1 och 2) är de vanligaste nivåerna och den högsta nivån (5) är den minst förekommande. De grammatiska strukturerna tränas genom både styrda och fria övningar där förutsättningar finns för ett inflöde strax över in­lärarens nivå (Krashen, 1981:126-127). Läromedlet innehåller också rikliga tillfällen till auto­matisering av de grammatiska strukturerna.

I det här arbetet undersöks 16 elevtexter ur de nationella proven inom Svenska För Invandrare, SFI för att ta reda på sambandet mellan texternas språkliga nivå enligt Processbarhetsteorin, texternas LIX, texternas betyg och elevernas respektive kurs. Det är en jämförande studie och frågeställningen är: vilket samband finns mellan elevtexternas språkliga nivå enligt Processbarhetsteorin, texternas Läsbarhetsindex, texternas betyg och elevernas respektive kurs och studieväg? I resultatet framkommer att inget samband finns mellan elevens språkliga nivå enligt PT, textens LIX och elevens kurs och studieväg. Ett visst samband finns mellan elevens språkliga nivå enligt PT och textens betyg. Undersökningens slutsats är att analys av språklig nivå med hjälp av PT bör implementeras som ett led i kartläggning och bedömning av elevens kunskaper för att stärka sambandet mellan ramarna för SFI-utbildningen och elevens kognitiva språkliga utveckling.

Många elever på yrkesintroduktion når inte kunskapskraven i svenska som andraspråk, åk 9. För att nyansera bedömningen görs en inplacering i nivåmodellen enligt processbarhetsteorin. För att studera nivån undersöks verbfrasens betydelse i 8 elevtexter från introduktionsprogrammet yrkesintroduktion. Resultatet visar att flera elever processar på nivå 4 och 5 inom processbarhetsteorin och det är möjligt att en del elevtexter ses som mer avancerade och därför närmare godkänt. I uppsatsen hävdas att en bedömning enligt processbarhetsteorin kan visa en ’second opinion’ i vilken elever som använder mer avancerade grammatiska strukturer ligger närmare ett godkänt betyg. Om detta räcker för ett godkänt betyg måste dock avgöras från fall till fall. I uppsatsen diskuteras därför bedömning utifrån nyanser och konsekvenser som en användning av processbarhetsteorins modell kan utgöra.

Svenska som andraspråk