Dissertations / Theses: 'Processbarhetsteorin'

1

Sjöberg, Lisa. "Processbarhetsteorin som bedömningsverktyg : En jämförande studie utifrån Processbarhetsteorin och Läsbarhetsindex." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för svenska språket (SV), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-79410.

Full text

Abstract:

I det här arbetet undersöks 16 elevtexter ur de nationella proven inom Svenska För Invandrare, SFI för att ta reda på sambandet mellan texternas språkliga nivå enligt Processbarhetsteorin, texternas LIX, texternas betyg och elevernas respektive kurs. Det är en jämförande studie och frågeställningen är: vilket samband finns mellan elevtexternas språkliga nivå enligt Processbarhetsteorin, texternas Läsbarhetsindex, texternas betyg och elevernas respektive kurs och studieväg? I resultatet framkommer att inget samband finns mellan elevens språkliga nivå enligt PT, textens LIX och elevens kurs och studieväg. Ett visst samband finns mellan elevens språkliga nivå enligt PT och textens betyg. Undersökningens slutsats är att analys av språklig nivå med hjälp av PT bör implementeras som ett led i kartläggning och bedömning av elevens kunskaper för att stärka sambandet mellan ramarna för SFI-utbildningen och elevens kognitiva språkliga utveckling.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

2

Shabani, Edona. "Processbarhetsteorin - alltid tillämpar? : En undersökning av processbarhetsteorin baserad på 22 inlärartexter." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för nordiska språk, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-267817.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

3

Mörtsell, Sara. "Stöd i andraspråksbedömning : en praxisnära tillämpning av processbarhetsteorin." Thesis, Stockholms universitet, Institutionen för språkdidaktik, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-76839.

Full text

Abstract:

Studien undersöker redan bedömda skriftliga tester från nationella provet i svenska för invandrare (sfi) i syfte att pröva relevansen hos processbarhetsteorin (PT) som ett stöd i summativ bedömning av andraspråksutveckling. Betydelsefulla infallsvinklar kommer från innebörden av kommunikativ språkförmåga och ställningstagandet till s.k. icke målspråksenliga former och kriterier för systematisk användning. I metoden tillämpas både kategorier och kriterier från Rahkonen och Håkansson (2008). Resultaten visar en viss skillnad mellan underkända texter och godkända texter på gruppnivå men också en stor individuell variation på individnivå.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

4

Svensson, Peter. "Modersmålsundervisningens påverkan på andraspråksinlärning : Med Processbarhetsteorin som utgångspunkt." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för svenska språket (SV), 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-59760.

Full text

Abstract:

I denna studie undersöks hur långt andraspråkselever har kommit i språkutvecklingen i svenska beroende på om de har modersmålsundervisning eller inte. Syftet med studien är att med ett lucktest baserat på processbarhetsteorins hierarkiska utvecklingsstadier utröna hur långt eleverna har kommit i sin språkutveckling. Materialet består dels av enkätmaterial som visar elevernas språkbakgrund dels elevernas skriftliga produktion i lucktestet. De två elevgrupperna parmatchades utifrån deras språkbakgrund. Resultatet visade att av eleverna med modersmålsundervisning hade sex elever nått till stadium fem och tre elever till stadium fyra. Av eleverna utan modersmålsundervisning hade fem elever nått till stadium fem och fyra elever till stadium fyra. Således finns en numerisk skillnad mellan elevgrupperna, till fördel för gruppen elever med modersmålsundervisning som dock inte visade sig i statistisk analys.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

5

Kamonlak, Sällberg. "Bedömning av språklig nivå baserad på processbarhetsteorin- En undersökning om processbarhetsteorin går att använda för att identifiera nyanlända elevers grammatiska språknivå." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-33456.

Full text

Abstract:

Denna uppsats är en undersökning av två nyanlända elevgrupper på språkintroduktion, där jag tagit hjälp av den så kallade processbarhetsteorin som verktyg för att bedöma deras språkutveckling. Dessutom vill jag genom undersökningen ta reda på om eleverna verkligen placerats i rätt undervisningsgrupp. Analysen utgår från att hitta ett bra verktyg som är tänkt att underlätta pedagogens arbete med nyanlända elever. Undersökningen har använts teorins språkutvecklingsnivåer och därmed fungerar detta också som ett analysverktyg i undersökningen. För att kunna göra en bedömning av var språkinlärarna befinner sig i sin språkutveckling använder sig denna undersökning av texter som skrivits av 15 personer med svenska som andraspråk.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

6

Nasr, Pamela. "Processbarhetsteorin som ett komplement vid bedömning av skriftlig produktion?" Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-29479.

Full text

Abstract:

Syftet är att undersöka huruvida Processbarhetsteorin kan tillämpas som ett komplement vid bedömningen av skriftliga texter i utbildningen i svenska för invandrare, gällande ordförråd och grammatik, för att minimera tolkningsbarheten i Skolverkets bedömningsmatriser. Sex elevtexter från kurs D i utbildningen i svenska för invandrare har bedömts av tre olika lärarpar, i den egna verksamheten, utifrån Skolverkets bedömningsmatris för det nationella provet i kurs D gällande ordförråd och grammatik. Samma texter har sedan analyserats med hjälp av Processbarhetsteorin och en kompletterande PT-modell (Flyman Mattsson och Håkansson 2010). Utöver textunderlaget har de lärare som har bedömt enligt ovan, ställt upp på enskilda intervjuer rörande bedömning och bedömningsstöd. Metoder består därmed av dels textanalyser och dels kvalitativa lärarintervjuer. Resultaten från båda textanalyserna visar att det råder diskrepans i hur de olika lärarna har bedömt texterna och att de bedömningarna i sin tur skiljer sig från PT-analysen. En slutsats är då att PT kan vara ett vägledande komplement i bedömningen av grammatiska strukturer på så sätt att den rangordnar dessa strukturer i en hierarki enligt avancemang. Dessutom gör kriterier som kräver ett minsta antal korrekta förekomster av en viss grammatisk struktur att PT-analysen blir mätbar och kan minimera antal olika tolkningar av bedömningsmatriser. En annan slutsats är att den delen av PT-modellen som berör variation i ordklass och ordtyp emellertid inte är tillämpbar i en lärares vardag då den kräver allt för lång tid. Slutligen dras slutsatsen att lärarna i den här studien ser ett behov av tydligare begrepp och formuleringar i Skolverkets bedömningsmatriser och kan tänka sig att använda PT som ett komplement i bedömningen så länge den inte är tidskrävande.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

7

Källebring, Oxana. "En studie av morfologiska och syntaktiska utvecklingen baserad på processbarhetsteorin." Thesis, Högskolan Dalarna, Institutionen för språk, litteratur och lärande, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-37607.

Full text

Abstract:

Uppsatsen undersöker utvecklingsnivåerna hos eleverna som läser C-kurs på studieväg 1 och studieväg 3. Studien utgår ifrån Pienemanns processbarhetsteori och analyserar vilka strukturer inom morfologin och syntaxen som eleverna procesar. Analysen görs utifrån uppkomstkriteriet och 50-procentkriteriet. Studiens resultat visar att eleverna i båda grupperna följer inlärningsordningen inom processbarhetsteorin och att det inte är så stor skillnad mellan båda grupperna när det gäller utvecklingsnivåerna. Den morfologiska analysen visar att eleverna på studieväg 3 har kommit längre i sin språkutveckling än eleverna på studieväg 1. Analysen av utvecklingsnivåerna inom syntaxen har inte visat någon större skillnad mellan grupperna.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

8

Stål, Eva-Lena. "Bedömning av muntlig språkbehärskning på SFI : processbarhetsteorin som komplement i bedömning." Thesis, University of Gävle, Ämnesavdelningen för svenska språket och engelska, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-5965.

