Academic literature on the topic 'Processledning'

Den materiella processledningen utgör ett officialintrång i parternas dispositionsrätt och är ett inkvisitoriskt element i en processform som annars präglas av kontradiktionsprincipen. Mot bakgrund av att institutet är främmande för den kontradiktoriska processformen uppkommer naturligt frågan om varför institutet skall existera.

Den materiella processledningen syftar till att avhjälpa parts fel och brister vid utformandet av sin talan. Processledningen delas traditionellt in i en formell och en materiell del. Denna indelning ter sig främmande, då såväl den formella som den materiella processledningen syftar till att handläggningen av rättegången ska fungera på bästa möjliga vis, varför den egentliga gränsen mellan instituten då suddas ut.

Dispositionsprincipen skall utgöra den dominerande delen av en rättegång. Processledningen skall verka som ett komplement därtill för att rätten, i första hand, skall kunna effektivt föra fram en talan till avgörande och prövning av det som parten vill ha prövat. Däri ligger en processekonomisk aspekt. Onödiga resurser skall inte spenderas på att pröva processmaterial som förebringats i onödan.

Rätten kan bedriva processledningen såväl i syfte att berika som för att begränsa processmaterialet. Av dessa två är rättens aktivitet att begränsa processmaterialet den minst kontroversiella. Vid berikande av materialet kan rättens aktivitet övergå till materiell rådgivning, dvs. att parten får konkreta materiella råd om hur denne skall utforma sin talan. Sådant resultat går stick i stäv med målsättningen för materiell processledning.

Den materiella processledningen kan bedrivas med avseende på parts yrkanden och grunder, åberopanden samt bevisföring. Den här uppsatsen har framförallt avhandlat frågan om materiell processledning avseende parts yrkanden. Det klara fallet i vilket rätten bör bedriva processledning är i den händelse part brister språkligt sett vid utformandet av sitt yrkande. Vid sidan av detta kan frågan om processledning komma upp ifråga om processuella och materialrättsliga spörsmål. Processledning bör bedrivas i de fall det kan vara fråga om avhjälpbara processhinder, i annat fall inte. Ifråga om materialrättsliga brister ter sig processledningsfrågan i dessa fall som en aning paradoxal. Processledningen har nämligen en större prägel av lämplighet snarare än legalitet. Eftersom det krävs relativt stora misstag från rättens sida för att frågan om domvilla eller rättegångsfel ska komma ifråga och processledning ifråga om materialrättsliga brister i första hand, blir gränsen för vad som är tillåten och inte tillåten processledning aldrig tydligt utredd. Den rådande hållningen vad gäller processledningen blir således att den konkreta situationen från fall till fall blir vad som får styra omfattningen och förekomsten därav. Detta får dock som konsekvens att processledningen tillämpas inkonsekvent och med ett inte alltför litet inslag av godtycklighet i bedömningen av vad som är lämplig processledning och inte.

Aero Materiel är ett grossistföretag beläget i Jönköping med inriktning på låselement och har 20 anställda. Syftet med examensarbetet var att beskriva och förbättra processerna på Aero Materiel. En benchmarking genomfördes på barnkliniken på länssjukhuset i Jönköping som 2009 fick utmärkelse Svensk Kvalitet. För mer underlag till analysen har även en litteraturstudie gjorts där flera olika teorier om processorientering har studerats. Problemen vi identifierade var att företaget hade för många processer och de var inte strukturerade att dra nytta av processorienteringsfördelar. Aero Materiel har tio huvudprocesser definierade där endast ett fåtal är kundorienterade. Processerna är även uppdelade efter respektive avdelning och inte en enda går igenom två eller fler avdelningar. Vår slutsats är att företaget bör ha två huvudprocesser för att göra det mer hanterbart. Dessa är ”leverans av standardkomponenter” och ”leverans av anpassade komponenter”. De nya huvudprocesserna går rakt igenom organisationen och följer flödet mer naturligt. Vi rekommenderar att företaget utser processägare för respektive huvudprocess. Om Aero Materiel genomför våra rekommendationer tror vi att företaget blir mer processorienterat, vilket i sin tur gör företaget bättre förberett för fortsatt tillväxt och ökad förmåga att höja kvaliteten och minska kostnader.

With the digital transformation the importance of well-adapted systems and casemanagement tools in the building permit process has increased. This study aims toexamine how Swedish municipalities’ work processes differ regarding handlingbuilding permit applications and work process development. Further, the studyinvolves the user's perspective of interacting with the case management tool,ByggR, and how the tool affects their work processes with building permits. Lastly,the study aims to differentiate how municipalities’ work with internal processes andprocess management. The underlying theoretical framework for the study consistsof socio-technical systems theories, theories on focal relationships, processmanagement and finally theories about usability in IT-systems. A qualitativeapproach has been used with two selected municipalities and the major datacollection is based on interviews with respondents in each municipality. The resultof the analysis shows that to succeed with the digital development within thebuilding permit process the supplier and the municipality need to define the jointexternal actors that influence the focal relationship. Furthermore, it appears that itwould be beneficial for municipalities work with process management in order todevelop the internal processes. Municipalities should also take advantage ofexperience and share information and knowledge between themselves. Therefore, atighter relationship and communication between municipalities is needed. Sokigoshould also focus on how to make the usage easier by developing automaticfeatures and making it easier for users to get an overview of applications in the casemanagement tool. Finally, in order to effectively develop ByggR and to streamlinethe development process, Sokigo should to try to converge requirements fromseveral municipalities simultaneously.

Bakgrund: Komplexa verksamheter måste fokusera på processerna, ett organisatoriskt helhetsperspektiv och lärande samt ha patienten i centrum för att säkra vårdkvaliteten. På Operations- och intensivvårdskliniken, Ryhov, har processarbete påbörjats men utvecklingspotential finns samt utrymme för tydligare rutiner gällande patientdelaktighet.   Syfte: Förbättringsarbetets syfte var att identifiera och minska kvalitetsgap i verksamheten som påverkar patienten, genom att utveckla klinikens processledning och det organisatoriska lärandet. Studiens syfte var att beskriva medarbetarens uppfattning om processledningens koppling till vårdkvalitet, samt beskriva deras erfarenheter från processledningsutvecklingsarbetet.   Metod: Förbättringsarbetet har i projektgruppsformat och med Nolans förbättringsmodell utvecklat det organisatoriska lärandet kring två pilotprocesser. Studien av förbättringsarbetet är kvalitativ och baseras på sex fokusgruppsintervjuer. Intervjumaterialet analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats.   Resultat: Processledning kräver tillgång till förbättrings- och yrkeskompetens. Organisationen måste ge förutsättningar för en varaktighet där nyttan är tydlig och resurser är tillräckliga. Vårdkvaliteten ökar när organisationen arbetar strukturerat, personcentrerat och med patientsäkerhet som fokus.   Slutsatser: Processledning kan ge organisationen förutsättningar att skapa kontinuerlig förbättring med fokus på organisatoriskt lärande och ökad vårdkvalitet för patienten. Organisationen måste arbeta aktivt för att göra detta till en integrerad och levande del av verksamheten.
Background: Complex organizations need to be patient centred, focus on processes, have holistic view and promote organizational learning to secure quality. Operation and intensive care unit, Ryhov, has potential to develop its Process Management (PM) and there is room for improved patient participation.   Purpose: The purpose of the quality improvement project (QIP) was to identify and reduce quality gaps affecting patients, by develop PM and organizational learning. The purpose of the study was to describe co-workers’ understanding of the connection between PM and quality of care and describe their experiences from QIP.   Methods: The QIP has developed organizational learning concerning two pilot processes by using Nolan’s model for improvement. The study of the QIP is qualitative, based on six focus group interviews. Qualitative content analysis was used to analyse the interviews.   Results: PM demands access to improvement and professional knowledge. The organization need to create conditions for sustainability, make benefits obvious and ensure enough resources. Quality of care increases when the organization works structured and patient centred.   Conclusions: PM creates conditions for continual improvements with focus on organizational learning and increased quality of care. The organization need to actively make PM an integral and living part.

Traditionellt har organisationer en funktions/avdelningsbaserad organisationsstruktur där resultat i de enskilda enheterna prioriteras. I motsats till detta kan organisationer välja att arbeta processorienterat, vilket syftar till att förändra den traditionella organisationsstrukturen och organisationskulturen. Dokumenterade effekter av processorientering är bland annat en bättre samhörighet och integration inom organisationen, ett högre kundfokus och mindre interna konflikter och problem. Syftet är att undersöka vad som krävs av en organisation för att lyckas arbeta processorienterat. Detta genom att studera hur organisationer i Sverige arbetar med kända framgångsfaktorer berörande förändring och processledning för att uppnå de positiva effekter som processorientering kan bidra till. Utifrån tidigare studier om bland annat processorientering, processledning och processer samt framgångsfaktorer och utmaningar berörande detta har en kvalitativ metod använts för att undersöka hur organisationer i Sverige arbetar med, och tänker kring processorientering, processledning och förändring. Under studiens gång användes semi-strukturerade intervjuer för att intervjua fyra personer från tre olika organisationer; två processledare från ett tillverkande företag, en enhetschef från ett landsting samt en verksamhetsutvecklare från en statlig myndighet. Resultatet visar att det är vanligt att organisationer väljer att kombinera en traditionell funktionsbaserad organisationsstruktur med influenser från det processorienterade tankesättet. För att lyckas gå från att vara en strikt funktions-orienterad organisation till att arbeta mer med processer visar studiens slutsatser att det krävs ett medvetet förändringsarbete där syftet och målet med förändringen är tydlig och väl kommunicerat inom organisationen. Studien visar även att en av de viktigaste framgångsfaktorerna för att lyckas med denna förändring är att visa tidiga resultat för organisationen och att det är rätt personer som driver förändringsarbetet framåt. Framgångsfaktorerna för processledning som framstod som mest vitala i undersökningen var att rollerna som processägare och processledare är permanenta positioner inom organisationen. Det visades även att de som är processägare behöver ha stark koppling till ledningsgruppen för att ha möjlighet att kommunicera och fatta beslut som är gränsöverskridande över flera funktioner. Resultatet visar även att respondenterna anser att det är viktigt att mäta processerna för att förstå varför ett specifikt utfall uppstår. Det handlar då främst att mäta in- och outputs mellan delprocesser för att skapa en förståelse för hur varje enskild delprocess presterar. Detta för att tydliggöra kopplingen mellan en delprocess resultat och huvudprocessens resultat. Vidare lyfter studien även att fallföretagen anser att det är viktigt att arbeta med empowerment för att öka medarbetarnas förståelse kring det arbete de utför i sina processer och att ett IT/IS-stöd endast är ett hjälpmedel för processledning när arbetet med processer redan har påbörjats.