Academic literature on the topic 'Projekthantering'

De flesta organisationer idag jobbar i någon typ av projektbaserad arbetsform. Ett sätt att effektivisera sina projekt kan vara att använda sig av lämpliga IT-stödsystem. Genom att ge projektet en intern yta för kommunikation- och informationshantering kan både moral och samarbetseffektiviteten att öka. Ett intranät är ett system som fyller just dessa funktioner och som många företag redan har, men inte alltid använder till just projekt. Anledningen till att varför ett intranät inte alltid är används är p.g.a. den höga administrationstiden som krävs för att anpassa verktyget att passa just organisationens projekt. I den här studien undersöks vilket intranätverktyg som är mest lämpat för projekthantering och hur ett förbättrat stöd kan åstadkommas. I studien identifieras de tre populäraste intranätverktygen i Sverige som EPiServer, SiteVision och SharePoint. Dessa undersöks närmre genom semistrukturerade intervjuer med konsulter inom varje verktyg. Med en kvalitativ och kvantitativ analys av intervjuerna så bedöms SharePoint som dess mest lämpade intranät för projekthantering. En fallstudie utförs hos JSC IT-Partner AB – ett IT-konsultföretag i Småland. I fallstudien utvecklas en IT-artefakt under forskningsmetodiken Design Science med ett inslag av den agila systemutvecklingsmetoden Scrum. IT-artefakten är en SharePoint App som ämnar att underlätta skapandet av projektportaler i JSC:s intranät. Artefakten evalueras genom ett försök att replikera den projektportal som redan används av JSC, men som inte är automatiserad. Resultatet av evalueringen ligger till grund för studiens resultat som visar att ett förbättrat stöd för projekthantering kan uppnås inom intranät med hjälp av programmering. I slutet av studien diskuteras de begränsningar som kan upplevas när ett intranät används för projekthantering och de problem som uppkommit under utvecklingsprocessen av artefakten. I studien diskuteras inte konsekvenserna av att införa en organisations projektverksamhet i ett intranät. JSC använde sedan tidigare sitt intranät för projekthanteringen och därmed undersöks inte övergången från externa system till ett intranät.
Many organisations today work with some kind of project oriented working method. One way to make it more efficient could be to use suitable IT support systems. By giving a project an internal area for communication and information management could increase members both morale and social collaboration. An intranet is a system that fulfil these conditions and is already highly used by organisations, but not so much for project management. This is partially because of the high amount of administration time required for successfully adapting the system for the specific organisations projects. This study examines different intranet systems to find the most suitable for project management and how it can be improved. In this study the three most popular intranet systems in Sweden is identified as EPiServer, SiteVision and SharePoint. These systems are investigated further by semi-structured interviews with consultants from each of the systems. With a qualitative and quantitative analysis SharePoint is recognized as the most suitable system for project management. A case study is performed at JSC IT-Partner AB – and IT Consultant Company in Småland. During the case study an IT artefact is developed by the combination of the research method Design Science and the agile system development method Scrum. The artefact is a SharePoint App that intend to facilitate the creation of project portals in JSCs intranet. The artefact is evaluated by trying to replicate the existing project portal that is already used by JSC, but that is not automated. The result from the evaluation is used when analysing and discussing the result from this research that proves that project management can be improved in intranets by the help of programming. In the end of this report there is a discussion about different limits that may occur when using an intranet for project management and what problems that were encountered during the development process of the artefact. There is no discussion about what impact using an intranet for project management may have for the organisation. JSC was already using their intranet for project management at the time and the purpose of the case study was not to analyse the consequences when moving from an external system to the organisation’s internal intranet.

Vi har alltsedan våra praktikperioder haft en grundläggande förståelse för hur mankan arbeta inom organisationer där innovation är ett centralt begrepp. Vi har dockaldrig kommit i kontakt med beslutsprocesserna runt dessa projekt. Efter praktikenhar vi ifrågasatt de värderingsmetoder som vi tidigare sett som relativt heltäckande.Vi är båda aktiva på börsen vilket är ytterligare en faktor som ökat vårt intresse förämnet då börsens värdering av bolag med hög risk och hög innovationshöjd ärosäker. Där saknas analyser som belyser problemet. Detta har lett till att vi söktvärderingar på dessa bolag med hjälp av olika metoder och ökat förståelsen för hurextern värdering går till.Författarnas studier har naturligtvis inspirerat valet av uppsatsämne. Studierna harockså påverkat hur vi ser på värdering och vilka resultat vi förväntar oss av studien.Vi har läst finansiering där värdering är väldigt centralt eftersom det är viktigt att sättamöjligheter i relation till varandra. Här har vi under hösten berört flera metoder där deflesta är baserade på diskonterade kassaflöden. Den andra parametern förutomkassaflöden är risken. Eftersom risk och avkastning alltid ska följa varandra så måsteavkastningen vara hög nog för risknivån. Risken har vi beräknat med hjälp av CAPMeller WACC. Dessa metoder använder sig av antingen marknadsförhållanden ellermer specifika förhållanden inom bolaget för att mäta risken. Vi har också kommit ikontakt med BASEL-fördragen och därmed Value-at-Riskmåtten som beräknar hurmycket man riskerar att förlora under en viss tid med en specificerad säkerhet. Medhjälp av dessa metoder och genom att jämföra nyckeltal har vi värderat allt frånprojekt till portföljer. Vi har alltid haft kassaflöden som grund för beräkningarna dockmed osäkerhet kring omfattningen av dessa.Under våra praktikperioder så arbetade vi båda två i väldigt innovativa miljöer. Ingenav oss kom i direktkontakt med beslutsprocessen då man valde mellan projekt, menett intresse för hur det gick till föddes. Bristen på förklaringar hur man hanteradeprojekt utan säkra kassaflöden under vår utbildning och även i de rapporter vi läst harbara ökat vårt intresse kring företag och deras projektval.Eftersom vi vill sätta oss in i hur beslutsprocessen ser ut på innovativa företag har vivalt en abduktiv metod, dvs. att utgå från vår data och teori för att utforska ettforskningsgap. Vår förhoppning är att den här studien kan vara en inspirationskälla tillandra abduktiva eller induktiva studier liksom vara en grund för vidare deduktivforskning i ämnet.Vi vill också passa på att tacka de medverkande företagen och personerna viintervjuat. Vi vill också rikta ett tack till vår handledare Anders Isaksson för all hjälpgenom denna snåriga process.

Detta examensarbete har utförts på uppdrag av Vattenfall Eldistribution AB. Syftet med arbetet var att utvärdera förbättringspotentialen i projekteringsprocessen på avdelningen för optimering, med målet att kunna ge förslag på förbättringar av processen vilket i slutändan kan leda till ett effektivare projektflöde. Det upplevs på avdelningen att det finns icke värdeskapande aktiviteter i arbetet som bör ses över.  För att få en djupare förståelse för projekteringsprocessen har författarna av arbetet själva utfört en projektering efter den arbetsprocess som finns. Projekteringen klassades som ett elkvalitetsärende. Vid genomförd projektering kunde elkvaliteten höjas för samtliga kunder i området. För alla abonnenter utom en hamnade gränsvärdena inom Vattenfalls riktlinjer. För att göra en jämförelse med andra sätt att arbeta har en studie inspirerad av benchmarking genomförts hos olika nätbolag. Till grund för analysen har data samlats in genom kvalitativa intervjuer. Intervjuerna har spelats in och transkriberats. Materialet har sedan sorterats och analyserats med hjälp av en kvalitativ datamatris. Efter genomförda intervjuer kunde det konstateras att arbetssättet på de olika bolagen till stor del liknar varandra. Dock kunde vissa skillnader i utförandet och synen på ekonomiska kalkyler och nyckeltal observeras. Även i storleken på initierade projekt kunde skillnader ses. Samtliga deltagare i benchmarkingstudien uttryckte att de överlag är nöjda med hur arbetsprocessen ser ut.  Analys av det insamlade materialet visade att det för vissa moment i arbetsprocessen finns förbättringspotential.  Efter genomfört arbete kunde slutsatsen dras att det finns en del moment i processen som bidrar till icke värdeskapande tid. Detta har visat sig i form av aktiviteter då någon form av avbrott tvingats göras i processen. Genom att förbättra eller eliminera dessa moment bör ett effektivare arbetsflöde kunna fås. Hanteringen av kalkyler och nyckeltal är ett av dessa moment. Förslag lämnades på att tydligare information kring syftet och användningen av dessa bör presenteras för medarbetarna. Även de brister som finns i projekteringsverktygen kan bidra till ett långsammare processflöde. För dessa har inga förslag till förbättring kunnat lämnas, dock ansågs det som viktigt att lyfta dessa.
This thesis work has been carried out on behalf of Vattenfall Eldistribution AB. The purpose of the work was to evaluate the improvement potential of the design process in the optimization department, with the aim of being able to provide suggestions for improvement of the process which ultimately can lead to a more efficient project flow. It is perceived in the department that there are non-value-creating activities at work that should be reviewed. In order to gain a deeper understanding of the process, the group has performed a network design according to the working process. The purpose of the work was to increase the electrical quality of the abonnee fields. Upon completion of the project, electricity quality could be increased for all customers in the area. For all subscribers except for one were the agreed limit values was within Vattenfall's guidelines. To make a comparison with other ways of working, a study inspired by benchmarking has been conducted at different network companies. Based on the analysis, data has been collected through qualitative interviews. The interviews have been recorded and transcribed. The material has since been sorted and analyzed using a qualitative data matrix. Following the interviews conducted, it was found that the working methods of the various companies largely resemble each other. However, some differences in the performance and view of economic calculations and key ratios could be observed. Differences can also be seen in the size of initiated projects. All participants in the benchmarking study stated that they overall are satisfied with the work process. Analysis of the collected material showed that for some aspects of the work process there is an improvement potential. After completion of work, the conclusion could be drawn that there are some elements in the process that contribute to non-value creation. This has been shown in the form of activities in which any form of forced interruption occurs in the process. Improving or eliminating these steps should provide a more efficient workflow. The management of calculations and key ratios is one of these factors. Proposals were made to clarify the information about the purpose and use of these for employees. Even the shortcomings found in the design tools can contribute to a slower process flow. For these, no proposals for improvement could have been provided, but it was still considered important to emphasize these inadequacies.

Studentorganisationen Värmlands nation i Uppsala genomdrev under våren och sommaren 2006 ett konceptbyte på sin dansklubb. Initiativet togs av nationsledningen, men genomförandet skedde i form av ett självständigt projekt drivet av projektanställda nationsmedlemmar. Den här uppsatsen studerar hur nationens ideella organisationsstruktur har påverkat projektarbetet. Detta görs främst genom intervjuer med berörda individer inom både nationen och projektet. Uppsatsen utgår från organisationsteori av Henry Mintzberg och projektteori av Anders Marttala, Kjell Nordberg och Anders Blomé.

Värmlands nations organisationsform kännetecknas av ideella drivkrafter, informell kommunikation och att många olika individers diversifierade insatser resulterar i en mångfasetterad och stundtals svåröverblickbar helhet. Denna struktur har sina fördelar i en bred studentorganisation med väldefinierade och återkommande aktiviteter, men när den överfördes till ett tillfälligt projekt visade den sig skapa en hel del problem i form av oklara riktlinjer och svårdefinierade ansvarsfördelningar. Trots detta är det tydligt att arbetssättet inte varit enbart en nackdel; projektets lyckade resultat kan till viss del härledas de nationsaktivas självpåtagna insatser. Sammantaget kan dock ett behov av tydligare arbetsfördelning och klarare arbetsledning identifieras i uppsatsen.

The work in project has been around since humans began to hunt in groups, building bridges or building of the Great Wall of China. In 1960- and 70´s, the word project got their value it has today. A project means a work done during a decided time, with decided economy and non-recurring nature (Jansson and Ljung 2004). The projects had a general analytical model. It was used for all projects the organization engaged. Nowadays there are plenty of models that indicates how projects should be handled and organized (Engwall 2004). As an example there is a general project model based on five working step model (Jansson and Ljung 2004). This consists of analyzing the project idea, lead the planning, leading implementation work, leading the handover process and at the end closing out the project organization. Projects are divided into archetypes. Examples of these are utility projects, customer order projects, prod-uct development projects and market projects (Jansson and Ljung 2004). This has resulted in that a number of researchers have developed models for handling differ-ent types of projects. Ljung (2011) has developed SPA-framework for project analysis. This framework consists of three models of analysis. Analysis model 1, Strategic significance, ex-amining the project archetype. Analysis model 2, Operational logics, studies the result of the project, the decision-making process and the project phases. Analysis model 3, examines the Complexity of the project. When the project is analysed based on these models, the differ-ences of the projects are shown. Then the project manager can customize project management for its uniqueness. Our study investigated if the SPA-framework can be used to analyze the project and identify its distinctive characteristics. The result of the project analysis shows that SPA-framework can be used for this purpose. We used the three analytical models, Strategic significance, Op-erational Logic and Complexity, to formulate questions based on the result-, process- and or-ganization perspective. The analysis of the interviews revealed that all the projects analyzed, have specific distinctive characteristics. Our results demonstrate that there are both similari-ties and differences between the analyzed projects. Technical complexity is the most promi-nent complexity of the analysis. Four out of five projects received this type of complexity. Only one project received Structural complexity. Three projects had a hint of Contextual complexity.
Projektarbetsformer har funnits alltsedan människan började jaga i grupp, bygga broar eller vid byggnationen av kinesiska muren. På 1960- och 70-talet fick begreppet projekt den bety-delse den har idag. Med projekt menas ett arbete av engångskaraktär som bedrivs under en bestämd tid med en bestämd kostnadsram (Jansson och Ljung 2004). Numera finns ett flertal modeller för projekthanteringen beskrivna i litteraturen (Engwall 2004). Ett exempel är Jans-son och Ljungs (2004) modell där projektledningsarbetet struktureras upp i fem arbets-steg/faser (Jansson och Ljung 2004). Dessa är att analysera projektidén, leda planeringsar-betet, leda realiseringsarbetet, leda överlämningsarbetet samt att till sist avveckla projektorga-nisationen. Projekt förekommer i en mängd olika typer. Exempel på dessa är interna föränd-ringsprojekt, kundorderprojekt, produktutvecklingsprojekt och marknadsprojekt (Jansson och Ljung 2004). Detta har resulterat i att fler forskare har tagit fram modeller för att stödja hante-ring av olika typer av projekt. Ljung (2011) har utvecklat ett ramverk för strukturerad projekt-analys (SPA). Ramverket består av tre analysmodeller. Analysmodell 1, Strategisk betydelse, undersöker vilken strategisk projektarketyp projektet har. Analysmodell 2, Operativ logik, studerar projektets leverabel, beslutsprocesser och faser. Analysmodell 3, Komplexitet, under-söker vilken typ av komplexitet projektet har. När projektet är analyserat enligt dessa modeller, ser projektledaren vilka särdrag projektet har. Projektledaren kan då anpassa pro-jekthanteringen efter dess särdrag. Vi har i vår studie undersökt och analyserat ett antal projekt i en tillämpning av SPA-ramverket. Vi har undersökt vilka särdrag som framträder genom analysen. Att använda denna modell är ett sätt att få en djupare förståelse för hur projektet är strukturerat samt vilka brister och fördelar hanteringen av projektet har. I vår studie har vi genom fem semistrukture-rade intervjuer undersökt om SPA- ramverket kan användas för att analysera projekt och finna dess särdrag. Resultatet av projektanalyserna visar att SPA-ramverket kan användas för att finna projektens särdrag. Med hjälp av de tre analysmodellerna Strategisk betydelse, Operativ logik och Komplexitet formulerades frågor grundade på resultat-, process och organiserings-perspektivet. I analysen av intervjuerna upptäcktes att alla projekt som analyserats har speci-fika särdrag. Studiens resultat visar att det finns både likheter och olikheter mellan de analyse-rade projekten.

It has become more common for organization to operate a lot of projects at the same time. These projects affect each other, either in way of resources or technical. Projects in a multi-project environment depend and affect each other, and in most cases they rival about resources, decision-makings and priority. To lead a project portfolio with several projects is a major challenge. The most common problems that occur are vague objective, unclear working conditions, resource shortage and problems of priority. To be able to avoid these problems and lead the projects successfully, an effective and working resource plan is essential, which an IT-support can provide with. The company that is describes in this study is Spinn Action Marketing which specializes in creative solutions for communication that operates sales in short and long runs. The projects that the company leads, operates in a multi-project environment and the project management have challenges with the resource planning. The purpose of this study is to research how to make resource planning in a multi-project organization more effective with an IT-support. It has been theoretically researched with a literature study about problems and success factors in multi-projects environment and the pros and cons with an IT-support for project and resource planning. Empirical data has been collected through interviews, participating in weekly plan meeting and by analyzing the company’s existing documentation about resource planning. The result of this study shows how a multi project organization does its resource planning, what kind of demands there are on an IT-support and it also shows results in a poll which researches what kind of IT-support different company’s use to plan their projects and resources.
Det har blivit allt mer vanligt för organisationen att driva många projekt samtidigt som påverkar varandra, resursmässigt eller tekniskt. I en multiprojektsmiljö är projekten beroende av arandra och i många fall konkurrerar de med varandra om resurser, beslut och uppmärksamhet. Att leda n projektportfölj med många projekt är en betydande utmaning. De vanliga problemen som ppstår är otydliga mål, otydliga arbetsformer, resursbrist, samt prioriteringsproblem. För att undvika de vanliga problemen och driva projekten framgångsrikt är en effektiv och fungerande esursplanering väsentligt, vilket ett IT-stöd möjligen kan bidra till. Företaget som beskrivs i studien är Spinn Action Marketing som specialiserar sig på kreativa kommunikationslösningar som driver försäljning på kort och lång sikt. Projekten i företaget drivs i en multiprojektsmiljö och projektledningen upplever svårigheter med resursplaneringen. Studien syftar till att undersöka hur man kan effektivisera resursplaneringen ed ett IT-stöd. Det har undersökts teoretiskt om kända problem och framgångsfaktorer inom multiprojektsmiljöer, för- respektive nackdelar med ett IT-stöd för projekt- och resursplanering genom en litteraturstudie. Det har samlats in empirisk data genom intervjuer, deltagande i veckoplaneringsmöte och statusmöten veckovis samt genomgång av företagets befintliga dokumentation om resursplaneringen. Resultatet av studien visar hur en ultiprojektsorganisation resursplanerar, vad det finns för krav på ett IT-stöd och en enkätundersökning om undersöker vilka IT-stöd andra liknande företag använder för att planera projekt och resurser.

Citizens’ expectations of products and services produced by the public agencies are rising incredibly due to the fact that savvy startups and other global technology businesses have been succeeded in providing a high standard of digital services in the past decades. This, in turn, puts pressure on the public agencies in how they need to work in order to meet the citizens’ expectations and needs. Besides, during the years, there are a number of projects done by some of the agencies that has been identified as not having succeeded in delivering the desired value, staying in budget and delivering the project’s result in time. Therefore, there is a need for actions in order to counteract this. It is believed that applying Agile into the agency’s project management will help them to not only meet the citizens’ expectations, but also improve the project’s outcome. Many agencies have been hierarchical for a long time involving complex and rigid structure, and the fact that they have been working with a Waterfall-based methodology for a long time. Therefore, adopting this Agile approach implies a number of challenges for the agency. Thus, this thesis aims to investigate to what extent the Agile approach can be implemented into the agency by identifying the challenges that the adoption of Agile entails. A number of different previous research and literature about the Waterfall, even called traditional in this thesis, and Agile project management methods have been reviewed in order to provide theoretical frameworks that are of relevance for this study. As the research subject is quite complex and broad, a qualitative approach has been utilized to obtain in-depth knowledge. Interviews have been conducted with employees from the investigated agency, and in order to pursue a comparison with how other public agencies have worked with a potential Agile adoption, interviews have also been conducted with a second agency. The thesis finds that applying the Agile project management method into the investigated agency will imply some challenges. A total of seven different challenges were identified which can be briefly summed up as following; Employees being too comfortable with old methods; Staff has difficulty committing to the new working culture; Agile is not a “one-size-fits-all” method; Large size projects; Heavy documentation; Financial reporting practices affecting the efficiency of Agile planning; Lack of competencies or some competencies being considered rare, hence there is no guarantee for each team to have all competencies that are needed. This study’s result shows that the studied public agency can work with Agile project management methods to a wider extent than what is done today. However, there are a couple of challenges, and solely working with the Agile method was showed to not be recommended. In order to find out if the Agile approach can be used in other works that are not covered in this study, or if the result can be applied to other sectors as well, further research is required.
Invånarnas förväntan för en produkt eller tjänst framtagen av myndigheter har ökat drastiskt. Detta kan bero på att startupföretag samt andra globala tekniska företag har lyckats erbjuda digitala tjänster av hög standard under de senaste årtionden. Det sätter i sin tur press på hur myndigheten behöver arbeta för att kunna bemöta invånarnas förväntningar och behov. Under åren har dessutom ett antal projekt inom myndigheterna blivit identifierade för att inte ha lyckats leverera det önskade värdet, hålla sig inom den satta budgeten och/eller leverera projektresultat inom den satta tidsramen. Därmed finns det ett behov av åtgärder för att motarbeta detta. Ett införande av Agil projekthantering tros kunna hjälpa till med att inte bara uppnå invånarnas förväntningar och behov utan även till förbättrat projektresultat. Myndigheterna har länge varit hierarkisk bestående av komplexa och stela strukturer, dessutom har de även under en lång tid arbetat Vattenfalls-baserat när det kommer till projekthantering. Därmed kan ett införande av det Agila konceptet medföra en del utmaningar. Denna rapport har därför riktats mot att undersöka till vilken utsträckning ett Agilt tillvägagångssätt kan implementeras inom myndigheten genom att identifiera utmaningarna som det Agila kan medföra. Ett antal olika litteraturer samt tidigare forskningar inom Vattenfall, även kallat traditionell i denna rapport, och Agil projekthantering har granskats för att tillhandahålla den teoretiska biten om de olika arbetsmetoderna. I och med att detta undersökningsområde kan ses som relativt komplext och brett så har en kvalitativ undersökningsmetod använts för att få en djupare förståelse av området. Förutsättningarna av detta ges av intervjuer från anställda från den undersökta myndigheten. För att göra en jämförelse i hur andra myndigheter har arbetat med Agilt införande har intervjuer även hållits med ytterligare en myndighet. Studien visar att tillämpning av Agil projekthantering inom den undersökta myndigheten kan medföra en del utmaningar. Totalt identifierades sju olika utmaningar som är sammanfattade på följande sätt: Anställda är för bekväma med den gamla arbetsmetoden; Anställda har svårigheter med den nya arbetsmiljön; Agil är inte en metod som är av “en storlek passar alla” principen; Stora projekt; Tung dokumentation; Redovisningspraxis som påverkas av den Agila planeringen; Avsaknad av kompetens eller att vissa kompetenser anses vara en bristvara. Denna studie visar att den undersökta myndigheten kan arbeta med Agila projekthanteringsmetoder till en större utsträckning än vad som redan görs idag, däremot finns en del utmaningar, och att enbart arbeta med den Agila metoden visar sig inte vara rekommenderat. För att veta om det Agila konceptet kan användas i större utsträckning även utanför projekthantering eller om resultatet även gäller för andra sektorer krävs vidare påbyggnad av studien.

En utgångspunkt för den föreliggande avhandlingen och doktorsstudien är den spridning och ökning av projektarbetsformens tillämpning, som skett sedan mitten av 1900-talet. Det har blivit allt vanligare med så kallade multiprojektmiljöer, dvs. verksamheter där projekt är en normalt förkommande arbetsform och av så stor betydelse att projektledning och projektstyrning (t.ex. värdering och uppföljning av projekt) är en viktig fråga för organisationens ledning. För många organisationer där förmågan att hantera projektarbetsformen blivit avgörande för överlevnad och lönsamhet finns därför ett stort behov av att förbättra projekthanteringen. Det dominerande synsättet har länge varit att alla projekt i grunden är likartade och kan ledas och styras effektivt med standardiserade projektledningstekniker och modeller. Alltfler forskare menar dock att det är så stora skillnader mellan olika projekttyper att projekthanteringen måste anpassas efter projektens särdrag, vilket förutsätter en möjlighet att analysera det aktuella projektet – att kunna ställa en ”projektdiagnos”. I en ambition att öka kunskapen om projekten i sig, är syftet med doktorsstudien att utveckla beskrivningar av de särdrag i projekt som har avgörande betydelse för projekthantering i multiprojektmiljöer. Tre fallstudier har genomförts i tre organisationer som utvecklat och implementerat en projektmodell för att förbättra sin projekthantering. Fallstudierna har delvis genomförts med aktionsforskning som metod. Detta har gjort det möjligt att studera projekthanteringen under lång tid, och att skapa nyanserade beskrivningar av särdragen i respektive multiprojektmiljö. Utifrån fallstudierna, projektforskningen och egna erfarenheter från projektmiljöer, har ett ramverk för strukturerad projektanalys utformats i syfte att öka resultatens generaliserbarhet. Ramverket, som består av tre analysmodeller och tre grundläggande perspektiv på projekt, utgör en begreppsapparat för strukturerad projektanalys som är fristående från fallstudierna. Studien visar hur särdragen i olika projekttyper, t.ex. förekomsten av dubbla operativa logiker och olika slag av komplexitet, är avgörande dels för projekthanteringen, dels för vilka förbättringsåtgärder som är effektiva i en multiprojektmiljö. Ytterligare ett bidrag från studien är det ramverk som utformats med utgångspunkt i den stora variation som olika projekt uppvisar ur ett resultatperspektiv.
A starting point for the present thesis is the increased application of the project work form, a form that has been growing in usage since the mid 1900s. Today, multiproject environments have become increasingly common, i.e. organisations where projects are a normal part of the working environment and where they are of such great importance that project management and project steering (e.g. evaluation and follow-up) are considered important for the organisation's management. In many organisations where the ability to apply the project work form is critical for survival and profitability, there is a great need to improve the management of projects. The dominating view has long been that all projects are inherently alike, and can be effectively managed and controlled with standardised project management techniques and models. However, more and morere searchers are pointing out that because there are in fact quite distinct differences between different types of projects, project management must be adapted to the distinctive characteristics of the project, which presupposes the possibility of analysing the project in question – of being able to make a "project diagnosis". In an attempt to increase knowledge about projects as a type of work form, this doctoral study aims to develop descriptions of distinctive characteristics in projects that are essential for project management in multiproject environments. Three case studies have been performed in three organisations that have developed and implemented a project model to improve their project management. The case studies have been performed using action research methodology. This has made it possible to study project management during an extended period of time, creating nuanced descriptions of the distinctive characteristics in each multiproject environment. From the case studies, project research and personal experience in project environments, a framework for Structured Project Analysis (SPA) has been designed with the aim of increasing the generalisation of the results. The framework, based on three analysis models and three basic perspectives of projects, provides a conceptual model for structured project analysis independent of the case studies. The study shows how the various distinctive characteristics of different project types, such as the presence of dual operational logics and varying types of complexity, are crucial for both management of projects and for deciding which improvement measures are most effective in a multiproject environment. A further contribution of the study is the framework that has been designed based on the wide variation presented by different projects through a results perspective.