Full text

Abstract:

I denna studie undersöks hur bedömning av muntlig performans sker i en befintlig verksamhet av svenska för invandrare (sfi), och på vilket sätt processbarhetsteorin kan ha relevans för bedömning av andraspråksinlärares muntliga performans. Studien baseras på ett pedagogiskt samtal med fyra verksamma sfi-lärare och en jämförelse av muntlig performans mellan två godkända och två ej godkända andraspråksinlärare på sfi:s kurs D utifrån processbarhetsteorin.

Studien visar att lärarna inte använder något grammatiskt bedömningsverktyg utan istället förlitar sig på intuitiv bedömning av hur inlärarna förmedlar ett visst budskap. Jämförelsen utifrån PT visar att de godkända andraspråksinlärarna har nått högre nivå av processbarhet, vilket visar på större grammatisk kompetens av de godkända inlärarna, i jämförelse med de ej godkända inlärarna.

I studien argumenteras för att processbarhetsteorin, i kombination med andra verktyg, är användbara både som bedömnings- och didaktiskt verktyg vid muntlig performans.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

9

Lizama, Victoria. "En studie av elevtexter i svenska som andraspråk baserad på processbarhetsteorin." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för svenska språket (SV), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-85725.

Full text

Abstract:

Processbarhetsteorin har sin utgångspunkt i de kognitiva processerna som förutsäger den hierarkiska ordningen i vilken en inlärare i ett L2 tillägnar sig den grammatiska kunskapen på sin väg mot målspråket. Teorin utgör därför en tillförlitlig bedömningsmetod för lärare i svenska som andraspråk när det kommer till att granska sina elevers muntliga och skriftliga språkutveckling.Syftet med uppsatsen är att med hjälp av processbarhetsteorin (Pienemann 1998) analysera texter skrivna av elever med svenska som andraspråk. Informationen skaffades genom litteraturstudier och intervjuer. Avsikten med intervjuerna var att erhålla bakgrundsinformation om elevernas erfarenheter som andraspråksinlärare; detta för att belysa elevernas språkutveckling från olika synvinklar.Resultatet i uppsatsen ligger i linje med vad processbarhetsteorin förutsäger, nämligen att eleverna bearbetar sina grammatiska kunskaper i en strikt sekventiell ordning och att den femte nivån vilken inkluderar negerade bisatser är den svåraste nivån att bemästra.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

10

Eksell, Moa. "Utvecklingsnivåer och språkliga kvalitéer : ‐ En jäföande studie av Performanalysen och Processbarhetsteorin." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-50895.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

11

Johansson, Veronica. "Processbarhetsteorin i undervisning : Analys av två program som används av andraspråksinlärare." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för språk och litteratur, SOL, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-11208.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

12

Jeppsson, Marie. "Att analysera andraspråkstexter : En undersökning av två analysmetoder: processbarhetsteorin och performansanalysen." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för språk och litteratur, SOL, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-10392.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

13

Lindström, Anna-Lotta. "En framgångsrik språkutveckling? : En fallstudie av morfologiska och syntaktiska strukturer utifrån processbarhetsteorin." Thesis, Växjö University, School of Humanities, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:vxu:diva-1965.

Full text

Abstract:

I en longitudinell fallstudie har jag undersökt språkutvecklingen hos en vuxen inlärare av svenska som andraspråk. Intervjuerna utfördes vid tre tillfällen: 2003, 2004 och 2007. Ur intervjumaterialet studerades några typer av nominalfraser och några syntaktiska strukturer och resultaten diskuterades utifrån ett processbarhetsteoretiskt perspektiv. Resultaten visar att andraspråksinläraren pendlar mellan nivå fyra och nivå fem enligt processbarhetsteorin, men de visar också att det krävs djupare studier av hans andraspråk för att ge en mer sammansatt bild av hans andraspråk.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

14

Lefter, Alexandru. "Stadier i inlärarspråket : En studie av Tisus-prov i skriftlig färdighet utifrån processbarhetsteorin." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för nordiska språk, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-323296.

Full text

Abstract:

I denna uppsats är syftet att undersöka på vilket stadium i processbarhetsteorin några bedömda och betygsatta uppsatser författade av studenter med svenska som andraspråk befinner sig. Jag utgår från hypotesen att de studenter som har fått underkänt på uppsatserna ligger på lägre nivåer enligt processbarhetsteorin, medan de studenter som har fått godkänt ligger på högre nivåer. Med processbarhetsteorin som utgångspunkt har jag analyserat 19 såväl godkända och underkända Tisus-texter och fört anteckningar om centrala morfologiska och syntaktiska aspekter motsvarande varje stadium i PT för att beskriva på vilket stadium respektive skribent befinner sig. Anteckningarna har sammanställts i olika tabeller motsvarande varje stadium och utifrån dessa tabeller har jag dragit olika slutsaser rörande relationen satt betyg och det stadium som framgått av resultaten att skribenten befinner sig på.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

15

Kontturi, Elsa, and Ingegerd Enlund. "..."för att solen gick inte ner"...... : En studie om morfologi och syntax hos vuxna andraspråksinlärare." Thesis, Växjö University, School of Humanities, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:vxu:diva-5331.

Full text

Abstract:

Our essay is about the grammar structure that the participants in A- and B- level of a school in the middle of Sweden, in the subject, Swedish as a second language, process. We have collected written productions from an A-level group and a B-level group and made a comparison between them morphologically and syntactically according to the processability theory by Pienemann.

Processability theory was applied to Swedish by Pienemann & Håkansson (1999), with five steps in syntax and four steps in morphology. It turned out that the B-level group had much higher processing level of grammar than the A level group and one of the reasons for this can be that grammar is explicitly taught during the first year of studying Swedish as a second language in the school we have chosen to study.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

16

Larsson, Anna. "Analys av ordföljd enligt processbarhetsteorin : En kontrastiv studie av två persisktalande elever i Svenska Som Andraspråk A." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för humaniora, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-12216.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

17

Nilsson, Anna. "Processbarhetsteorin som kartläggningsverktyg : En jämförande studie om SFI-elevers implicita och explicita grammatiska kunskaper." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för svenska språket (SV), 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-70018.

Full text

Abstract:

I denna studie undersöktes de implicita och explicita kunskaperna hos 26 SFI-elever på C- och D-nivå för att jämföra huruvida dessa skilde sig åt angående grammatisk processningsnivå. Genom en skriftlig produktion utifrån ett förangivet bildmaterial och ett grammatikalitetsbedömningstest analyserades resultaten utifrån processbarhetsteorin. Resultatet visar att de explicita kunskaperna övervägande ligger på en nivå högre än de implicita, men även att det förekommer avvikelser i den processbarhetsteoretiska hierarkin, likt de resultat som erhållits i tidigare studier inom området. Det insamlade empiriska materialet visar en tydlig bild av varje individs implicita och explicita grammatiska kunskapsnivå, vilket kan vara användbart i kartläggningssammanhang.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

18

Hansson, Frida. "Processbarhetsteorin tillämpad på elevers skriftliga produktion : En studie baserad på nyanländas elevtexter i högstadiet." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för svenska språket (SV), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-80213.

