Relevant bibliographies by topics / Projektarbejde

Contents

  1. Journal articles
  2. Dissertations / Theses
  3. Books

Academic literature on the topic 'Projektarbejde'

Author: Grafiati
Published: 4 June 2021
Last updated: 5 February 2022

Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles

Select a source type:

Consult the lists of relevant articles, books, theses, conference reports, and other scholarly sources on the topic 'Projektarbejde.'

Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.

You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.

Journal articles on the topic "Projektarbejde"

1

Smith, Julie, and Sys Johnsen. "Projektarbejde på Bioanalytikeruddannelsen." Arbejdspapirer, Københavns Professionshøjskole, no. 4 (November 16, 2018): 29. http://dx.doi.org/10.7146/arbejdspapirerkp.v0i4.121013.

Full text
Abstract:
Vejledningen er udarbejdet med fokus på Bioanalytikeruddannelsen, men vil også kunne anvendes af andre, der arbejder med den sundhedsvidenskabelige arbejdsmetode. Den vil kunne anvendes i forbindelse med projektarbejde, der inkluderer udarbejdelse af en skriftelig rapport som f.eks. litteraturstudie, projektbeskrivelse eller bachelorprojekt
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Christensen, Gerd. "Projektpædagogik og samarbejdskompetencer – er der en sammenhæng?" Dansk Universitetspædagogisk Tidsskrift 1, no. 2 (2006): 58–62. http://dx.doi.org/10.7146/dut.v1i2.5662.

Full text
Abstract:
Nærværende artikel debatterer, hvorvidt det projektarbejde, der udføres i uddannelsessammenhæng kan hævdes at give de samarbejdskompetencer, som ofte anvendes som argumentation for indførelse heraf. Artiklen bygger på empiriske undersøgelser af projektarbejdet, sådan som det indgår i videregående uddannelser og de temaer, det herigennem har været muligt at få indblik i. Dette omfatter blandt andet de måder, hvorpå 'samarbejde' forstås af de studerende under forudsætning af idealer om 'deltagerstyring' og 'fællesledelse'. Endelig bliver der spurgt til, hvorvidt projektarbejdsformen i uddannelsessammenhæng med fordel kan lade sig inspirere af den måde, hvorpå projekter organiseres i en arbejdsmæssig kontekst.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Smith, Julie, and Christina Biber Hartz. "En guide til litteratursøgning og kildehenvisninger for bioanalytikerstuderende." Arbejdspapirer, Københavns Professionshøjskole, no. 4 (June 25, 2019): 18. http://dx.doi.org/10.7146/arbejdspapirerkp.v0i4.121015.

Full text
Abstract:
Denne vejledning kan anvendes af studerende i forbindelse med projektarbejde og udarbejdelse af rapporter – herunder også litteraturstudier, projektprotokoller og bachelorprojekter.Vejledningen beskriver først selve litteratursøgningen (afsnit1), herefter beskrives, hvordan man laver kildehenvisninger i sin rapport (afsnit 2).
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Gitz-Johansen, Thomas, Kim Rasmussen, and Trine Wulf-Andersen. "Undervisning i klynger – en artikel om erfaringer med at organisere en form for undervisning, der skaber forbindelse mellem projektarbejde og bredere faglige temaer." Dansk Universitetspædagogisk Tidsskrift 2, no. 4 (2007): 32–40. http://dx.doi.org/10.7146/dut.v2i4.5626.

Full text
Abstract:
Forfatterne har på RUC arbejdet med at udvikle og beskrive den form for undervisning, som til dagligt går under betegnelsen klynge, hvis hovedformål er at skabe sammenhæng mellem de studerendes projektarbejde og et bredere fagligt og socialt miljø. Artiklen behandler forfatternes erfaringer med at gennemføre et klyngeforløb samt de pædagogiske principper, der er lagt til grund for klyngeundervisningen.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Bager, Lene Tortzen. "Cafemodellen: Anerkendende feedback i projektgrupper." Dansk Universitetspædagogisk Tidsskrift 3, no. 6 (2008): 10–14. http://dx.doi.org/10.7146/dut.v3i6.5603.

