Academic literature on the topic 'Projektstyrning'

Course: Master's Thesis in Business Administration

Purpose: The purpose with this paper is to give an insight, and to compare, the project management of two IT-projects – one which product was implemented and put into use, and one, which was implemented but no longer exists on the market. Furthermore also examine the critical success factors that influence the success respectively the failure of the IT-projects.

Method: To attain the purpose with our study we have chosen a qualitative method. We have carried out interviews with two of the project managers of the IT-project of the two large companies.

Result: A couple of problems occurred within the IT-projects of the large companies. Difficulties concerning cooperation, lacking leadership, unclear demand specifications were some of the problems that complicated the project work. Some of these problems can be related to the fact that the success of the project was, for the most part, determined by whether it would be completed within a certain time period, which had a negative impact on the quality. Both projects had problems with the factors that are viewed to be critical for the success of a project. The study shows that factors that influenced both projects to a large extent can be related to the categories communication, competence and other factors that can be related to the resources of the projects.

Att arbeta i projekt är i dag en vanligt förekommande arbetsform och det är därmed av vikt att denna arbetsform fungerar på ett bra sätt. Beroende på ett projekts syfte och storlek kan modellen för hur projektet ska bedrivas och genomföras variera. Dock har projekt alltid någon typ av organisation och en livscykel.

I detta arbete har fem företagsintervjuer gjorts för att titta på hur teknikorienterade projekt bedrivs, projekt som utvecklar infrastrukturer/nätverkslösningar för datakommunikation. Frågeställningen i detta arbete är om dessa företag använder modeller för utvecklingsarbetet och hur de i så fall använder dem. Finns det specifikt framtagna modeller för denna typ av projekt som det exempelvis finns för systemutvecklingsprojekt?

Resultatet av de gjorda företagsundersökningarna tyder på att det inte finns några namngivna och vedertagna modeller för hur projekt för just nätverksutveckling ska bedrivas. Företagen tar fram sina egna modeller vars utformning och omfattning starkt är kopplat till företagets storlek.

There are several Project Management Softwares on the market today. These tools are powerful and extensive to the degree they become too timeconsuming and complex and therefore often defeat its original purpose. This is the case especially when the project manager is inexperienced and/or the scope of the project is moderate. The purpose of this thesis arose from this context, there seems to be a gap between a home-made MS Excel spread sheet and the advanced softwares available. The thesis and the product has been developed in alliance with Faveo Project Management with the shared goal to create a tool which is easy to use but still covers the essential areas of project management theory. The tool will be used internally by Faveo-employees as well as externally together with Faveo’s clients in an educational purpose. The product is based on Faveo’s project management model, inspired by Project Management Institute (PMI). The product has been developed through extensive studies of literature, one survey sent to active project managers and interviews with people involved in project management from Faveo and academic researchers. The tool has been developed in MS Excel Visual Basics for Applications (VBA) and is based on spread sheets representing tools from the different fields of knowledge in project management. The tool is designed to give an integrated understanding of the complexity of project management. The result is Faveo Project Management Tool, which will be available August 1st, 2011 at the Faveo web site.

A multi project environment entails challenges to project members as well as for the unit who governs the projects. The purpose of this paper is to create a greater knowledge about how project portfolio management can function in practice in different contexts. This paper concerns the public sector which creates additional challenges for the project portfolio management. They must for example always respect how projects will affect the society. Furthermore, the projects in public sector usually have a much stricter budget as well as greater demands. The paper is based on a qualitative study in which eight project managers have been asked how they experience the project portfolio management within the public sector. The answers can be interpreted to that the relationship between the principal and the project manager is crucial to how the project portfolio management is experienced, especially concerning the degree of participation and expectations. Furthermore, there are several aspects which suggests that the mother organization and the project management are clashing. This shows itself for example in resource allocation problems and quick decision making. One way to interpret this is that it depends on two different views on decision making. The public sector entails a bureaucratic system that according to some respondents often slows decisions down, decisions which they maybe view as self-evident. To have a good and effective project management in the public sector seems hard. It is suggested though, that the project portfolio management should be adjusted to the prerequisites that each organization entails. The study also shows the importance of the relationship between agent and principal and how it affects the possibilities to operate projects effectively.
En multiprojektmiljö innebär utmaningar för såväl projektmedlemmar som för den ledning som samordnar och projektstyr. Syftet med denna uppsats är att skapa större förståelse för hur projektstyrning kan gå till i praktiken i olika kontexter. Den offentliga sektorn som studien berör innebär ytterligare utmaningar för hanteringen av en multiprojektmiljö. Uppsatsen baseras på en kvalitativ studie med åtta projektledare där projektledare har frågats hur de upplever projektstyrningen inom offentlig sektor. Resultatet tyder på att den personliga kontakten mellan uppdragsgivare och projektledare kan vara avgörande för hur projektstyrningen upplevs, exempelvis är delaktighet och förväntningar viktigt. Vidare finns det även flera aspekter som tyder på att linjeorganisation och projektverksamheten krockar. Det här tar sig bland annat uttryck vid resursprioritering och snabb beslutsfattning. Föregående kan tolkas bero på olika perspektiv på beslutsfattande. Den offentliga sektorn innebär ett byråkratiskt system som ofta upplevs bromsar beslut som de själva kanske tycker är självklara. Att bedriva en bra och effektiv projektledning i offentlig sektor tycks således vara svårt. Däremot så föreslås det att effektiviseringsarbetet bör anpassas efter de förutsättningar som vardera organisationen har för att skapa ett så effektivt system som det bara går. Studien visar även vikten av hur det personliga förhållandet mellan uppdragsgivare och projektledare påverkar möjligheterna att bedriva projekt effektivt.

Bakgrund: Agil projektstyrning har växt i popularitet under de senaste åren och har i större utsträckning börjat användas utanför mjukvaruprojekt. Majoriteten av forskningen är dock begränsad till mjukvaruprojekt samt till att projekt antingen är helt agila, helt oagila eller en specifik hybridmodell. Det har medfört att det därför finns ett behov av ökad kunskap om hur agil projektstyrning kan användas och förstås i en “traditionell” projektmiljö. Syfte: Syftet med studien är att utveckla kunskapen om agila metoder i en “traditionell” projektmiljö med vad som kännetecknar samt påverkar graderna av agilitet inom de fyra dimensionerna. Metod: Denna studie är en flerfallstudie som är baserad på sex olika projekt. Studien är av kvalitativ karaktär och empirin är insamlad via semistrukturerade intervjuer på de 6 fallprojekten. Slutsats: Resultaten från studien visar att agil projektstyrning går att dela upp i de fyra dimensionerna och inom dem i grader av agilitet. Till respektive grad och dimension har vi funnit tydliga karaktärsdrag samt vad som påverkar dem. Vidare har vi funnit att inga projekt är helt agila eller helt oagila samt att det inte går att urskilja någon specifik modell som skulle passa alla projekt vilket motiverar att det handlar om grader av agilitet.
Background: During the last years agile project management has grown in popularity and to a larger extent been used as a method outside of software projects. The majority of the research is still limited to software project and regards that projects are either fully agile, not agile at all or one specific hybrid model. Therefore there is a need of increased knowledge of how agile project management can be used and understood in a traditional project environment. Aim: The aim of this study is to develop the knowledge of agile methods in a “traditional” project environment with what characterizes and affects the degree of agility in the four different dimensions. Methodology: This study is a multiple case study based on six different projects. Furthermore the study is of qualitative character and the empirical data is collected via semi structured interviews based on the six cases. Conclusions: The results of the study showed that agile project management can be divided into the four dimensions and within degrees of agility. To each degree and dimension we have found clear characteristics and what that affects them. Furthermore we have found that no project are fully agile, not agile at all and neither is there a specific model that would fit all projects which motivates that agile methods should be about degrees of agility.

Inledning: Det har blivit allt vanligare att företag driver sin verksamhet i projektform. Projektarbetet har fått större betydelse och är vanligt förekommande inom industri och förvaltning. Studiens fallföretag är Södra Cell Mörrum som är verksamt inom processindustrin. Inom företaget bedrivs projekt på daglig basis med varierande storlek. Södra Cell Mörrum har stött på problem i deras projektstyrning gällande säkerställandet av kunskapsöverföring mellan projekt. Forskningen inom ämnesområdet projektstyrning är utbredd, däremot när den utförs i samband med kunskapsöverföring är den inte lika väldokumenterad. Efter en genomsökning av ämnesområdet har en brist av forskning inom ämnesområdet påträffats relaterad till processindustrin. Syftet: Syftet med studien är att via en genomgång av Södra Cell Mörrums projektstyrning kartlägga projektarbetet i en sammanställning. Ur sammanställningen skall barriärer för kunskapsöverföring mellan projekt identifieras. Vidare är syftet att utföra en jämförelse och analys av Södra Cell Mörrums projektarbete utifrån befintlig litteratur inom ämnesområdet projektstyrning kopplat till kunskapsöverföring för att föreslå en uppdaterad modell som utvecklar kunskapsöverföringen. Metod: Området som har utforskats har varit Södra Cell Mörrums projektstyrning, vilket innebär att detta är en fallstudie och studien har en deduktiv ansats. Utgångspunkten har varit i befintliga teorier som sedan har vävts samman med empiriskt material från semi-strukturerade intervjuer och dokument. En kvalitativ inriktning har valts för studien för att få en tydligare insikt i Södra Cell Mörrums projektarbete. Slutsats: De barriärer i Södra Cell Mörrums projektstyrning som identifierats är tidsbrist samt en avsaknad systematik för dokumentering av lärdomar och misstag. För att säkerställa kunskapsöverföring inom projektstyrningen rekommenderas Södra Cell Mörrum genomföra förändringar i planeringsfasen av projektstyrningen. Det som föreslås är en addering av till två milstolpar i milstolpeplaneringen, vilka är reflektionsmöte och projektrapporter som behandlar ovanstående barriärer.
Introduction: It has become more common for companies to operate their businesses on a project basis. Projects have gained significance and are frequently occurring within the industry and administration. The company at hand for this case study is Södra Cell Mörrum, a company that operates within the processing industry. Projects are conducted on a daily basis with varying sizes at Södra Cell Mörrum. The company has experienced issues in their project management when it comes to ensuring knowledge transfer in between projects. Science within the area of project management is comprehensive, although when conducted in connection with knowledge transfer it is not as extensive. A gap has been found after a thorough search within the area of project management combined with knowledge transfer related to the processing industry. Purpose: The purpose of this study is to map the project management of Södra Cell Mörrum in a compilation. The compilation identifies flaws regarding knowledge transfer in between projects. Furthermore, the project management of Södra Cell Mörrum will be compared and analyzed based on existing theories within the research area of project management related to knowledge transfer in order to suggest a developed model that ensures knowledge transfer. Method: The area of research for this study has been the project management of Södra Cell Mörrum, hence being a case study following a deductive research approach. The premise takes place in existing theories whom have been intertwined with empirical material ranging from semi-structured interviews and documents. A qualitative direction has been chosen for this study to gain an enhanced insight in the project management of Södra Cell Mörrum. Conclusion: The flaws that have been identified within the project management of Södra Cell Mörrum are constituted by a lack of time as well as a deficiency regarding a systematic documentation of mistakes and experiences. In order for the company to secure knowledge transfer within the project management it is recommended that the milestone planning is changed towards including two additional milestones. These milestones consist of reverberation meetings and project reports, both of whom manage the flaws mentioned above.

Bakgrund: Att företag bedriver projekt har blivit allt vanligare under de senaste årtiondena.Projekt beskrivs ofta utifrån den tidsbegränsning som omgärdar det där projektet är uniktsamtidigt som det är en del av företagets historia och den framtida förmågan att bedrivaprojektarbete. Det har visat sig svårt att styra projekt med utgångspunkt i de modeller somskapats för traditionella organisationer och därför finns det behov av ökad kunskap kring hurstyrning kan förstås i förhållande till projekt. Syfte: Syftet med den här studien är att bidra till ökad förståelse kring vilka likheter ochskillnader det finns i vad som leder till förändring i olika projekt och hur styrningen avprojektet kan förstås utifrån företagets styrsystem. Metod: Studien bygger på en undersökning av två projekt och de företag projekten är en delav. Studien har en kvalitativ ansats där semistrukturerade intervjuer använts för insamlingav data. Slutsats: Styrningens förändring i projekt kan inte enbart förklaras genom att studeranutida och situationsbaserade variabler. Nutida och situationsbaserade variabler är viktigaför att förstå varför styrningen förändras men genom att studera företagens och projektenshistoria kan styrningens förändring bättre förklaras. Den inverkan som projektledaren ochprojektmedlemmarna får på styrningens förändring är viktig för att förklara varförstyrningen förändras utifrån olika utgångspunkter i olika projekt.
Background: The fact that companies carry out projects have become more common inrecent decades. Projects are often described based on the time limit that surrounds theproject where the project is unique while it is part of the company's history and the futureability to conduct project work. It has proved difficult to control projects based on the modelscreated for traditional organizations and there is a need for increased knowledge on howcontrol can be understood in relation to projects. Aim: The aim of this study is to contribute to increased understanding of the similarities anddifferences in what leads to change in different projects and how the management of projectscan be understood from the company's control system. Methodology: This study is based on two projects and the companies the projects are partof. The study has a qualitative approach in which semistructured interviews were used fordata collection. Conclusions: Management's change in projects can not only be explained by studyingcurrent and situational variables. Current and situational variables are important tounderstand why management changes, but by studying the history of companies andprojects, the change of management can be better explained. The impact of the projectmanager and project members on the change of control is important in explaining whymanagement changes based on different starting points in different projects.

I dagens affärsvärld har dem flesta företag projekt som arbetsform, det kan handla omomstrukturerings- eller utvecklingsprojekt. På grund av detta har ett antal olika modeller, som tillexempel Praktisk Projektstyrning (PPS) och PROPS, utvecklats för just detta ändamål. PPSutvecklades sent på 1980-talet av Tieto, och idag används den modellen på en rad olika företag iSverige. Företagen väljer antingen att köpa in konsulteringstjänster från Tieto eller så anpassardem PPS-modellen till sin egen verksamhet. Ett projekt kan generellt delas in i tre stycken moment, förberedelse, genomförande och avslut. Förberedelse fasen anses vara det viktigaste moment eftersom man kan minimera risker med enordentligt utför förstudie. Förstudien ligger till grund för beslutet att gå vidare och inleda enplanering till projektet eller lägga ner det. Frågor som bör besvaras under förstudien är huruvidaprojektet går att genomföra, om tid och kostnader för projektet är i linje med de förväntadeintäkterna samt om företaget har kapaciteten att slutföra projektet. En tydlig plan bör skrivas uppmed syfte för att minimera osäkerheten kring projekten samt klargöra målenSyftet med denna studie har varit att undersöka hur och varför ICA har utvecklat sin egenprojektstyrningsmodell utifrån PPS-modellen. För att utreda frågeställningen gjordes först enlitteraturstudie på Tieto och PPS. Detta i syfte för att i slutet kunna analysera och utvärderaskillnader mellan ICA:s modell och PPS. Efter den inledande litteraturstudien etableradeskontakt med ICA DE Kallhäll och dess projektgrupp Operational Excellence (Opex). Besökgjordes hos Opex där empirin inhämtades under informella intervjuer varvid ICA:sprojektmodell grundligt gicks igenom. Slutsatsen som gjordes var att ICA:s projektmodell gjort mindre förändringar i sin modelljämfört med PPS i syfte för att anpassa denna till sin egen verksamhet. ICA är stor koncern därolika grenarna allt som oftast jobbar individuellt med direktiv från ledningen. Genom attförenkla PPS-modellen har ICA DE Kallhäll lyckats att få en snabbare arbetsgång med mindrebyråkrati.
The majority of companies today work with projects whether the aim is to reorganize thecompany’s infrastructure or develop a new product or service. Several models, such as PPS andPROPS, have been developed for this purpose. PPS was develop in the late 1980s by Tieto, andis today the model of choice for a wide range of different companies in Sweden. Companieschoose to either purchase consulting from Tieto or customize the PPS model for their own line ofbusiness. A project can generally be divided into three phases: initiation, execution and closure. Theinitiation phase is considered to be the most important phase because it can minimize the risks ofa project failing. It is during this process where the decision to continue the project or to put itdown is made. Important questions that should be answered is whether or not the goals projectare realistic, if time and cos is in line with the expected revenue and if the company has thecapacity to complete the project. It is very important to minimize the uncertainty surrounding theproject and set up clear objectives. The purpose of this study was to examine how and why ICA has developed its own projectmodel from the PPS model. An initial study on the PPS model was made before The empiricaldata was collected through informal interviews with a group called Operational Excellence(Opex), which handles the projects at ICA DE Kallhäll. It was during these interviews where theproject model of ICA was thoroughly mapped out. The conclusion made was that the ICA's made some minor changes in their model compared toPPS in order to adapt it to their own operations. ICA is a large group where different branchesoften work individually with a directive from the board. By simplifying the PPS model, ICA DEKallhäll are able to complete projects at a faster rate with less bureaucracy.