Full text

Abstract:

Det är vanligt att elever befinner sig på olika kunskapsnivåer i en undervisningsgrupp och för att ta reda på vilka nivåer de befinner sig på går det att tillämpa Processbarhetsteorin. Det är en teori utformad av Manfred Pienemann för att studera hur inlärare processar grammatiska strukturer. Uppsatsen är främst byggd på en kvalitativ ansats på grund av de kvalitativa analyserna men även på en kvantitativ ansats då elevernas texter som är analyserade har räknats i procent och presenterats i fördelningar med hjälp av tabeller. Den deltagande gruppen bestod av 15 elever i en förberedelseklass med blandade åldrar från årskurs 7-9. Analyserna baserades på Processbarhetsteorin enligt Flyman Mattssons och Håkanssons analysmodell (2010, s. 66-75). Resultaten visade att eleverna i undervisningsgruppen, vars texter analyserades, befann sig på olika PT-nivåer och det förekom även olika typer av grammatiska strukturer bland eleverna. Majoriteten av eleverna processade grammatiska strukturer för PT-nivå 2 och/eller PT-nivå 3 i uppgift 1 och/eller uppgift 2. De olika resultaten kan bero på faktorer såsom startålder för språkinlärning då alla elever kom till den svenska skolan vid olika tillfällen men den främsta slutsatsen kan vara att de flesta elever i skolan är på olika kunskapsnivåer eftersom det visade sig genom de olika resultaten hos eleverna.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

19

Yngve, Robert. "Processbarhetsteorin i praktisk tillämpning : En studie av muntlig grammatisk utveckling hos fyra nyanlända missionärer." Thesis, Högskolan Dalarna, Svenska som andraspråk, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-33802.

Full text

Abstract:

In this essay, the focus is on the grammatical development of four Swedish as a second language learners and how the former can be explained by using Manfred Pienemanns processability theory. In the study, three questions are posed. Firstly, on what levels of the processability theory are the participants processing morphology and syntactical structures? Secondly, how automated are the processing of morphology and syntactical structures? Lastly, how can processability theory be used to outline the grammatical development in relation to the participants’ formal education in Swedish and how long time they have been exposed to the second language? The empiric material is based upon two sets of semi-structured interviews with the participants in pairs. Furthermore, as I am reusing the material collected in a previous study, the participants have given their written consent for me to do so. The results of the study indicate that Pienemann’s theory can be used to outline the grammatical development of the four participants. The emergence criterion can be used to measure whether the participants has acquired a level of grammatical processing, in regard to PT. In three cases of four, the criteria of 50 and 80 percent in correctness is used to analyse the extent of the participants’ grammatical development.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

20

Vinsa, Anneli. "Nominalfrasutveckling hos andraspråkstalare? : En textanalytisk undersökning av sex texter på svenska skrivna av sex andraspråksinlärare inom sfi-utbildningen." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för nordiska språk, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-201543.

Full text

Abstract:

Syftet med studien har varit att undersöka nominalfrasutvecklingen hos sex inlärare på Sfi-nivå genom att analysera nominalfraserna i texter som inlärarna skrivit och jämföra dessa med den morfologiska utveckling som Pienemann beskriver i processbarhetsteorin (Pienemann 1998) och Monica Axelsson i sin nominalfrasmodell (Axelsson 1994). Genom analysresultaten beskriver jag sedan på vilken utvecklingsnivå enligt de olika teoretiska modellerna som inlärarna befinner sig. Jag har också jämfört teorierna och deras beskrivningar av nominalfrasutvecklingen hos andraspråksinlärare av svenska för att se vilka likheter och skillnader som finns mellan processbarhetsteorin och Monica Axelssons nominalfrasmodell.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

21

Jadari, Samir. "Processbarhet och SFI : En jämförande studie av nationella prov på SFI D-nivå enligt processbarhetsteorin." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för nordiska språk, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-352757.

Full text

Abstract:

Syftet med föreliggande uppsats är att analysera några texter skrivna av vuxna inlärare på kurs D på SFI och betygsatta med E respektive A utifrån processbarhetsteorin och beskriva på vilken nivå enligt teorin dessa inlärare befinner sig på samt jämföra målgrupperna vad gäller morfologin och syntaxen. Jag har analyserat 20 elevtexter, 10 betygsatta med E och 10 med A och sammanställt resultaten i fyra tabeller uppdelade i två – morfologi och syntax. Utifrån dessa tabeller har jag dragit olika slutsatser rörande elevernas grammatiska kompetens på varje nivå samt i ett jämförande perspektiv E- och A-texter. En av slutsatserna är att E- och A-texterna inte skiljer sig nämnvärt vad gäller grammatiken, men de gör det på syntaktisk nivå.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

22

Fredriksson, Ann Margaretha. "SFI-elevers syntaktiska utveckling från C- till D-nivå : En jämförelse med processbarhetsteorin som analysmodell." Thesis, Mittuniversitetet, Institutionen för humaniora och samhällsvetenskap, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-42991.

Full text

Abstract:

Studiens syfte var att utvärdera hur elever på SFI utvecklar de syntaktiska kunskaperna i det svenska språket. Utifrån ett skriftligt nationellt prov jämfördes 15 elever på C-nivå med 15 elever på D-nivå. Texternas syntax analyserades med fokus på ordföljd vid topikaliserade huvudsatser samt bisatser. Jag använde mig av processbarhetsteorin som analysverktyg. Processbarhetsteorin är utarbetad av Pienemann och teorin har två grammatiska delar, en morfologisk del och en syntaktisk del. Teorins syfte är att, med hjälp av dess implikationella inlärningsgångar, beskriva var en inlärare befinner sig och vad som kommer härnäst i utvecklingen (Flymann, Mattsson & Håkansson 2010 s. 15). Resultatet visade att D-eleverna använde bisatser i mycket högre utsträckning än C-eleverna. På grund av det ringa antalet satsadverbial gick det dock inte att fastställa att inlärarna gjorde skillnad på huvudsats- och bisatsordföljd. Resultatet av studien visade vidare att C-eleverna, med knapp marginal, topikaliserade sina huvudsatser i högre utsträckning. Osäkerheten kring faktorer som t.ex. skrivämnets påverkan gjorde att det inte gick att dra någon slutats i huruvida C-eleverna faktiskt hade mer kunskap gällande omvänd ordföljd. Studiens resultat visade att för att kunna göra en jämförelse med god validitet av elevernas syntax, hade det krävts ett kompletterande material till skrivningarna för att locka fram mer ovanliga grammatiska strukturer. Studiens resultat visade också att processbarhetsteorins inlärningsgångar stämmer väl med elevernas inlärningsgångar.

Godkänt datum 2021-06-04

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

23

Svensson, Susanne. "Abstraktionsnivå och grammatisk utveckling i L2-elevers texter : En analys utifrån systemiskt-funktionellt perspektiv och processbarhetsteorin." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för svenska språket (SV), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-89341.

Full text

Abstract:

Den här studiens syfte var att relatera elevers språkliga abstraktionsgrad med deras grammatiska nivå enligt Processbarhetsteorin (PT). Med utgångspunkt i systemisk-funktionell grammatik (SFG) analyserades abstraktionsgrad i form av informationstunga ord samt vilka processtyper eleverna använde. För att få ett ytterligare perspektiv på abstraktionsgrad vägdes även ett kvantitativt kognitiv-psykologiskt mått, konkretionsvärden, in i analysen. Materialet som analyserades bestod av 18 argumenterande texter, skrivna av elever vid ett språkintroduktionsprogram. Studien visade på en koppling mellan elevers grammatiska nivå enligt processbarhetsteorin och hur abstrakt språk de använde. PT-nivå varierade mellan nivå 3, 4 och 5 och elever som hade kommit längre grammatiskt, det vill säga PT-nivå 4 och 5, använde flerrelationella processer och till viss del även fler informationstunga ord.. . Alltså var språket hos dessa elever, enligt både den SFG-baserade analysen och den databas som användes, mer abstrakt.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

24

Wingård, Per. ""Om jag är dålig jag slutar" : En studie av grammatiska avvikelser utifrån processbarhetsteorin i skönlitterär andraspråkssvenska." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för nordiska språk, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-255001.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

25

von, Porat Claes. "Ordkunskap och grammatisk förståelse. : En studie i språkfärdighet hos immigranter med stöd i processbarhetsteorin och frekvensordtest." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för svenska språket (SV), 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-38037.

Full text

Abstract:

Sammandrag I denna uppsats har grammatiskt processande och receptiv ordförståelse hos immigranter med svenska som främmande språk analyserats. Syftet har varit att undersöka om det finns någon skillnad mellan immigranter som läser på Svenska för invandrare (sfi) nivå 3C och Svenska som andraspråk 1 på gymnasiet (SVA) vad gäller deras processbarhetsnivå och receptiva ordförståelse. Syftet med arbetet har också varit att analysera huruvida vi kan se en tydlig korrelation mellan PT-nivå och den receptiva ordförståelsen när man analyserar de enskilda individernas resultat. Tio informanter från två olika undervisningsgrupper i Svenska för invandrare nivå 3C samt Svenska som andraspråk 1 har valts ut för en jämförande analys. Pienemanns processbarhetsteori (1998) har använts för att analysera informanternas processbarhetsnivå. Vidare har ett frekvensordtest (FOT-test) använts för att analysera informanternas receptiva ordförståelse. Studien visar att 30 % av alla informanter i sfi-gruppen når processbarhetsnivå fyra och fem. I SVA-gruppen är siffran 60 %. I sfi-gruppen har tre informanter över 80 % rätt på FOT-testet och tre stycken har under 50 % rätt. I SVA-gruppen har sex informanter över 80 % rätt på samma test och samtliga informanter över hälften rätt. På så sätt kan vi se hur informanternas processbarhetsnivå och resultatet på FOT-testet korrelerar med den studienivå informanterna befinner sig på. De informanter som befinner sig på processbarhetsnivå fyra och fem i båda grupperna har också bättre resultat på frekvensordstestet, 85 % rätt, jämfört med de informanter som befinner sig på processbarhetsnivå tre som har 60 % rätt. Studien visar på så sätt ett samband mellan processbarhetsnivå och receptiv ordförståelse hos de enskilda informanterna. Resultatet av undersökningen var inte oväntat. De informanter som befinner sig på en högre nivå i utbildningssystemet har helt enkelt bättre grammatisk förståelse och ordförståelse än de som befinner sig på en lägre nivå och de informanter som har nått de högsta nivåerna i sin processbarhet kan också fler ord. Undersökningen visar samtidigt att vissa, om än få, testdeltagare på sfi når bättre resultat än deltagare i SVA på båda testerna, vilket gör att vi inte kan dra några generella slutsatser om korrelationen mellan utbildningsnivå, grammatisk nivå och ordförståelsenivå med stöd i undersökningen.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

26

Hagelberg, Peter, Maria Alfredsson, and Marie Jeppsson. "Korrektion och imitation som mätverktyg för diagnos av PT-nivå : Kan man korrigera eller imitera en grammatisk struktur som man inte kan producera i fri skriftlig produktion?" Thesis, Växjö University, School of Humanities, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:vxu:diva-5974.

Full text

Abstract:

The purpose of this study was to examine whether a L2 learner could correct or imitate structures of the language that they could not produce in written production defined by processability theori levels.The Informants had Arabic as their mother tongue. The study showed that the ability of correction developed slower than the capacity for imitation and the ability to written production. The ability of the correction developed by the duration of the stay. The result was a confirmation of theory formation in processability theory. Corrective elicitering could be developed into a useful diagnostic tool in the classroom and thus provide an education that followed a natural learning order according to processability theory by Pienemann.

Keywords: processability theori, imitation, correction, written production

Syftet med uppsatsen var att undersöka om andraspråksinlärare kunde korrigera eller imitera strukturer i språket som de inte kunde producera i skriftlig produktion enligt processbarhetsteorins nivåer. Informanterna hade arabiska som modersmål. Studien visade att förmågan till korrektion utvecklades långsammare än förmåga till imitation och förmåga till skriftlig produktion. Förmågan till korrektion utvecklades med vistelsetiden. Resultatet var en bekräftelse på teoribildningen i processbarhetsteorin. Korrektiv elicitering skulle kunna utvecklas till ett användbart diagnostiskt verktyg i klassrummet och därmed ge en undervisning som följde en naturlig inlärningsordning enligt Pienemanns processbarhetsteori.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

27

Collin, Mimmie. "PT som bedömningsverktyg? : Analys av elevtexter i svenska som andraspråk enligt Processbarhetsteorin med fokus på fundamentsvariation och inversion." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för svenska språket (SV), 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-69987.

Full text

Abstract:

Syftet med uppsatsen var att genom en analysmodell baserad på processbarhetsteorin (PT, Pienemann, 1998), bedöma de grammatiska nivåerna i elevtexter i svenska som andraspråk. Bedömningen syftade till att studera förekomster av grammatiska strukturer, med särskilt fokus på automatisering av inversion efter topikalisering, liksom variation av satsdelstyp i fundamentet vid obligatorisk kontext för inversion. 18 texter skrivna av elever i samma grupp på det gymnasieförberedande programmet Språkintroduktion samlades in vid ett tillfälle. Dessa analyserades sedan utefter en analysmodell, baserad på PT, som berör grammatisk processning, automatisering och variation. Resultatet visade att elevernas grammatikkunskaper följde de hierarkiska nivåerna i processbarhetsteorin, liksom att inversion delvis hade automatiserats. De vanligaste satsdelstyperna i fundamenten var tidsbisatser och tidsadverbial. I en del fall följdes de inledande bisatserna av den så kallade så-konstruktionen, vilket vid flertalet tillfällen ledde till korrekt inversion av subjekt-verb. Processbarhetsteorin och den analysmodell som använts i studien upplevs vara goda tillgångar i arbetet med både utformning av grammatikundervisning och bedömning av grammatiska utvecklingsnivåer i elevtexter i ämnet svenska som andraspråk.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

28

Järvinen, Sivi. "Processbarhetsteorin : En studie om finskspråkiga elevers användning av personliga och reflexiva pronomen i possessivform samt placering av negation i bisats." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för svenska språket (SV), 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-60489.

Full text

Abstract:

This essay aims to explain Finnish students’ acquisition of Swedish as a second language: the focal point is the learners’ use of the possessive personal pronouns (hennes, hans and deras) and the possessive reflexive pronouns (sin, sitt and sina), and the placement of the Swedish negation in subordinate clauses. The theoretical background for the analysis of these linguistic structures is the Processability theory. This thesis suggests that the pronouns, which have not been earlier investigated through the Processability theory, are a part of the stage 4 of the theory, whilst the placement of negation in subordinate clauses is part of the stage 5. The basis for this thesis is a survey made in a secondary school in the north of Sweden and an upper secondary school in the north of Finland in autumn 2016. In other words two different groups of students have participated in the survey: one group studying Swedish as a second language in Sweden and one group studying Swedish as a foreign language in Finland. The analysis shows no linguistic differences between these two groups and for this reason there is no distinction made between them. The results reveal that the possessive personal pronouns are slightly more overused than the possessive reflexive pronouns. However, the results show that those students who have not commenced to process level 4 have not either began to process level 5. The learners’ utilization of the negation placement suggests that they first learn the preverbal placement of the negation in a main verb and afterwards the preverbal placement of a negation in an auxiliary verb. The results and conclusions given in this essay may be of some interest for other teachers and educational researchers.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

29

Edvall, Camilla. "Grammatikundervisning på sfi : traditionell undervisning jämfört med lärstilsbaserad undervisning om ordföljd i påståenden i huvudsatser." Thesis, Mittuniversitetet, Lärarutbildning, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-12865.

