Academic literature on the topic 'Processkunskap'

Syftet med den här studien är att undersöka hur gymnasielärares prov och arbetsuppgifter i historia uppmuntrar eleverna till att svara historiemedvetet. Studien söker svar på: Vilken roll ges eleverna? Vilka narrativ kompetenser efterfrågas? Vilka referensramar görs tillgängliga? Det teoretiska ramverket är kognitivism. Utgångspunkten är den kognitiva historiedidaktiska forskningens begrepp: begreppskunskap av 1:a- och 2:a ordningen samt processkunskap. Därtill förstås den narrativa kompetensen som en pendelrörelse mellan begreppssfärerna och anses som nyckeln till historiemedvetande. Metodologiskt görs en textnära analys genom systemisk-funktionell grammatik på interpersonell nivå. Det innebär textens relationella språk undersöks i skriftliga språkhandlingar, modalitet och modal bedömning. Resultatet visar att uppmaningar och frågor är i majoritet medan påståenden är i minoritet. Däremot förekommer uppmaningarna framförallt genom omgjorda påståenden. Det kan sägas vara ett sätt att väva in olika begreppskunskap för att tillgängliggöra den för eleverna. Även modalitet undersöks och det visar en hög grad av förpliktelse vilket minskar elevernas responsmöjligheter. Sannolikhet förekommer dock också vilket kan sägas öppna upp, men vid närmare titt är den knuten till uppgiften och inte eleven. Slutligen studeras modal bedömning genom talarattityder och subjektivitet. Det visar att referensramar tillgängliggörs via framförallt objektiva subjekt. Talarattityden framkommer framförallt genom förstärkningar vilket ger eleverna olika referenspunkter att reagera på. Att poängtera är dock att eleverna förekommer som subjekt i nästintill alla prov vilket visar att deras identitet tilltalas och därmed kan deras referensramar sägas aktiveras.

Denna uppsats har undersökt vilka uppfattningar som finns rörande stoff- och processkunskapers utrymme i historieundervisningen på gymnasial nivå hos ett antal lärare och elever. Arbetet berör både indirekt och direkt begreppet kunskapssyn applicerat på historieämnet, vad lärare respektive elever menar att historisk kunskap är för något.  Undersökningen kommer fram till att olika elevgrupper har olika uppfattningar om vad som är historisk kunskap. En del elever argumenterar för att historisk kunskap är att besitta stoffkunskaper, andra elever lägger ett större fokus på processkunskapers betydelse. Elevers olika uppfattningar om vad som är historisk kunskap påverkar deras syn på historieundervisningen, vad undervisningen syftar till att lära ut för slags kunskaper. Undersökningen visar vidare på att det finns skillnader mellan vad kursplaner, elever och lärare lägger för förklaring i vad historisk kunskap är för något.

Abstract The aim with this study is to examine how practicing history teachers in upper secondary school deal with historical thinking concepts. The three main questions are: which concepts do teachers use in their courses and when do they use them? How can teachers’ use of different historical thinking concepts be described in terms of reconstruction and construction? What factors influence teachers when they work with historical thinking concepts?   To answer these questions, the material, for example tests, lesson plans and notes of seven teachers has been analyzed. These analysis were followed by interviews with the teachers.   The empirical data have been handled in two steps. The first step is a survey of what historical thinking concepts teachers use and when they use them. The survey was done as a detailed reading of the teachers’ material. In this survey two historical thinking concepts, evidence and cause and consequence, have been selected for further analysis, which is the second step.   The results show that when teachers deal with the historical thinking concept of evidence they show their students models and ways to handle evidence. This is not the case when teachers handle the historical thinking concept of cause and consequence. Models are shown here as well but not to the same extent. The result also shows that the teachers’ handling of evidence in a greater extent leads to construction compared with their handling of cause and consequence.   The explanations provided in the study also point to the different character between the two concepts and what form of test the teachers’ use and what words are used to communicate for example cause and consequence. Furthermore, the explanations also indicate that the teachers’ view of what historical knowledge contains of, together with what kind of students and what other subject they teach play some part in their dealing with historical thinking concepts.<br>Vilka tankeredskap hanterar historielärare i sin undervisning och när framkommer dessa i de kurser lärare undervisar i? Hur hanterar lärare tankeredskap i termer av rekonstruktion och konstruktion? Dessa frågor ställs i denna studie som bygger på en analys av sju lärares undervisningsmaterial och på uppföljande intervjuer med lärarna. I den första delen kartläggs de tankeredskap som lärare hanterar i hela kurser som de undervisar i. Ett resultat av denna del är att orsak och konsekvens är det dominerande tankeredskapet som lärare hanterar. Ett annat resultat är att tankeredskapens förekomst i lärarnas kurser uppvisar stora variationer. I den andra delen sker en fördjupad analys av två tankeredskap, källor och källkritik samt orsak och konsekvens. I denna analys framkommer att lärarnas hanterande av källor och källkritik i större utsträckning kan beskrivas i termer av konstruktion, jämfört med lärarnas hanterande av orsak och konsekvens. I analysen framkommer också att lärare kan hantera tankeredskap i två steg; det som i studien kallas tankeredskap som modell respektive tankeredskap som process.<br><p>Ingår i CSD-serien.</p><br>Ingår i CSD-serien