Academic literature on the topic 'Programvara Programvara'

This thesis has been done at the Unversity of Örebro for Örebro University Hospital (USÖ). In our work we have developed a product for hearing tests to determine hearing thresholds of small children. Our product contains software and a control surface for controlling two separate screens. One of the demands was that our software could handle big file libraries. Reliability and simplicity were essential for the user. In our work we have utilized programming of both microcontrollers and Windows software. We have also connected the control surface with the software via serial communication. We have developed a prototype which can be seen as a finished product. Our product is safe for future use and compatible with newer versions of the Windows operating system. As of yet, it has not been tested in a real life setting.

Carasoft AB är ett företag som specialiserat sig på utveckling av dokumenthanteringssystem. Man erbjuder bland annat ett Windowsbaserat dokumenthanteringssystem vid namn Caradoc. Systemet består av flertalet DLL:er skrivna i Delphi och har inte ändrats eller kompilerats sedan 2004. Det här examensarbetet har i syfte att utreda om det finns möjlighet att inom rimlig tid portera Caradoc till Windows 7, med hjälp av den nya Delphi-versionen XE2. Efter en förstudie i ämnet portering, programspråket Delphi och systemets struktur gjordes ett försök att portera systemets största DLL "OfficeUtils.dll".Erfarenheter från examensarbetet visar på tre viktiga förutsättningar för att porteringen ska lyckas. Arbetet resulterade i en fungerande DLL samt ett antal porterade och fungerande Delhpi-komponenter. Slutligen dras slutsatsen att systemet bör kunna porteras som tänkt.<br>Carasoft is a company specializing in document handling systems. Caradoc, a product from Carasoft, is a system that has not been updated or compiled since 2004. It is a document handling system for Windows with several DLLs written in Delphi. The main goal of this thesis is to investigate whether a full scale porting of Caradoc to Windows 7 is feasible within a reasonable period of time. The work is done with the new Delphi version XE2. An initial study was performed, concerning porting in general, the Delphi programming language and the Caradoc system in particular. Thereafter an attempt was made to port the largest DLL,  “OfficeUtils.dll”, of the system. This thesis shows three conditions that should be satisfied for a porting effort to be successful. This work also resulted in a functional DLL and several working Delphi components. In conclusion, the system can be ported as envisioned.

<p>I en rapport från stadskontoret undersöktes möjligheterna att använda öppen programvara i</p><p>offentliga förvaltningar som exempel skolor. Rapporten visade på många positiva effekter</p><p>med öppen programvara. Budskapet från rapporten var att offentliga förvaltningar bör värdera</p><p>öppna programvaror lika med den proprietära vid anskaffning. Idag används till stor del</p><p>proprietär programvara i skolor. Detta kan ställa till ekonomiska problem föl' enskilda elever,</p><p>då inte alla har samma tillgång till den här typen av programvara. Den proprietära</p><p>programvaran skapar även inlåsningar då skolor blir sanktionerade kostnadsmässigt av</p><p>mjukvarujättarna till den grad att det blir nästintill omöjligt att byta till alternativ</p><p>programvara. Den här rapporten tar upp möjliga negativa effekter av användandet av</p><p>proprietär programvara i skolorna. I de didaktiska dimensionerna VAD, HUR och VARFÖR</p><p>kommer jag att lägga fokus på (VAD) när jag gräver djupare i frågorna. För att undersöka de</p><p>negativa effekterna hal' jag använt mig aven enkätundersökning. Det jag då sökt få svar på är</p><p>hur IT-ansvariga känner till och tar hänsyn till dessa problem i skolan. Undersökningen visade</p><p>att aspekter rörande dessa frågor inte värderades speciellt högt. Mest styr ekonomin och</p><p>användarvänlighet. Min undersökning visar också att argumenten för öppen programvara inte</p><p>får stor plats i diskussioner på skolor i mitt närområde, Halland och Skåne.</p>

<p>Syftet med den här rapporten är att undersöka om det finns något testverktyg som uppfyller kraven från Saab Underwater Systems. I rapporten presenteras även en sammanfattning av testningens grunder och metoder för att välja ut och utvärdera datorprogram. Arbetet med att välja ut och utvärdera testverktyg kan ses som en process. Först ska kraven sammanställas och sedan ska några verktyg väljas ut för utvärdering. Två av de tre verktyg som valdes ut utvärderades mer</p><p>ingående. De två testverktyg som utvärderades var LDRA Testbed och AdaTEST 95. LDRA Testbed har väldigt många olika statiska analyser vilket i många fall troligen inte kommer att utnyttjas. Enhetstestningen sker med hjälp av TBrun som är en del av verktygsserien som LDRA marknadsför. AdaTEST 95 har inte lika många funktioner som LDRA Testbed men har de nödvändiga statiska analyserna och enhetstestning presenterade i ett enklare gränssnitt. Båda</p><p>verktygen uppfyller de viktigaste kraven från Saab Underwater Systems, men inget av dem uppfyller alla krav. Båda verktygen skulle kunna underlätta testningen men AdaTEST 95 rekommenderas. AdaTEST 95 är framtaget för att underlätta för i första hand utvecklare och det är utvecklare som ska använda verktyget på Saab Underwater Systems.</p>

Det finns många studier om hur lärare använder datorer eller surfplattor men få av dem innefattar vad de faktiskt gör med tekniken. Det som belysas i den här studien är hur gymnasielärare använder olika program och appar i undervisningen, både i och utanför klassrummet. Studien berör också hur digitala verktyg fungerar i klassrummet och huruvida de är anpassade efter elevernas behov men även lärarnas digitala kompetenser. Underlaget är insamlat via kvalitativa intervjuer på respondenternas skolor. Lärarna var överens om att tekniken i sig underlättar vardagen men överraskande var lärarna mestadels negativa till tekniken i klassrummet och ansåg att den endast bör vara ett komplement till traditionell undervisning då tekniken medför många distraktioner. Alla lärarna ansåg att de hade goda IT-kunskaper dock efterfrågar de fler utvecklings- och inspirationsdagar. Det skulle behövas en mer omfattande forskning kring hur och vad lärarna använder i sin digitala undervisning och vad IT ger som stöd till både elever och lärare.

This thesis considers the development of the software for an, newly developed, embedded real-time control system, based on a Periferal Interface Controller (PIC). The control system is developed to be used for several different applications. In this thesis work, software for two different applications are developed. The first task is a time controlled system, while the other task is implementation of aPI-/PID-controller. A user interface is also developed and implemented. The time controlled system is an automatic horse feeder, which is used for feeding horses at certain predefined points in time. A barrier, which control when the horses are to be fed, is controlled by an electrical motor. The control signal from the control system is a digital signal, which allows the electrical motor to open the barrier and feed the horses. When this is done, the barrier closes and the system waits for the next point in time when the horses are to be fed. The PI-/PID-controller is to be used for positioning of proportional valves. The application for the positioning system is to control hydraulic systems, e.g. cranes on mobile units. The user interface consists of a keyboard, an LCD-display and a user menu. Different user menus are developed for the different applications. In the horse feeder system the user interface allows the supervisor to change the points in time when to feed the horses and in the PI-/PID-controller system the user interface allows the supervisor to change the regulator parameters. The software for the time controlled application is tested for a real horse feeder system which, together with the developed software, has a planned production start in spring 2005. To test the PI-/PID-controller an alternate test system is used, due to problems with the proportional valves. The test system is based on an electrical motor. The task in this test system is to control the motor axis angle with the PI-/PID-controller.<br>Detta examensarbete går ut på att utveckla mjukvara till ett, nyutvecklat, inbyggt styrsystem, som baseras på en Periferal Interface Controller (PIC-processor). Styrsystemet är utvecklat för att kunna användas inom flera olika applikationsområden. I detta examensarbete utvecklas mjukvara för två olika applikationer; dels en ren tidsstyrning och dels utvecklas en PI-/PID-regulator. Utöver detta utvecklas även ett användargränssnitt. Användningsområdet för tidsstyrningen är en hästutfodrare, vilken skall användas för att utfodra hästar vid definierade tidpunkter. En spärr, som reglerar när hästarna skall utfodras, regleras med hjälp av en elmotor. Utsignalen från styrsystemet är en digital signal, som tillåter elmotorn att öppna spärren och därmed utfodras hästarna. När detta är utfört stängs åter spärren och systemet väntar tills nästa tidpunkt när matning skall ske. PI-/PID-regulatorn är främst avsedd att användas för positionering med hjälp av proportionalventiler. Applikationen skall användas för styrning av hydrauliska system, exempelvis kranar på mobila enheter. Användargränssnittet består av ett tangentbord, en LCD-display och en användarmeny. Olika användarmenyer för de olika applikationerna utvecklas. I applikationen med hästutfodringsmaskinen tillåts användaren att, via användargränssnittet, ändra de tidpunkter då matning skall ske, medan användaren tillåts att ändra regulatorparametrarna i applikationen med PI-/PID-regulatorn. Mjukvaran för tidsstyrningsapplikationen testas även på en prototyp av en fodermatare som, tillsammans med styrsystemet och den utvecklade mjukvaran, har en planerad produktionsstart under våren 2005. För att testa PI-/PID-regulatorn används ett alternativt testsystem, på grund av problem med proportionalventilen. Testsystemet är baserat på en elmotor och regleruppgiften är att reglera motoraxelvinkeln med hjälp av PI-/PID-regulatorn.