Dissertations / Theses: 'Programledare'

1

Holmberg-Dahl, Erika, and Helena Pedone. "Skillnader mellan en manlig och kvinnlig programledare : En kvalitativ undersökning av programledarna i SVT:s Debatt." Thesis, Södertörns högskola, Institutionen för samhällsvetenskaper, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-29392.

Full text

Abstract:

I följande uppsats studeras hur en kvinnlig och manlig programledare leder tolv avsnitt av programmet Debatt från 2001. En kvalitativ undersökning utifrån ett genusperspektiv har gjorts. Den metod som använts är en semiotisk bildanalys som anpassats till rörlig bild. Vi har utgått från en genusteori som innehåller termerna genuslogik, genussystem och kroppspolitik. De frågor som ställdes handlade om hur en manlig respektive kvinnlig programledare presenteras i olika kameravinklar, vad de hade på sig för kläder samt vilket utrymme programledarna hade i programmet Debatt gällande uppdelning av ämnen och tid i rutan. Även hur gäster och studiopublik bemötte en kvinnlig respektive manlig programledare. Studiens syfte var att undersöka hur könsmärkningen av manligt och kvinnligt programledarskap har sett ut i SVT:s Debatt. De slutsatser som dras är att det fanns tydliga skillnader mellan en kvinnlig och manlig programledare. Den kvinnliga programledaren fick ”mjukare” ämnen än den manliga. Mjuka ämnen är till exempel vård och skola, medan hårda ämnen till exempel är politik och ekonomi. Skillnader i kroppsspråk och kläder identifierades. Diskussionerna som programledarna ledde skiljde sig åt, den manliga fick ta hand om de livligare debatterna och den kvinnliga fick leda lugnare samtal. Kameravinklarna som användes skiljde sig mellan programledarna i vissa situationer. Slutsatserna har dragits från ett genusperspektiv som inkluderar genusforskning och diskussionen mynnar ut i förslag på vidare forskning.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

2

Lyxell, Tommy. "Token blend i svenskt teckenspråk : Hur teckenrummet används av programledare i ett tv-program." Thesis, Stockholms universitet, Institutionen för lingvistik, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-135452.

Full text

Abstract:

Denna studie undersöker hur programledare i ett tv-program för teckenspråkiga ungdomar använder sig av token blend i svenskt teckenspråk. Det teoretiska ramverket för studien är mental space theory som hämtats från kognitiv lingvistik och har vidareutvecklas för teckenspråk av den amerikanske lingvisten Scott Liddell. Inom denna teori är man bland annat intresserad av att studera hur det tomma området framför kroppen kan ge mening i teckenspråket. Studien visar att bruket av token blend är vanligt i redaktionella texter som presenteras i ett tv-program. Stödanteckningar på skriven svenska tycks inte påverka bruket av token blend. Frekvensen av token blend är jämförbar med en sakprosatext som framförs utan skrivet manuskript. Däremot är blicken riktad mot kamerorna och knappast alls mot token, vilket annars är vanligt i spontant språkbruk.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

3

Stèen, Anna, Josefine Axelsson, and Sara Svensson. "Public service vs. kommersiela medier : En jämförelse av rekryteringsprocessen för radio- och TV- programledare inom underhållningsprogram." Thesis, Jönköping University, HLK. Media and communication science, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-7685.

Full text

Abstract:

Uppsatsen syftar till att belysa rekryteringsprocessen och kanalernas, Sveriges Radio, Sveriges Tele-vision, Mix Megapol och TV4, kriterier samt att få en bild över programledarens yrkesroll, utmärkande drag och erfarenhet av rekryteringen. Problemformuleringen består utav hur programledare väljs, utefter vilka kriterier, hur programledaren upplever sin yrkesroll och erfarenheter av rekrytering, samt vad som utmärker en programledare för underhållningsprogram inom radio och TV, public service och kommersiella medier. Vi har undersökt hur rekryteringsprocessen av programledare inom underhållning för rikstäckande radio och TV går till, och jämfört processen mellan public service och kommersiella medier. Detta såg vi som intressant, då det är en outforskad yrkesroll, som har en unik rekryteringsprocess och vi ansåg det vara tänkvärt att göra en jämförelse mellan kanalerna, public service och kommersiella medier. Under-sökningen består utav kvalitativa intervjuer med elva utvalda rekryterare och programledare i branschen. Uppsatsen bygger på tre teoretiska modeller; rekryteringsvägar enligt Lars-Åke Engblom, rekryteringsprocessen med bedömning av Lars Prien och även hans teori kring urvalet. Till uppsatsen kan vi också koppla Bourdieus teori kring det kulturella kapitalet. I slutdiskussionen har vi sammanfattat nuvarande rekrytering i punktform. Resultatet kan sammanfattas i en uppdaterad modell av rekryteringssätt, som vi presenterar. Sammanfattningsvis visar undersökningen skillnaderna mellan public service och kommersiella kanaler, både vad det gäller process och kriterier vid anställning av programledare, samt programledares syn på detta.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

4

Elvheim, Erica. "Language of American talk show hosts : gender based research on Oprah and Dr. Phil." Thesis, University West, Department of Social and Behavioural Studies, 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hv:diva-1469.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

5

Pettersson, Beatrice. "”The Dog Whisperer”." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-58873.

Full text

Abstract:

Uppsatsens syfte har varit att se på hur Cesar Millan, ”The Dog Whisperer”, i programmet ”Mannen som talar med hundar” skapar förtroende hos TV-tittarna. Undersökningen har studerat den talade retoriken i avsnitt ett av första säsongen av programserien. Analysen har gjorts utifrån den klassiska retorikens övertygandemedel, entechnoi pisteis där uppsatsen därefter valt att lyfta fram det övertygandemedel av ethos, pathos och logos som varit mest framträdande. Resultatet av analysen visar att Millans användning av pathos framträder tydligast. Millan kan även uppfattas visa eunoia gentemot TV-publiken när han ställer frågar till hundägarna i programmet, då en känsla av visat intresse för TV-tittarnas nyfikenhet uppstår. Samtidigt använder sig Millan av en stilnivå liksom ordval som är anpassade efter TV-tittarna och kan anses vara till hans fördel i hans syfte att övertyga. Slutligen är Millans argumentation varierande och utgår från både enthymem och paradigm, vilket kan anses fördelaktigt om man vill skapa förtroende.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

6

Andersson, Helen. "TV:s nyhetsprogram som interaktion /." Uppsala : Univ, 2002. http://publications.uu.se/theses/abstract.xsql?isbn=91-506-1617-X.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

7

Larsson, Adam, and Anton Gustafsson. "En studie av frågorna som ställts i SVT:s slutdebatter under 2000-talet utifrån sak- och spelgestaltning. : Sak- och spelgestaltning - har gestaltningen förändrats i SVT." Thesis, Mittuniversitetet, Institutionen för medie- och kommunikationsvetenskap, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-35583.

Full text

Abstract:

Syfte och problemformulering: Syftet med vår studie är att undersöka om programledarnas frågor i SVT:s slutdebatter under 2000-talet har förändrats över tid i förhållande till sak- och spelgestaltning. Syfte och problemformulering: Syftet med vår studie är att undersöka om programledarnas frågor i SVT:s slutdebatter under 2000-talet har förändrats över tid i förhållande till sak- och spelgestaltning. ● Hur stor är skillnaden mellan gestaltningssätten från 2002 och framåt i slutdebatterna? ● Hur ser fördelningen ut av de olika gestaltningsfrågorna mellan partiledarna i  slutdebatterna? ● Hur väl håller sig SVT till sitt uppdrag när det gäller folkbildningsambitioner,  opartiskhet och saklighet när det kommer till frågorna som ställts av programledarna i slutdebatterna?  Genom en kvantitativ studie med kvalitativa inslag har vi studerat hur frågorna som programledarna ställer i SVT:s slutdebatter 2002, 2006, 2010, 2014 och 2018 har gestaltats utifrån sak- och spelgestaltning. Vi har även studerat hur antalet frågor fördelas över partierna i varje debatt. Det har sedan ställts mot SVT:s uppdrag som bland annat handlar om att vara opartiska och sakliga. Vi har kommit fram till att det är antalet neutrala frågor, det vill säga de som inte tillhör varken sak- eller spelgestaltning, som är den klart mest förekommande. Därefter är Sakgestaltande frågor alltid vanligare än spelgestaltande. Vi har även kommit fram till att SVT håller sig till att vara opartiska, sakliga och de uppnår även sin folkbildningsambition i frågorna de ställer till partiledarna.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

8

Nordström, Emelie. "Framställningen av nya manligheten : En diskurspsykologisk analys av tre svenska, kända män i tv-program." Thesis, Mälardalens högskola, Hälsa och välfärd, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-42461.

Full text

Abstract:

Att som man ha svårt att prata om känslor kan vara en konsekvens av en rådande manskultur som bland annat innebär att en man inte ska gråta eller vara för mjuk. Dock vågar allt fler män idag vara öppna om känslor och vågar stå emot den kulturen. Kända män har den fördelen att de når ut till vanliga människor och på så sätt kan influera samhällets syn på manskulturen. Denna studie handlar om nya typer av manligheten vilket studeras utifrån ett socialkontruktionistiskt perspektiv. Inom socialkonstruktionismen betraktas kön som sociala konstruktioner. Genom diskurspsykologiska analysbegrepp såsom tolkningsrepertoar och subjektsposition samt Judith Butlers begrepp subversivitet undersöks hur tre kända män framställer en ny typ av manlighet i sina tv-program. Resultatet visar hur männen använder repertoarer som den emotionella, visuella och den altruistiska och kan tillskrivas och inta subjektspositioner såsom spexaren, den empatiska och den kramgoa. Männen visar således upp en alternativ ”mjuk” man för tv-tittaren och gestaltar en ny form av manlighet, där feminina egenskaper hos männen kommer till uttryck, både språkligt och visuellt. Genusbegreppet subversivitet synliggör hur männen gör vissa motstånd mot traditionella könsnormer. Resultatet kan därför ses som ett alternativ till machokulturen då den synliggör för den nya manligheten.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

9

Olofsson, Josefine. "Motiverande samtal inom Kriminalvården : En kartläggning." Thesis, Luleå tekniska universitet, Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-65163.

Full text

Abstract:

Syftet med denna studie var att kartlägga Kriminalvårdens motivationshöjande insats MIK, motiverande samtal inom Kriminalvården. För att besvara syftet utformades tre frågeställningar: Hur genomförs MIK? Hur arbetar programledarna konkret med klienternas motivation inom MIK? Vilka faktorer har stor påverkan på klienternas motivation, enligt programledarna? Semi- strukturerade intervjuer genomfördes med sex programledare, både på anstalt och frivårdskontor. Resultatet utgörs av en detaljerad kartläggning av MIK och att de faktorer som är viktiga för klienternas motivation är mål, motstånd och rutiner.
The purpose of this study was to survey Kriminalvården’s motivation enhancing effort, MIK, motivational interviewing at Kriminalvården. For this purpose three questions were formulated: How is MIK performed? How do the program leaders work on a daily basis with the clients motivation within MIK? Which factors have the most impact on the client’s motivation, according to the program leaders? Semi-structured interviews were carried out with six program leaders, both at institution and probational offices. The results show a detailed survey over MIK, and that the important factors for the clients’ motivation are goals, resistance and their routines.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

10

Forssell, Caisa, and Camilla Johansson. "Är det något bra på TV i helgen? : En studie av SVT:s nöjesprogram, från Hylands Hörna till I afton Lantz." Thesis, Linköping University, Department of Thematic Studies, 2003. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-1896.

Full text

Abstract:

Nöjesprogram har intresserat och fascinerat sina tittare så mycket att de fortsatt sändas på SVT under nästan exakt samma koncept under alla år. Programledaren har alltid en central roll i programmet och gästerna är dagsaktuella. Programledaren blir ofta väldigt folkkär och mycket populär. Från Lennart Hylands folkliga attityd till Annika Lantz’s smått virriga charm har programledarna lett oss genom åren. Genom att studera rollteorier undersöker vi om det är programledarens karisma och utstrålning som fått oss tittare att bänka oss i TV-soffan under alla dessa år, eller om är det SVT:s nöjesprogramskoncept som underhåller oss. Den här uppsatsen behandlar SVT:s programledares roller i genren nöjesprogram, från 1980-talet fram till nutid. Analysen sker på tre olika program och deras programledare: Lennart Hyland från Hylands Hörna, Ingvar Oldsberg från Oldsberg för Närvarande och Annika Lantz från I afton Lantz. En diskussion om huruvida nöjesprogrammens innehåll och utseende har förändrats förs i uppsatsen samt en analys av programledarnas roll i programmen och deras personliga betydelse för programmet. Syftet med undersökningen är att studera hur programledarrollen i olika så kallade nöjesprogram på SVT har förändrats under årtiondena. Målet är att se om man kan urskilja någon förändring eller kontinuitet i programledarrollen och programkonceptet.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

11

Söderberg, Adam. ""Po-tay-to Po-tah-to" : En studie om skillnader och likheter mellan Sveriges Radios program Så funkar det och Naturmorgon samt deras angränsande poddar." Thesis, Södertörns högskola, Journalistik, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-35609.

Full text

Abstract:

Poddar är idag en självklar del av Sveriges Radio. Deras program går att ladda ner och lyssna på i efterhand och i dagsläget finns ett antal poddar som är exklusivt producerade för Sveriges Radio. Denna studie har haft som syfte att undersöka vad som särskiljer programmen Så funkar det och Naturmorgon som sänds i reguljär radio jämfört med deras angränsande poddversioner, Så funkar dets inför- och efterpoddar och podden Livet enligt Naturmorgon. Genom att utgå ifrån teorierna medielogik och dialogism samt använda metoderna segmentering och samtalsanalys har dessa program och poddar analyserats. Studiens forskningsfrågor har fokuserat på att ta reda på vilket innehåll som finns och vad dess tidsfördelning är, hur lyssnare inkluderas i samtalet som förs och vad som kännetecknar programledarnas framtoning. Slutsatserna som presenteras i denna uppsats är att poddarna har ett friare upplägg; de följer inte samma strukturer och format som programmen i reguljär radio. Till exempel saknar de ofta återkommande inslag vilket är något som kännetecknar programmen i reguljär radio. I poddarna tar programledarna mer plats, samtalen är mer personliga medan lyssnarna hörs mindre och tilltalas färre gånger. Poddarna innebär ofta en fördjupning i ett specifikt ämne och lyssnaren måste aktivt välja att ta till sig innehållet i poddarna vilket, i jämförelse med programmen i reguljär radio, kräver tydligare interaktion från lyssnarens sida för att denne ska inkluderas.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

12

Lüdge, Mattias, and Nathalie Nilsson. "Kvalitativ studie om programledarnas upplevelser om behandlingsprogrammet PULS." Thesis, Mittuniversitetet, Institutionen för humaniora och samhällsvetenskap, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-41219.

Full text

Abstract:

Kriminalitet är ett stort problem för samhället och dess invånare, eftersom det stör den allmänna ordningen och inskränker medborgarnas säkerhet. Kriminalvårdens arbete ska därför vara brottsförebyggande, öka människors trygghet och bidra till ett tryggare samhälle. Kriminalvårdens viktiga samhällsuppdrag är att säkerställa att straff blir verkställda, samt även arbeta för att förebygga brottslighet i samhället. Kriminalvården erbjuder behandlingsprogram som främst riktas mot allmän kriminalitet, vålds-och sexualbrott, relationsbrott, samt drog- och alkoholmissbruk. Studiens syfte är att undersöka hur programledare inom Kriminalvården upplever att behandlingsprogrammet PULS (Problemlösning, Umgänge, Livsmål och Självkontroll) fungerar brottsförebyggande, med fokus på resultat, förutsättningar och utmaningar i genomförandet av programmet. Datamaterialet samlades in genom 11 semistrukturerade intervjuer. Analysen av datamaterialet har sedan gjorts genom tematisk analys där datamaterialet systematiskt har behandlats och delats in i teman. Resultatet visar att programledarnas förväntade resultat av behandlingsprogrammet är att de berörda deltagarna ska använda de verktyg som erbjuds för att kontrollera sitt beteende och undvika att hamna i situationer som uppmanar till våld eller hot. En förutsättning för att det ska ske är samspelet mellan programledaren och deltagare. Resultatet visar att den främsta utmaningen i genomförandet av programmet är deltagarnas programstörande beteende.
Crime is a major problem for society and its inhabitants, as it disrupts public order and restricts the security of citizens. The Prison and Probation Service's work must therefore be crime prevention, increase people's security and contribute to a safer society. The Prison and Probation Service's important social mission is to ensure that punishments are enforced, but also to work to prevent crime in society. The Swedish Prison and Probation Service offers treatment programs that are primarily aimed at general crime, violent and sexual crimes, relationship crimes, as well as drug and alcohol abuse. The purpose of the study is to investigate how program leaders within the Swedish Prison and Probation Service experience that the treatment program PULS (Problem solving, Socializing, Life goals and Self-control) functions as crime prevention, with a focus on results, conditions, and challenges in the implementation of the program. The data material was collected through 11 semi-structured interviews. The analysis of the data material has then been done through thematic analysis where the data material has been systematically processed and divided into themes. The results show that the presenters' expected results of the treatment program are that the affected clients should use the tools offered to control their behavior and avoid ending up in situations that call for violence or threats. A prerequisite for this to happen is the interaction between the host and the client. The results show that the main challenge in the implementation of the program is the clients' disruptive behavior.

2021-01-14

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

13

Brorström, Mathilda, and Caroline Berg. "Hur menar du då? : En jämförande studie om kvinnors och mäns intervjuteknik i Gomorron Sverige." Thesis, Södertörns högskola, Institutionen för samhällsvetenskaper, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-18148.

Full text

Abstract:

Syftet med denna uppsats är att jämföra manliga och kvinnliga programledares intervjuteknik i morgonprogrammet Gomorron Sverige. Under de 150 år som intervjun har utvecklats är den idag ett av journalistikens viktigaste redskap. Uppsatsen är baserad på teorier om hur man uppnår en bra intervjuteknik genom olika knep, samt teorier om genus inom journalistiken där den manliga och kvinnliga dikotomin diskuteras. Vi har valt att använda oss av metoden kvalitativ intervjuanalys, där vi har tagit fram frågor från teorierna och som vi sedan ställt till vårt material. Våra resultat visar att det finns många likheter i mäns och kvinnors intervjuteknik. Resultaten visar även att kvinnliga programledare har mer makt över intervjun genom sina frågor och hur de agerar. De manliga programledarna ger intrycket av att de fortfarande är en del av den manliga dikotomin inom journalistiken. De visar tecken på typiska manliga egenskaper. Vår slutsats är att kvinnliga programledare strävar efter att motverka dikotomin inom journalistiken. De manliga programledarna arbetar fortfarande på samma sätt som de alltid har gjort.
The purpose of this essay is to compare the interviewing techniques of male and female TV- hosts in the morning show Gomorron Sverige. Since the 1830s the interview has developed into one of the most important tool in today’s journalism. This essay is based on theories that focus on how you achieve a successful interview using different techniques. In addition, theories on the influence of gender in journalism are discussed with an emphasis on the male and female dichotomy. We have chosen to use a qualitative method of interview analysis, where we have constructed questions based on the theories, which were thereafter posed to our material. Our results indicate that there are many similarities in male and female interview technique. The results also show that female TV-hosts gave the impression of being more powerful in the interviews through their choice of questions and their demeanor. The male TV-hosts gave the impression of still being a part of the male dimensions in journalism. They show signs of typical male qualities. We conclude that female TV-host aim to tear down the divide between the male and female dichotomy in journalism, whereas the male TV-hosts continue to work in the same way they always have.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

14

Magnusson, Johanna, and Kate Ingvarsson. "Brottsbrytet. En kvalitativ studie av programledares uppfattning om behandlingsprogrammet Brottsbrytet." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-25633.

Full text

Abstract:

Brottsbrytet har sedan år 2018 genomgått en del förändringar, bland annat gått från att vara ett teoribaserat- till att bli ett modulbaserat program. Forskning har sedan förändringen inte genomförts varken kring effekten eller genomförandet vilket gjorde ämnet aktuellt att studera. Syftet med studien var därför att studera programledares uppfattning om behandlingsprogrammet Brottsbrytet i Sverige. Den aktuella studien har utgått från en tvärsnittsdesign med en kvalitativ ansats i form av semistrukturerade telefonintervjuer. Det aktuella urvalet var 20 anstalter som enligt uppgifter bedriver Brottsbrytet och tillfrågades att medverka i den aktuella studien. Av alla tillfrågade blev resultatet sex intervjuer hänvisat från sex olika anstalter. Studien visade en övergripande positiv inställning till programmet. De gemensamma riktlinjerna används genom manualen på ett flexibelt sätt, vilket innebär att riktlinjerna följs tills viss del då även andra komponenter i utgångspunkterna används. Utbildning och erfarenhet är av betydelse av processens effektivitet och det används även hos programledare för Brottsbrytet i Sverige idag. Det har framkommit en del brister och problem med behandlingsprogrammet som kan påverka genomförandet och effekten. Brottsbrytet kan utifrån denna studies resultat behöva en längre behandlingsprocess där exempelvis vidmakthållande kan vara aktuellt.
Brottsbrytet has been going through some changes since 2018, including going from being a theory-based program to becoming a module-based program. Since the change, not much research has been done either on the effectiveness or on the implementation of the treatment program, which made the subject relevant to study. The purpose of the study was therefore to study the moderator's perception of the treatment program Brottsbrytet in Sweden. The current study is based on a cross-sectional design with a qualitative approach and is using semi-structured telephone interviews. The sample was 20 institutions that, according to information, are working with Brottsbrytet and were asked to participate in the current study. Of all people who were asked to participate, the results were six interviews from six different institutions. This study showed an overall positive attitude towards the specific program. The common guidelines are used in a flexible way, which means that the manual is followed partly and other components in the starting points are also used. Education and experience are important for the effect of the process and that is used by moderator's of Brottsbrytet in Sweden today. The result shows that there exist some problems with the treatment program according to the moderators that can affect the implementation and the effect of the program. Brottsbrytet may, based on the results of this study, need a longer treatment process where for example enforcement may be relevant.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

15

Eriksson, Felicia, and Petra Fredriksson. "Om manualbaserade behandlingsprogram i Kriminalvården : En kvalitativ studie om programledares förhållningssätt och syn på behandlingsprogrammen." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för socialt arbete (SA), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-78672.

Full text

Abstract:

The purpose of the study is to gain an understanding of professionals view on manualbased treatment programs in pratice. In addition, we also want to highlight their approaches to the manualbased treatment programs in their work. The study is based on eight qualitative interviews with professionals working in the Swedish Probation Service. In this study we used three theoretical frameworks in order to analyze the result. The theories we used were profession, organization professionalism and occupational professionalism, and tacit knowledge as we supplemented with the concept naiva theory. The result showed that the manualbased treatment programs were designed in different ways. It became clear that the different manualbased treatment programs influenced the professioneals view on the advantages and disadvantages that they could identify in working with these programs. Furthermore, it also became clear that their use of different strategies also was influenced by the design of the programs.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

16

Arsenovic, Vanja, and Karolina Donnerot. "”De e fantastisk åh ha dig här” : En samtalsanalytisk fallstudie av programledaren Fredrik Skavlans samspel med gäster." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-47825.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

17

Dicksved, Hanna. "– Hej och hjärtligt välkomna hit! : En studie om programledarens retoriska roll i svenska talkshows." Thesis, Uppsala universitet, Avdelningen för retorik, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-167009.

Full text

Abstract:

Uppsatsen är ett försök till att belysa programledarens roll i två svenska talkshows, Skavlan och Efter tio. Det specifika för en talkshow är att den är ett iscensatt samtal som ska vara informerande men framförallt underhållande. Syftet med uppsatsen är att ur ett retoriskt perspektiv undersöka vad man som programvärd för en talkshow använder sig av för sätt att kommunicera på samt att se hur programledarna ifråga agerar under själva samtalet. Jag har analyserat dessa två talkshows genom samtalsanalys och gästerna genom att använda mig av teorier kring actio och intervjuteknik för att uppmärksamma de tillvägagångssätt programledarna använder sig av för att kommunicera med publiken. Jag har också undersökt programledarnas roller utifrån Erving Goffmans teori kring roller. Undersökningsmaterialet består av ungefär 30 minuters speltid från vardera talkshow, det vill säga ungefär ett halvt avsnitt av varje program. De två inspelningsstudiorna ser ganska olika ut. Efter tio har en scen som liknar gemene mans vardagsrum, medan man i Skavlan har ett podium vars utseende kan kopplas till vardagsrummet, men runtomkring har man en stark studionärvaro. Då programvärdarna talar till den icke-närvarande publiken ser de rakt in i kameran. Fredrik Skavlan har också en fysiskt närvarande publik som han måste ta hänsyn till och vänder sig således oftare till den än till den icke-närvarande publiken, eftersom han kan interagera med denna på ett mer aktivt sätt. Han intar mer frekvent rollen som journalist än Malou von Sivers, som snarare blir en del av det samtal som förs. Det vanligaste sättet som de båda programledarna använder sig av för att bekräfta gästerna är genom att ge ifrån sig en verbal respons i form av mm eller ja, men de kan också använda sig av ett icke-verbalt bekräftande, som exempelvis att nicka till gästen då hon eller han talar.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

18

Jakobsson, Lisa, and Lisah Pettersson. "Nyhetsankaret : En studie om hur erfarna nyhetsankare förhåller sig till sin yrkesroll." Thesis, Mid Sweden University, Department of Information Technology and Media, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-8426.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Dissertations / Theses on the topic 'Programledare'

Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles