Contents
Academic literature on the topic 'Proximala utvecklingszonen'
Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles
Consult the lists of relevant articles, books, theses, conference reports, and other scholarly sources on the topic 'Proximala utvecklingszonen.'
Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.
You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.
Dissertations / Theses on the topic "Proximala utvecklingszonen"
1
Bergfeldt, Barbro. "Barns bildskapande i den proximala utvecklingszonen : En interventionsstudie av bildskapande lärandeobjekt i förskoleklass." Thesis, Göteborgs universitet, Göteborg, Sweden, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-59399.
Full textAbstract:
Denna studie är gjord i förskoleklass inom ämnet bild för att generera kunskap om hur riktad bildundervisning kan påverka barns utveckling av färdighet förmåga och förståelse för bildskapande. Studien tar avstamp i Vygotskijs sociokulturella perspektiv och teori om den proximala utvecklingszonen (Vygotskij, 1998) och syftar till att problematisera en vanlig förekommande bild av att riktad undervisning i estetiska ämnen kan störa barns kreativa inre utveckling. Den metod som används i studien är inspirerad av interventionsstudiens upplägg. Interventionen bestod av de 26 målarstunder med riktad undervisning och handledning. I studien ingick 49 barn från två klasser. Interventionerna genomfördes i grupper om 10-13 barn per gång. Varje barn i klass A målade tillsammans med en undervisande pedagog sju gånger och klass B vid sex tillfällen. Empirin består av bilder från de 26 målarstunderna, utskrivna texter från fem av dessa tillfällen, samt en samtalsintervju med pedagogerna på skolan. Studiens resultat visar att en bildpedagog som bedriver riktad undervisning där nya tekniker och material presenteras, kan ha en betydande roll för att barns utveckling av färdigheter i att hantera nya tekniker inom bildskapandet. Studiens resultat visar också exempel på hur barn på olika sätt kan använda sina nya färdigheter för att utveckla sin egen och andras kreativitet.
2
Mortensen, Ann-Kristin, and Susanne Williamsson. "Pedagogers medvetenshet om barns lärandemiljö : En intervjustudie om barns lärande i förskolan." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap, PPI, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-8958.
Full textAbstract:
Abstract Ann-Kristin Mortensen & Susanne Williamsson Pedagogers medvetenhet om barns lärandemiljö. En intervjustudie om barns lärande i förskolan Teachers’ awareness of children’s learning environment. An interview study about teachers’ awareness of children’s learning environment. Antal sidor: 32 Vi undersökte i en kvalitativ intervjuundersökning vad pedagoger på två förskolor anser lärande är hos barn, samt hur de menar att de bemöter och utmanar barns lärande utifrån Vygotskijs proximala utvecklingszon. Undersökningen och litteraturens teorier gav kunskap i hur pedagogerna utmanar och bemöter barns lärande i förskolan. Detta gav underlag för analys och diskussion. Samtliga informanter var överens om att kommunikation borde vara en röd tråd i förskolans verksamhet och har en stor betydelse för barns lärande. Pedagogerna ville se och höra varje barn och utgå från deras tankar och funderingar enligt Vygotskijs proximala utvecklingszon. Informanterna ville ge barnen goda förutsättningar för en bra lärandemiljö. Pedagogerna var medvetna om att deras intentioner att följa läroplanen inte alltid fullföljdes. Vi är övertygade om att det är viktigt att pedagogerna får ny information och forskning kring barn i förskolan för att förstå och bli motiverade att genomföra ett bra pedagogiskt arbete.
3
Gard, Linnéa, and Joanna Heier. "Samspel och utvecklingsmöjligheter på syskonavdelningar : En kvalitativ observations- och intervjustudie." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-34684.
