To see the other types of publications on this topic, follow the link: Proximala utvecklingszonen.
Dissertations / Theses on the topic 'Proximala utvecklingszonen'
Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles
Consult the top 50 dissertations / theses for your research on the topic 'Proximala utvecklingszonen.'
Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.
You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.
Browse dissertations / theses on a wide variety of disciplines and organise your bibliography correctly.
1
Bergfeldt, Barbro. "Barns bildskapande i den proximala utvecklingszonen : En interventionsstudie av bildskapande lärandeobjekt i förskoleklass." Thesis, Göteborgs universitet, Göteborg, Sweden, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-59399.
Full textAbstract:
Denna studie är gjord i förskoleklass inom ämnet bild för att generera kunskap om hur riktad bildundervisning kan påverka barns utveckling av färdighet förmåga och förståelse för bildskapande. Studien tar avstamp i Vygotskijs sociokulturella perspektiv och teori om den proximala utvecklingszonen (Vygotskij, 1998) och syftar till att problematisera en vanlig förekommande bild av att riktad undervisning i estetiska ämnen kan störa barns kreativa inre utveckling. Den metod som används i studien är inspirerad av interventionsstudiens upplägg. Interventionen bestod av de 26 målarstunder med riktad undervisning och handledning. I studien ingick 49 barn från två klasser. Interventionerna genomfördes i grupper om 10-13 barn per gång. Varje barn i klass A målade tillsammans med en undervisande pedagog sju gånger och klass B vid sex tillfällen. Empirin består av bilder från de 26 målarstunderna, utskrivna texter från fem av dessa tillfällen, samt en samtalsintervju med pedagogerna på skolan. Studiens resultat visar att en bildpedagog som bedriver riktad undervisning där nya tekniker och material presenteras, kan ha en betydande roll för att barns utveckling av färdigheter i att hantera nya tekniker inom bildskapandet. Studiens resultat visar också exempel på hur barn på olika sätt kan använda sina nya färdigheter för att utveckla sin egen och andras kreativitet.
2
Mortensen, Ann-Kristin, and Susanne Williamsson. "Pedagogers medvetenshet om barns lärandemiljö : En intervjustudie om barns lärande i förskolan." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap, PPI, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-8958.
Full textAbstract:
Abstract Ann-Kristin Mortensen & Susanne Williamsson Pedagogers medvetenhet om barns lärandemiljö. En intervjustudie om barns lärande i förskolan Teachers’ awareness of children’s learning environment. An interview study about teachers’ awareness of children’s learning environment. Antal sidor: 32 Vi undersökte i en kvalitativ intervjuundersökning vad pedagoger på två förskolor anser lärande är hos barn, samt hur de menar att de bemöter och utmanar barns lärande utifrån Vygotskijs proximala utvecklingszon. Undersökningen och litteraturens teorier gav kunskap i hur pedagogerna utmanar och bemöter barns lärande i förskolan. Detta gav underlag för analys och diskussion. Samtliga informanter var överens om att kommunikation borde vara en röd tråd i förskolans verksamhet och har en stor betydelse för barns lärande. Pedagogerna ville se och höra varje barn och utgå från deras tankar och funderingar enligt Vygotskijs proximala utvecklingszon. Informanterna ville ge barnen goda förutsättningar för en bra lärandemiljö. Pedagogerna var medvetna om att deras intentioner att följa läroplanen inte alltid fullföljdes. Vi är övertygade om att det är viktigt att pedagogerna får ny information och forskning kring barn i förskolan för att förstå och bli motiverade att genomföra ett bra pedagogiskt arbete.
3
Gard, Linnéa, and Joanna Heier. "Samspel och utvecklingsmöjligheter på syskonavdelningar : En kvalitativ observations- och intervjustudie." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-34684.
Full textAbstract:
Syftet med följande studie är att undersöka hur samspel och utvecklingsmöjligheter hos barn i olika åldrar ser ut på två förskolor med syskonavdelningar. Vår studie är kvalitativ och vi använder oss av intervjuer och observationer för att samla in data som är relevant för studien. Resultatet visar på att pedagogerna ser stora utvecklingsmöjligheter och väl fungerande samspel på syskonavdelningar samt att barnen umgås i blandade åldrar. Syskon och barn i blandade åldrar är hjälpsamma vid all utveckling, även vid inlärning av språk. Vår slutsats är att erfarenhetsutbytet på syskonavdelningarna är stort och att syskonavdelning är en form som är positiv för utveckling och samspel för många barn.
4
Enarsson, Helena, and Susanne Claesson. "”Jag tyckte att det var roligt i skolan, tills det blev för svårt” : Intervjuer med tolv elever om deras upplevelser av sin skolgång i både grundskolan och grundsärskolan." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-35562.
Full textAbstract:
Syftet med studien var att belysa elevers upplevelser av att gått i både grundskolan och grundsärskolan. Vi ville undersöka hur informanternas /elevernas beskrev sina erfarenheter utifrån de båda skolformerna samt hur de värderade sina erfarenheter. Studien är baserad på 12 kvalitativa intervjuer med elever som först gått i grundskolan och som senare blivit inskrivna och mottagna i grundsärskolan. Genom intervjuerna har vi fått ta del av informanternas upplevelser, erfarenheter och värderande beskrivningar. Resultatet, som analyserades bland annat utifrån Vygotskys teori om den proximala utvecklingszonen, visade att informanterna överlag hade en positiv upplevelse av sin skolgång i de båda skolformerna, men att känslan för grundsärskolan är mer positiv. Informanterna beskrev sin skolgång i grundsärskolan som mycket utvecklande, stimulerande och med lärare som hade god kunskap och som kunde ge tid, förutsättningar och stöttning utifrån behoven. Informanterna beskrev sin tid i grundskolan som positiv till en början, men ju äldre informanterna blev desto mer negativt förändrades deras beskrivning av skolgången i grundskolan. Känslorna i förhållande till grundskolan beskrevs i termer av misslyckande, stress och otillräcklighet medan upplevelserna beskrevs i termer av bristande stöd och bristande förståelse för deras svårigheter. I studien analyserades och diskuterades uppkomsten av dessa känslor och upplevelser i grundskolan och grundsärskolan dels i förhållande till olika lärandemiljöer, dels i förhållande till bemötandet och sociala relationer. Sammanfattningsvis visade studien att även om informanterna upplevt sin skolgång som övervägande positiv så gav, utifrån informanternas upplevelser, grundsärskolans pedagogik och förhållningssätt bättre förutsättningar för lärande och välmående.
5
Bentahar, Sofia, and Maria Paschalidou. "Flerspråkighet som norm : En studie om pedagogers synsätt på flerspråkighet i förskolan." Thesis, Södertörns högskola, Lärarutbildningen, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-30386.
Full textAbstract:
The aim of our study is to examine preschool teachers' attitudes to multilingualism in preschool, especially in relation to the preschool's internal environment. Our study is based on the socio-cultural perspective and consists of six interviews with pedagogues and observations at two preschools in different parts of Stockholm. We are certain of that our study is important for pedagogues, since a high proportion of children in Swedish preschools are multilingual. A high level of awareness and recurrent work to promote children’s multilingualism has tremendous importance for children's language development. The result of our study demonstrates that multilingualism is the norm in the preschools. Based on the interviews, we have seen that pedagogues are aware of the fact that both the children's home language and the Swedish language are equally important for children's language development. For children to develop good language skills in the Swedish language, it is important that the mother language is promoted and is a point of departure in preschool activities. Pedagogues, who constantly communicate with children, contribute to children's language development. Children must be offered ample opportunity for language use and interaction in different contexts. The study demonstrates that pedagogues consciously work with multilingualism, aiming for creating a language stimulating internal environment that encourages kids to play, learn and develop their language skills. Similar to a majority of pedagogues, we are certain that play has an important role for children's language development; because play is something pleasurable that often comes naturally and it is very important for children.
6
Andersson, Gunnar, and Camilla Eliasson. "Lär på plats : En fallstudie kring Arbetsplatsförlagt Lärande." Thesis, Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT), 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-23719.
Full textAbstract:
Syftet med vår uppsats är att undersöka hur arbetsförlagt lärande, APL fungerar på ett företagsom tar emotelever från ett yrkesinriktat gymnasieprogram.Vi har gjort en fallstudie kring detta företag och genomfört intervjuer med tre elever som varit på detta företag på sin praktik, APL. Vi har även intervjuat två personer på företaget, samt den lärare som på gymnasieskolan är den ansvarige för APL och har kontakt med företaget.Genom vår undersökning har vi stärkts i uppfattningen att de teorier vi valt att se undersökningen genom, det sociokulturella och det entreprenöriella perspektivet, som också förespråkas av Skolverket och genomsyrar den svenska skolan idag, är relevanta. Verklighetskontakten med det kommande yrket är ytterst viktigt, det är alla parter eniga om. De intervjuade eleverna bekräftar också att de blir motiverade och upplever att de lär sig yrkespraxisen och den tysta kunskapen i yrket lättare på plats. Det som är svårt att förmedla inom skolans ramar. Även det som sker runt yrkesutövandet i sig är viktigt för eleverna att ta del av, det sociala sammanhanget på arbetsplatsen och vuxenkontakten får dem att växa på flera sätt.Det vi speciellt uppmärksammat och kommit fram till som en viktig faktor på den arbetsplatsförlagda praktiken är handledarens roll. Dennes engagemang är det allra viktigaste, men också att handleda eleven på ett för eleven utvecklande och lärande sätt. Att kombinera utövandet med reflektion över utövandet förespråkas.Den insats vi som yrkeslärare kommer göra nu,för att ytterligare stärka samarbetet mellan skolan och de företagen som tar emot våra elever,är att utveckla och,där det inte finns, arrangera handledarutbildning.Detbidrar till en ökad kunskap ute på plats för att i sin tur öka lärandet hos eleverna. Detta för dessutomockså med sig att eleverna till högre grad matchar branschens krav och förväntningar på nyutexaminerade medarbetare
7
Suskic, Amer. "Var går gränsen egentligen? : - En studie om mobbningsförebyggande arbete i fritidshem." Thesis, Högskolan för lärande och kommunikation, Högskolan i Jönköping, Fritidshemspedagogisk forskning, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-31667.
Full textAbstract:
Antal sidor: 37 Syftet med studien är att skapa kunskap om hur fritidslärare beskriver det förebyggande arbetet mot mobbning i sina respektive verksamheter. Frågeställningarna är – Var går gränsen mellan kränkande handlingarna och skoj, enligt fritidslärarna? Hur beskriver fritidslärarna det förebyggande arbetet mot mobbning på fritidshemmen? Det sociokulturella perspektivet genomsyrar den kvalitativa studie där fokusgrupper hölls för datakonstruktion. Resultatet visar att fritidslärarna hade liknande syn på vad mobbning innebär. De var medvetna om att varje fritidslärare har olika gränser och att de reagerar olika beroende på situation. Fritidslärarna beskrev även svårigheten att uppmärksamma när barnen skojar eller mobbas eftersom det inte syns på ytan hos vissa barn. Detta gör det svårare för fritidslärarna att dra en gräns. Vid det förebyggande arbetet mot mobbning var relationsskapande mellan barn, vuxna och vårdnadshavare en viktig del av det arbetet. Vissa fritidslärare menade att trygghet och gemenskap i gruppen är en viktig faktor i det arbetet. Andra fritidslärare påpekade att det krävs regler, struktur, rutiner och ramar för att veta vad som gäller på fritidshemmet. Dessa bör skapas med hjälp av barnen för att de ska känna sig involverade.
8
Axelsson, Ida, and Josefine Krüger. "Förskollärares arbete för att möjliggöra barns inkludering i den fria leken : En kvalitativ intervjustudie om inkluderingsarbete i förskolan." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-91215.
Full textAbstract:
Studiens syfte är att utifrån ett didaktiskt perspektiv synliggöra förskollärares förhållningssätt till barn som utesluts och hur de arbetar för att inkludera alla barn i den fria leken. För att belysa hur förskollärarna arbetar har ett didaktiskt perspektiv och ett sociokulturellt perspektiv använts i analysen av resultatet. Utifrån det sociokulturella perspektivet har empirin analyserats med hjälp av begreppen den proximala utvecklingszonen och scaffolding. Studien har utgått från en kvalitativ ansats där semistrukturerade intervjuer med fyra förskollärare har genomförts. Intervjuerna genomfördes individuellt med förskollärarna för att få deras egen uppfattning om ämnet i fråga. Resultatet visar att förskollärare aktivt arbetar för att stötta barn som utesluts in i leken med andra barn. Förskollärarna förklarar olika tillträdesstrategier de upplever att barnen använder sig av för att ta sig in i lek, där de anser att vissa fungerar bättre än andra. Stöttningen som förskollärarna ger grundas i de tillträdesstrategier barnen använder sig av när de utesluts, där vissa barn utifrån vald strategi kan behöva mer stöttning än andra. Exempel på stöttning som nämns är att antingen stötta barnen att utföra strategin på ett annat sätt eller att testa en alternativ strategi. Resultatet visade att uteslutning främst sker när pedagogerna inte är närvarande där barnen är, när pedagogerna inte är där barnen är kan de inte heller ge den stöttning som barnen behöver för att komma in i lek.
9
Ståhl, Rebecca. "Flerspråkighet & språkutveckling under barnens första levnadsår." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-30252.
Full textAbstract:
Examensarbetet Flerspråkighet & språkutveckling i barnens första levnadsår är skrivet av Rebecca Ståhl. Jag går sjätte terminen på förskollärarutbildningen på Malmö Högskola. I min studie har en undersökning om hur pedagogerna från två olika förskolor i södra Skåne arbetar med barns flerspråkighet och språkutveckling utifrån ett sociokulturellt perspektiv gjorts. Syftet är att studera pedagogernas syn på språkets betydelse och hur de arbetar med det i sina verksamheter. Även vad de har för resurser att tillgå. Det är den kvalitativa undersökningsmetoden som används i studien. Det empiriska materialet grundar sig på sex intervjuer, tre på varje förskola. Fokus är inriktat på deras språkarbete. Genom intervjuerna har mina frågeställningar besvarats kring ämnet språk i förskolan: Vilken syn har pedagogerna kring språket i förskolan?Hur arbetar pedagogerna med barnets språk i den dagliga verksamheten?Vad finns det för resurser att tillgå i verksamheterna? Resultatet i min studie visar att pedagogerna på de olika förskolorna arbetar ungefär med samma hjälpmedel för att tillfredsställa barnets språkutveckling. Språknivån på den mångkulturella förskolan är lägre än på förskolan med nästan bara barn med svenska som modersmål. Detta kräver att pedagogerna alltid är tydligare i sin kommunikation med barnen. Förskolorna har liknande resurser att tillgå. Samtliga pedagoger anser att barnet måste få stöd och vägledning. I denna studie presenteras det utifrån den proximala utvecklingszonen, vilket innebär att den vuxne ska vara en stöttepelare för barnet. Genom att ha ett vardagligt samtal får barnen en bra förutsättning för att utveckla sina språk. Det sociala samspelet mellan Barn-barn, vuxen-barn och vuxen-vuxen betyder mycket. Utgångpunkten för att barnet ska lära och utvecklas är trygghet.
10
Hansson, Elias, and Hanna Melin. "Vardagsspråk och skolspråk : En läromedelsanalys av språket i matematikböcker för årskurs 1-3." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-447772.
Full text
11
Krcic, Dejla, and Milica Peric. "Hur skulle myran må? - En intervjustudie om hur djur framställs och används i utbildningssyfte." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-29050.
Full textAbstract:
Studien utgår ifrån en kvalitativ metod och har ett sociokulturellt- och läroplansteoretiskt perspektiv för att undersöka hur djur framställs i förskolan samt hur de kan användas som pedagogisk resurs. Studien är baserad på enskilda intervjuer med fyra förskollärare. Till studien bidrar förskollärare med information med egna erfarenheter, arbetssätt och förhållningssätt som vidare analyseras med hjälp av teoretiska begrepp inom läroplansteori och det sociokulturella perspektivet. Resultatet av studien påvisar att djur är en stor del av förskoleverksamheten och att djur används flitigt vardagligen genom lek för att bland annat utveckla empati hos barn. I uppsatsens diskussionskapitel diskuteras studiens resultat i relation till den tidigare forskningen nämnd under studiens fjärde kapitel. Uppsatsens sista kapitel ger förslag på fortsatt forskning inom ämnet av djurstudier.
12
Huss, Oskar, and Joel Fast. "Ökad kunskapsinhämtning eller ökade kunskapsklyftor? : En studie om elev- och nivåindelning inom idrott och hälsa." Thesis, Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:gih:diva-4496.
Full textAbstract:
Syfte och frågeställningar Genom föreliggande självständiga arbete ämnar vi redogöra för fem idrottslärares syn på elevindelning och nivåindelning. Studien är inriktad mot hur idrottslärare på fem gymnasie- och högstadieskolor i Stockholmsregionen resonerar kring detta i undervisningen. • Utifrån vilka premisser arbetar berörda idrottslärare med elevindelning inom den befintliga klassen som undervisningen avser? • Hur resonerar de berörda idrottslärarna kring elevindelning och dess konsekvenser för lärandet? • Hur ser berörda idrottslärare på elevindelning baserad på färdighetsnivå? Metod Genom ett bekvämlighetsurval genomfördes semi-strukturerade intervjuer med fem idrottslärare i Stockholmsregionen. Intervjufrågorna var av öppen karaktär för att få så uttömmande och fördjupade svar som möjligt. Därefter transkriberades intervjuerna varpå en innehållsanalys gjordes på det nedskrivna datamaterialet. Innehållsanalysen ledde till skapandet av det kodningsschema resultatet grundades på. Resultaten analyserades med hjälp av studiens teoretiska ramverk, Vygotskijs sociokulturella lärandeperspektiv. Resultat Det framkommer i resultatet att elevindelningar är vanligt förekommande för de berörda idrottslärarna. Både lektionsinnehållet och klassammansättningen är premisser de arbetar efter för att dela in klassen i mindre grupper. Dessa indelningar motiveras ofta med hjälp av de fördelar de har för flytet i lektionen och för tryggheten en mindre grupp har för enskilda individer. Majoriteten av de berörda idrottslärarna har en negativ inställning till nivåindelning som indelningsmetod. Trots detta kan samtliga lärare se fördelar med denna elevindelningsform och dessutom påvisar resultatet att samtliga lärare använder sig av densamma. Slutsats Studiens resultat är i enlighet med tidigare forskning – det framkommer både för- och nackdelar med nivåindelning. Den tros framförallt gynna de svagpresterande eleverna då studienivån anpassas samtidigt som högpresterande elever inte hindras. Resultatet påvisar således en konflikt mellan de berörda lärarnas resonemang kring deras inställning till nivåindelning och hur de faktiskt använder sig av denna indelningsform. Elevindelningar generellt anses ha stor effekt på lärandet då flytet i lektionen gynnas samt att elevernas inlärningsmöjligheter ökar då tryggheten främjas. Dessutom anser flertalet lärare i studien att det finns fördelar med heterogena klasser då högpresterande elever kan fungera som draghjälp för lågpresterande elever, vilket är i linje med Vygotskijs sociokulturella lärandeteori.
13
Schelin, Eva. "Specialpedagogisk Handledning." Thesis, Högskolan för lärande och kommunikation, Högskolan i Jönköping, HLK, Sektionen för lärarvetenskap, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-15412.
Full text
14
Sjöström, Cecilia, and Linnea Forslund. "”I skapande så sker det någonting i oss allihop…” : en studie om pedagogers syn på estetiska lärprocesser i förskolan." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-185437.
Full textAbstract:
Förskolans läroplan säger att varje barn ska få möjlighet att utveckla sin förmåga till skapande. Förskolan ska ge barnen en möjlighet till att utforska, reflektera och att beskriva sin omvärld med hjälp av olika estetiska uttrycksformer. Syftet med denna studie är att fördjupa kunskapen kring pedagogers syn på skapande samt hur de arbetar med detta. Studien bygger på kvalitativa intervjuer med åtta individer som alla arbetar inom förskolans verksamhet. Teoretiskt bygger studien på det sociokulturella perspektivet samt Vygotskij’s teori den ”proximala utvecklingszonen”. Studien synliggör hur pedagoger arbetar med skapande, samt hur det skiljer sig beroende på om skapandet sker inomhus eller utomhus. Av studien så framkom att alla respondenter ser på skapandet som en viktig och central del i barnens utveckling och lärande. Respondenterna såg dock svårigheter i att arbeta med skapande utomhus, de flesta påpekade även tidsbrist och stora barngrupper som ytterligare svårigheter inom skapanderarbetet. Något som framkom var även att förskolans miljö, material samt pedagogernas förhållningssätt och förkunskaper påverkade skapandearbetet i förskolan.
15
Bergkvist, Mathilda, and Vanessa Kirlic. "Tre fält för interaktioner : En observationsstudie med fokus på ledarskapande i undervisningsgrupper inom högre utbildning." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-392177.
Full textAbstract:
ABSTRACT The purpose of this study was to investigate leadership creation in group interactions in higher education. The study is based on three issues: “What does leadership creation show during lectures, seminars and group work?”, “Which strengths with leadership creation are made visible in group interactions in the three types of teaching?” and “What weaknesses with leadership creation are made visible in group interactions in the three types of teaching?”. The previous research based on scientific articles highlights themes such as group work and group leaders. The sociocultural perspective and its concepts of mediation, communication and the zone of proximal development were applied in the study's analysis, based on Lev S. Vygotsky and Roger Säljö. The empirical material was collected using the observation method, a pilot and 6 observations were performed. The study's results showed that leadership creation is made visible through the mediation of artifacts, different types of communication within group interactions, where a formal leader or an informal leader in the group applies these tools as tactics to create and maintain their role in the group. Strengths with leadership creation were that the group would work together and perform the tasks that were intended in the teaching. The weaknesses that turned out were conflicts in the groups because there were no leadership roles in the group or that the leadership role was not sufficiently strong. The societal and scientific relevance is presented through various newspaper articles and the discussion of scientific articles on leadership within the educational system.
16
Jansson, Mattias, and Rova Ludwig Lundström. "Feedback och Reflektion : En observationsstudie om idrott och hälsa lärares användande av feedback och reflektion i idrott och hälsaundervisningen." Thesis, Umeå universitet, Pedagogiska institutionen, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-133414.
Full textAbstract:
I och med att den nya läroplanen för gymnasieskolan togs i bruk år 2011 har det blivit större fokus på att tydliggöra kunskapsobjekten där ämnet idrott och hälsa ska erbjuda kunskaper om såväl som i och genom undervisningen. Undervisningen ska därmed syfta till en ökad medvetenhet och djupare förståelse i ämnet. Som en konsekvens av detta har det sedan Gy11 blivit större fokus på reflektion i undervisningen. Mot denna bakgrund är syftet med denna studie att undersöka hur lärare stimulerar till reflektion bland eleverna, och hur lärarna använder sig utav olika typer av feedback för att främja reflektion hos eleverna. Observationsstudier användes där tre lärare observerades under totalt 14 lektioner. Under observationerna framkom det med tydlighet att de reflekterande momenten inte ägde rum så ofta. Vid några av lektionerna visar studien att reflektion iscensatt av läraren inte alls var förekommande eller mycket sparsamt. De gånger stimulans till reflektion skedde så visade det sig oftast vara i samband med neutrala yttranden från läraren till eleverna. Sammanfattningsvis indikerar studien att den aktivitetsdiskurs som dominerar undervisningen verkar begränsa lärares möjligheter att skapa ett reflekterande förhållningssätt i ämnet.
17
Nordblad, Elin. "Uttrycksformer som stöd för att utveckla begreppsförståelse : En studie om hur elevers möten med olika uttrycksformer skapar erfarenheter som möjliggör utvecklande av begreppsförståelsen i den marknadsdominerande läroboken för F-3." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för naturvetenskap och teknik, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-86143.
Full textAbstract:
Eftersom läroboken har en dominerande roll i den svenska matematikundervisning är det av vikt att läroböckernas innehåll är av god kvalitet och arbetar mot de mål som skolans styrdokument strävar mot. Begreppsförståelsen kan förstås som grunden i det matematiska tänkandet. Denna förmåga utvecklas i takt med att eleven får nya erfarenheter och kunskaper kring matematiska problem i olika sammanhang. Ett möte med uttrycksformer av stor variation skapar erfarenheter och hjälper eleven utveckla sin begreppsförmåga. Syftet med denna studie är att få en förståelse för vilka uttrycksformer eleven får möta i det marknadsdominerande läromedlet för grundskolans lägre åldrar samt hur eleven får möjlighet att använda uttrycksformerna som ett verktyg i utvecklandet av begreppsförmågan. Resultatet av studien visar att eleverna får få tillfällen att möta olika uttrycksformer och lära sig använda dem som ett stöd för att utveckla sin begreppsförståelse i matematik. Studien belyser även vikten av elevers kunskap att översätta uttrycksformer till en annan uttrycksform för att erhålla en bredare förståelse för begreppens betydelse.Since the textbook has a dominant role in Swedish mathematics education, it is important that content is in good quality and works towards the goal of Swedish education. Conceptual understanding can be understood as the basis of mathematical thinking and develops as the student gains new experiences and knowledge of mathematical problems in different contexts. A meeting with a variety of representations can create new experiences and help the student develop a god conceptual understanding. The purpose of this study is to understand what forms of representations the pupils may encounter in the market-dominant textbook for the elementary school. As well the possibility the students have using representation as a tool to create conceptual understanding. The results of the study show that the students are given few opportunities to meet a variation of representations and learn how to use them as a support to gain the conceptual understanding. The study also highlights the importance of students’ ability to translate representations to gain a broader conceptual understanding.
18
Holst, Elisabet, and Jennie Weiderup. "På väg mot formativ bedömning : En kvalitativ studie av sju pedagogers tankar och arbetssätt i särskolan." Thesis, Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-19607.
Full textAbstract:
The main purpose of this study is to examine how teachers in special needs school work with formative assessment. We have used a qualitative approach and conducted interviews to get answers to our questions. Our aim is also to examine teachers´ experience of how the five key strategies, defined by Black and Wiliam (2009) in formative assessment, are being practiced with students with learning and intellectual disabilities.The results showed that deeper knowledge, interest and implementation of formative assessment vary between teachers and schools. It also showed that teachers more extensively worked with goal clarification by curriculum or other control document with good results. The teachers also experience good outcome in providing feedback to the students. Most difficulties were experienced in the students´ own learning process such as self- assessing and regulating their own learning. Difficulties were also found in using students as a resource to each other in the learning process.Teachers in the study note that students´ ability to communicate affect their interaction with other students and their ability to show knowledge. The ability to communicate also affects the teachers´ possibilities to assess the students´ learning. This complicates the implementation of formative assessment. A general success factor, and maybe to some extent a necessity, shown in the study is the importance of good relations between teacher and student to promote learning.Huvudsyftet med denna uppsats är att undersöka hur lärare arbetar med formativ bedömning. Vi har gjort en kvalitativ studie och gjort semistrukturerade intervjuer för att få svar på våra frågor. Syftet är också att undersöka pedagogernas erfarenheter kring arbetssätt som implementerar de fem nyckelstrategierna, definierade av Black och Wiliam (2009) i särskolan och vilka möjligheter och hinder det för med sig.Resultatet visade att djupare kunskap, intresse och implementering av formativ bedömning varierade mellan pedagoger och skolor. Det visade också att pedagoger mer frekvent arbetar med förtydligande av mål i läroplanen och andra styrdokument med goda resultat. Pedagogerna erfor också bra erfarenheter av att arbeta med feedback. De största svårigheterna upplevde pedagogerna i arbetssätt som handlade om självbedömning och att få eleverna att äga sitt lärande. De upplevde också svårigheter i arbetssätt som handlar om kamratrespons.Pedagoger i studien framhävde elevers förmåga att kommunicera som ett hinder både i interaktionen med andra elever och som en svårighet att visa sin kunskap. Förmågan att kommunicera påverkar också pedagogernas möjligheter att bedöma elevernas lärprocess. Dessa hinder komplicerar implementeringen av formativ bedömning i särskolan. Studien visade på att en bra relation mellan pedagog och elev är en förutsättning och nödvändighet för lärande.
19
Steinwall, Lina, and Elinn Åkerlund. "Språk- och kommunikationsutvecklingi förskolan : Med fokus på Tecken som Alternativ och Kompletterande Kommunikation." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-155343.
Full textAbstract:
För att idag kunna känna en delaktighet i samhället behöver varje människa kunna samspela. Detta samspel bygger på kommunikation med varandra. Det finns personer som har svårt för att kommunicera då det kan finnas ett språk och/eller en kommunikationsbarriär. För att komma över den här barriären kan man använda sig av stödtecken. I Sveriges förskolor arbetas det ibland med tecken som hjälpmedel. Denna teckenanvändning kallas för TAKK (Tecken som Alternativ och Kompletterande Kommunikation). Vårt syfte med rapporten var att ta reda på hur förskolor arbetar med tecken. Hur ofta de används, vad pedagogerna ser för utmaningar och möjligheter med det och om de anser att det kan vara till stöd för barnen i deras språk- och kommunikationsutveckling och i så fall på vilket sätt. För att få fram ett resultat utifrån detta syfte intervjuades sex stycken pedagoger i norra delen av Sverige. När vi analyserade intervjuerna gjorde vi en transkribering av vårt insamlade material. Därefter använde vi oss av fenomenografisk analysmetod. Detta kommer vi beskriva mer ingående i metodavsnittet. I resultatet framgick det att tecken endast användes i enstaka situationer men att pedagogerna skulle vilja arbeta mer med det. Pedagogerna såg många möjligheter med att använda TAKK och de menade bland annat att det kunde gynna barnens språkutveckling på olika sätt. Det fanns även utmaningar med TAKK som till exempel kunde vara att pedagogerna inte hade någon eller otillräckligt med utbildning inom TAKK vilket vi tolkar kan vara en nackdel. I rapporten kommer TAKK, tecken och tecken som stöd användas som synonymer.
20
Fridolfsson, Annika. "Här flödar kreativiteten? : En kvalitativ studie om kreativitet i högstadiets musikundervisning." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-180718.
Full textAbstract:
Musik har i alla tider berört människor, musik antingen förenar människor eller leder till livliga diskussioner kring genrer och lyrikens innehåll. Musik har funnits i den svenska skolan sedan 1842 och har sedan länge en naturlig plats i vårt skolsystem. Syftet med studien är att undersöka vad som kan göra låtskrivandet lustfyllt och lärorikt och vad som kan inverka på den musikaliska kreativiteten och för att söka kunskap och samla empiri till min studie, används kvalitativa metoder såsom klassrumsobservationer samt 2 strukturerade fokusgruppsintervjuer. Den teori som applicerats på studien är det Vygotskijs proximala utvecklingszon och Graham Wallas fyra processfaser. Övergripande för studien är det sociokulturella perspektivet. Resultatet presenteras utifrån studiens forskningsfrågor, där resultatet på första frågan bygger på data från observationerna och andra frågan från observationerna samt fokusgruppsintervjuerna och slutligen fråga tre från fokusgruppsintervjuerna. En tematisk innehållsanalys visar att mätbarheten, bristande tid, samt skolarbete under fritiden leder till bristande kreativitet i skolan. Mätningar visar att stress ökar i mellan- och högstadiet runt om i landet. Det sägs att lite stress är bra, men förmycket stress kan få en rad negativa följder som bristande motivation och inspiration till lärandet. Som förslag på vidare forskning behövs det undersökas om lärarens arbetssätt, som struktur och planering kan hjälpa till att minska stressen som ökar bland unga i skolan. Vidare undersöka vilken studieteknik som hjälper eleverna att bli kreativa i skolan, så att de inte behöver arbeta med skoluppgifter utanför skolan.
21
Holmström, Rebecka, and Ulrika Hultemar. ""Det är svårt att definiera begreppet" : En studie om införandet av undervisningsbegreppet i förskolan." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-46763.
Full textAbstract:
Syftet med denna studie var att undersöka vad undervisning i förskolan innebär för förskolepersonal samt hur de beskriver sitt arbete med undervisning. Detta då det i juli 2019 kom en ny läroplan för förskolan där utbildning har förstärkts samt att begreppet undervisning införts. Studien har utgått ifrån ett sociokulturellt perspektiv och genomfördes med en kvalitativ forskningsansats och semistrukturerade intervjuer. En tematisk analys genomfördes utifrån resultatet och de teman som identifierades var målstyrda processer, kommunikation och samspel samt organisatorisk och social arbetsmiljö. Resultatet visade att undervisning handlar om att syften och mål definierats i förväg och att kommunikativa processer utgör en viktig del i arbetet samt att den organisatoriska och sociala arbetsmiljön påverkar undervisningen. Slutsatsen är att undervisning i förskolan är medvetna tankar som bidrar till att förskolepersonalen har ett komplext arbete där olika metoder kan användas mot samma syfte och att organisatoriska och sociala faktorer påverkar undervisningen i praktiken.
22
Zina, Sendi, and Kianfar Amanda. "Flerspråkighet i svenskundervisningen i årskurs 4–6." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-48677.
Full textAbstract:
Syftet med denna studie var att undersöka vilka resurser, arbetsmetoder och material som mellanstadielärare nyttjar i svenskundervisningen för att främja flerspråkiga elevers språkutveckling. Studien utgick från ett sociokulturellt perspektiv där allt lärande sker i interaktion med andra och omvärlden. Semistrukturerade intervjuer användes för att samla kvalitativa data. Fem lärare från olika grundskolor medverkade i studien och intervjuades via FaceTime och Skype. Resultatet visade att lärarna använde sig av olika arbetsmetoder som utgick från att arbeta i sociala interaktioner för att eleverna ska lära sig från läraren och andra elever. De arbetade även med begreppsdefinitioner och repetition för att hjälpa eleverna förstå och utveckla sitt ordförråd. Materialet som nyttjades i lärarnas klassrum var visualisering och digitala verktyg. Alla skolor hade tillgång till modersmål, studiehandledning och SVA- undervisning. Ingen skola hade ett samarbete med modersmålsläraren trots att de trodde att det hade gynnat flerspråkiga elevers språk- och kunskapsinlärning. En skola erbjöd även läxhjälp. Slutligen visade resultatet att lärarna som medverkade i denna studie hade relativt bra kännedom om tidigare forskning, eftersom de använde arbetsmetoder, material och resurser som forskare skriver är språkutvecklande.
23
Croes, Tamara. "Aktivt deltagande i undervisning i genetik." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-34480.
Full textAbstract:
Studien har som syfte att hitta beprövade och fungerande metoder för att höja aktivt deltagande i undervisning i genetik på gymnasieskolan. Aktivt deltagande ses av många forskare som en förutsättning för att lära sig någonting. Studien består av enkäter för gymnasieelever i biologi och personliga intervjuer med biologilärare och andra professionella personer inom undervisning. Studien grundar sig i det sociokulturella perspektivet, som baserar sig på Vygotskijs teori att allt lärande sker i sociala sammanhang, samt på Dewey’s “learning by doing”. Resultatet stämmer väl överens med tidigare forskning. Metoderna som både elever och pedagogerna uppskattade mest var att relatera undervisningen till elevernas egna erfarenheter, till aktuella situationer (såsom coronavirus), att utveckla bra personliga relationer till elever, och att variera undervisningen. Vad som också verkar fungera relativt bra är EPA (Enstaka, Par, Alla) och självständig forskning. Eleverna hade inte alltid samma uppfattning som pedagoger över vad som motiverade dem, till exempel om vikten av att aktiviteter är relaterade till deras egna erfarenheter och intressen, och det kan vara värt att undersöka vidare i framtida forskning. Studien avslutas med en antal rekommendationer till lärare, av vilka de flesta är användbara även i annan undervisning än just i genetik.
24
Andersson, Elisabeth, and Lovisa Karlsson. "Flerspråkighet och identitet : en intervjustudie om förskollärares arbete med flerspråkighet i förskolan." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för utbildningsvetenskap, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-23370.
Full textAbstract:
Idag finns många barn på våra förskolor som är flerspråkiga och enligt läroplanen för förskolan ska barnen främjas i sin modersmålsutveckling liksom i utvecklingen av det svenska språket (Skolverket, 2016). Dessutom hör språk och identitetsutveckling ihop (a.a.). Syftet med denna intervjustudie är således att undersöka hur förskollärare resonerar kring sitt arbete med flerspråkighet, vilka metoder de använder och vad de anser om flerspråkighet relaterat till identitetsutveckling. Fyra intervjuer har genomförts med fyra förskollärare i fyra olika förskolor. Förskolorna valdes utifrån stort antal flerspråkiga barn och/eller lång erfarenhet av arbete med flerspråkiga barn. Denna studie är utförd utifrån ett sociokulturellt perspektiv. Detta eftersom vi utgår från att lärande och utveckling sker i sociala och kulturella möten med olika människor, vilket också är något som Vygotskij menar. Materialet samlades in med hjälp av ljudupptagning och skrevs sedan ut. Därefter analyserades materialet och delades upp i kategorier utifrån den didaktiska frågan Hur, Vygotskijs, teorier om den proximala utvecklingszonen och den mer kompetente andre och utifrån Dahlberg, Moss och Pence teorier om mångfaldiga identiteter. Tre kategorier formades på så vis; Metoder, Mer kompetenta personer och Identitet relaterat till flerspråkighet. Resultatet visade att förskollärarna använde metoder som samtal, sång, läsning, tecken som stöd och olika material som till exempel böcker, bildscheman, lärplattor och datorer. Förskollärarna använde sig även av mer kompetenta andra såsom vårdnadshavare och barn med andra språk för att främja flerspråkigheten. En osäkerhet kring hur förskollärarna kunde främja flerspråkigheten på grund av bland annat egna begränsade språkkunskaper kunde dock urskiljas. Förskollärarnas beskrivningar visade hur viktigt det är för den flerspråkiga utvecklingen att barn får befinna sig i den proximala utvecklingszonen och där utvecklas tillsammans med andra personer som är mer kompetenta inom området. Identitetsutvecklingen konstaterades ha en stark förbindelse med språket där förskollärarna även kopplade in kulturen som en del av det hela; flera språk ger barn fler möjligheter till mångfaldiga identiteter.
25
Abazi, Adelina, and Caroline Uggla. "Läraren i praktiken : En studie om lärares förmåga att inspirera och medvetandegöra elevers inlärning, samt omforma sina akademiska ämneskunskaper." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-27807.
Full textAbstract:
Denna uppsats, Läraren och den praktiska verkligheten, handlar om hur lärare gör för att omforma sina ämneskunskaper till ämnesdidaktiska, vilka metoder de använder i undervisningen för att medvetandegöra elevernas inlärning, samt hur lärarna gör för att utmana och inspirera elevernas lärande och kunskapsutveckling. Teorierna som använts i studien är läranderum, proximala utvecklingszonen, autonomous learning, learning to learn och pedagogical content knowledge, vilka även ligger till grund för den analyserande delen. Resultaten i studien visar att en fungerande gruppdynamik är avgörande för en god arbetsmiljö, en ständig dialog utifrån elevens perspektiv bör föras för att skapa medvetenhet hos eleven gällande lärprocessen. Utveckling av självständigt lärande sker genom tydlig kommunikation mellan lärare och elever, det vill säga att läraren är tydlig med anledningen till arbetsområdet, informationen kring anvisningarna, samt finns som en tydlig vägledare för att guida eleven genom ämnet. Vidare handlar omformning av ämneskunskaper för lärare i praktiken om att reflektera, utvärdera och utveckla planeringen och den genomförda undervisningen.
26
Ahlberg, Jennie, and Amanda Persson. "Högläsningens metoder och effekter ur ett pedagog- och elevperspektiv." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-33641.
Full textAbstract:
Syftet med föreliggande studie är att belysa både pedagogers och elevers tal kring högläsningen i undervisningen i en årskurs 2. Detta gör vi genom att undersöka pedagogiska metoder kring högläsning i undervisningen och pedagogernas uppfattning om högläsningens effekter. Arbetet grundar sig på ett sociokulturellt perspektiv och genomsyras av psykologen Vygotskijs tankar om lärande. Våra frågeställningar är: Vilka metoder kan användas kring högläsning i undervisningen?, Vilka effekter anser pedagogerna att högläsningen kan ha? samt Hur upplever eleverna högläsningen och arbetet kring denna?Undersökningen baseras på intervjuer med en klasslärare och en fritidspedagog i den aktuella klassen för att kunna belysa hur deras tal om effekterna av de metoder som används under arbetet med högläsningen. För att få ett bredare material att utgå ifrån belyser vi även elevernas perspektiv om hur de upplever högläsning och arbetet kring högläsningen. Eleverna fick genom text och bild besvara två frågor om vad de tycker om högläsningen i skolan. Empirinsamlingen avslutades med två observationer för att få en bild av den dagliga verksamheten. Vi observerade pedagogerna under två olika lektionstillfällen för att få en bild av hur högläsning användes i undervisningen samt för att vi skulle få ett komplement till våra intervjuer med pedagogerna.Det resultat vi kom fram till var de metoder som pedagoger kan använda sig av kring högläsning kan vara grupparbete, återberättande och bokprat. Pedagogerna anser att högläsning bidrar till många positiva effekter, exempelvis ökat ordförråd samt inspiration till egen läsning.. Attityden till högläsning bland eleverna är positiv, då de upplever att högläsning är roligt och meningsfullt. Vår slutsats av studien är att deltagarna i vår undersökning anser att högläsning är ett viktigt och uppskattat moment i undervisningen, där effekterna och metoderna är många.
27
Risberg, Tove. "Samlärande i grundskolan : Ett vinnande koncept för alla?" Thesis, Stockholms universitet, Institutionen för pedagogik och didaktik, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-139411.
Full textAbstract:
We learn more and practice social skills through cooperative learning. Research has shown that students who work together towards common goals become more motivated and therefore gain more knowledge. Students who have challenges whilst learning can benefit from cooperative learning, but what about the high-performing students? How do high-performing students interpret cooperative working? In this essay I will, with a socio-cultural perspective, analyse the high performing students' ideas on cooperative learning. Students participated in a group interview. They conducted a survey with multiple choice questions and open answers questions and were observed during some lessons. The results of these surveys were analysed using Robert Slavins analysis model where I have looked at cognitive outcomes and non-cognitive outcomes as: interaction, altruism and intersubjective understanding. The results showed that students appreciate the cooperative learning but they see a danger of free-riders. The students also expressed a fear of being graded unfairly. The conclusion is therefore that the teacher's role is important to counter the negative aspects that the students raise. The teacher needs to have a clear structure and a clear goal of cooperative lessons to ensure that all students benefit from both cognitive and noncognitive outcomes.
28
Gustafsson, Anna, and Helene Kling. "Utmaningar och möjligheter i skrivundervisningen : några lärares uppfattningar." Thesis, Högskolan i Skövde, Institutionen för kommunikation och information, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:his:diva-4754.
Full textAbstract:
Dagens samhälle är i stort förändrat och den mängd information som samhället utgörs av ställer stora krav av kunnighet på läs- och skrivförmåga. Läs- och skrivkunnighet handlar om att för att kunna fungera i samhället ska en individ ha förmåga att använda språk och text, att kunna tillgodose de behov och de personliga mål som finns, samt att utvecklas i enlighet med sina personliga förutsättningar. Det finns dock stora skiljelinjer mellan det muntliga och skrivna uttrycket som kan göra det hela än svårare för eleverna i skrivundervisningen. Studiens syfte är att undersöka om och i så fall vilka utmaningar några lärare i årskurs tre uppfattar att elever kan ställas inför i samband med att de utvecklar sitt skriftspråk samt vilka möjligheter som undervisningen kan erbjuda. Studien bygger på den kvalitativa metoden med intervjuer som datainsamling och har det sociokulturella perspektivet enligt Vygotskijs teori. Studien visar enligt lärarnas uppfattningar att undervisningen kan innehålla många bidragande positiva faktorer för att en elev ska bli motiverad till att skriva men det kan också vara en utmaning. En viktig och betydande förutsättning för att eleven ska kunna arbeta med sina skriftliga texter är den runtomliggande miljön. Lärarna uppfattar att elevernas intressen och erfarenheter kan tillvaratas. Eleven kan dock finna svårigheter att följa textstrukturens skriftliga regler. Genom undervisningen kan läraren åskådligöra för eleven skriftliga strategier för att medvetandegöra språkets struktur. Datorn kan skänka många möjligheter för eleverna, framförallt de med finmotoriska svårigheter.Today´s society is basically changed and the amount of information that the society is constituted of sets big requirements on read- and typing ability. Literacy stands for that to function in the society we need the capacity to use the language and text, to be able to use individual needs and personal goals and to develop within the personal conditions. The verbal and written language is different in many ways that can make it a lot more difficult for the pupil in teaching of the written language. The aim with this study is to examine if and in that case which challenges teachers’ in third degree apprehension that pupils can meet when they develop their written language and which possibilities teaching can offer. This study builds on the qualitative method with interviews as collection of data and has the sociocultural perspective according to Vygotskijs theory. According to the teachers apprehensions the study shows that teaching can contain many positive contributions for a pupil to be motivated to write but can also be challenging. The social context is an important and considerable condition for the pupil to be able to write. The pupils’ interests and their experiences can according to the teachers be used as teaching content. The pupil can however find difficulties to follow text structure. Throughout the teaching the teacher can illustrate written strategies towards the awareness of the written languages structure. The computer provides many possibilities for the pupils, above all the pupils with practical difficulties to write.
29
Fjärstedt, Henrik, and Sara Svedberg. "På resa genom Sverige : Ett brädspel om Sveriges natur." Thesis, Högskolan i Gävle, Didaktik, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-29022.
Full textAbstract:
”Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förståelse förnaturvetenskap och samband i naturen, liksom sitt kunnande om växter,djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen” (Skolverket 2016) En väg till lärande är spel och liksom lekar kan spel motivera till lärande genom glädje (Hromek & Roffey, 2009). Detta arbete beskriver hur ett spel som främjar lärande genom glädje har utvecklats och utvärderats. Intresse för naturen har varit inspirationskälla till spelets innehåll och relevant forskning har varit till stöd i spelets utvecklingsprocess där Vygotskiljs teorier haft stort inflytande tillsammans med nyare tankar om kunskap som något subjektivt. Med den sociokulturella teorin som utgångspunkt växte brädspelet fram. Frågorna på frågekorten har formulerats med både öppna och slutna frågor. Målet med spelet var att främja diskussioner och samtal mellan barn och den tanken fick ligga till grund för frågornas utformning. Den traditionella iden om att ett spel ska vinnas av någon och lyckas bättre än andra valdes bort. Barnen spelar tillsammans och ska gemensamt bygga ett torn och vinna över spelet i stället för att de ska vinna över varandra. Efter att beslut tagits om spelets struktur och uppbyggnad skapades frågekategorier och frågekort. Djur och natur är ett övergripande tema och kategorierna är naturmiljöerna staden, ängen/jorden, havet, luften, sjöar/åar och skogen. En konstnär kontaktades för den fysiska utformningen av spelplanen. När spelet var färdigställt kontaktades fem förskolor för att testa spelet i sina respektive barngrupper. Efter två veckor svarade anställda på förskolorna på en enkät med frågor som berörde frågeställningar om barnssamtal, samarbete och lärande. Förskollärarna beskrev en upplevelse av att barnen diskuterar inte bara frågorna utan också spelplanen, tärningen och andra delar av spelet. De beskrev även en upplevelse av att barnen villigt samarbetar för att vinna över spelet när de förstod spelidén och att de under spelets gång lärde sig nya saker, både genom spelet och av varandra.7 Baserat på de resultaten är slutsatsen att spelet kan användas som ett pedagogiskt verktyg för att främja samtal, samarbete och lärande. Förskollärarna på testförskolorna ser positiva utvecklingsmöjligheter hos barnen med spelets hjälp. Under arbetets gång utkristalliseras andra utvecklingsområden för spelet. Det var bland annat att digitalisera frågekorten, skapa en version där barnen kan diskutera mer själva utan vuxna samt versioner med andra ämnen än naturvetenskap.
30
Hyléen, Julia, and Amanda Persson. "Förstår du mig? : En kvalitativ studie kring användandet av TAKK som verktyg i förskolan." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-95457.
Full textAbstract:
Studiens syfte är att utifrån ett sociokulturellt perspektiv synliggöra hur pedagoger i förskolan arbetar med barnspråksutveckling genom stöttning i TAKK. Utifrån en kvalitativ forskningsmetod har empiri hämtats genom semistrukturerade intervjuer med fyra förskolepedagoger samt genom observationer gjorda hos tre av förskolepedagogerna. Resultatet visar när, hur och varför TAKK används som språkverktyg för att främja barns språkutveckling i förskolan. En analys av den insamlade datan har gjorts med utgångspunkt i studiens tidigare forskning och teorianknytning; det sociokulturella perspektivet där begreppen proximala utvecklingszonen och scaffolding ingår. Utifrån studiens resultat kan vi se att TAKK är ett viktigt verktyg för att främja barns språkutveckling, men det krävs att arbetslaget aktivt arbetar med TAKK för att det ska fungera i förskolans verksamhet.
31
Borg, Tove, and Izabella Ewertson. "Hur läromedel i svenskämnet presenterar läs- och skrivinlärning : En kvalitativ textanalys med fokus på interaktionsgrad samt läromedlens förhållningssätt till introduktion av språkinlärning." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-415076.
Full textAbstract:
Syftet med denna studie är att bidra med utökad kunskap om vilka förhållningssätt olika läromedel har gällande introduktionen av läs- och skrivinlärning samt i vilken grad läromedlen möjliggör interaktion mellan undervisningens samtliga deltagare. Studien är baserad på en kvalitativ textanalys där fyra läromedel, Simalabim grundbok 1, Prima svenska 1, Forma språket ettan samt Den magiska kulan, har analyserats utifrån sex olika kategorier, som alla berör det sociokulturella perspektivet. De sex kategorierna är: top-down, bottom-up, enskilt arbete, arbete i par, arbete i helklass samt högläsning av lärare. Kategorierna är baserade på det sociokulturella perspektivet, en socialkonstruktivistisk syn på kunskap samt den proximala utvecklingszonen. Analysen grundas i forskningsfrågorna: Vilka förhållningssätt har de studerade läromedlen gällande introduktion av läs- och skrivinlärning? I vilken grad möjliggör läromedlen interaktion mellan undervisningens samtliga deltagare? Resultatet redogörs med hjälp av en tabell (se tabell 2), som senare står till grund för en jämförelse. Jämförelsen tar avstamp i Lev Vygotskijs tankar inom det sociokulturella perspektivet där det lyfts fram att samspelet mellan människor är grunden till utveckling och lärande. Jämförelsen relateras även till den tidigare forskning som studien presenterar. Studiens resultat påvisar olikheter i läromedlen gällande användningen av arbetssätt som möjliggör mellanmänsklig interaktion och samspel. