Dissertations / Theses on the topic 'Processoriented'

Iden till arbetet fick författarna från en föreläsning om kultur (SIQ & SKI, 2018) och hur enligt Drucker kulturen i en organisation slår strategi utan problem. Syftet var att undersöka vilka beteenden som driver resultat i en processorienterad kultur, samt att utveckla en modell för att mäta detta.   Målet var att mäta beteende i organisationen för att hjälpa dem skapa en konkurrenskraftigare kultur och snabbare uppnå processorientering med en enkät i en kvantitativ pilotstudie. Trots att alla svarade var populationen får pilotstudien för liten för att ge signifikanta resultat. Studien bygger på teorin om kluster av fyra tillämpningar “fumlare”, “kartläggare”, “pratare” och “organiserare” från Hellström & Eriksson (2013) och resultaten redovisas i diagram och IPA-matris.   Slutasatsen är att organisationen lutar åt funktionsorientering, men strävar i riktning mot processorientering. Den sammanlagda bilden är att de tillhör klustret “pratare” med knapp marginal. De är dock på väg i riktningen att börja sin resa mot processorientering via fokus på kommunikation. Mätmodellen som används är i linje med forskning och ger svar på vilka hindrande och stödjande beteenden som finns i en organisation för en processorienterad kultur. Mätmodellen har även svagheten att den inte ger svar på andra frågor än för hörnstenen “att arbeta med processer” och att processorientering endast utgör en del av det som är en kvalitetskultur.
The authors of this thesis got the idea to this projekt from a lecture and from Drucker´s quote “Culture eats strategy for breakfast”. The purpose was to investigate what behaviours that drives results in a process oriented culture, and to develop a model for measuring these behaviours.   The goal was to measure the behaviours in the organisation and to help them obtain a culture that exceed the culture of their competitors, and reaching process orientation using a quantitative survey in a pilot study. Even though we got answers from all participants in the survey, the population was too small to generate statistically significant results. The study is based on the theory of four clusters; “fumblers”, “talkers”, “organisers”, and “mappers” by Eriksson and Hellström (2013) and the results are displayed in diagrams and an IPA-matrix.   The conclusion is that the organisation leans towards function orientation, but they are striving towards becoming process orientated. The total picture the authors got is they belong to the cluster “talkers” with a slight margin. They are heading in the direction of becoming process orientated by focusing on their communication though. The model was designed using research about what behaviours have a positive or a negative effect on the processorientated culture of the organisation. The weakness of the model is that it only takes the cornerstone “working with processes” into account and does not measure the other perspectives of quality culture.

2019-07-26

Detta forskningsarbete lyfter den problematik somdebatterats kring proveniensprincipen och den ombildningdenna princip har mött sedan digitaliserings ankomst.Studiens avsikt var att påvisa vilken innebörd principen haridag i en modern informationsförvaltning och deninformationshantering som sker där. Syftet var även attundersöka hur informationsförvaltningen arbetar proaktivtmed att garantera proveniens i all sin informationshantering,samt belysa hur proveniens förstås i förhållande till valet avmetod kring informationshanteringen.Undersökningen var kvalitativ och utfördes på tiokommunarkiv i form av att varje kommuns kommunarkivariedjupintervjuades. I undersökningen har även planer kringinformationshantering en studerats. Studien konstaterar vilkaförenklingar som digitaliseringen inneburit kring att säkerställa proveniens, där automatiserad och utvecklad metadataskapat verklig proveniens som kan påvisa informationenssamband med den process och det sammanhang där den harbefunnit sig. Uppsatsen diskuterar även de bekymmer somuppstår då digitaliserad information ordnas på helt andra sättän tidigare och vilka konsekvenser detta får för hur vi skaförhålla oss till och förstå proveniens.Resultatet visar att informationsförvaltningarna kan borga föryttre proveniens vad gäller arkivmaterialet men inte helahandlingsbeståndet. Studien fastslår vidare att inreproveniens som en spegling av organisationens verksamhetmåste förstås utifrån hela handlingsbeståndet och desslogiska ordning, snarare än utifrån arkivmaterialets synliga.Undersökningen konstaterar även betydelsen av proaktivitetkring arbetet med att tydliggöra informationens processuellakontext, samt tidig metadataapplicering ochsystemutveckling som behåller metadata genom allaprocesser. Uppsatsen understryker slutligen att detta inte görsi den utsträckning som är nödvändig.
This essay describes the debate about the principle ofprovenance and its multiple forms, and the transformationsof these forms, due to the coming of electronic informations.The thesis intended to explain the definitions of the principlein a modern information management and there explore howthey operate proactively to assure provenance.The qualitative investigation was carried out at tenmunicipality final archives, where each municipalityarchivist was being interviewed. The study expounds in whatway the digitisation has simplified the methods to conductassured provenance, where automated metadata shows therelationships of the information to function and process. Theessay also debates the difficulties that appear when digitalinformation are being organized in different ways thananalogue information, and how this fact requires a newinterpretation of the principle of provenance.The researcher concludes that the investigated archives,ensure respect des fonds when it concerns the content of thearchives, but not when it comes to the whole content of theinformation management. The result of the study also showsthat the respect of original order as a reflection of theorganization, has to be understood throughout all content ofthe management and its logical order, rather than the visiblecontent that the archives embrace. Furthermore the thesisobserves the importance of proactivity, regarding theclarification of the relationships between the information andthe processes that produce and use them. This could beachieved with early application of metadata and developmentof systems that keep metadata trough all processes. Theconclusion of the essay is that this is not pursued in theextension that is required.