Full textAbstract:
Syftet med följande studie är att undersöka hur samspel och utvecklingsmöjligheter hos barn i olika åldrar ser ut på två förskolor med syskonavdelningar. Vår studie är kvalitativ och vi använder oss av intervjuer och observationer för att samla in data som är relevant för studien. Resultatet visar på att pedagogerna ser stora utvecklingsmöjligheter och väl fungerande samspel på syskonavdelningar samt att barnen umgås i blandade åldrar. Syskon och barn i blandade åldrar är hjälpsamma vid all utveckling, även vid inlärning av språk. Vår slutsats är att erfarenhetsutbytet på syskonavdelningarna är stort och att syskonavdelning är en form som är positiv för utveckling och samspel för många barn.
4
Enarsson, Helena, and Susanne Claesson. "”Jag tyckte att det var roligt i skolan, tills det blev för svårt” : Intervjuer med tolv elever om deras upplevelser av sin skolgång i både grundskolan och grundsärskolan." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-35562.
Full textAbstract:
Syftet med studien var att belysa elevers upplevelser av att gått i både grundskolan och grundsärskolan. Vi ville undersöka hur informanternas /elevernas beskrev sina erfarenheter utifrån de båda skolformerna samt hur de värderade sina erfarenheter. Studien är baserad på 12 kvalitativa intervjuer med elever som först gått i grundskolan och som senare blivit inskrivna och mottagna i grundsärskolan. Genom intervjuerna har vi fått ta del av informanternas upplevelser, erfarenheter och värderande beskrivningar. Resultatet, som analyserades bland annat utifrån Vygotskys teori om den proximala utvecklingszonen, visade att informanterna överlag hade en positiv upplevelse av sin skolgång i de båda skolformerna, men att känslan för grundsärskolan är mer positiv. Informanterna beskrev sin skolgång i grundsärskolan som mycket utvecklande, stimulerande och med lärare som hade god kunskap och som kunde ge tid, förutsättningar och stöttning utifrån behoven. Informanterna beskrev sin tid i grundskolan som positiv till en början, men ju äldre informanterna blev desto mer negativt förändrades deras beskrivning av skolgången i grundskolan. Känslorna i förhållande till grundskolan beskrevs i termer av misslyckande, stress och otillräcklighet medan upplevelserna beskrevs i termer av bristande stöd och bristande förståelse för deras svårigheter. I studien analyserades och diskuterades uppkomsten av dessa känslor och upplevelser i grundskolan och grundsärskolan dels i förhållande till olika lärandemiljöer, dels i förhållande till bemötandet och sociala relationer. Sammanfattningsvis visade studien att även om informanterna upplevt sin skolgång som övervägande positiv så gav, utifrån informanternas upplevelser, grundsärskolans pedagogik och förhållningssätt bättre förutsättningar för lärande och välmående.
5
Bentahar, Sofia, and Maria Paschalidou. "Flerspråkighet som norm : En studie om pedagogers synsätt på flerspråkighet i förskolan." Thesis, Södertörns högskola, Lärarutbildningen, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-30386.
Full textAbstract:
The aim of our study is to examine preschool teachers' attitudes to multilingualism in preschool, especially in relation to the preschool's internal environment. Our study is based on the socio-cultural perspective and consists of six interviews with pedagogues and observations at two preschools in different parts of Stockholm. We are certain of that our study is important for pedagogues, since a high proportion of children in Swedish preschools are multilingual. A high level of awareness and recurrent work to promote children’s multilingualism has tremendous importance for children's language development. The result of our study demonstrates that multilingualism is the norm in the preschools. Based on the interviews, we have seen that pedagogues are aware of the fact that both the children's home language and the Swedish language are equally important for children's language development. For children to develop good language skills in the Swedish language, it is important that the mother language is promoted and is a point of departure in preschool activities. Pedagogues, who constantly communicate with children, contribute to children's language development. Children must be offered ample opportunity for language use and interaction in different contexts. The study demonstrates that pedagogues consciously work with multilingualism, aiming for creating a language stimulating internal environment that encourages kids to play, learn and develop their language skills. Similar to a majority of pedagogues, we are certain that play has an important role for children's language development; because play is something pleasurable that often comes naturally and it is very important for children.