Full text

Abstract:

Den här uppsatsen handlar om metoder som ryms inom lärstilar, samt processbarhetsteorin. Uppsatsens syfte är att utifrån processbarhetsteorin jämföra syntaktiska resultat av traditionell undervisning om ordföljd i påståenden i huvudsatser i svenska som andraspråk hos vuxna sfi-elever med undervisning där eleverna erbjuds ett utbud av visuellt, auditivt, taktilt samt kinestetiskt material av detsamma. Undersökningen genomfördes som ett kvasiexperiment med en experimentgrupp och en kontrollgrupp. Informanternas syntaktiska nivå analyserades enligt processbarhetsteorin före och efter de olika undervisningsmetoderna i grupperna. Resultatet visade att informanterna i experimentgruppen höjde sig i nivå enligt processbarhetsteorin i större utsträckning än informanterna i kontrollgruppen gjorde. Slutsatsen är att fler elever når en högre syntaktisk nivå när de får ett urval av visuellt, auditivt, taktilt och kinestetiskt material i grammatikundervisningen än när de endast undervisas traditionellt.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

30

Fridell, Ann-Sofie. "PT-nivåer på SFI : I jämförelse med grammatikbedömning." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för svenska språket (SV), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-85492.

Full text

Abstract:

Syftet med denna kandidatuppsats är att beskriva vilken grammatisk språknivå elever uppnår på kurs B, C och D på SFI inom ramen för studieväg 2. Grammatisk språknivå beskrivs och analyseras med utgångspunkt i processbarhetsteorin och elevernas uppnådda PT-nivå i fri produktion jämförs med elevers grammatikbedömningar. Dessutom är frågeställningen om undervisningstid på SFI eller vistelsetid i Sverige kan förklara elevernas grammatiska nivå. Resultatet visar progression för elever genom SFI, enskilda elevers uppnådda PT-nivå och i jämförelse mellan fri skriftlig produktion och grammatikbedömning presterar knappt två tredjedelar av deltagarna likvärdigt oavsett uppgiftens utformning. En viss korrelation mellan undervisningstid och PT-nivå kan beläggas medan vistelsetid i Sverige inte visar något samband med elevernas grammatiska utvecklingsnivå.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

31

Lindholm, Anna. "Jag skriver bättre än jag talar...eller? : En bedömning och jämförelse av andraspråksinlärares muntliga och skriftliga produktion utifrån processbarhetsteorin och performansanalys." Thesis, Karlstads universitet, Estetisk-filosofiska fakulteten, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-7823.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

32

Haas, David. "Och syntaxen har sin gång : En komparativ studie av svenska som andraspråksinlärares grammatiska kompetens i tal och skrift på B1-nivå." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för nordiska språk, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-201481.

Full text

Abstract:

Studiens syfte är att jämföra relationen mellan fyra vuxna svenska som andraspråksinlärares grammatiska kompetens i tal och skrift, och hur den kompetensen förhåller sig till kursmålen för B1-kursen på vilken de deltar. De grammatiska strukturer som undersöks är fundamentering och negationsplacering. En central teoretisk utgångspunkt är att förutsättningarna för målspråksenlig produktion är gynnsammare i skrift än i tal, men att hur och i vilken utsträckning det yttrar sig för svenska som andraspråksinlärare inte är helt kartlagt. Materialet består av skriven och muntlig text producerad av de fyra andraspråksinlärarna. Analysmodellen utgörs av perfomansanalyser baserade på processbarhetsteorin, med grundsatsen att språkinlärningen sker stegvis enligt förutsägbara mönster. Resultatet visar att informanterna överlag producerar en högre andel målspråksenliga fundamenteringar i skrift än i tal. Kursmålet för fundamentering kan för samma informant uppnås i skrift, utan att det uppnås i tal. Gällande negationsplacering i huvudsats behärskas kursmålet av samtliga informanter i både tal och skrift, utan några påtagliga gradskillnader mellan tal- och skrivdelen. För negationsplacering i bisats är tendensen att ingen av informanterna uppfyller kursmålet i vare sig tal eller i skrift, och den låga målspråksenligheten är ungefär densamma i tal- och skriftproduktionen.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

33

Berglund, Daniel. "Svenskans grammatiska komplexitet sett ur ett andraspråksperspektiv –en intervjustudie med ämneslärare i SVA om deras upplevelser av andraspråkselevers grammatiska utveckling." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-89860.

Full text

Abstract:

Denna uppsats är en fenomenografisk intervjustudie där tre verksamma ämneslärare i SVA på gymnasienivå intervjuas gällande deras grammatikundervisning. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur SVA-lärare arbetar med andraspråkselevers grammatiska utveckling. Resultaten visar att majoriteten av lärarna prioriterar satsdelar över ordklasser i sin undervisning för att enklare kunna lära ut ordföljd. Samtliga lärare är överens om att svenskans ordföljdsvariation är svår för andraspråkselever, i kombination med genus, bestämdhet och kongruens. Majoriteten av lärarna anammar performansanalys i sin bedömning och återkoppling av andraspråkselevernas grammatiska förmågor. En lärare visar dock att felanalytisk återkoppling uppskattas av eleverna. Kamratrespons ses som en användbar återkopplingsvariant, då andraspråkselever lättare upptäcker grammatiska fel i andras texter, vilket gör att de kan stötta varandra i deras grammatiska utveckling.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

34

Sivertsson, Andreas. "Språkliga resurser vid utredande text : En jämförelse mellan språklig nivå enligt processbarhetsteorin och betyg i nationella provet i Svenska som andraspråk 3." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för nordiska språk, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-389396.

Full text

Abstract:

Språkliga resurser är viktiga förmågor att besitta för att på ett adekvat sätt kunna kommunicera i olika kontexter. Utvecklingen av olika språkliga resurser sker i undervisningen i skolan vilket leder till föreliggande studiens undersökningsområde. Studien undersöker andraspråkselevers språkliga nivå enligt processbarhetsteorin i förhållande till respektive elevtexts betyg. Undersökningsobjekten är 20 elevtexter från nationella provet i kursen svenska som andraspråk 3. Fem texter från respektive betygsgradering A, C, E och F. Dessa elevtexter analyseras i enlighet med processbarhetsteorin vilken är en teori om språkligutveckling tillika analysmodell. Resultatet visar på att samtliga elevtexter har en hög språklig nivå oavsett betygskategori vilket indikerar att den grammatiska nivån inte är den enda avgörande faktorn i bedömningen. En viss osäkerhet i språket hos elever med lägre betyg kan tydas ur resultatet, då antalet exempel på mer komplexa grammatiska strukturer minskar avsevärt för elevtexter med lägre betyg än A. Språkliga resurser är viktiga förmågor att besitta för att på ett adekvat sätt kunna kommunicera i olika kontexter. Utvecklingen av olika språkliga resurser sker i undervisningen i skolan vilket leder till föreliggande studiens undersökningsområde. Studien undersöker andraspråkselevers språkliga nivå enligt processbarhetsteorin i förhållande till respektive elevtexts betyg. Undersökningsobjekten är 20 elevtexter från nationella provet i kursen svenska som andraspråk 3. Fem texter från respektive betygsgradering A, C, E och F. Dessa elevtexter analyseras i enlighet med processbarhetsteorin vilken är en teori om språkligutveckling tillika analysmodell. Resultatet visar på att samtliga elevtexter har en hög språklig nivå oavsett betygskategori vilket indikerar att den grammatiska nivån inte är den enda avgörande faktorn i bedömningen. En viss osäkerhet i språket hos elever med lägre betyg kan tydas ur resultatet, då antalet exempel på mer komplexa grammatiska strukturer minskar avsevärt för elevtexter med lägre betyg än A.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

35

Asgari, Poja. "Bestämdhet eller inte : En textanalys av andraspråkselevers muntliga och skriftliga berättelser. Utvecklingen av bestämdhet inom nominalfrasen." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-159877.