To ensure the provision of good and safe nursing care in the ward, the nursing needs of each patient should be established and clearly documented in the form of care plans in his/her medical record. There is a lack of scientific evidence of the benefits of this method of working as well as why this part of the nursing process is not always successful. The main aim of this thesis was to describe the assessment and decision-making process pertaining to nursing needs performed by nurses, to evaluate the consequences of planned, process oriented nursing care and to identify the factors and conditions that have had an impact on the implementation of individual care plans (ICP) and standardized care plans (SCP).   In studies I and III, qualitative methods were used. In study I, data collection and analysis were carried out by means of Grounded theory. Study III was conducted by means of directed content analysis and guided by “The Promoting Action on Research Implementation in Health Services framework”. In studies II and IV, quantitative methods were employed.   The benefits of a planned, process oriented method of working involving documentation of care plans have been investigated from the perspective of both the patient and the nurse. Nurses who applied the process oriented method adopted a nursing perspective in the assessment of and decision making pertaining to the patient’s nursing needs, which was not the case with nurses who did not work in this way and who instead exhibited a more medical approach (I). Patients cared for in wards where care plans were documented reported being more involved and that the care was more tailored to their individual needs compared to those not cared for in this manner (II). Leadership that prioritises the development of nursing care is essential for the implementation and continued use of ICPs and SCPs. Another important factor was the presence of internal facilitators in the ward in the form of nurses with a clear mandate to work with these issues. The nurses reported that they did not discuss scientific evidence as a basis for performing planned process oriented nursing care and that they did not listen to patient experiences to any great extent (III, IV).   The conclusion is that structured, process oriented nursing care based on written care plans probably promotes the nursing perspective and enables patient participation. Leadership as well as facilitators with a clear role and mandate are important factors in the implementation of this method of working and scientific evidence is of less importance.

The investigation analyzed the implementation and application of the Swedish National Archives' new Process-Oriented Archives Description Model to activities of the hierarchical, function-oriented and decentralized university organizations. The basic reason why a new archive description has evolved is because documents are becoming more and more digital. It requires a new interpretation of how evidence is secured for their reliability and authenticity, and a new way of looking at provenance, for the purpose of describing and searching electronic documents. The new archive description model's logical structure is based on business processes. The relationship between the new archive description and a function-oriented organization's activities can be seen from the different outlooks of processes between archive activities and activities of the organization. It is also reflected in the modification that all universities have made ​​of the new archive description model to be more flexible and pragmatic to fit a function-oriented organization. The relationship between provenance and process-oriented archive description is mainly the link between documents and business processes that produce them. For that reason, provenance with greater clarity fulfills the Archives Act and the Freedom of the Press Act. But provenance is often undermined by the identification and mapping of processes and by the classification of documents. A consequence for the introduction of process-oriented archive description is that both archival description and the role of the archivist have been recognized of a higher importance in the organization today. There are also other types of records and information issues that have been identified and considered. This is a two years master’s thesis in Archival Science.

Inom flera svenska statliga myndigheter har det processbaserade arbetssättet blivit en metod för att öka effektiviteten inom organisationer. Migrationsverket, en myndighet som under mitten av 2010-talet tog emot ett rekordstort antal skyddssökande under den stora flyktingkrisen, har på senare tid börjat att implementera ett nytt processbaserat arbetssätt inom asylprövningen kallat ”Asyl 360”. Denna fallstudie undersöker hur medarbetarna på en av de asylprövningsenheter som implementerat Asyl 360 upplever att det nya processbaserade arbetssättet påverkat dem. Den ämnar också att, med hjälp av en egenutvecklad kontextanpassad processmognadsmodell, undersöka vilken processmognadsnivå den undersökta asylprövningsenheten befinner sig på. Den metodologiska inriktningen av studien är en kvalitativ fallstudie där den insamlade datan har inhämtats genom intervjuer med medarbetare på den undersökta organisationen. Resultatet och analysen av studien visar dels vilken processmognadsnivå organisationen befinner sig på, men även en utvärdering av den egenutvecklade kontextanpassade processmognadsmodellens funktionalitet
Within several Swedish government agencies, the process-based approach has become a method for increasing efficiency within the organizations. The Swedish Migration Agency, an agency that received a record number of refugee applicants during the great refugee crisis in the mid-2010s, has recently begun to implement a new process-based approach in the asylum field called "Asyl 360". This case study examines how the employees at one of the units that implemented Asylum 360 feels that the new process-based working method has affected them. It also intends to investigate what process maturity level the investigated asylum review unit is at, with the help of a self-developed, context-adapted process maturity model. The methodological focus of the study is a qualitative case study where the collected data has been collected through interviews with employees of the researched organization. The result and analysis of the study shows what level of process maturity the studied organization is currently on. It also evaluates the functionality of the self-developed, context-adapted process maturity model