6
Andersson, Gunnar, and Camilla Eliasson. "Lär på plats : En fallstudie kring Arbetsplatsförlagt Lärande." Thesis, Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT), 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-23719.
Full textAbstract:
Syftet med vår uppsats är att undersöka hur arbetsförlagt lärande, APL fungerar på ett företagsom tar emotelever från ett yrkesinriktat gymnasieprogram.Vi har gjort en fallstudie kring detta företag och genomfört intervjuer med tre elever som varit på detta företag på sin praktik, APL. Vi har även intervjuat två personer på företaget, samt den lärare som på gymnasieskolan är den ansvarige för APL och har kontakt med företaget.Genom vår undersökning har vi stärkts i uppfattningen att de teorier vi valt att se undersökningen genom, det sociokulturella och det entreprenöriella perspektivet, som också förespråkas av Skolverket och genomsyrar den svenska skolan idag, är relevanta. Verklighetskontakten med det kommande yrket är ytterst viktigt, det är alla parter eniga om. De intervjuade eleverna bekräftar också att de blir motiverade och upplever att de lär sig yrkespraxisen och den tysta kunskapen i yrket lättare på plats. Det som är svårt att förmedla inom skolans ramar. Även det som sker runt yrkesutövandet i sig är viktigt för eleverna att ta del av, det sociala sammanhanget på arbetsplatsen och vuxenkontakten får dem att växa på flera sätt.Det vi speciellt uppmärksammat och kommit fram till som en viktig faktor på den arbetsplatsförlagda praktiken är handledarens roll. Dennes engagemang är det allra viktigaste, men också att handleda eleven på ett för eleven utvecklande och lärande sätt. Att kombinera utövandet med reflektion över utövandet förespråkas.Den insats vi som yrkeslärare kommer göra nu,för att ytterligare stärka samarbetet mellan skolan och de företagen som tar emot våra elever,är att utveckla och,där det inte finns, arrangera handledarutbildning.Detbidrar till en ökad kunskap ute på plats för att i sin tur öka lärandet hos eleverna. Detta för dessutomockså med sig att eleverna till högre grad matchar branschens krav och förväntningar på nyutexaminerade medarbetare
7
Suskic, Amer. "Var går gränsen egentligen? : - En studie om mobbningsförebyggande arbete i fritidshem." Thesis, Högskolan för lärande och kommunikation, Högskolan i Jönköping, Fritidshemspedagogisk forskning, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-31667.
Full textAbstract:
Antal sidor: 37 Syftet med studien är att skapa kunskap om hur fritidslärare beskriver det förebyggande arbetet mot mobbning i sina respektive verksamheter. Frågeställningarna är – Var går gränsen mellan kränkande handlingarna och skoj, enligt fritidslärarna? Hur beskriver fritidslärarna det förebyggande arbetet mot mobbning på fritidshemmen? Det sociokulturella perspektivet genomsyrar den kvalitativa studie där fokusgrupper hölls för datakonstruktion. Resultatet visar att fritidslärarna hade liknande syn på vad mobbning innebär. De var medvetna om att varje fritidslärare har olika gränser och att de reagerar olika beroende på situation. Fritidslärarna beskrev även svårigheten att uppmärksamma när barnen skojar eller mobbas eftersom det inte syns på ytan hos vissa barn. Detta gör det svårare för fritidslärarna att dra en gräns. Vid det förebyggande arbetet mot mobbning var relationsskapande mellan barn, vuxna och vårdnadshavare en viktig del av det arbetet. Vissa fritidslärare menade att trygghet och gemenskap i gruppen är en viktig faktor i det arbetet. Andra fritidslärare påpekade att det krävs regler, struktur, rutiner och ramar för att veta vad som gäller på fritidshemmet. Dessa bör skapas med hjälp av barnen för att de ska känna sig involverade.
8
Axelsson, Ida, and Josefine Krüger. "Förskollärares arbete för att möjliggöra barns inkludering i den fria leken : En kvalitativ intervjustudie om inkluderingsarbete i förskolan." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-91215.
Full textAbstract:
Studiens syfte är att utifrån ett didaktiskt perspektiv synliggöra förskollärares förhållningssätt till barn som utesluts och hur de arbetar för att inkludera alla barn i den fria leken. För att belysa hur förskollärarna arbetar har ett didaktiskt perspektiv och ett sociokulturellt perspektiv använts i analysen av resultatet. Utifrån det sociokulturella perspektivet har empirin analyserats med hjälp av begreppen den proximala utvecklingszonen och scaffolding. Studien har utgått från en kvalitativ ansats där semistrukturerade intervjuer med fyra förskollärare har genomförts. Intervjuerna genomfördes individuellt med förskollärarna för att få deras egen uppfattning om ämnet i fråga. Resultatet visar att förskollärare aktivt arbetar för att stötta barn som utesluts in i leken med andra barn. Förskollärarna förklarar olika tillträdesstrategier de upplever att barnen använder sig av för att ta sig in i lek, där de anser att vissa fungerar bättre än andra. Stöttningen som förskollärarna ger grundas i de tillträdesstrategier barnen använder sig av när de utesluts, där vissa barn utifrån vald strategi kan behöva mer stöttning än andra. Exempel på stöttning som nämns är att antingen stötta barnen att utföra strategin på ett annat sätt eller att testa en alternativ strategi. Resultatet visade att uteslutning främst sker när pedagogerna inte är närvarande där barnen är, när pedagogerna inte är där barnen är kan de inte heller ge den stöttning som barnen behöver för att komma in i lek.
9
Ståhl, Rebecca. "Flerspråkighet & språkutveckling under barnens första levnadsår." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-30252.
Full textAbstract:
Examensarbetet Flerspråkighet & språkutveckling i barnens första levnadsår är skrivet av Rebecca Ståhl. Jag går sjätte terminen på förskollärarutbildningen på Malmö Högskola. I min studie har en undersökning om hur pedagogerna från två olika förskolor i södra Skåne arbetar med barns flerspråkighet och språkutveckling utifrån ett sociokulturellt perspektiv gjorts. Syftet är att studera pedagogernas syn på språkets betydelse och hur de arbetar med det i sina verksamheter. Även vad de har för resurser att tillgå. Det är den kvalitativa undersökningsmetoden som används i studien. Det empiriska materialet grundar sig på sex intervjuer, tre på varje förskola. Fokus är inriktat på deras språkarbete. Genom intervjuerna har mina frågeställningar besvarats kring ämnet språk i förskolan: Vilken syn har pedagogerna kring språket i förskolan?Hur arbetar pedagogerna med barnets språk i den dagliga verksamheten?Vad finns det för resurser att tillgå i verksamheterna? Resultatet i min studie visar att pedagogerna på de olika förskolorna arbetar ungefär med samma hjälpmedel för att tillfredsställa barnets språkutveckling. Språknivån på den mångkulturella förskolan är lägre än på förskolan med nästan bara barn med svenska som modersmål. Detta kräver att pedagogerna alltid är tydligare i sin kommunikation med barnen. Förskolorna har liknande resurser att tillgå. Samtliga pedagoger anser att barnet måste få stöd och vägledning. I denna studie presenteras det utifrån den proximala utvecklingszonen, vilket innebär att den vuxne ska vara en stöttepelare för barnet. Genom att ha ett vardagligt samtal får barnen en bra förutsättning för att utveckla sina språk. Det sociala samspelet mellan Barn-barn, vuxen-barn och vuxen-vuxen betyder mycket. Utgångpunkten för att barnet ska lära och utvecklas är trygghet.
10
Hansson, Elias, and Hanna Melin. "Vardagsspråk och skolspråk : En läromedelsanalys av språket i matematikböcker för årskurs 1-3." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-447772.
Full text