Full text
Abstract:
Kan feedback på meningsfuld måde varetages af de studerende selv? Kan de studerende lære at anvende feedbackformer, der kvalificerer dem til at indgå i fagligt lærende fællesskaber? I artiklen beskrives erfaringer med at lade studerende give hinanden feedback gennem cafemodellen i forbindelse med projektarbejde. Den pædagogiske hensigt hermed er, at de studerende får erfaring med en anerkendende tilgang, med at anvende dialogens lytte- og tale-positioner aktivt samt med at konstituere sin rolle som studerende i et lærende fællesskab
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Knudsen, Morten, and Lise Justesen. "Problemets anatomi – Fra ledelsesproblem til vidensproblem." Public Governance Research 3 (February 2, 2018): 71–88. http://dx.doi.org/10.22439/pgr.v3i0.5472.

Full text
Abstract:
Formålet med denne artikel er at bidrage til forståelsen af, hvordan praktiske problemer (herunder ledelsesproblemer) og vidensproblemer er forskellige og alligevel kan berige hinanden. Artiklen henvender sig til ledere, som skal lave en akademisk problemorienteret opgave i samfundsvidenskabeligt regi. Man benytter sig her ofte af problemorienteret projektarbejde, dvs at man strukturerer sine analyser ved hjælp af en problemformulering. Artiklen stiller – og besvarer – derfor spørgsmålet om, hvad et problem er. Endvidere argumenterer den for vigtigheden af at skelne mellem videns- og ledelsesproblemer.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Saltofte, Margit. "At finde frem til det uforudsigelige - Etnografiske fortællinger om elevers kreative processer i skolen." Qualitative Studies 4, no. 1 (2013): 72–85. http://dx.doi.org/10.7146/qs.v4i1.8131.

Full text
Abstract:
Artiklen eksemplificerer feltarbejdsmetoders betydning for at undersøge og begrebsliggøre kreativitet i skolekontekster (Saltofte 2010, 2012a). Antropologiske feltarbejdsmetoder er designet til at leve sig ind i andres oplevelse af verden og dermed kunne tilgodese uforudsigelighed. Metodedesignet må, for at undersøge og beskrive kreative processer, indebære mulighed for at studere såvel interaktionelle processer som strukturelle forhold. Feltarbejde præsenteres som en erfaringsproces, der indebærer at finde begreber for det uforudsigelige. ”Kreative processer” analyseres ud fra indsigt i såvel feltens eksplicitte betegnelse og implicitte anerkendelse. Der fremanalyseres en forskel mellem, hvad der ved projektarbejde anerkendes af skolen som institution, og hvad der anerkendes blandt elever. Det institutionelt anerkendte kreative fremstår i kraft af feltarbejdet, som noget elever kan opnå ved at tilføje produkter fra skolens musisk kreative fag.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Paldam, Ella. "Samskabelse: En interdisciplinær begrebsuddybelse." Dansk Sociologi 31, no. 2 (2020): 33–51. http://dx.doi.org/10.22439/dansoc.v31i2.6344.

Full text
Abstract:
Samskabelse er i løbet af få år blevet et nøglebegreb i projektarbejde og processtyring i både den private og den offentlige sektor i Danmark. Det er imidlertid ikke altid klart, hvad samskabelse betyder, eller hvad det indebærer i praksis. Er samskabelse bare et skalkeskjul for at høste frivillig arbejdskraft og dermed endnu et effektiviseringsværktøj? Artiklen her bruger resultaterne fra en systematisk litteratursøgning til at undersøge samskabelses interdisciplinære begrebshistorie. Samskabelsens vækst skyldes en stigende anvendelse af begrebsparret co-production og co-creation i den internationale litteratur, som har rødder i hvert sit felt, nemlig i den samfundsøkonomiske forskning i ressourcefordeling og infrastruktur samt i forskningen i slutbrugerinddragelse og produktinnovation. Litteratursøgningen viser desuden, at samskabelsesbegrebet blev bragt i anvendelse, inden det egentlige begrebsboom skete, nemlig i den systemteoretiske terapi- og ledelseslitteratur samt i den hermeneutiske antropologi. Ud fra de fire ophavsfelter identificerer artiklen fire grundantagelser i samskabelse: 1) Ressourcer er afgørende for at skabe incitament, 2) fælles kreativitet giver innovation, 3) processen er et økosystem af relationer, og 4) processen er situeret i alle sine partneres kontekster. Afslutningsvis diskuterer artiklen, at samskabelse medfører en bred værdiskabelse, som ofte varierer mellem processens partnere. Samskabelse kan derfor være en relevant samarbejdskonstellation, når vidt forskellige partnere ønsker at skabe outcomes på tværs af vidt forskellige incitamenter og værdisæt.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Olsen, Steen Schytte, Katrine Dahl Madsen, Malene Norup Stolpe, Thea Ilkjær Damgaard, Philip Nordstrand Nielsen, and Mathilde Sederberg. "Krop og trivsel i udskolingen – fra et elevperspektiv." Forskning og Forandring 4, no. 1 (2021): 80–97. http://dx.doi.org/10.23865/fof.v4.2238.

Full text
Abstract:
Ud fra forskellige argumenter om, at bevægelse og andre kropslige tilgange kan fremme både fysisk og mental sundhed, således at elevernes læring øges, har der i relation til skolereformen fra 2014 været en interesse for bevægelse som en del af skoledagen. Implementeringen af elementerne fra skolereformen har imidlertid været kritiseret for at være præget af en top-down-tænkning, og derfor har vi i det tværprofessionelle projekt ’Krop og trivsel i udskolingen’ haft fokus på elevernes perspektiv på krop og trivsel. Inspireret af aktionsforskning har målet været at give opmærksomhed til elevernes ressourcer og deltagelse i det læringsmiljø, som de selv er med til at skabe. Igennem otte måneder fulgte projektet to folkeskoleklasser (en 8.- og en 9.-klasse), og den aktionsforskningsbaserede tilgang bestod efter det forberedende arbejde af tre overordnede dele: 1) fremtidsværksted med eleverne for at identificere barrierer og muligheder, 2) projektarbejde i mindre grupper af elever faciliteret af forskerne, og 3) dialogmøde mellem forskere, lærere og skoleledelse. Artiklen her formidler elevernes stemmer, som overordnet kategoriseres i tre temaer: 1) relationer og fællesskaber, 2) mange former for krop, og 3) deltagelse og modløshed. Artiklen diskuterer desuden mulige potentialer for at fremme elevernes deltagelse og trivsel i samarbejde med andre interessenter i skolen, fx andre klasser, elevråd, lærere og skoleledelse.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Caviglia, Francesco, Christian Dalsgaard, and Palle Nørgaard. "Håndværk og visioner: designfaglighed på humaniora." Dansk Universitetspædagogisk Tidsskrift 10, no. 18 (2015): 66–77. http://dx.doi.org/10.7146/dut.v10i18.18129.

Full text
Abstract:
Formålet med artiklen er at fremlægge og diskutere erfaringer med, hvordan der kan etableres en designfagstradition i universitetsundervisningen på humaniora, hvor håndværk og vision kan forenes. I artiklen diskuteres underviserens udfordringer med at flytte den humaniorastuderende fra analyse til design, at tage afsæt i praksis, og at forstå projektarbejde i et spændingsfelt mellem vision og håndværk. Der reflekteres endvidere over underviserens mulighed for at klarlægge undervisningens faglige og forskningsmæssige forankring. Artiklens omdrejningspunkt består i en diskussion af spændingsfeltet mellem designfag og videnskabsfag. Udgangspunktet for diskussionen er forfatternes undervisning i to kurser – Kulturformidling og Learning and teaching with digital media - som blev gennemført på Arts, Aarhus Universitet, i perioden 2011-2014. The establishment of design-disciplines within a university Arts curriculum is the focus of this article. The study highlights the challenges faced by teachers when their Arts students moved from an analysis-centered to a design-centered approach. This meant the students had to switch from taking practice as a point of departure, to understanding how project-based work relies on a mixture of vision and craftsmanship. The article reflects on how the teacher can explain the connection between her/his teaching and research in the subject area, and the inherent tension between design and science. The authors base their discussion on two courses at the Faculty of Arts, Aarhus University that ran between 2011-2014. These were titled ‘Culture and Communication’ and ‘Learning and Teaching with Digital Media’.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
More sources

Dissertations / Theses on the topic "Projektarbejde"

1

Schwencke, Eva. ""Bedre dialog og frirom i oppdragsprojekter" : myndiggjørende utdanning for IT-studenter /." Roskilde : Institut for miljø, teknologi og samfund, Roskilde universitetscenter, 2006. http://hdl.handle.net/1800/2726.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Nyvang, Rikke. "Nedslag i en innovationskultur : Reflektioner om metaforer og innovative processer i projektarbejde /." København : Danmarks Pædagogiske Universitetsskole, 2009. http://www.dpb.dpu.dk/Dokumentarkiv/Publications/intern_dpb/opgaver%20fra%20dpu/20090805142712/CurrentVersion/Rikke%20Nyvang.pdf.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Andaur, Patricia. "Projektarbete som läroform : En kvalitativ studie av en förskolas projektarbete." Thesis, Södertörns högskola, Lärarutbildningen, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-11528.

Full text
Abstract:
The purpose of the study was to examine how teachers and children interpreted the project and understood its values. To this end, it was necessary to focus on four defining parameters which affect the investigation: structure of pre-school project work, content and delivery, the methods used by teachers during the project, which pedagogical documentation was used (and how), and how the project determined the approach, the curriculum goals and values. Using a qualitative approach, regular unsystematic observations were made over five days, during which three teachers, two pedagogues, two pre-school teachers, and one nanny from the same kindergarten were interviewed regarding children in three age groups: 1-2 years old, 3 years old, and 4-5 years old. The results of my investigation showed that the teachers were divided on how to apply the project as a working method. Children's active role in the pre-school project varied depending on the extent to which teachers adopted children perspective in everyday practice. The teachers used the documentation to evaluate, make visible processes of learning in children and reflect on the educational work of the projects.<br>Reggio Emilia
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Stålhandske, kenneth. "Projektarbete som undervisningsmodell." Thesis, Karlstad University, Karlstad University, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-1289.

Full text
Abstract:
<p>Mitt examensarbete handlar om att pröva grupparbete som undervisningsform. Syftet är att studera hur eleverna löser en uppgift i grupp. Eftersom eleverna, i framtiden, kommer att konfronteras med arbetsuppgifter som, på ett eller annat sätt, kommer att innebära arbete i grupper eller arbetslag, ville jag få en överblick av elevernas sätt att lösa en uppgift tillsammans.</p><p>Eleverna fick som uppgift att konstruera och tillverka en produkt som skulle kasta en bandyboll 30 m.</p><p>Eleverna skulle själva stå för konstruktionen och genomförandet av uppgiften. Loggbok fördes varje dag, där eleverna skrev ned vad som gjorts och hur de tänkte. Själv fungerade jag mer som handledare eller ”coach”. Dokumentationen av arbetet genomfördes via fotografering, observationer, min egen och elevernas loggböcker samt enkätfrågor.</p><p>Resultatet av undersökningen visade att eleverna inte har de erfarenheter som krävs för att kunna lösa en gruppuppgift på ett effektivt sätt, vilket medför att större vikt borde läggas på att utbilda eleverna i hur man arbetar tillsammans, att lyssna på andras idéer, att våga uttrycka sina egna tankar, att kunna föra en dialog runt en uppgift osv.</p><p>Det framgick också av dom enkätsvar jag fick, att eleverna själva tyckte det var en intressant och lärorik undervisningsform, och att de gärna ser fler liknande uppgifter i framtiden.</p>
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Lööf, Alexandra. "Välbefinnande i projektarbete : En kvalitativ studie om projektmedlemmars välbefinnande i projektarbete." Thesis, Karlstads universitet, Handelshögskolan (from 2013), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-83401.

Full text
Abstract:
Syftet med studien är att belysa vikten av att studera välbefinnande i projektarbete och bidra till bättre förståelse för vad som påverkar projektmedlemmars välbefinnande på arbetet. Detta undersöktes genom en kvalitativ studie där tio semistrukturerade intervjuer genomfördes av projektmedlemmar från olika branscher och organisationer. Genom tematisk analys resulterade studien i tre teman: Mitt jobb är viktigt, Jag behövs! och Vi går framåt som beskriver faktorer som är viktiga för projektmedlemmars välbefinnande i projektarbete. Studiens analys kan kopplas till PERMA, sexfaktormodellen för psykologisk välbefinnande, subjektivt välbefinnande, Self-determination theory och KASAM. Vidare diskuteras vikten av välbefinnande i projektarbete, studiens begränsningar och förslag på vidare forskning inom projektledning.<br>The purpose of the study is to highlight the importance of studying well-being in projects and contribute to a better understanding of what affects project members' well-being at work. This was investigated through a qualitative approach where ten semi structured interviews were conducted on project members from different branches and organizations. Thematic analysis was conducted and resulted in three themes: My job is important, I am needed! and We are moving forward, which describe factors that are important for project member’s well-being in project work. The analysis of the study connects to PERMA, the Six-factor model of psychological well-being, subjective well-being, Self-determination theory and sense of coherence. Furthermore, are the importance of well-being in project work discussed, the limitations of the study and suggestions for future studies in project management.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Axelsson, Camilla, and Veronica Andersson. "Hur påverkas elever av projektarbete i skolan? : Om lärares föreställningar om projektarbete." Thesis, University of Gävle, Department of Education and Psychology, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-810.

Full text
Abstract:
<p>Titel: Hur påverkas eleverna av projektarbete i skolan? Om lärares föreställningar om projektarbete.</p><p>Författare: Veronica Andersson & Camilla Axelsson</p><p>Typ av arbete: Examensarbete (10p)</p><p>Handledare: Gunnar Cardell</p><p>Examinator: Maud Söderlund</p><p>Program: Lärarprogrammet, Högskolan Gävle</p><p>Datum: December -2007</p><p>Syftet med denna uppsats var att undersöka lärares uppfattningar om projektarbete i skolan. Vi ville ta reda på hur projektarbete påverkar eleverna i skolan, inte bara kunskapsmässigt utan också om det har någon påverkan på elevernas personliga utveckling och för stämningen i klassen. Vi intervjuade två stycken lärare med lång lärarerfarenhet och som båda har arbetat en längre tid med olika projekt på samma skola. Skolan är en byskola i mellansverige där ett 20 tal lärare och pedagoger arbetar.</p><p>Resultatet av undersökningen visar att projektarbete har en positiv påverkan på elevernas personliga utveckling. Under projektarbetena har många elever som annars inte syns så mycket i skolan vågat ta större plats och visat vad de kan. De flesta elever har också under projektens gång visat att de vill lära sig och detta har ökat motivationen hos eleverna vilket i sin tur ökar kunskapsnivån.</p>
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Lindgren, Johan, and Tom Hansson. "Bedömning av projektarbete i gymnasieskolan." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-27871.

Full text
Abstract:
Detta arbete behandlar problematiken med att bedöma projektarbeten i gymnasieskolan. Statistiska Centralbyråns framtagna statistik visar att det finns stora skillnader i betygssättningen i kursen Projektarbete PA 1201 mellan den undersökta skolan, en gymnasieskola i Skåne, och övriga riket. Eftersom kursen är relativt ny i verksamheten är det troligt att det finns brister i praktiserandet av kursplanerna för kursen. Samordnaren av projektarbeten på skolan X ville därför undersöka varför skolan ligger lägre i betygssättning, vad det gäller antalet satta MVG, än andra gymnasieskolor i Sverige. Syftet med studien är därför att belysa vilka kvaliteter som premieras i bedömningen av projektarbeten på skola X och sätta dessa i relation till kursens betygskriterier och mål samt den allmänna kunskapssynen. Vår förhoppning är då att tydliggöra för läsaren vad som egentligen premieras i bedömningen för att uppnå det högsta betyget Mycket väl godkänd. Metoden som använts är en komparativ studie där arbeten som erhållit betyget Mycket väl godkänd har jämförts med arbeten som fått betyget Godkänd. Resultatet visade att MVG-arbetena uppvisade utmärkande drag, vad gäller, språk, metodval, litteraturgenomgång, ämnesval, vetenskaplig struktur samt källor. Vår ambition är att resultatet ska ligga till grund för ett lokalt utformat betygsunderlag på skolan, där kriterierna tydliggörs för de olika betygsstegen, som i sin tur förhoppningsvis ska frambringa regional entydighet i synen på bedömning och betygsättning.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Brändström, Magnus. "Spelifikationers potentiella värdeskapande i projektarbete." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för informatik, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-60456.

Full text
Abstract:
Digital games are today avaliable on all kinds of different platform. Games and game thinking is also increasingly being applied within non-traditional contexts. This thesis explores the term "gamifiation" which can be defined as "the use of game design elements in non-game contexts". The purpose of the study was to identify and give perspective on the discourse surrounding the use and applicability of the term today. More specifically, it explores the possibilities of the potentially value creating ability in the context of work, and focused on the application of gamified software in the context of project work. To understand the power in using game elements in non-game context, the field surrounding motivation in games is explored, as well as the discourse surrounding gamification. Through a qualitative survey using semi-structured interviews the potential use and value of gamification in the project context was investigated. Three approaches to gamification, a rejective, a commercial and an academic are presented. Self-determination theory is used to understand motivation in games.This and the insights resulting from the interviews, the survey of the field, and the theoretical understanding of project work are used to give a perspective on the use of game elements in project work. Among the recommendations are designing for a particular context and different user groups, connecting the use of interface elements with the users intrinsic needs for competence, autonomy and relatedness, using gamification as a part and not the focus of the design process, and adding percieved user values, or "fun" to motivate users. Gamification is suggested for appliance as a means to attract staff and clients to a project, motivating users to learn or achieve or motivating users to engage with the system in a certain way.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Asghari, Hamid. "Gymnasieskolans projektarbete och dess relevans i näringslivet : En studie kring näringslivets uppfattning om elever som arbetat med projektarbete i skolan, förbereds för projektarbete inom arbetslivet." Thesis, Linköping University, Department of Educational Science (IUV), 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-6545.

Full text
Abstract:
<p>Enligt Skolverket skall gymnasieelever som började sin utbildning år 2000 eller senare, göra ett projektarbete på 100 poäng. Gymnasieskolor som driver utbildningar inom industriprogrammet har som mål att alla elever efter avslutad utbildning både ska ha godtagbart yrkeskunnande för branschen och för fortsatta studier. Projektarbete betraktas av en del gymnasielärare som en bra läroform där elever som är motiverade inom ett ämne eller område och inte stimuleras i andra ämnen kan få en chans att utvecklas.</p><p>I denna uppsats har jag undersökt om den undervisning som gymnasieeleverna får i kursen ”Projektarbete 100 p” (PA1201) motsvarar de förväntningar som näringslivets representanter önskar sig. Eftersom en treåring yrkesutbildning bl.a. syftar till att utbilda kompetenta yrkesarbetare för framtiden har jag avgränsat min undersökning kring de industriföretag som har anställt yrkesarbetare (operatörer/montörer) med gymnasiekompetens från industriprogrammet.</p><p>I min undersökning kom jag fram till att det finns tydliga likheter mellan projektarbete som genomförs på industriprogrammet och i industrin, men även tydliga skillnader. Både gymnasieskolor och näringsliv har en idealbild av hur ett projektarbete ska genomföras. Skolprojekten utförs i gymnasieskolorna enligt den bild som kursen ”Projektarbete 100 p” ger. Inom näringslivet stämmer inte verkligheten som våra operatörer är involverade i, med den idealbilden som näringslivsexperter rekommenderar. Jag kom även fram till att projektledarna i industrin inte använder sig av den projektuppbyggnad och utformning som skolan lär sina elever på kursen ”Projektarbete 100 p”. Trots detta ansåg projektledarna att denna kurs är viktig för elevernas kunskaps- och kompetensutveckling.</p>
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Berg, Jonna. "Projektledares uppfattningar av lärande i projektarbete." Thesis, Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för management, 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:bth-1555.

Full text
Abstract:
Studien behandlar projektledares uppfattningar av lärande i projektarbete. Valet av yrkesgrupp projektledare, beror på att projektledare ofta tilldelas nya projekt vilka de snabbt är tvungna att sätta sig in i. För att ett projekt ska fungera och lärande ska uppstå är det ett måste att alla deltagare har goda relationer och ett bra samspel. Syftet med studien är att nå en ökad förståelse av projektledares uppfattningar av lärande inom projektarbete. Fenomenografiska ansatsen valdes då variation är viktigt för att fånga så olika uppfattningar som möjligt. Utifrån intervjumaterialet kategoriserades de olika uppfattningarna i beskrivningskategorier. Resultatet visade att projektledare och övriga projektdeltagare lär sig ny kunskap på en mängd olika sätt i olika situationer. Samspel, interaktion och relationer är mycket vikiga faktorer för hur projektledare och övriga projektdeltagare lär.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
More sources

Books on the topic "Projektarbejde"

1

Pedersen, Knud Erik. Drop afmagten: Skab kontakten til usædvanlige unge : teori og metode i projektarbejde med de mest marginaliserede unge. Socialministeriet, 1999.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Illman, Ruth. Gränser och gränsöverskridanden: Skildrade erfarenheter av kulturella möten i internationellt projektarbete. Åbo Akademis förlag, 2004.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Försvarsdepartementet, Sweden. Försvarets planerings- och ekonomisystem--regeringens styrning: Rapport från ett projektarbete sammanhållet inom Försvarsdepartementet. Liber Allmänna förlaget, 1986.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Leading project teams: An introduction to the basics of project management and project team leadership. Sage Publications, 2006.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Projektarbejde, kan man det i folkeskolen?: [rapport fra en konference. Folkeskolens forsøgsrad, 1985.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Projektarbejde, kan man det i folkeskolen?: [rapport fra en konference. Statens pædagogiske forsøgscenter, 1985.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

1948-, Jakobsen Karen Sonne, ed. Projektarbejde i fremmedsprogene: Rapport fra seminar på Roskilde universitetscenter 30.11.-1.12. 1985. Roskilde Universitetscenter, Lingvistgruppen, 1985.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Helle, Algreen-Ussing, ed. Metode i projektarbejdet ved teknisk-naturvidenskabelige uddannelser. Aalborg universitetsforlag, 1986.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Sweden. Forsvarets planerings- och ekonomisystem--regeringens styrning: Rapport fran ett projektarbete sammanhallet inom Forsvarsdepartementet. Liber Allmanna forlaget, 1986.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Making Essential Choices With Scant Information Frontend Decision Making In Major Projects. Palgrave MacMillan, 2009.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
You might also be interested in the extended bibliographies on the topic 'Projektarbejde' for particular source types:
Journal articles Dissertations / Theses
We offer discounts on all premium plans for authors whose works are included in thematic literature selections. Contact us to get a unique promo code!

To the bibliography