2020-06-26

Sammanfattning En utmaning för många kommuner i dagens digitala samhälle är att skapa effektiva och samhällsnyttiga e-tjänster för medborgare. Dessa e-tjänster skall förenkla kommunikationen mellan kommun och medborgare men också bidra till mer öppnare förvaltningar i kommunerna. För att göra detta behöver först en utveckling och förankring ske internt hos förvaltningarna i kommunen. För att åstadkomma denna utveckling av e-tjänster kan ett processorienterat arbetssätt användas. Processorientering innebär att man upprättar effektiva processer internt genom att optimera och utveckla sin egen verksamhet. Detta görs genom processmodellering där man identifierar alla de aktiviteter som finns i verksamheten och sätter in dem i ett samband för att i slutändan kunna få ut ett högre värde och bättre service för medborgaren. Att verksamhetsutveckla och att tänka i processer är inget nytt men att automatisera detta tänk kan vara en utmaning för många kommuner, en utmaning som skall resultera i kompetenta e-tjänster. Uppsatsen grundar sig i en kvalitativ studie där syftet är att kartlägga betydande konsekvenser av att en kommun använder sig av processorienterad e-tjänsteutveckling. Vi har genom en fallstudie intervjuat ett flertal medarbetare på en kommun för att få fram dessa konsekvenser. Perspektiven som har studerats är hur den interna verksamheten påverkas som helhet och hur dess medarbetare berörs. Tillsammans med den empiriska basen (i form av fallstudie, intervjuer och dokumentstudier) återfinns även en teoretisk referensram som vi knutit an till och därmed kunnat komma fram till en slutsats. Kommunen som har studerats bedriver sin processorientering genom att arbeta efter en viss metodik som innebär att processmodellörer och representanter från olika förvaltningar möts i workshopsbaserade sittningar. Deras uppgift är att tillsammans ta fram verksamhetens och medborgarnas krav och behov som sedan skall resultera i stringenta och digitaliserade processer. I och med denna metodik har många konsekvenser kunnat identifieras. Huvudsakliga vinster som kan uppstå när man sätter verksamhet och medarbetare i fokus är dels att man långsiktigare kan få en mer flexibel och slagkraftigare verksamhet som både förbättrar arbetsmetoder och ökar delaktighet hos medarbetare. I slutändan skall medarbetarna själva utveckla sin verksamhet och därmed kan man enklare påverka sin egen arbetssituation och ständigt sträva efter förbättringar. Detta i sin tur kan leda till en mer kundorienterad kommunal verksamhet där konsekvenser av att arbeta med processorientering leder till en god bas för kommande utveckling av e-tjänster. Dock är det viktigt att tänka på att engagemang är en viktig faktor för framgång. För långa och för många workshops kan leda till negativitet som i sin tur kan minska detta engagemang. Därmed kan det sluta med att man får dåliga processer som varken ger förhöjd nytta till medborgare eller mot den interna verksamheten. Får man till en god mobilisering och organisatorisk förberedelse för att utveckla e-tjänster ger vi som förslag att man behöver tänka på efterdokumentering och utvärdering, något som kan vara till stor hjälp för andra kommuner som vill utöva intern processorientering. Delad kunskap ger ökad kunskap och blir därmed en viktig pusselbit i ansatsen att få hållbara och livskraftiga processer som genererar samhällsnyttiga e-tjänster.
Abstract A challenge for many municipalities in today's digital society is to create effective and societal useful e-services for citizens. These e-services are to facilitate communication between the municipality and citizens but also to contribute to more open government in the municipalities. To accomplish this, the municipalities first need to develop and secure the internal administrations. To achieve this development of e-services, a process-oriented approach can be used. Process orientation means that you set up efficient processes internally to optimize and develop their own activities. This is done through process modeling, identifying all the activities available in the business and put them in a relationship that ultimately will generate a higher value and better service for citizens. To develop the business and to think in processes is not new, but to automate this thinking can be a challenge for many municipalities, a challenge that will result in qualified e-services. The essay is based on a qualitative study that aims to identify significant implications that a municipality can get when using process-oriented e-service development. Through a case study we have interviewed several employees of a municipality to produce these implications. The approaches that have been studied are how the internal operations are affected as a whole and how its employees are affected. In addition to the empirical base (in the form of case studies, interviews and document studies) we have linked a theoretical framework and thus have been able to come to a conclusion. The municipality that has been studied conducts its process orientation by working with a specific methodology, which means that process modelers and representatives from various administrations meet in workshop-based sessions. Their task is to jointly develop the business and the citizens' demands and needs which will then result in stringent and digitized processes. With this methodology many implications has been identified. The main benefits that can arise when you put the business operations and employees in focus is partly that in the longer term you can have a more flexible and stronger organization, activities that both enhance working practices and increase participation among employees. In the end, the employees themselves develop their activities and thus can more easily influence their own work situation and constantly strive for improvement. This in turn can lead to a more customer-oriented business where the implications of working with process orientation lead to a good base for future development of e-services. However, it is important to note that involvement is a critical success factor. Too long and too many workshops can lead to negativity, which in turn may reduce this commitment. This may lead to that you can get bad processes that do not provide increased benefits to citizens or to the internal operations. I you get a good mobilization and organizational preparation for the development of e-services we provide as suggestions that it is important to think about documentation and evaluation of the project. This in turn could be of great assistance to other municipalities who wish to pursue internal process orientation. Shared knowledge equals increased knowledge and thus becomes an important factor in the approach to sustainable and dynamic processes that generate societal and useful e-services.

