Academic literature on the topic 'Prospektteori'

Uppsatsen ämnar undersöka om ålder har en påverkan på prospektteorin, investor attention och flockbeteende hos investerare. Uppsatsen bidrar till forskningen genom att tydliggöra om det finns en påverkan och vilken påverkan ålder har på de tre beteendena. Metoden består av att en enkät skickas ut på utvalda aktieforum där respondenterna får svara på påståenden och andra frågor. Totalt svarade 101 respondenter på enkäten varav 100 av svaren används och analyseras i uppsatsen. Resultatet visar att ålder endast har ett positivt signifikant samband med flockbeteende. En av orsakerna kan vara den försämrade kognitiva förmågan som uppstår med en äldre ålder. Det finns dock inget signifikant samband mellan ålder och prospektteorin respektive investor attention. Vad resultatet innebär diskuteras vidare i uppsatsens diskussion. I slutsatsen presenteras även framtida forskning som kan utveckla och ge bättre förklaringar till dessa beteenden.

Studien utreder fondförvaltares investeringsbeteende i förhållande till forskning om irrationellt beslutsfattande vid beslut som innefattar ett riskmoment. I studien har ett flertal fondförvaltare svarat på frågor som relaterar till forkning inom Behavioural Finance. Speciellt inriktat på Prospektteori och teorier om flockbeteende. Syftet är att identifierar eventuellt irrationellt investeringsbeteende hos fondförvaltare som i tidigare studier återfunnits hos privatsparare.

Den traditionella förväntade nyttoteorin har kritiserats för att inte vara realistisk i sina förutsägelser om hur beslut tas vid risk. Eftersom de flesta situationer innefattar någon form av risk är det viktigt att utreda ifall man bör söka efter en alternativ teori. I denna uppsats undersöks hur väl nyttoteorin och en konkurrent till denna, prospektteorin, kan förklara riskbeteendet hos Black Jack-spelare. Detta görs genom en studie av fem individers spelbeteende på en krog i centrala Jönköping. Materialet analyseras både grafiskt och statistiskt genom att undersöka om individernas beteende förändras beroende på utfallet dels i de fem senaste händerna och dels under hela spelomgången. Resultaten tyder på att individer tar bättre beslut om de har en ackumulerad vinst och sämre beslut om de har en ackumulerad förlust under den tidigare spelomgången, vilket är förenligt med prospektteorin. Samtidigt upptäcks en uttröttningseffekt som leder till sämre beslut tagna ju längre man har spelat, som ingen av teorierna förutsäger. En spelare som har en vinst kan kompensera för denna effekt, men en spelare med förlust kommer att ta sämre beslut både på grund av förlusten och på grund av uttröttning i något som kan kallas för en förlustspiral.

With robo-advisors and regulation eventually changing the market conditions of thefinancial advisory industry, traditional advisors will have to adapt to a new world of asset management. Thus, it will be of interest to traditional advisors to further explore the topic of how to automatically evaluate soft aspects such as client preferences and behavior, and transform it into portfolio allocations while retaining stringency and high quality in the process. In this thesis, we show how client preferences and behavioral aspects can be translated into quantitative parameters, suitable for an asset allocation model based on prospect theory. A risk profiler, a type of questionnaire, is found to be an appropriate tool to use in this process. Further, we show that the impact of the parameters on the resulting portfolio allocations is consistent with prospect theory and the preferences of the investor. Finally, we conclude that the optimized portfolio allocation generated by the model suit the investor's preferences.
Allteftersom robotrådgivning och regleringar förändrar marknadsvillkoren för finansiellrådgivning kommer traditionella aktörer behöva anpassa sig till helt nya förutsättningar. Därmed är det av intresse för traditionella rådgivare att ytterligare undersöka hur man automatiskt kan utvärdera mjuka faktorer, såsom kunders preferenser och beteende, och omvandla dem till portföljallokeringar samtidigt som man bibehåller stringens och hög kvalitet i processen. I denna avhandling visar vi hur kundpreferenser och beteendemässiga aspekter kan översättas till kvantitativa parametrar för en allokeringsmodell baserad på prospektteori. En riskprofilerare, en typ av frågeformulär, visar sig vara ett bra verktyg att använda i processen. Vidare visas att parametrarnas effekt på de resulterande portföljerna är förenliga med prospektteori och investerarens preferenser. Slutligen drar vi slutsatsen att den optimerade allokeringen passar investerarens preferenser.

Extensive studies show that risk has a large impact on investment decisions. In addition, studies also show that risk behavior varies between men and women, where women tend to behave more risk averse. The purpose of this study is to examine how private investors make their investment decisions under risk but also to see if there are differences between men and women. The methods used in this research consists of a web survey that has been distributed via social media and interviews, to hear how private investors reason about investment decisions. The result from the web survey show that age and income does not affect investment decisions or their risk behavior. Neither does their own assessed willingness to take risk or knowledge in investments. The women in this research consider themselves to be more risk averse than men. However, when testing for their actual risk behavior, results show that women take more risk than men. Therefore, there are differences in investment decisions between women and men.
Tidigare forskning visar på att risk har en stor betydelse vid investeringsbeslut. Vissa studier menar även på att det föreligger en skillnad i kvinnor och mäns riskbenägenhet, där kvinnor anses vara mer riskaverta än män. Syftet med denna studie är att undersöka hur småsparare fattar sina investeringsbeslut under risk. Med hänsyn till tidigare studier har författarna även ett delsyfte att undersöka om och hur riskbenägenheten skiljer sig mellan kön. Studien har använt enkätundersökning samt intervjuer för att både ha tillgång till stora mängder data, men även för att fördjupa sig i det som enkäten inte kan besvara. Resultatet från enkätundersökningen visar att ålder och inkomst inte påverkar investeringsbeslut, samtidigt som intervjuerna säger det motsatta. Respondenternas självuppskattade riskbenägenhet och ansedda kunskap har heller ingen påverkan på deras investeringsbeslut. Kvinnorna i studien anger en lägre uppskattad riskbenägenhet än män samtidigt som de, i motsats till tidigare studier, agerar mer risksökande. Därmed föreligger det s

Lean Startup Teori (LST) har kommit att växa i popularitet inom entreprenörskap världen över. LST är en teori som för startup- företag skall minska kostnader och tid samt för entreprenörer skapa en arbetsprocess som underlättar beslutsfattande. I denna studie har länkar mellan problematik inom beslutsfattande (overconfidence, prospektteori, gloriaeffekten samt escalation of commitment) och LST undersökts genom semistrukturerade intervjuer med entreprenörer i Sverige. Vidare har generella lärdomar från de olika fallen  undersökts för att belysa fördelar och svagheter inom LST. Då pionjärer inom LST hävdat att teorin lämpar sig inom alla  sektorer och branscher har även detta  påstående granskats. Studien fann att LST- processer motverkar de negativa effekterna associerade med overconfidence och  gloriaeffekten men kan inte hantera de  problem som introduceras i samband med prospektteori samt escalation of commitment. Vidare når studien slutsatsen att LST kräver en fit med varje enskilt startup - företag och fungerar bäst inom branscher och industrier som har låga inträdesbarriärer form av kapitalkrav.
Lean Startup theory (LST) has been growing in popularity in entrepreneurship worldwide. LST is a theory for startup companies to reduce costs and time, and for entrepreneurs to create a process that eases decision-making. In this study, links betweenproblems of decision making (overconfidence, prospect theory, the halo effect and escalation of commitment) and LST has been examined through semi-structured interviews with  entrepreneurs in Sweden. Furthermore, general lessons from the cases has been studied to illustrate advantages and  weaknesses of LST. As pioneers of LST argue that the theory is suitable for all  sectors and industries, this claim has also been examined. The study found that LST processes counteract the negative effects associated with overconfidence and the halo effect, but cannot handle the problems that areintroduced in conjunction with the  prospect theory and escalation of  commitment. Furthermore, the study reaches the conclusion that LST requires a fit with each startup company, and functions best in sectors and industries where the entry barrier of capital requirement is low.

Sammanfattning Beteendeekonomi var fram till år 1979 ett forskningsämne som saknade större motsättningar. Sedan 1700-talet var den allmänna uppfattningen att de beslut som individer fattade under risk var baserade på ett rationellt beteende. Daniel Kahneman och Amos Tverskys åsikt var polär mot den tidigare forskningen och baserat på deras kritik mot föregående studier inom beteendeekonomi presenterade de år 1979 prospektteorin, en teori som senare renderade i nobelpriset. Därefter har teorin utvecklats och år 1992 publicerade Tversky och Kahneman den kumulativa prospektteorin. Den kumulativa prospektteorin (1992) baseras på att individer frångår objektiva sannolikheter och istället utgår beslut från subjektiva preferenser och därav ett irrationellt beteende. Kahneman och Tversky ansåg att rationella individer inte alltid fattar beslut baserat på vilket alternativ som genererar den högsta nyttan utan tidigare erfarenheter och upplevelser resulterar i att individer agerar annorlunda. Ett flertal studier har funnit empiriskt bevis för att den kumulativa prospektteorin är applicerbar på investerare, däribland på förvaltare inom fonder samt inom private banking. Denna studies syfte är att med hjälp av tolv kvalitativa intervjuer erhålla en djupare förståelse huruvida den kumulativa prospektteorin är applicerbar på svenska fondförvaltare med inriktning på företagsobligationer. Samtidigt som allmänheten enligt de intervjuade förvaltarna tenderar att ha bristfälliga kunskaper gällande risker associerade till företagsobligationer anser många journalister, bland annat på grund av de förväntade räntehöjningarna, att obligationsmarknaden befinner sig i en bubbla. Detta gör företagsobligationsmarknaden intressant att undersöka. Studiens slutsats är att förvaltarna, i likhet med den kumulativa prospektteorin, agerar irrationellt vid investeringsbeslut. Detta på grund av att förvaltarna ger indikationer på att de inte enbart investerar i de företagsobligationer som genererar den högsta nyttan, det vill säga avkastning, utan tar stor hänsyn till risker kopplade till företagsobligationer. I likhet med teorin tenderar förvaltarna att hantera likviditetsproblematiken och kreditrisken i enlighet med den kumulativa prospektteorin. Vidare är studiens slutsats att förvaltarna, i kontrast till den kumulativa prospektteorin, övervärderar en redan hög sannolikhet för att ränte- och inflationsrisken ska påverka fonderna negativt. Dessutom ges indikationer att förvaltarna, i likhet med teorin, agerar riskavert mot vinster, men i kontrast till teorin, agerar de också riskavert mot förluster. Detta stöds bland annat genom att majoriteten av förvaltarna agerar med en hög grad av försiktighet samt deras bemötande av kreditrisk.

Bakgrund: Informationssäkerhet är någonting som företag inom alla branscher bör ägna sig åt eftersom samtliga organisationer är utsatta för informationsrisker. Avsikten med informationssäkerhet är att skydda information så att den finns tillgänglig vid behov, är tillförlitlig och för att säkerställa att endast behöriga har åtkomst (Informationssäkerhet, 2015). Bristande informationshantering kan exempelvis resultera i dataförluster och läckt kunddata vilket i sin tur kan leda till försämrat kundförtroende och stora intäktsförluster. Företags utsatthet för informationsrisker påverkas både av interna och externa faktorer. Utbrottet av Covid-19 är ett exempel på en extern faktor (Humla, 2020). Enligt en rapport är svensk tillverkningsindustris hantering av informationsrisker kraftigt eftersatt i förhållande till övriga sektorers hantering av informationsrisker (Radar Ecosystems Specialists, 2017). Syfte: Denna uppsats undersöker hur ett företag inom svensk tillverkningsindustri arbetar med informationssäkerhet (eng. information security risk management, ISRM). Vidare applicerar vi en teoretisk lins i form av prospektteorin för att förklara informationssäkerhetsarbetet. Vi undersöker även om beslutfattare inom IT-säkerhet uppvisar tendens till övermod och huruvida detta kan påverka företagets arbete med informationssäkerhet. Metod: Uppsatsen är en kvalitativ fallstudie och det empiriska materialet har inhämtats genom semistrukturerade intervjuer med beslutfattare och utvecklare som arbetar medinformationssäkerhet. Fallföretaget är ett anonymiserat svenskt tillverkningsföretag som tillhandahåller produkter och tjänster inom säkerhetsbranschen. Resultat: Enligt vår studie utgår beslutfattare från tidigare erfarenheter av informationssäkerhet när hanteringsstrategier utformas. Det framkommer även att beslutfattarens resonemang och riskhantering förändras i takt med personens erfarenhet. Vi kan även konstatera att beslutfattarens agerande kan förklaras utifrån prospektteorin och att hanteringen påverkas av kognitiva aspekter såsom övermod.
Background: Every organization needs to manage its information security risks (ISRM) as all industries are exposed to information risks. The purpose of ISRM is to protect information so that it is accessible when needed, reliable and to ensure only authorized access (Informationssäkerhet, 2015). Lack of ISRM may result in data loss or personal data leaks, which in turn may lead to a decrease of consumer confidence and reduced revenue streams. Enterprises exposure to information risks are affected by both internal and external factors. The outbreak of Covid-19 is an example of an external factor (Humla, 2020). According to a report, the Swedish manufacturing industry's management of information risks is severely neglected in relation to other sectors ́ handling of information risks (Radar Ecosystems Specialists, 2017). Purpose: This thesis explores how a Swedish manufacturing company manages its information security risks. This is explored by applying a theoretical framework of Prospect Theory to explain decision makers ́ reasoning behind its current ISRM practices. We are also exploring whether decision makers within IT-security have a tendency towards Overconfidence bias and whether it may affect the company's ISRM. Method: The thesis is a qualitative case study and the empirical data has been obtained through semi structured interviews with decision-makers and developers working with information security. The case company is an anonymous Swedish manufacturing company that provides products and services in the security industry. Results: According to our thesis, decision makers rely on previous information security experiences when designing management strategies. It also appears that the decision maker's reasoning and risk management change as the person's experience. We can also note that the decision maker's behavior can be explained on the basis of Prospect Theory and that the ISRM is influenced by cognitive aspects such as overconfidence.

Prospektteorin presenterades av Kahneman och Tversky år 1979. Teorin förklarar hur beslutsfattande sker under risk. Kahneman belönades år 2002 med Alfred Nobels Ekonomipris för sitt arbete inom beslutsfattande, riskbedömning och rationalitet. Hans forskning nådde den breda massan med boken Tänka, snabbt och långsamt. Sedan boken släpptes år 2011 har den getts ut i över 30 länder och utsågs till en av årets bästa böcker av The Wall Street Journal, The Economist och The New York Times. Studiens syfte var att med hjälp av prospektteorin förklara hur investerare fattar beslut om hållbara investeringar under risk inom den svenska gruvindustrin. För att uppnå syftet identifierades investerares uppfattning av konsekvenser i svenska gruvföretag. Studien utfördes genom att låta investerare bedöma konsekvenser utifrån ett flertal scenarier och sedan fatta beslut om en hållbar investering. På så sätt erhålls en djupare förståelse för hur beslut fattas under risk. Den kvalitativa empiriinsamlingen gjordes i två steg. En inledande intervju gjordes för att fånga respondenternas uppfattning om gruvindustrins risker och potentiella konsekvenser. Därefter utformades med grund i prospektteorin och tidigare studier ett flertal scenarier samt ett mätinstrument för att analysera resultatet. Resultatet bekräftar att investerares beslutsfattande inom den svenska gruvindustrin påverkas i enlighet med prospektteorins grundantaganden kring beslutsfattande under risk. Det visade även att den finansiella risken var avgörande i majoriteten av besluten. Att testa konsekvensernas påverkan på besluten utifrån givna scenarion har bidragit med en fördjupad förståelse för investerares uppfattning om risk inom den svenska gruvindustrin utifrån prospektteorin.
Prospect theory was presented by Kahneman and Tversky in 1979. The theory explains how decision-making takes place under risk. In 2002, Kahneman was awarded the Alfred Nobel Finance Prize for his work in decision making, risk assessment and rationality. His research reached the broad mass with the book Thinking, fast and slow. Since the book was released in 2011, it has been published in over 30 countries and was voted one of the best books of the year by The Wall Street Journal, The Economist and The New York Times. The purpose of the study was to explain how investors make decisions about sustainable investments under risk with the help of prospect theory. To achieve this purpose, investors' perceptions of the consequences in Swedish mining companies were identified. The study was conducted by allowing investors to assess the consequences based on several scenarios and then decide on a sustainable investment. In this way, a deeper understanding of how decisions are made under risk is obtained. The qualitative empirical data collection was done in two steps. An initial interview was conducted to capture respondents' perceptions of the mining industry's risks and potential consequences. Subsequently, based on prospect theory and previous studies, several scenarios and a measuring instrument were developed to analyze the results. The result confirms that investors' decision-making in the Swedish mining industry is affected in accordance with the prospect theory's basic assumptions about decision-making under risk. It also showed that the financial risk was decisive in most decisions. Testing the impact of the consequences on decisions based on given scenarios has contributed to a deeper understanding of investors' perceptions of risk in the Swedish mining industry based on prospect theory.

Till följd av avtagande kontanthantering i samhället och introduktionen av blockkedjeteknik, har Riksbanken sedan 2017 utrett möjligheten att introducera en digital centralbanksvaluta (Ekronan) som ett komplement på betalningsmarknaden. Till skillnad från inlåning i affärsbank, skulle valutan vara fri från kredit- och likviditetsrisk vilket kan agera som riskreducerande verktyg. Området är relevant att undersöka för SMF eftersom tidigare litteratur påvisar att individer agerar riskaversivt inför val av finansiella tjänster och att SMF saknar kontrollerade verktyg för riskhantering. Studien syftar därmed till att beskriva SMF:s efterfrågan på en kontobaserad, räntebärande E-krona som inlåningmedel och vilka faktorer som påverkar inställningen. Forskningsfrågan besvaras genom semistrukturerade intervjuer med sex SMF, Svenskt Näringsliv samt en företagsrådgivare från Svenska Handelsbanken. Resultatet indikerar att SMF är positivt inställda till E-kronan och värderar avsaknaden av kreditrisk framförallt i ett finansiellt instabilt scenario. Den teoretiska implikationen är att bolagen efterfrågar E-kronan vilket härrörs till ett riskaversivt beteende vid CM-processen. Vidare forskning föreslås där sambandet mellan exponerad finansiell risk och efterfrågan på E-kronan undersöks och valideras.