Academic literature on the topic 'Projektplanering'

Den projektbaserade arbetsformen blir allt mer vanligt förekommande inom alla nivåer i samhället. Projekt kräver planering, bland annat tid- och resursplanering. Tid är en av de viktigaste beståndsdelarna i projekt, och tidsaspekten är av avgörande betydelse om projektet kommer att lyckas i sin helhet. Resurser är en annan viktig beståndsdel som också har en avgörande betydelse ifall projekten når målen. Samtidigt som projektet som arbetssätt tilltar, tenderar projekten att växa i storlek. Statistiken visar att projekt ofta misslyckas, ett problem som inte har minskat de senaste 25-åren. Även om utbudet av metoder, tekniker och datorprogram är omfattande idag, kvarstår problemet med misslyckade projekt. Det råder ett generellt problem med att projekttiden minskar, i kombination av att komplexiteten ökar i alla former av projekt, särskilt i IS/IT-projekt. Omständigheter som medfört större krav på projektplanering, särskilt tid- och resursplanering. Det kan antas att det finns ett behov av datoriserade projektplaneringsprogram, och antagandet att det är svårt att tid- och resursplanera utan stöd av olika tekniker, metoder, och mjukvara för projektplanering.Studiens syfte har varit att undersöka hur projektplanering i allmänhet samt tid- och resursplanering i synnerhet bedrivs idag, och hur olika tekniker, metoder och datorprogram kan förbättra, och underlätta projektplanering. Utifrån teoretiskt och empiriskt material har först en konceptuell prototyp, och därefter en slutlig prototyp av en mobil applikation för projektplanering utvecklats. Hela mjukvaruutvecklingsprocessen redovisas i denna studie från start till mål. Användbarhetsfaktorer har haft stor betydelse vid utvecklingsarbetet av applikationen för att nå hög användbarhet, och av den anledningen har användbarhetsprinciper från tre olika discipliner till utvecklingen och utvärderingen använts. Kunskaperna användes därefter till att skapa en användarvänlig mobil applikation till tid- och resursplanering i projekt.<br>Program: Magisterutbildning i informatik

<p>Examensarbetet utfördes på NCC Halmstad under våren 2010. Syftet med examensarbetet var att klargöra vad visuell metodik kan tillföra byggbranschen och hur det upplevs av personer som utför byggprojekt</p><p>Arbetet innefattar en kvalitativ och en litteraturstudie. Den kvalitativa studien genomfördes med hjälp av sju intervjuer inom Region Syd med personer som arbetat med den visuella metoden NCC Projektplanering. Intervjuerna har ägt rum för att ta reda på hur den visuella metodiken fungerar i praktiken.</p><p>Litteraturstudien innefattar en utredning av begreppen Lean, Lean Production, Lean Construction, Last Planner och NCC Projektplanering. Den röda tråden från Lean till NCC Projektplanering är att genom ständigt förbättringsarbete skapa engagemang och ökad delaktighet.</p><p>Den generella uppfattningen av NCC Projektplanering är positiv, dock varierar uppfattningen av metoden efter aktörernas inställning. Examensarbetet klargör vad visuell metodik kan tillföra byggbranschen.</p>

Uppgiften att leverera ett byggprojekt med gott resultat, både vad gäller kvalitet, byggtid, hållbarhet och ekonomi kräver att produktionsstyrningen fungerar på ett sådant sätt så att produktionen kan fortlöpa med ett jämnt flöde med så få hinder som möjligt. Detta är något den traditionella produktionsstyrningen inte klarar på ett tillfredsställande sätt då det generellt inom byggproduktion är många planerade aktiviteter som ej utförs enligt plan. Denna rapport behandlar produktionsstyrningen utifrån ett Lean Construction-perspektiv med fokus på de visuella hjälpmedel som underlättar styrningen av produktionen, samt utvärderar NCC:s egna verktyg, NCC Projektplanering och jämför detta med vedertagen teori inom främst Lean Construction och Last Planner System. Rapporten presenterar resultat från intervjuer, studiebesök, enkäter och aktionsforskning genomförd inom ett verkligt projekt.  Vad rapporten ämnar besvara är hur NCC skall arbeta med Lean och visuella hjälpmedel för att förbättra produktionsstyrningen, samt undersöka vad som talar för och emot användandet av NCC Projektplanering och hur man kan implementera systemet i produktionen. De analyser som genomförts visar att det finns skillnader på den traditionella produktionsstyrningen och produktionsstyrning enligt Lean Construction och LPS. Skillnaden består i att man i det senare arbetar mer proaktivt än reaktivt genom att på ett systematiskt sätt gå igenom de vanligaste orsakerna till störningar för att undvika att de uppstår. För att lyckas med Lean måste NCC verka för att nå ut med systemen för projektplanering till organisationen genom exempelvis utbildningar. Dessa skall utöver vad man skal göra och hur man skall gå tillväga, även tala om varför man skall arbeta på ett visst sätt. Man bör även sätta upp mål i alla nivåer för att främja en förändring av arbetssättet där man tydligt visar hur man vill att organisationen arbetar. Det finns många möjligheter för ett jämnare produktionsflöde med mindre variationer och färre störningar enligt NCC Projektplanering. Vad som däremot hindrar förändringen är att brist på engagerat stöd från organisationen och en låg generell kunskap om varför man bör förändra sitt arbetssätt. Det projektorganisationen skall göra för att implementera Lean och visuell planering är att tidigt förbereda projektorganisationen och anpassa planeringen enligt LPS, samt visualisera planeringen och följa den mötesstruktur som LPS erbjuder.<br>The difficult task to deliver a construction project with satisfying results regarding both quality, on-time delivery, sustainability and economy demands that the production management works in such a way that the production is able to proceed with a consistent workflow and as few obstructions as possible. This demand is something the traditional methods of production management is struggling to meet, considering that many activities in construction projects aren´t carried out according to plan.  This report describes production management from a Lean Construction point of view, and focuses on the supporting visual aids. It also evaluates the method “NCC Project Planning” in a comparison with established theory on Lean Construction and LPS. The report also presents results from interviews, construction site visits, surveys and a study within a real project. The aim is to answer the question “how NCC should work with Lean and visual aids to improve the production management?”, but also evaluate the advantages and disadvantages of using NCC Project Planning and describe how the system can be implemented. The analysis shows that the traditional way of production management differs from production management according to Lean and LPS; LPS strives to be proactive in contrast to reactive in the planning stages in order to handle problems before they actually occur. To succeed with Lean, NCC must educate the organization in project planning. These educations must not only describe what you should do and how you should do it, but also why you should work in a certain way. Furthermore, NCC should set up goals on different organizational levels to support such change. There are many possibilities associated with changing the way production management is conducted. The most important is to facilitate a more harmonic workflow with less variation and waste according to NCC Project Planning. Lack of engaged support from the organization and a low general knowledge of why you should change the way you work can hinder such change What the project organization must do to implement Lean and visual planning is to prepare the project members in an early stage and adapt the planning according to LPS. They must also visualize these plans and follow the established order of meetings that LPS offers.

This thesis aims to investigate which elements of the design process in production that have key features for successful progress of production and how these are regulated in the developed production model, the NCC Project planning, NCC Construction Sweden AB. A study of NCC Project planning used in construction output in the department of Mälardalen has been carried out and proposals for implementation of the model has been proposed. The work is carried out through interviews and archival analysis of NCC's business system.  NCC Project planning is a production model based on LEAN Construction's governance model pull-planning and 5S principle. By means of the production model desired involvement in the work and control over the work process increase. In the current situation is not production model to the extent that the company wishes and therefore the reasons why mapped and solutions to the problem have been proposed.  One of the biggest reasons that the NCC Project planning is not used in practice is the lack of commitment from supervisors, managers and production managers. As a solution to the problem suggested mentors, field trips and custom training for production management model.

Event is something that an increasing number of Swedish cities are investing in since it contributes to higher attractiveness of cities and generate economic revenues. New arenas are built around Sweden to meet the increasing demands to host such events. Event projects are carried out in Sweden and it is important that the planning phase is carried out thoroughly to get a successful project. This thesis aims to look more closely at selected organizations and how they plan their projects and whether it is possible to follow project plans in the event projects. Karlstad has many events that recur annually, including the Swedish Rally. The city is investing a lot in events of various kinds, and is currently building a new arena to further enhance Karlstads image as a city with many big events. The organizations that have been studied are: Visit Karlstad, the conference department at Karlstad University, HotSpot and the event organization department at the municipality of Karlstad. All of these organizations work with event in some form. The organizations have been researched by an interview process to chart their way to work on projects and their event planning process. Event is a word that is very popular today and the definition of this concept is of varying nature. Thus, there is no recognized definition of events, which further complicates the use of it. In this thesis, the concept of events has been used as a generic term that includes events, meetings, fairs, congresses, conferences and sports competitions. This is to facilitate for the reader when the use of the term has been found in the studied literature as well. Planning an event project is more complex than planning a traditional project since the implementation occurs at the same time as the event is being submitted to the client. The planning phase can be seen as particularly important in event projects. If the event project is not planned carefully, it is difficult to have time to clear all the parts before it is time for implementation. Thesis results show that decisions are taken at an early stage in event projects which may affect the outcome of the event. For example, hotel rooms need to be booked if the customer chooses to go through with the event. The timeframe is also a distinctive part of the planning of an event since the event can´t be implemented one day later than specified. The planning phase of an event project can be divided into two parts; where one part is linked with the feasibility study. Part two in the planning phase can begin only when the decision comes from the customer. In addition, each event is unique, which suggests that it should be performed as a project, leading to that the planning must be adapted along the customer's wishes and requirements.

Den projektbaserade arbetsformen blir allt mer vanligt förekommande inom alla nivåer i samhället. Projekt kräver planering, bland annat tid- och resursplanering. Tid är en av de viktigaste beståndsdelarna i projekt, och tidsaspekten är av avgörande betydelse om projektet kommer att lyckas i sin helhet. Resurser är en annan viktig beståndsdel som också har en avgörande betydelse om projekt kommer att nå målen. Samtidigt som projektet som arbetssätt tilltar, tenderar projekten att växa i storlek. Statistiken gör gällande att stora projekt ofta misslyckas ett problem som inte har minskat, trots mångåriga erfarenheter från projekt. Även om utbudet av metoder, tekniker och programverktyg är tämligen omfattande idag, kvarstår problemet med misslyckade projekt, trots mer erfarenhet och fler verktyg. Det råder ett generellt problem med att projekttiden minskar, i kombination av att komplexiteten ökar i alla former av projekt. Omständigheter som medfört större krav på projektplanering, särskilt tid- och resursplanering. Det kan antas att det finns ett behov av datoriserade projektplaneringsprogram, och antagandet att det är svårt att tid- och resursplanera utan stöd av olika metoder, tekniker och datorverktyg.Studiens syfte är att undersöka hur projektplanering i allmänhet och tid- och resursplanering i synnerhet bedrivs idag, och hur de olika metoderna, teknikerna och programverktygen kan förbättra, och underlätta projektplaneringen.

Background Today a common approach to solve a complicated problem is to assemble a temporary workforce in order to solve the problem by working together within a project. One of the difficulties with working in projects is to maintain the planned budget. Working hours and costs are often exceeded. Many companies presume that any certain project will succeed, a presumption that leads companies not to anticipate risks involved in a project. In companies today there is seldom time for evaluation or moderation of a project, in order to have time for evaluation there is a great need for an adequate planning of the project. Intent The intention with this study is to create a model for planning, budgeting and evaluation of projects within consultancy companies.MethodWith the help of interviews and discussions within the group Hamnar och Byggkonstruktioner at Sweco has evidence to present a proposal on planning, budgeting and monitoring been developed. Results A model has been developed to ease for consultancy companies to plan, budget, monitor and evaluate projects. The model aims to create a transparency and understanding of how certain projects are progressing at the same time as a continuous monitoring can be done.

Inom projektarbete är planeringen ett moment som till stor del påverkar hur slutresultatetblir. Ett allt större antal företag blir dessutom projektbaserade, det vill säga nästan allaoperationer är organiserade som projekt. [5] Mängden projektarbete bland dagens företag gör att planeringen är viktig för attåstadkomma bra uppskattningar av tid, kostnader och resurser. Att kunna planera projektenpå ett bra sätt är en viktig konkurrensfördel. Den frågeställning som rapporten behandlar är ”Vilken kunskap och information bör finnasför att projektplaneringen ska leda till ett så lyckat projekt som möjligt?”. Rapportensdefinition av ett lyckat projekt är att de satta målen mellan kund och leverantör gällandekostnad, tid och kvalité uppfylls. Syftet är att läsaren ska få de viktigaste kunskaperna samtkänna till de viktigaste faktorerna som gör att en projektplanering leder till ett lyckatprojekt. Informationen och fakta baseras på en litteraturstudie samt på intervjuer medprojektledare och chefer på Bosch Rexroth AB. Litteraturstudien anknyter till modellersamt tillvägagångssätt för utformningen av projektplanering. Studien täcker ävenprojektkrav och riskhantering. Empirin fokuserar på viktiga parametrar i projektplaneringenhos Bosch Rexroth såsom projektens struktur, arbetsuppgifter, arbetssätt och krav. Rapporten visar även på förberedelser såsom WBS (Work Breakdown Structure) som är engrundpelare för att kunna estimera tid, kostnad samt resursbehov. Något som belyses i teorin är svårigheterna med att planera lagom mycket. Är planeringenför detaljerad så går mycket tid åt till att hålla denna uppdaterad, vilket är slöseri med tid. Är planeringen för grov kan uppskattningarna av tid, kostnad och resurser bli för dåligtpreciserade. När projektet har som mest bråttom visar det sig att planering är som viktigast. Ett exempel kan vara en person som tar bilen till ett projektmöte i en stad denne inte harvarit i förut. Personen har bråttom och anser sig inte ha tid att köpa en vägkarta. Dettaresulterar förmodligen i att personen kör fel och blir kraftigt försenad. En planering därinköp av karta varit inkluderad skulle förmodligen ha kunnat minimera förseningen. Sammanfattningsvis bör projekt brytas ner i lagom stora delar för att en rimligapproximation av tid, kostnad och resurser ska kunna göras. Erfarenhet och kompetens hospersonalen är nyckelfaktorer för uppskattningen av projektens omfattning. Kund ochleverantör måste arbeta efter samma tidsplan och produktspecifikation för att undvikamissförstånd och därmed är kommunikationen viktig. En tydlig arbetsprocess är nödvändigför effektiviteten i projektet samt för personalens trivsel. En ordentlig riskanalys är enförutsättning för att veta hur eventuella risker kan påverka projekten. Erfaren och kunnigpersonal är grundläggande för att göra en bra riskanalys.

Syftet med denna uppsats var att undersöka hur kollektivt lärande sker under förskolepersonalens arbetslagsreflektion. Studien tog ett socialkonstruktivistiskt perspektiv där lärande antas ske i kommunikation mellan medlemmar i arbetslaget. Tre arbetslag spelades in under deras utvärderingar av verksamheten samt under praktiknära reflektioner över projektarbetet med barnen. Resultatet visade att personalen gjorde två olika kategorier av reflektioner. Den första kategorin av reflektioner var bekräftande reflektioner över såväl konkreta som abstrakta förutsättningar och processer. De bekräftande reflektionerna innehöll beskrivningar av vad som fungerade bra och reflektioner över varför och fungerade på så vis mer koordinerande än kritiskt ifrågasättande och lärandet kunde anses vara reproduktivt. Dessa reflektioner var vanligast i utvärderingssamtalen. Den andra kategorin av reflektioner var kritiska reflektioner med beskrivningar av problem eller en upplevd dissonans mellan målsättningar och verklighet. Detta ledde till skapande av nya gemensamma förhållningssätt och nya pedagogiska artefakter. Eftersom reflektionerna var kritiska kunde lärandet förmodas vara utvecklingsinriktat. Men eftersom reflektionerna främst riktades mot eget handlande på en konkret nivå och inte mer abstrakta förutsättningar och premisser ledde inte lärandet till nya meningshorisonter. Dessa kritiska reflektioner förekom främst i de praktiknära reflektionerna över projektarbetet med barnen, trots den konkreta nivån på reflektionerna kunde det kollektiva lärandet antas vara störst under denna form av arbetslagsreflektion Dessutom undersöktes samarbetsklimatet med hjälp av enkätfrågor från socialpsykologisk forskning. Enkätsvaren visade att samarbetsklimatet var gott.