Snabba svängningar på marknaden, globalisering och kundernas höga krav ställer ledningen införstora utmaningar och bristen på en flexibel ledningsmodell blir tydlig. Den traditionelltfunktionsorienterade organisationsstrukturen räcker inte till för att leva upp till kundens varierandekrav och önskemål. Tillämpning av processorientering är inte bara utgångspunkt för effektiviseringoch kvalitetssäkring av verksamhet utan även för att möta framtida utmaningar samt att leva upp tillkundens olika önskemål. Syfte med föreliggande uppsats är att etablera en struktur på företaget för att de vidare skall kunnadriva verksamheten ur ett processorienterat synsätt. Arbetet försöker på djupet ta reda på hurnuvarande teoretiska modeller om processledning skulle kunna modifieras för att bättre kunnatillämpas av industrin. Tillvägagångssättet är inriktat på att analysera LOGOSOLs verksamhet och identifiera processeroch eventuella problem genom deltagande observationer, semistrukturerade intervjuer ochgenomgång av företagets dokument. I forskningsprocessens går empiri och teoriläsningen parallelltoch berikar varandra under arbetets gång. För att lösa eventuella problem samt att etablera enstruktur för att processorientera verksamheten har ett tvärfunktionellt team utsetts. Teamet består avfyra medarbetare från företagets olika avdelningar. De viktigaste nyckeltalen för ett processbaseratmätsystem har utvecklats i syfte att ge möjligheter för processteam och ledning att övervakaprocessens effektivitet. För att hitta den mest trovärdiga och praktiska lösning till problemet har enteoretisk modell formulerats vilken utgår från att slå samman befintliga modeller på litteraturen.Modellen består av tre steg: "Hitta problemets kärna", lösa problemet genom "Brainwriting" ochtillämpning av "processförbättringsmönster" (de två sistnämnda metoder ska utföras parallellt).Sista steget innefattar formulerandet av en "handlingsplan" för att säkerställa införandet avföregående steg. Modellen tillämpades på företaget och anses även kunna tillämpas på andra typerav organisationer i syfte att förbättra processer.

Verksamhetsprocesserna är de värdeskapande processerna inom en organisation, en organisations hjärta. Processorienterad verksamhetsutveckling (POVU) handlar om att en organisation utvecklas genom att låta dessa verksamhetsprocesser vara det centrala i organisationen och hela tiden låta dem vara det styrande medlet. Genom en processorienterad verksamhetsutveckling kommer en högre grad av kundfokusering och kundnytta att uppstå, kostnader kommer att minska och högre kvalitet på leveranser kommer att uppstå. Men för att lyckas med detta så gäller det att begränsa alla problem och utmaningar som kan uppstå. Genom Gamification, som handlar om att applicera spelmekanismer såsom olika belöningssystem osv, utanför spelvärlden så uppnås ett högre engagemang och motivation hos de som använder sig av dessa spelmekanismer. Syftet med denna kandidatuppsats var att redogöra för vilka effekter och utmaningar som en organisation kan uppnå genom användningen av modeller/metoder som stöd för POVU. Kandidatuppsatsen beskriver hur spelmekanismerna från gamification möjligen kan appliceras på de modeller/metoder som används som stöd för POVU för att begränsa de utmaningar och öka de effekter som uppstår. Detta uppnåddes genom en kvalitativ studie hos Karlstad kommun där en enkätundersökning samt en intervju har utförts för att samla in data. Karlstad kommun har sedan några år tillbaka börjat fokusera på processarbete och i dagsläget arbetar alla kommunens förvaltningar och bolag i någon mån med processer. Karlstad kommun har tagit fram en egen processmodell för hur de skall arbeta med processer - Processmodellen. I detta arbete har både ett antal effekter och utmaningar upplevts. Några exempel på effekter är följande: Förbättrade flöden Gemensam begreppsanvändning Ökad kvalitet på leveranser Några utmaningar som uppstått är följande: Medarbetare använder inte metod- och modellstöd fullt ut Processmodellen upplevs som alltför akademisk Svårt att greppa för den enskilda medarbetaren

I dagens samhälle är det vanligt att patienter söker vård hos olika vårdgivare, vilket resulterar i att vårdinformationen blir splittrad och allt högre krav ställs på de datoriserade journalsystemen. Till exempel ska de stödja ett processorienterat arbetssätt för att samla information från samma vårdprocess. Vårdinformationen måste därför vara tillgänglig över organisationsgränser och olika journalsystem måste kunna kommunicera med varandra, där en ökad tillgänglighet ställer högre krav på informationssäkerhet och behörighetskontroll. Journalsystemen bör, för att uppfylla dessa krav, utvecklas enligt standarder och riktlinjer.

Det finns ett flertal nationella och internationella organisationer som arbetar med att ta fram standarder och riktlinjer för hur journalsystem bör utvecklas. Problemet är att dessa arbeten sker på olika nivåer och gäller olika delar av journalsystemen. Det är därmed en stor utmaning för journalleverantörer att förhålla sig till dessa arbeten. Syftet med det här examensarbetet har varit att utreda hur utvalda, svenska och europeiska, standardiseringsarbeten förhåller sig till varandra samt att avgöra på vilket sätt de är av relevans för journalleverantörer. Dessutom har syftet varit att framställa en prototyp av ett IT-stöd för processorienterad vårddokumentation.

En kvalitativ litteraturstudie har i det här examensarbetet resulterat i en sammanställning av de utvalda standardiseringsarbetena. Arbetena hanterar främst områden som kan användas för att ena vårdprocessen, exempel på dessa är behörighetskontroll och standardiserad kommunikation med informationsspecifikationer eller arketyper. SAMBA har tagit fram en processmodell som beskriver vårdprocessen. Baserat på denna modell och krav från standardiseringsarbetena har vi framställt ett förslag på ett IT-stöd för processorienterad vårddokumentation.

En hållbar utveckling är ett stort begrepp och innefattar det mesta i samhället. Sveriges regering har som uttalat politiskt mål att samhällsplaneringen ska ske mot en hållbar utveckling, men det finns idag ingen allmänt känd metod för kommunerna att använda i planeringen mot ett hållbart samhälle. Syftet med denna fallstudie har varit att genomföra en deltagandebaserad backcasting för att undersöka dess potential som metod i planeringen av en legitim och hållbar stadsutveckling, vilka för- och nackdelar metoden har, samt att undersöka betydelsen av begreppet ”En hållbar stad”. Deltagandebaserad backcasting är en kombination av traditionell backcasting och stakeholder workshops, vilket innebär att en framtidsvision skapas i seminarieform med lokala aktörer, som sedan även diskuterar och tar fram möjliga sätt att uppnå visionen. Fallstudien har genomförts i Borlänge/Falun där backcastingen har använts för att ta reda på styrkor och svagheter i regionen samt för att skapa idéer och om vad som skulle kunna göras för att utveckla regionen mer hållbart.

Undersökningen konstaterar att en beskrivning av vad som är viktig i en hållbar stad och hur en hållbar stad bör se ut måste klaras ut lokalt, och att det inte går att ge en generell beskrivning av detta eftersom det skiljer sig beroende på människors åsikter och synsätt. Resultatet visar att deltagande i planeringen för en hållbar stadsutveckling är av yttersta vikt, då den lokala situationen hamnar i fokus, engagemanget ökar och en spridning av kunskap sker. Deltagandebaserad backcasting är måluppfyllande och fungerar bra för att skapa visioner och framtidsbilder om en hållbar stad, vilket kan ge planerarna nya idéer att arbeta mot. Den stora nackdelen med metoden är svårigheterna att locka seminariedeltagare med olika bakgrunder och att få de deltagande att släppa sina redan förutfattade meningar. Eftersom alla metodens fördelar är beroende av att det finns ett brett deltagande kan hela processen riskeras om det inte finns ett tillräckligt intresse från omgivningen att delta.

This thesis is a process oriented case-study. The studied case is a interactiondesignassignment of a databasevisualisation and the process. The goalis to do this according to the ways of a screenwriter.When the computers spread from the military and university's into homes all around the world the computers and the programs had to becomeeasier for the users to understand and use. User interfacedesign became more and more important and companies like Apple put a lot of resources intothe designprocess. This quite new and evolving area of research, interactiondesign, has been forced to search for methods in other areas like lm, gamedesign, psychology and behavioural science. The area still needs to evolve and keep looking for new methods to bring the area forward.In this thesis the methods of a screenwriter is used in a interaction designwork.The main advantage of the screenwritingprocess might be the focuson the users feelings. This aspect was noted by Adam Connor during his speech at the conference InteractionEleven last year. Though Connor hasn't been writing any articles on this domain, it surely is an interesting aspectthat can help bring interaction deign forward. This thesis proves that it is possible to conduct a interaction designwork according to a screenwriters workingprocess with some advantages compared to common interactiondesignprocess.

I detta examensarbete undersöks hur några lärare arbetar med skrivandet av faktatexter i skolans tidigare år, samt hur de upplever att skrivandet påverkar elevernas kognitiva utveckling och skrivutveckling. I denna studie har tio yrkesverksamma lärare deltagit genom en enkätundersökning, svaren har sammanställts och analyserats. I studien har även intervjuer genomförts på två yrkesverksamma lärare, dessa har transkriberats, sammanställts och analyserats. Olika teorier samt arbetssätt baserat på olika författares erfarenheter och pedagogiska förhållningssätt lyfts fram i denna studie, även hur de anser att de kan påverka elevernas skrivutveckling och kognitiva utveckling.     Studien visar att skrivandet av faktatexter påverkar elevernas skrivutveckling samt kognitiva utveckling på olika sätt beroende på vilket arbetssätt läraren väljer att använda.      Slutsatsen är lärarens förhållningssätt till och kunskaper om skrivandet av faktatexter påverkar valet av arbetssätt.

Traditionellt har organisationer en funktions/avdelningsbaserad organisationsstruktur där resultat i de enskilda enheterna prioriteras. I motsats till detta kan organisationer välja att arbeta processorienterat, vilket syftar till att förändra den traditionella organisationsstrukturen och organisationskulturen. Dokumenterade effekter av processorientering är bland annat en bättre samhörighet och integration inom organisationen, ett högre kundfokus och mindre interna konflikter och problem. Syftet är att undersöka vad som krävs av en organisation för att lyckas arbeta processorienterat. Detta genom att studera hur organisationer i Sverige arbetar med kända framgångsfaktorer berörande förändring och processledning för att uppnå de positiva effekter som processorientering kan bidra till. Utifrån tidigare studier om bland annat processorientering, processledning och processer samt framgångsfaktorer och utmaningar berörande detta har en kvalitativ metod använts för att undersöka hur organisationer i Sverige arbetar med, och tänker kring processorientering, processledning och förändring. Under studiens gång användes semi-strukturerade intervjuer för att intervjua fyra personer från tre olika organisationer; två processledare från ett tillverkande företag, en enhetschef från ett landsting samt en verksamhetsutvecklare från en statlig myndighet. Resultatet visar att det är vanligt att organisationer väljer att kombinera en traditionell funktionsbaserad organisationsstruktur med influenser från det processorienterade tankesättet. För att lyckas gå från att vara en strikt funktions-orienterad organisation till att arbeta mer med processer visar studiens slutsatser att det krävs ett medvetet förändringsarbete där syftet och målet med förändringen är tydlig och väl kommunicerat inom organisationen. Studien visar även att en av de viktigaste framgångsfaktorerna för att lyckas med denna förändring är att visa tidiga resultat för organisationen och att det är rätt personer som driver förändringsarbetet framåt. Framgångsfaktorerna för processledning som framstod som mest vitala i undersökningen var att rollerna som processägare och processledare är permanenta positioner inom organisationen. Det visades även att de som är processägare behöver ha stark koppling till ledningsgruppen för att ha möjlighet att kommunicera och fatta beslut som är gränsöverskridande över flera funktioner. Resultatet visar även att respondenterna anser att det är viktigt att mäta processerna för att förstå varför ett specifikt utfall uppstår. Det handlar då främst att mäta in- och outputs mellan delprocesser för att skapa en förståelse för hur varje enskild delprocess presterar. Detta för att tydliggöra kopplingen mellan en delprocess resultat och huvudprocessens resultat. Vidare lyfter studien även att fallföretagen anser att det är viktigt att arbeta med empowerment för att öka medarbetarnas förståelse kring det arbete de utför i sina processer och att ett IT/IS-stöd endast är ett hjälpmedel för processledning när arbetet med processer redan har påbörjats.

A1160

Problem: Studien behandlar omorganisationen av Flygvapnets taktiska kommando (FTK) utifrån uppgiftsperspektivet och är avsedd att besvara frågorna Vad ställer uppgifterna för krav på organisationsstrukturen? Vilken typ av organisationsstruktur är lämplig för FTK?

Syfte: Denna studie syftar till att analysera och beskriva FTK:s uppgifter och organisationsstruktur samt föreslå en lämplig organisationsstruktur för FTK. Detta görs mot bakgrund av utvald litteratur om organisationsstruktur inom fältet organisationsteori.

Teori och modell: FTK:s uppgifter har analyserats med utgångspunkt i de utformningsparametrar och situationsvariabler som Mintzberg introducerat för att välja organisationsstruktur. Dessa har sedan analyserats mot följande tre utvalda organisationsstrukturer: professionell byråkrati, processorienterad organisation med team-baserad struktur och projektorganisation.

Metod: Kvalitativ studie, respondentintervjuer

Resultat: FTK:s uppgifter befanns ha en grundläggande bas som omfattar ledning av luftstridskrafter, men inom ramen för detta finns också stora skillnader mellan de uppgifter som löses. En kombination av de studerade organisationsstrukturerna föreslås vara lämplig för FTK. FTK:s uppgifter är dock inte tydligt definierade, och motstridiga krav ställs på organisationen. Detta gör det svårt att skapa en effektiv och ändamålsenlig organisationsstruktur för FTK.

Studien syftar till att undersöka hur mellanstadielärare utformar processorienterad skrivundervisning för digitala skrivverktyg i svenska samt vilka möjligheter och begränsningar detta medför. I bakgrunden behandlas begreppen skrivprocess och digital skrivprocess samt likheterna och skillnaderna mellan dem. Därefter lyfts för- och nackdelar med digitala respektive analoga skrivverktyg för att sedan belysa vikten av digital kompetens.  Enkäter skickades ut till mellanstadielärare i svenska och det insamlade datamaterialet analyserades utifrån det sociokulturella perspektivet på lärande, tidigare forskning samt relevant litteratur inom ämnet. Resultatet visar att i lärares processorienterade  skrivundervisning genomförs förarbete som ofta innehåller något typ av skrivstöd. Under själva skrivandet stöttas eleverna genom feedback och dessutom genomförs även efterarbete, ofta med ett formativt inslag. Förarbetet och efterarbetet inkluderas olika mycket vilket främst beror på uppgiftstypen. Vidare visar resultatet att den främsta möjligheten som lärare upplever med digitala skrivverktyg är att bearbetningen underlättas. Däremot anses digitala skrivverktyg bidra till ett sämre analogt skrivande.

Verksamheter behöver ofta hantera förändringar och anpassningar inom organisationen, beroende av inre orsaker eller förändringar utanför verksamheten. Detta medför att verksamheter behöver planera och genomföra förändringar som påverkar människor, IT-system och organisationens struktur. Knutet till förändringar finns det ofta även idag krav om effektivisering och renodling av verksamheter för att optimera affärsprocesser. Det finns alltså en strategisk anledning för verksamheter att undersöka hur förändringar i arbetsflöden, IT-system eller rutiner kan inverka på verksamheten innan de införs för att förstå möjliga effekter. Användning av olika perspektiv är ett sätt att förbereda sig på vad förändringar kan innebära för verksamheter.

Vi har i denna uppsats använt perspektiven människa, teknik och organisation, vilka har utgått från Rollenhagens (1997) syn på dessa, men som har kompletterats med teorier om bland annat IT-arkitektur och systemförvaltning. Perspektiven har avgränsats från ett av Rollenhagen omfattande material så att de har blivit hanterbara men de har även till viss del utvecklats för att passa den undersökta organisationen. Perspektivet teknik kan med fördel anpassas till verksamheten som ska undersökas, för att ge en större förståelse för verksamheter, som idag innefattar stora och flera IT-system, lika väl som människor och komplexa organisationsstrukturer. Vi har i denna uppsats funnit att perspektiven kan ge oss som undersökare möjlighet att analysera inte bara föreslagna förändringars inverkan på verksamheter, utan även att perspektiven människa, teknik och organisation kan ge en förståelse för verksamheters sammansättning och komplexitet vid verksamhetsanalys. Vi har med perspektiven kunnat tränga in i denna komplexitet och få en förståelse för hur verksamhetens olika delar samverkar, inverkar eller motverkar med varandra i olika sammanhang.

I denna uppsats har ambitionen varit att undersöka hur man kan förbättra förutsättningarna att få en förståelse för hur föreslagna förändringsåtgärder inverkar på en verksamhet. För att uppnå detta intar vi rollen som forskare och anlägger perspektiven människa, teknik och organisation som en verksamhetssyn och analyserar genom den möjliga effekter i verksamheten. För att kunna undersöka detta har vi som konsulter, genomfört en processorienterad förändringsanalys på en verksamhet som använder IT-system som stöd för sina affärsprocesser. Förändringsanalysen resulterar i en verksamhetsanalys med beskrivningar av verksamheten i text och i grafer, vilka i sin tur utmynnar i förändringsåtgärder. Vi har i verksamhetsanalysen modellerat verksamheten med hjälp av notationstekniken UML, som kan användas vid framtida systemutveckling för verksamheten. Vi finner att den undersökta verksamheten upplever processer som arbetsamma på grund av ett otillräckligt stöd från IT-systemen. Detta grundar sig i att verksamheten saknar en tydlig IT-strategi samt att ansvaret och arbetet med att förvalta IT-systemen ligger på funktioner utanför den undersökta verksamheten.

The focus of the thesis is to investigate how four university archivists perceive the functionality of the new Swedish process-oriented archival description system. University archivists are at the center of the study since the organizational structure of a university is process-oriented to some degree. However universities still have activities that are more challenging to view as processes, such as research. Universities were thus identified as a suitable candidate to analyze how process-oriented archival description functions in an environment that both is and is not clearly process-oriented. The research questions posed in this study are all related to the new archival description model, and archivists own experiences and views of the system. The main questions in the study concern the functionality of the system, its durability (if there is a repeated call for modification of the model), how the archival description system works with organizations that are not process-oriented, as well as if the system can operate as a finding aid in a long term perspective. The theoretical aim of the study is based around two different and sometimes contrasting views on the nature of archival records; namely the life cycle- and continuum-model. According to the life cycle-perspective records follow a linear-path from birth to death, reaching pre-destined pit stops along the way. The continuum theorists imagine records not as linear but as multifaceted, having multiple lives and never reaching a “death”-state. In Sweden, earlier research has shown that the life cycle-model has dominated the archival scene, but the new process-oriented archival description system could open up for a continuum-related approach. This study shows that no archivist made any statements that hinted in a continuum-way of thinking, and the results rather substantiated earlier research claiming the dominance of the life cycle-model. Investigation results show that three out of four archivists don’t believe that the archival description model is suitable for universities, as the organizational structure is not process-oriented. All of the archivists are struggling with describing activities as process-based, and three out of four archivists claim that description ends upcontrived. All archivists however concur that the positive effects of the system could result in government agencies increases transparency and accountability, but only if the system works as intended. The long term durability of the description model is also put in question from three out of four archivists. All archivists additionally regard the model as sensitive to organizational changes, and all universities are preparingfor and expecting numerous future modifications. The conclusion of the study is that the process-oriented archival description system is difficult to apply to organizations that have activities with unclear processes. The results furthermore indicate that the system needs continuous effort to maintain, due to the nature of ever changing organizations. As a finding aid the model is viewed as flawed, as the classification schema will be revised several times, which will certainly demand that the user have assistance in understanding the schema. All archivists claim that the archival function (and not the classification schema) of the university will be the main search tool for all users in the future.

The purpose of this study is to examine how the teaching of non-fiction texts looks like in grade 3 in three different classes and how the students in these classes are being prepared for the subsample that tests the ability to write a non-fiction text in the national test in Swedish and Swedish as a second language. I have, based on the purpose, issued three question that form the basis of this study. They are: What tasks does the students in these classes implement in Swedish lessons dealing with non-fiction? What models are used in Swedish teaching in these three classes dealing with non-fiction? How are the students being prepared for the subsample that tests the ability to write a non-fiction text in the national test in Swedish and Swedish as a second language? The methods used to carry out this study are observation and interview. The purpose of using these methods are to gain knowledge and to be able to explain a social phenomenon, in this case how the teaching of non-fiction texts looks like in grade 3. The theoretical concepts that are relevant for the implementation of this study are the writing discourses of Genre and Process. The result is that all of the teachers that featured in this study prepared their student for the national test in Swedish by implementing similar tasks in their teaching, which the students face in the national test. The students read non-fiction texts, selected relevant words from the texts and wrote their own non-fiction text during the lessons I observed. I detected two separate models used in the teaching, which are Genre pedagogy and Process writing. None of the teachers in this study used the models fully, but used some parts of them in their teaching.

Syftet med den här processorienterade studien var att undersöka hur texttypen påverkar översättningsprocessen, och närmare bestämt om olika texttyper aktualiserar olika fokus i de kognitiva processerna. Fyra deltagare fick därför översätta två olika källtexter, en operativ och en informativ. Materialet samlades in med hjälp av Think-Aloud (TA). Studien visar att de båda texterna huvudsakligen gav upphov till liknande fokus. Texttypen verkar således inte ha haft någon märkbar påverkan på översättningsprocessen i det aktuella fallet. Vad gäller deltagarnas individuella processer fokuserade flera av dem på liknande faktorer oberoende av källtexten, vilket antyder att processerna i viss utsträckning kan antas vara individuellt betingade.

The aim of the present study was to investigate whether different text types bring different focuses to the fore in the cognitive processes during translation. Four translator students were thus asked to translate one operative and one informative text while verbalizing their thoughts. The verbalizations were recorded and later transcribed into so called think-aloud protocols (TAPs). The analysis of the TAPs showed that the participants focused on similar aspects regardless of the source text, which indicates that the text type did not have any significant effect on the translation process in the study at hand.

This master thesis presents an exploration of participatory workshops. It focuses on how these may involve a design project’s various stakeholders, and take the design process further by joint activities of mutual learning. The main concern addressed in the thesis is how participatory workshops may be designed and carried through, together with companies working with design. The aim of the exploration is to gain an understanding of the various steps of the design and implementation of workshops, and also how these steps interact during the process. The exploration is mainly based on the design and implementation of three different workshops: One workshop was designed on behalf of a design consultancy as part of the phase of concept, in an ongoing design project about cleaning products. Afterwards the team worked on ideas based on the winning concepts from this workshop. A second workshop was designed for a working team at a company of wood floor production, in order to identify what future steps to take. The outcome emphasized what the team needed as well as desired to be working on next. In collaboration with the same wood floor producer, a third workshop was also designed as a part of the company’s design competition. This workshop aimed to making the competitors share their personal experiences of the theme of the competition. The workshop resulted in a joint creation of understanding and knowledge about the company’s demands and desires of the new product. In order to broaden my perspective on the method, I carried out a number of interviews, for example with MiL Institute, who is working with management training and coaching, and with Ordrum, who offers training in communication. To support mutual learning in the workshops, aspects of knowledge and learning are additionally included in the study. The exploration shows the advantage of using prepared ambiguous materials as part of the framework of a workshop, for supporting divergent thinking; individual and collective storytelling; diversity of ideas; and collaboration between people. Additionally the exploration indicates that people’s involvement in participatory workshops may create more responsibility of the design, through the experience of a shared ownership of the process. Moreover, it points out the challenge of working co-creationally in design work, also through the design process of workshops.

Syftet med studien är att utifrån hur återkoppling beskrivs i litteraturen, undersöka effektiv återkoppling i verkligheten för att beskriva återkopplingssituationer. Arbetet genomfördes genom att idrottslektioner med undervisning i dans i åk 7-9 observerades och interaktionen analyserades. Det är en fallstudie, med en lärare, under en dansperiod i idrottsundervisningen, i en mellanstor stad. Analysen är multimodal som innebär analys av både dialog och aktiviteter, den grundas på ljud-, filminspelningar och fältanteckningar.   I studien framkommer att moment som återkoppling och en inlärningspakt är viktiga för lärande, beskrivet som ett förändrat deltagande. Resultatet pekar på att den uppgiftsorienterade återkopplingen är framgångsrik och effektiv. Den uppgiftsorienterade återkopplingen sker på en rad olika sätt och förekommer i alla beskrivna situationer. Andra effektiva typer av återkoppling som beskrivs är; bekräftande återkoppling, instruktion som återkoppling, tillsägelse, omformulering, reparationer och processinriktad återkoppling. Resultatet visar att det är flertalet former av återkoppling och olika sätt att ge den som sammantaget har effekt. De kontextfulla excerpten kan generaliseras naturalistiskt. Det betyder att exemplen kan överföras till andra situationer då de tydligt visar på former av återkoppling som tillsammans är effektiva vid genomförande av dansundervisning på idrottslektioner.