Academic literature on the topic 'Processtyrning'

Systemutveckling påverkas till viss del av olika former av processtyrning. Det kan handla om rena systemutvecklingsmetoder men kan även innefatta mer subtila former av styrningar som till exempel tidspress, ekonomiska styrningar och styrningar i termer av tekniska verktyg. Styrande faktorer som nämns ovan påverkar individens förutsättningar för att verka kreativt i sitt arbete och olika typer av styrande faktorer påverkar individens kreativitet på olika sätt. De mer individnära processtyrningarna som främst påverkar individens arbetsglädje och motiva-tion vilket i sin tur påverkar kreativiteten går att sätta i en kategori. Dessutom existerar en annan kategori som innefattar de styrningar som i större utsträckning rör verksamhetens hel-het och är något svårare att påverka. Syftet med uppsatsen är att åskådliggöra hur olika grader av processtyrning påverkar individens kreativitet. Med hjälp av en fallstudie som genomförts på två olika systemutvecklingsföretag har vi kunnat identifiera skillnader mellan olika typer av kreativitet samt vad som påverkar vilken typ av kreativitet eller kreativitetspåverkande faktorer. Resultatet av vår studie är att just kreativitetspåverkande faktorer som arbetsglädje och motivation påverkas i större utsträckning av processtyrning än vad kreativitet i sig gör. Trots det faktum att individen är medveten om, och har identifierat, olika typer av processtyr-ning står det klart att hon kan vara kreativ i den miljö där hon verkar när de kreativitetspåverkande faktorerna har en hög uppfyllelse.

På ABB i Umeå programmeras styrsystem till bland annat tillverkningsindustrin och gruvbranschen. Varje styrsystem är unikt men vissa delar förekommer ofta, så för att inte programmerarna ska behöva skriva samma kod varje gång har det skapats funktionsblock av de kodbitarna. Funktionsblocken är samlade i olika funktionsblocksbibliotek. Biblioteken uppdateras med jämna mellanrum och alla funktionsblock behöver då testas så att inte ändringarna har påverkat de gamla funktionerna. Denna testning, som nu görs manuellt, tar mycket tid och är långt i från pålitlig. Problemställningen är därför att utreda i vilken utsträckning det går att automatisera dessa tester och hur detta skulle gå till.

Efter att ha undersökt olika program som skulle kunna lämpa sig för automatiska tester visade det sig att det var mest lämpligt att använda ABB:s egna verktyg för att skapa testverktyget, delvis på grund av att det inte krävs något extra program för att få kommunikation mellan testprogrammet och funktionsblocket som skall testas.

Testprogrammet byggs upp med ett antal nya funktionsblock och kan anslutas till blocken som ska testas. Ett test av ett funktionsblock består av en mängd olika testfall. Testprogrammet sätter funktionsblockets ingångar för att komma i rätt läge för ett testfall och kontrollerar sedan om utgångarna är som förväntat. Funktionsblocken innehåller även en del grafik för att operatörerna ska kunna kontrollera och styra systemet. Att helt automatisera grafiktesterna är avancerat och kräver andra verktyg. Testerna av grafik har därför inte automatiserats helt utan testprogrammet sätter funktionsblocket i rätt läge för testfallet och sedan får användaren kontrollera grafiken och fylla i de fel som finns i det nyskapade användargränssnittet. Användaren behöver därigenom inte styra några funktionsblock under testet utan bara studera grafiken. Resultatet från funktions- och grafiktesterna presenteras i en händelselista efter testet är avslutat.

En del av arbetet har även gått ut på att undersöka om och hur det skulle vara möjligt att automatisera tester av anläggningsapplikationer, där anläggningsapplikationen är det färdiga systemet som levereras till kunden dvs. funktionsblock och övrig kod. Detta skulle delvis vara möjligt att genomföra genom att läsa in de korrekta inställningarna från en konstruktionsbeskrivning för att sen jämföra de med inställningarna i systemet. Men vissa av inställningarna är svåra att testa eftersom de kräver att flera funktionsblock är i rätt läge. Att skapa ett automatiskt test för anläggningsapplikationer skulle vara komplicerat och ta lång tid men om man väljer att skapa ett sådant program skulle man lika gärna kunna skapa ett program som lägger in inställningarna direkt i stället för att bara kontrollera dem. Ett alternativ kan vara att göra ett automatiskt test endast för de enklare testfallen vilket skulle spara en hel del tid från de manuella testerna.

The project enables process control of healthcare equipment through the social network service Twitter. Machine operators should be able to control machines through their computer, tablet or mobile device, without physically having to be in contact with the machine. The project solution has been designed by programming against Twitter's application programming interface, that is, utilizing the functionality that Twitter offers. The reason is to use functionality that already exists and circumvent the maintenance of an application. The project has consolidated Twitter functionality with GE Healthcare's internal software system into a unique solution that enables remote control.
Projektet möjliggör processtyrning av maskiner inom hälso- och sjukvården via den sociala nätverkstjänsten Twitter. Maskinoperatörer ska kunna styra maskiner via deras dator, surfplatta eller mobila enhet, utan att närvara vid maskinen. Projektets lösning har konstruerats genom att programmera mot Twitters applikationsprogrammeringsgränssnitt, det vill säga ta del av funktionalitet som Twitter erbjuder. Anledningen är att använda funktionalitet som redan existerar samt kringgå underhållandet av en applikation. Projektet har sammansvetsat Twitter-funktionalitet med GE Healthcares interna mjukvarusystem till en unik lösning som möjliggör processtyrning på distans.

Processer utgör en verksamhets förmåga att producera, vare sig det gäller produkter eller tjänster. För att IVL Svenska Miljöinstitutet AB ska kunna optimera verksamheten eftersträvas att processtyrning implementeras i stället för linjestyrning. Därför har detta arbete haft som mål att undersöka mätetal och styrformer som är lämpliga att implementera inom processen för projektprocessen ur ett kvalitets-, tids- och kostnadsperspektiv. Primärdata för denna rapport tillhandahölls genom intervjuer med grupp-/enhetschefer samt medlemmar i ledningen medan sekundärdata baserades på litteraturstudier. För intervjuer beaktades tillförlitlighet, validering och reliabilitet medan litteraturstudier har beaktat publiceringsdatum, relevans och ämnesområden. Projektprocessen hos IVL Svenska Miljöinstitutet AB består av tre huvudprocesser: “Säljprocessen”, “Genomföra och leverera” samt “Avslutning och utvärdering”. Resultaten av primärdata visar att samtliga mätetal och styrning sker på övergripande nivå, men för processtyrning så behövs mätetal och styrformer nedbrutet på delprocessnivå. Det är möjligt att uppnå processtyrning på delprocesnivå med hjälp av CRM-Systemet Salesforce som är nyligen implementerat i Säljprocessen och Avslutning och utvärderings-processen. Det upptäcktes även att Genomförande och leverans-processen saknade ett en tydigt projekthanteringssystem. Ur ett kvalitets-, tids- och kostnadsperspektiv tillför ett en tydigt projekthanteringssystem ökad projekteffektivitet och dataunderlag för mätning och förståelse för processerna. Sammanlagt rekommenderades 17 mätetal och 2 styrformer vilka agerar som underlag för ökad kundförståelse, bidrar till långsiktig förbättring av säljprocessen samt agerar som verktyg för beslutsunderlag. Slutgiltiga rekommendationer för vidare studier är att initiera en förstudie för ett en tydigt projekthanteringssystem. Vidare är frekvens en frågeställning som bör behandlas internt, där rekommendation görs att IVL Svenska Miljöinstitutet AB har målvärdet att mäta och styra senast veckovis.
Processes make up the foundation for a company’s capability of producing, whether it is physical products or services. For IVL Swedish Environmental Institute AB to be able to optimize itself internally, process control needs to be implemented instead of traditional line control. Therefore, this project had the goal to research KPIs and control forms that are applicable within the processes from aquality-, time- and cost perspective. Primary data for this report was collected using interviews with Group Managers and members of the Management, while secondary data was collected using literature studies. For the interviews, reliability and validation were considered. Literature studies have taken publication dates-, relevance and subjectareas into account upon studying. The project processes at IVL Swedish Environmental Institute AB consists of three main processes: ”Sales Process”, ”Accomplishing and Delivering” and ”Concluding and Evaluating”. Results from the primary data show that all KPIs and forms of control occur on a general level. However, for process control there is a need for KPIs and forms of control on a subprocess-level. It is possible to achieve process control on a subprocess-level with assistance from the newly implemented CRM-System Salesforce, within the Sales-process and Concluding and Evaluating process. It was also discovered that the Accomplishing and Delivering process is lacking an unambiguous Project Management System. From a quality-, time- and cost perspective, such a system delivers increased internal project efficiency and a basis for data-collection for KPIs and understanding for the processes. In-total, 17 KPIs and 2 forms of control were recommended, which act as a foundation for improved customer relations, continuous improvement and as tools within decision models. Final recommendations for further studies are to initialize a pilot study for an unambiguous Project Management System. Furthermore, the topic of frequency of measurement is a matter that needs to bediscussed internally, where a recommendation is made for IVL Swedish Environmental Institute AB toset a target value to measure and control on a weekly basis.

Detta examensarbete har utförts på uppdrag av företaget Stegia AB, som vid examenarbetets uppstart behövde hjälp med kvalitetssäkringen av deras projektprocess. Det som först och främst saknades var en dokumenterad riskanalys. Valet gjordes att införa en riskanalys i form av en FMEA som skulle passa till Stegias projekt som ofta skiljer från varandra i storlek och omfattning. FMEAn har utvecklats med hänsyn till den version av Stegias projektmodell, APQP, som användes vid examenarbetets uppstart och är uppbyggd med denna som grund. FMEAn är också utvecklad för att vara så flexibel som möjligt och därför gå att anpassa till flera olikatyper av riskanalyser inom olika branscher. Arbetet har genomförts som en produktutvecklingsprocess och det har varit flera produktutvecklingsverktyg inblandade i processen. Detta dels för att skapa en förståelse för produkten som skulle utvecklas men även för att visa på att studenten lärt sig dessa och behärskar dem tack vare sin utbildning. Resultatet av arbetet är flera dokument som är framtagna för att komplettera och förbättra Stegias projektprocess. Det specifika resultatet som efterfrågades av studenten under examensarbetet resulterade i ett mall-dokument i Excel bestående av två flikar, en med FMEA och en med ett hjälpavsnitt. Förbättringsarbetet med Stegias projektprocess är tänkt att fortsätta efter examenarbetets slut, då de framtagna dokumenten ska testas på flera olika projekt. Syftet och målet med examensarbetet anses ha uppnåtts och vidare utveckling av produkten är möjlig.

Statistisk processtyrning, SPS, är ett välkänt verktyg som används för kvalitetsförbättringar inom organisationer världen över. De senaste åren har tillverkande organisationer tenderat att gå mot kortare serier, vilket medför en problematik när de vill tillämpa statistiska metoder som är utvecklade för traditionell masstillverkning. Framgångsfaktorer för implementering av SPS vid små serier är ett relativt outforskat område och kräver därför ytterligare forskning. Syftet med denna studie var att ta fram en modell över hur SPS framgångsrikt kan implementeras av organisationer med små serier och en stor detaljflora. För att besvara syftet genomfördes en fallstudie med både kvantitativ och kvalitativ metod. Deltagande observationer och en workshop med 15 deltagare utfördes för att identifiera existerande variationer samt definiera nuläget i det avgränsade produktionsflödet, vars processer studerades i studien. Tre produktfamiljer och kritiska parametrar som representerade produktkvalitén valdes ut för att följas upp i styrdiagram. En mätsystemanalys utfördes för att undersöka om de mätdon som i stor utsträckning användes för kvalitetskontroll i processen var tillförlitliga. Styrdiagram upprättades anpassade för små serier och statistiska analyser utfördes för att undersöka om SPS var en användbar metod för kvalitetsförbättringar i processer med små serier. En kvalitativ benchmark med fyra deltagande organisationer utfördes även för att ta del av deras erfarenheter relaterat till implementering och arbete med SPS.  Resultatet visade att den studerade organisationen behöver utföra förändringar gällande arbetsmetoder för kvalitetskontroll samt hantering av processer och mätsystem. Det finns även behov av ett omfattande förbättringsarbete, för att eliminera det flertalet orsaker till systematiska variationer som identifierades påverka processerna och produktkvalitén. Dessa förändringar krävs innan en implementering av SPS kan genomföras. Verktyg inom SPS visade sig med framgång kunna användas för att förbättra processer med små serier, vid användning av standardiserade styrdiagram som möjliggör analys av flera produkter i samma diagram. Processer med små serier och en stor detaljflora medför en utökad komplexitet vid statistiska analyser och visar tecken på ett flertal svårigheter som ökar risken för en fallerad implementering.  Utifrån analyser av det kvalitativa och kvantitativa resultatet skapades en modell med 15 framgångsfaktorer för implementering av SPS vid små serier. Faktorerna bör följas av organisationer med små serier som vill lyckas med att implementera SPS. Framgångsfaktorerna är följande: (1) Var beredd på en kulturförändring som kräver att SPS vävs in i hela organisationen, (2) Förmedla ett tydligt mål och hållbar strategi för arbetet med SPS, (3) Skapa ett utbrett engagemang i hela organisationen, (4) Utse en SPS-koordinator, (5) Inför utbildning och uppföljning från start, (6) Skapa tvärfunktionella team, (7) Främja samarbete och delaktighet under förbättringsarbetet, (8) Ställ krav på ett dugligt mätsystem, (9) Utför en pilotstudie där det finns intresse, (10) Identifiera kritiska processer, produktfamiljer och parametrar, (11) Börja med att lära känna processerna, (12) Upprätta standardiserade styrdiagram, (13) Tolkning och analys av styrdiagram utförs enligt Montgomerys metod för statistiska analyser, (14) Sträva efter stabila processer, (15) Utför kontinuerlig uppföljning.
Statistical process control, SPC, is a widely used technique for quality improvements by companies all over the world. The current trend in manufacturing organizations is directed towards shorter productions runs, which cause problems when applying traditional statistical methods developed for SPC on mass production runs. The critical factors for a successful implementation of SPC on short runs are still not fully explored and require further research. The main purpose of this study was to present a conceptual framework that illustrates the successful implementation of SPC in organizations with short runs and extensive product portfolio. In order to answer the research questions, a case study research methodology with both quantitative and qualitative methods was used. Participant observations and a workshop including 15 participators were performed in order to identify existing process variability’s and current state of the studied production processes.  Three product families and key quality characteristics of each product were chosen to be monitored in control charts, based on scrap costs and staff experiences of the production process.  A measurement system analysis was used to determine if the gauges, used to make measurement quality controls, were capable. Control charts were constructed and adjusted to short production runs. Statistical analysis was then made on the information gathered through the control charts to determine if statistical tools within SPC was useful for quality improvements on short production runs.  Also a qualitative benchmark was performed with four manufacturing companies to take part of their experiences and knowledge related to the implementation and application of SPC.  The findings indicate that the studied organization needs to improve working methods related to quality inspections and monitoring of the production processes. The organization also needs to improve the measurement system and make an extensive work of improvement to reduce the many identified special causes of variation that affects the processes and product quality, before implementing SPC in the organization. Findings showed that SPC tools and techniques successfully can be adopted to improve short run production processes when using standardized control charts for different product types. Short run production processes involve more complex statistical analysis which could inhibit the success of an implementation of SPC.   The analysis of the qualitative and quantitative findings resulted in a framework including 15 critical success factors for the implementation of SPC in short production runs. All the following critical success factors should be taken into account by organizations with short runs that aspire a successful implementation of SPC: (1) Be ready to make a cultural change including the recognition of the importance of SPC within the whole organization, (2) Communicate a clear goal and long-term strategy, (3) Create motivation and commitment from top management to operators on the shop floor, (4) Select a SPC coordinator, (5) Introduce a training programme with feedback from start, (6) Create cross-functional teams, (7) Stimulate cooperation and participation within the work of improvements, (8) Ensure a capable measurement system, (9) Perform a pilot project with enthusiastic employees, (10) Identify critical processes, product families and key quality characteristics, (11) Focus on exploring process behaviors, (12) Construct standardized control charts, (13) Interpret and analyze control charts according to Montgomery’s method for statistical analysis, (14) Attempt to obtain processes in control, (15) Perform continuous follow ups.

Keolis conducts public transport on behalf of municipalities around the country. Through locally adapted and sustainable city traffic, Keolis creates value for travelers, society and owners. The company has been wholly owned by the international public transport group Keolis since the autumn of 2010. Keolis is located in Jönköping County, Örebro County, Stockholm County, Västra Götaland, Värmland, Östergötland and Dalarna. The company's working method focuses on putting the traveler's needs in focus, which is to offer the solution that is best for travelers and the environment, regardless of the type of traffic. One step in the company's journey was in 2017 a decision to centralize the personnel planning department to be able to increase steering towards set goals and saving resources. Process and flow activity are two interwoven pillars for successful efficiency improvement work. It is in the process that flow activity arises. In order to streamline flow activity, we need to understand the process The starting point for the project is a preliminary study conducted at the company earlier 2019. The preliminary study analyzed the flow process "preparing the traffic day" within the personnel planning department for the Stockholm area and identified improvement areas ahead of upcoming in-depth analysis that takes place in this work. An action plan for identifying and prioritizing improvement areas at the department is presented. The conclusion states the importance of introducing methodological working methods to enable continuous improvements. Based on the identified areas of improvement, the study is designed to answer the question of what improvement should be prioritize and in what order should the organization implement improvements. The implementation would accrue in working methods and approach to gradually streamline the department after centralization Subsequently, an action plan for identifying and prioritizing improvement areas at the department is presented. The conclusion states the importance of introducing methodological working methods to be able to work with continuous improvements. In the near future, leveling out workflow is necessary for stabilizing the process and providing the opportunity to reach the system limit. There are good chances to further develop the department by changing perspectives on the distribution and introducing new working flows. Improvements to these areas will lead to the gradual fulfillment of the initial goal of centralization in the form of a standard approach and increased productivity and profitability.
Keolis bedriver kollektivtrafik på uppdrag av kommuner runt om i landet. Genom lokalt anpassad och hållbar stadstrafik skapar Keolis värde för resenärerna, samhället och ägarna. Företaget ägs sedan hösten 2010 till 100 procent av den internationella kollektivtrafikskoncernen Keolis. Keolis finns i Jönköpings län, Örebro län, Stockholms län, Västra Götaland, Värmland, Östergötland och Dalarna.  Företagets arbetssätt fokuserar på att sätta resenärens behov i fokus, vilket är att erbjuda den lösning som är bäst för resenärer och miljön, oavsett trafikslag. Ett steg i företagets resa blev under 2017 ett beslut om att centralisera avdelningen personalplanerare för att kunna öka styrningen mot uppsatta mål och uppnå besparing av resurser. Process och flödesaktivitet är två sammanflätade grundpelare för ett lyckat effektiviseringsarbete. Det är i processen som flödesaktivitet uppstår; för att effektivisera flödesaktivitet behöver det finnas förståelse för processen.  Hos Keolis Sverige AB analyseras flödesprocessen ”förbereda trafikdagen” inom avdelningen personalplanering för Stockholmsområdet. Processen ska handla om planering och bemanning av personal för en trafikdag. Målet med denna uppsats har varit att kartlägga dagens flödesschema, analysera problemområden samt ta fram förbättringsförslag. En analys av flödesschema för processen har genomförts, där medarbetare från avdelningen personalplanerare samt trafikområden har varit involverade. Detta för att fånga upp möjliga förbättringar samt skapa en delaktighet inför framtida förändringar. Examensarbetet har avgränsats till att endast analysera Stockholmsområdet. Baserat på de identifierade förbättringsområdena har studien utformats för att besvara frågeställningen om vad organisationen bör prioritera och i vilken ordning organisationen bör genomföra förbättringar i arbetssätt och metoder för att gradvis effektivisera avdelningen efter centralisering. Utgångspunkten för examensarbetet är en förstudie utförd hos företaget tidigare samma år. Förstudien analyserade flödesprocessen ”förbereda trafikdagen” inom avdelningen personalplanering för Stockholmsområdet och identifierade förbättringsområden inför kommande fördjupad analys, vilken har skett i detta arbete.  En handlingsplan för att identifiera och prioritera förbättringsområden hos avdelningen presenteras. Slutsatsen visar vikten av att införa metodiska arbetssätt för att kunna jobba med ständiga förbättringar. I närtid är att jämna ut arbetsflöde nödvändigt för att stabilisera processen och ge möjlighet till att uppnå systemgränsen. Det finns goda chanser till att utveckla avdelningen ytterligare genom att ändra perspektiv på fördelningen och införa nya arbetssätt och fördelningar bland personalplanerare. Förbättringar av dessa områden kommer att leda till gradvis uppfyllelse av det ursprungliga målet för centraliseringen i form av ett enhetligt arbetssätt samt ökad produktivitet och lönsamhet.