Full text

Abstract:

I denna uppsats kommer muntliga och skriftliga berättelser av andraspråkselever på Komvux att analyseras med hjälp av performansanalys. Syftet med studien är att se på utvecklingen av bestämdhet inom nominalfrasen och i fall det sker i enlighet med processbarhetsteorin. Det kommer även att ske en analys mellan den muntliga och skriftliga produktionen för att åskådliggöra eventuella skillnader i utvecklingen av bestämdhet.Resultatet visar att det finns belägg för processbarhetsteorin och att detta kan tillämpas på nominalfraserna och dess bestämdhet. Resultatet visar dock inga generella skillnader mellan utvecklingen av bestämdhet när det kommer till skillnaden mellan muntlig och skriftlig framställning. Däremot kan man uttala sig om individuella skillnader hos informanterna.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

36

Lindström, Emelie. "Det andra språket : En analys av svensk grammatik och form i två läromedel." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för humaniora, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-15911.

Full text

Abstract:

Syftet med denna uppsats är att undersöka presentationer av grammatik i två läromedel i svenska som andraspråk. Grammatik har här avgränsats till att handla om ordklasser, då detta är en av de grammatiska delar som ofta ingår i grammatikundervisning. Två metoder har använts för att undersöka detta och det är textanalys och variabelanalys. Analysens resultat jämförs och tolkas utifrån teorier om grammatikens roll vid andraspråksinlärning, samt teorier om formgivning som kan främja elevernas inlärning. Studien visar att mitt ena undersökta material i högre grad fokuserar på grammatik än vad det andra gör, samt att denna lärobok också visar en koppling till processbarhetsteorin i sin presentation av grammatik. I fråga om formgivning av läromedlen, både rent generellt, men framförallt med avseende på grammatikpresentationerna, visar även den analysen att båda böckerna tar viss hänsyn till elevernas inlärningsprocess. De har i olika hög grad använt sig av markörer och hjälpmedel som kan underlätta förståelsen av böckernas innehåll.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

37

Czaholi, Attila. "SFI-elevers uppnådda Processbarhetsnivåer i morfologi- och ordföljd. En undersökning av Processbarhetsteorins inlärningsgång och informanternas morfologiska och syntaktiska utveckling." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för svenska språket (SV), 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-62041.

Full text

Abstract:

Studiens ena syfte var att undersöka vilka PT-nivåer i morfologi och syntax som processas av 66 SFI-elever som läste SFI på olika nivåer, att undersöka om de processar samma PT-nivåer i morfologi och syntax med avsikt att utforska ifall inlärarnas morfologiska och syntaktiska utveckling sker i samma takt eller ej. I studien undersöktes också det implikationella förhållandet mellan de olika strukturerna tillhörande de olika PT-nivåerna. Studiens informanter beskrev en bildserie bestående av åtta bilder. Utifrån Processbarhetsteorin analyserades deras bildbeskrivningsproduktion med intention att bedöma deras uppnådda PT-nivåer i morfologi och syntax. Utfallet visar att endast 16 informanter av 66 processar samma PT-nivå på morfologi och syntax. Sådana informanter processar PT-nivå 2 på morfologi och syntax. De andra informanterna processar olika PT-nivåer på morfologi och syntax. Det vanligaste uppnådda PT-nivån på morfologi är nivå 1. 37 av 66 informanter uppnår PT-nivå 1 på morfologi. 29 av 66 informanter uppnår PT-nivå 2 på morfologi. När det gäller syntax kom 37 av 66 informanter upp till PT-nivå 2 på syntax. 28 av dem processar PT-nivå 4 på syntax och en av dem bedömdes ligga på PT-nivå 3 på syntax. Som resultatet visar tenderar informanterna att inte ligga på samma PT-nivå i morfologi och syntax. De tenderar dessutom att uppnå en högre PT-nivå i syntax än på morfologi. Ingen av studiens informanter processar en högre PT-nivå på morfologi. Allt detta kan tolkas som att inlärarnas morfologiska och syntaktiska utveckling inte sker på ett simultant sätt. Resultatet ska dock betraktas med en viss försiktighet, eftersom bildserien visade sig vara bättre lämpad på att elicitera obligatoriska kontexter för syntaxsstrukturer än för morfologiska sådana. Resultatet visar också att det implikationella förhållandet mellan PT-nivåerna, att användningen av de lägre nivåernas strukturer är förutsättningar för användningen av de högre nivåernas strukturer som förutsågs av PT stämmer med utfallet.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

38

Nordmark, Kajsa. "Som ett språk på rosor : En studie om hur dans på fritiden korrelerar med andraspråksinlärning av den svenska ordföljden." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för svenska språket (SV), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-70057.

Full text

Abstract:

Syftet med studien var att undersöka om dans på fritiden korrelerade med andraspråkstalares språkfärdighet på svenska, och specifikt deras hantering av den svenska ordföljden. 49 andraspråksinlärare genomgick ett språkfärdighetstest och besvarade en enkät rörande dansvanor, fysisk aktivitet och andra faktorer som sägs påverka andraspråksinlärning. Resultaten pekade på att det fanns en svagt positiv, men marginellt signifikant korrelation mellan hur ofta en andraspråksinlärare dansar på fritiden och hens hantering av den svenska ordföljden. Det fanns även en korrelation mellan ordföljdshanteringen och andraspråksinlärarnas vistelsetid i Sverige samt hur ofta de utövade en fysisk aktivitet. Resultaten pekade även på att den fysiska ansträngningen som ingår i dansandet kan vara en av orsakerna till dansens korrelation med ordföljdshanteringen. Studiens slutsats är att användningen av dans på olika skolor kan vara en fungerande metod för att hjälpa andraspråksinlärning.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

39

Dahlin, Veronica. ""OCH SEN LAGADE EN FINT SNÖGUBBE" : En jämförande studie av inlärare i svenska som andraspråk och deras grammatiska kompetens på SFI-nivåerna B, C och D." Thesis, Uppsala universitet, Avdelningen för forskning och utbildning i modern svenska (FUMS), 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-225367.

Full text

Abstract:

Syftet med undersökningen är att få ökad kunskap om nio andraspråkselevers grammatiska kompetens i användningen av adjektivkongruens i attributiv och predikativ ställning samt spetsställning. Eleverna läser på nivåerna B, C och D inom svensk undervisning för invandrare på vuxenutbildningen (SFI), och dessa elever har gemensamma lektioner ibland. Syftet är också att jämföra dessa gruppers grammatiska kompetens utifrån processbarhetsteorin, som är en vedertagen teori över andraspråksinlärning. Processbarhetsteorin säger i stora drag att svenska lärs in i fem bestämda grammatiska steg vilka kommer i en bestämd ordning, och att dessa steg inte kan hoppas över. Det undersökta materialet har skrivits av informanterna utifrån en bildserie på åtta bilder, som har analyserats i en slags performansanalys som baseras på processbarhetsteorin. Resultatet visar att det finns stora skillnader mellan grupperna inom de undersökta strukturerna, och resultatet pekar också mot att det finns stora skillnader inom grupperna. Den grupp som läser på C-nivå är den grupp som har kommit längst i användningen av alla de grammatiska strukturerna. Den grupp som läser på B- nivå är den grupp som har lägst resultat.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

40

Degrenius, Jim. "Processningskapacitet och grammatisk förståelse." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för språk och litteratur, SOL, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-12676.

Full text

Abstract:

Utifrån en undersökning av femton andraspråksinlärare av svenska, diskuterar denna uppsatsrelationen mellan grammatisk nivå (processningskapacitet) i språkproduktion, bedömd efterprocessbarhetsteorins hierarki över morfologiska och syntaktiska strukturer, och grammatiskförståelse, förstått som metalingvistisk kompetens. Syftet är att undersöka om inläraresgrammatiska processningskapacitet i produktionen ligger på samma nivå som förståelsen,eller om förståelsen kan ligga på ett tidigare eller senare stadium.Undersökningen består av tre delar: bedömning av grammatisk nivå i fri skriftlig produktion,grammatikalitetsbedömningstest och enskilda intervjuer med informanterna. Resultatetvisar att produktion och förståelse ofta är på samma hierarkiska nivå, men resultatet är inteentydigt. Det finns även indikationer på att förståelse kan föregå produktion och enstaka exempelpå att produktion kan föregå förståelse. Intervjuerna visar också att inlärarna i hög gradgör explicita hänvisningar till regler när de förklarar grammatiska strukturer, men även att detfinns regler som inlärarna själva konstruerar.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

41

Bisbal, Lunar Rosa Maria. "Från "Tre röda bilar" till "Kalles röda bil" : Adjektivens kamp för inlärning." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för svenska språket (SV), 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-60844.

Full text

Abstract:

Denna studie syftar till att jämföra behärskning av attributiv kongruens i nominalfraser i plural och nominalfraser med genitivattribut utifrån andraspråksinlärares två skriftliga produktioner. I undersökningen har 20 vuxna inlärare av svenska på sfi kurs D medverkat genom att skriva en lucktest och en uppsats samt en grammatikenkät. I grammatikenkäten framkommer informanternas metalingvistiska kompetens, det vill säga deras explicita hänvisningar till de grammatiska reglerna av de analyserade strukturerna. Vissa faktorer som daglig exponering av svenska och motivation kan påverka inlärning av ett andraspråk och detta har även beaktats i denna studie. Genom en jämförande analys på de två strukturerna visar studien att antalet förekomster av attributiv kongruens beträffande pluralformer är högre än vid genitivkonstruktioner i de två skriftliga produktionerna, lucktesten och uppsatsen. Informanterna verkar därmed ha goda grammatiska kunskaper angående pluralkongruens, men sämre kännedom om genitivkongruens, med några få undantag som även anger korrekta hänvisningar till genitivkongruens. Enligt denna undersökning har daglig exponeringstid av svenska utanför skolans domäner inte inverkat på informanternas behärskning av samtliga strukturer i deras skriftliga produktioner. Ett faktum är också att de flesta informanter visar hög motivation för att lära sig mer svensk grammatik.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

42

Eriksson, Ylva. "En studie av elevtexter på sfi D-nivå : Skillnader och likheter i bedömningen av elevernas resultat på det nationella provet i jämförelse med kursresultaten." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-33449.

Full text

Abstract:

Syftet med studien är att undersöka om det i vissa fall kan förekomma en diskrepans mellan resultatet på de nationella proven och kursbetygen. Sex elever ingår i studien och samtliga eleverna har avslutat sina studier i svenska för invandrare (sfi) i en liten stad i Mellansverige. 24 elevtexter analyseras med hjälp av fyra olika metoder: performansanalys, processbarhetsteorin (PT), svenskans utvecklingsstadier samt Skolverkets bedömningsmatris. Den sistnämnda metoden ska användas och hjälpa lärarna vid bedömnigen av momentet skriva i samband med NP. Resultaten visar att det förekommer skillnader i resultatet av vad eleven producerat och uppnått under en kurs i jämförelse med vad som produceras under ett enda provtillfälle: det nationella provet. Det finns förklaringar till diskrepansen mellan NP-betyget och kursbetyget. Tre av elevernas resultat bedömdes vara på samma nivå under kursen som på det nationella provet. Tre av eleverna bedömdes ha avvikande resultat vid det nationella provtillfället och prestationerna under själva kursen. Det skiftar både upp och ner i betygsskalan. Slutsatsen är att det inte finns enkla och entydiga förklaringar till varför det förekommer skillnader mellan elevers prestationer under en kurs och under ett nationellt provtillfälle.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

43

Sundqvist, Anna. "Vart ska jag och hur kommer jag dit? : Målrelaterat arbete och bedömning i förberedelseklassen." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för nordiska språk, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-227292.

Full text

Abstract:

Den här studien handlar om hur lärare hanterar det dagliga arbetet med målrelaterat arbete och bedömning i förberedelseklassen. Syftet med studien är att undersöka vilka mål lärarna utgår ifrån i arbetet med sina elever samt hur de arbetar med bedömning och dokumentation av elevernas språkutveckling. Undersökningen består av fyra kvalitativa intervjuer med lärare som arbetar i förberedelseklass på tre olika grundskolor. Enligt resultatet arbetar lärarna i enlighet med andraspråksforskningen samtidigt som deras arbete på flera punkter krockar med Skolverkets förordningar. Studien visar även att Skolverkets förordningar i ett fall motsäger varandra samt att lärarna arbetar enligt 4 § i Skollagen då de anpassar utbildningen efter varje elevs behov.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

44

Jonsson, Sara. "Betyg på sin muntliga grammatik? : Sambandet mellan grammatisk utvecklingsnivå och betyg på det muntliga nationella provet i SVA1." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för nordiska språk, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-249011.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

45

Fröberg, Linnea. "Godkända grunder : En jämförelse av skriftlig färdighet mellan uppsatser i två olika behörighetsgivande prov." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för nordiska språk, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-154735.

Full text

Abstract:

I denna uppsats redovisas en jämförelse av den skriftliga delen mellan tio godkända uppsatser från nationella provet i Svenska som andraspråk B och tio godkända uppsatser från Test i svenska för universitets- och högskolestudier (Tisus). I uppsatsen görs först en analys av två syntaktiska konstruktioner, därefter en undersökning av förekommande bisatstyper och till sist en global bedömning av texternas funktionalitet. Analyserna visar att majoriteten av testtagarna har god behärskning av syntaktiska strukturer i svenskan. Skillnaderna som förekommer, på en syntaktisk nivå, mellan uppsatserna handlar om individuella informanters brister och några generella slutsatser kan inte dras. Däremot finns större skillnader gällande den globala bedömningen. Testtagarna för Tisus har mer strukturerade och läsarvänliga texter.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

46

Kretova, Natalya. "SFI-elevers grammatiska och lexikala kapacitet : Undersökning av SFI-elevers uppnådda PT-nivåer inom morfologin och syntaxen i förhållande till deras verbanvändning." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för svenska språket (SV), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-85772.

Full text

Abstract:

I den föreliggande studien undersöktes PT-nivåer inom morfologin och syntaxen uppnådda av 19 SFI-elever som studerade i samma grupp, kurs C. Syftet var att synliggöra och jämföra deltagarnas grammatiska kunskaper. Studien syftade också till att beskriva hur grammatisk kompetens förhåller sig till lexikal variation avseende verbanvändning i undersökningsgruppen. Deltagarnas skriftliga produktion (57 elevtexter) analyserades utifrån processbarhetsteorin och i förhållande till deltagarnas verbanvändning då antal använda verb presenterades och verben klassificerades utifrån deras frekvens. Resultatet visar att eleverna ligger på olika PT nivåer både inom morfologin och syntaxen och spridningen är tämligen större inom morfologin. Resultatet i den undersökta gruppen visar också att inlärarens utveckling inom morfologin och syntaxen inte alltid sker simultant. Avseende verbanvändning finns det en tendens att de inlärare som befinner sig på högre PT-nivåer använder fler verb och visar en större användning av mindre frekventa, framför allt abstrakta mentala verb.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

47

Schunk, Josefin. "Vad har passiver och predikativ kongruens gemensamt? : En undersökning av uppkomsten av passiver i svenska somandraspråk inom processbarhetsteoretiska ramar." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för svenska språket (SV), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-105354.

Full text

Abstract:

I denna uppsatsen undersöktes sambandet mellan passivkonsruktioner och predikativ kongruens i inlärningen av svenska som andraspråk. Predikativ kongruens kan processas på nivå 4 enligt Processbarhetsteorin (Pienemann, 1998), och forskning om andra språk har föreslagit att passiver skulle processas på samma nivå. Då detta är något som aldrig tidigare har undersökts på svenska som andraspråk togs det i denna uppsatsen anspråk att undersöka om det även gäller svenskan som andraspråk. Med hjälp av eliciteringstester undersöktes om 11 inlärare kunde producera strukturer av predikativ kongruens och passiver. Undersökningen bekräftar de internationella studierna och visar att inläraren ska uppnå minst nivå 4 för att kunna producera strukturer av passiver i svenska som andraspråk.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

48

Wenell, Sofie. "Andraspråkselevers språkliga nivå : En tillämpning av Pienemanns processbarhetsteori." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för nordiska språk, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-349234.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

49

Stål, Eva-Lena. "Skriftspråklig kompetens hos andraspråksinlärare : Analys av godkända texter från Tisustest och Nationella prov i Svenska som andraspråk B." Thesis, Karlstads universitet, Estetisk-filosofiska fakulteten, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-13993.

Full text

Abstract:

Denna studie bygger på andraspråksinlärares skriftliga kompetens kopplad till syntaktiska och kommunikativa nivåer. I synnerhet är syftet att studera språkliga syntaktiska nivåer i texter skrivna av andraspråksinlärare som har behörighet att studera vid universitet. Ytterligare ett syfte är att studera om innehållet i texter kan förmedlas på ett kommunikativt och idiomatisk sätt. Den teoretiska ramen för att mäta syntaktiska nivåer som informanter i denna studie har uppnått bygger på processbarhetsteorin (Pienneman, 1998/ Pienneman & Håkansson, 1999). Studien visar att godkända texter i Svenska som andraspråk B och Tisustest uppnår nivå 4 och 5 på syntaktisk nivå. Studien visar också på variation av kommunikativ kompetens utifrån förmågan att förmedla ett central innehåll. Informanterna uppnår delvis målspråksnormen och delvis avviker från målspråksnormen i varierad grad vilket påverkar den kommunikativa kompetensen. Det mesta av resultatet pekar på individuella skillnader. Vad som kan förklara skillnader mellan informanterna kan delvis kopplas till varierad kognitiv svårighetsgrad i texterna. Studien visar att processbarhetsteorin kan vara ett fördelaktigt verktyg för att mäta syntaktiska nivåer i texter. Dock pekar studien på att det är av vikt att också genomföra en mer omfattande bedömning av kommunikativa språkkunskaper för att kunna göra en helhetsbedömning av skriftlig språkkompetens av andraspråksinlärare.
The present study concerns second language learners' syntactic and communicative competence in writing. The aim is to study syntactic performances in texts written by learners of Swedish as a second language permitted to study at university. Another aim is to discuss the communicative and idiomatic performances of the informants. The theoretical framework used for assessment of achieved syntactic levels is the Processability Theory (Pienneman, 1998/Pienneman & Håkansson, 1999). The results reveal that the students who´s texts in Svenska som andraspråk B[1]and the Tisustest[2]have passed the exam have achieved either syntactic level 4 or 5 according to Processability Theory. The study also reveals the variety of communicative and idiomatic competence based on the ability to convey a core content. The informants partly achieve and partly do not achieve the Swedish language norms, in various degrees, which effects the level of communicative competence which they are able to express. The results point to more or less individual differences. There are small differences between the group of informants in Svenska som andraspråk B and in the Tisustest. Possible causes for these differences may partly be connected to the varying degree of cognitive difficulty in producing the different texts. The study shows that the use of Processability Theory may be a beneficial tool to measure levels of syntactic proficiency levels in second language learner texts. However, it appears that it also is important to establish a comprehensive assessment of communicative language skills in order to make an overall assessment of written language skills of second language learners. [1]Swedish as a second language, level B [2]Tisus - Test in Swedish for university studies.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

50

Altinisik, Mathias, and Joel Nicolausson. "Grammatiska svårigheter hos andraspråksinlärare med finska som modersmål." Thesis, Stockholms universitet, Centrum för tvåspråkighetsforskning, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-189374.

Full text

Abstract:

Vi har uppmärksammat att andraspråkselever med finska som modersmål har svårt att tillämpa olika grammatiska fenomen som finns i det svenska språket. Detta har väckt vårt intresse för det aktuella temat och därför vill vi i denna uppsats fördjupa våra kunskaper samt undersöka orsakerna till specifika svårigheter som finska andraspråksinlärare tenderar att ha i det svenska språket. I denna uppsats kommer vi att fokusera på de grammatiska fenomen som leder till svårigheter i andraspråksinlärningen hos tvåspråkiga högstadieelever med finska som modersmål. I uppsatsen försöker vi förklara de grammatiska felen genom att analysera skriftliga texter som andraspråksinlärarna med finska som modersmål har skapat. Syftet med vår undersökning är att få en bredare uppfattning av vad som orsakar de grammatiska felen i de tvåspråkiga elevernas skriftliga produktion och som stöd kommer vi att använda oss av både en kvalitativ och kvantitativ forskningsmetod för att besvara undersökningens frågeställningar. Undersökningsmaterialet består av 22 autentiska texter som högstadieelever med finska som modersmål från årskurs 7 till 9 har skriftligt producerat. Dessa elever har en lång studiebakgrund och började studera det svenska språket i årskurs 6 i Finland innan de flyttade till Sverige. De analyserade elevtexterna producerades under olika tillfällen och är skrivna utifrån olika teman och genrer. Resultatet påvisar att de flesta grammatiska felen som eleverna gör vid skriftlig produktion av svenska uppstår dels av en negativ transfer, så kallad interferens, från modersmålet, dels av att modersmålet saknar målspråkets strukturer. Detta kan utrönas genom att bland annat jämföra de grammatiska strukturerna i både det svenska och finska språket; en kontrastiv analys tar vid. De fel som den kontrastiva analysen inte kunde förklara kan tänkbart uppstå av inlärningsspråkets komplexitet, övergeneraliseringar, att inläraren inte besitter tillräckliga grammatiska kunskaper i målspråket samt att inläraren använt sig av kommunikationsstrategier.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Dissertations / Theses on the topic 'Processbarhetsteorin'

Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles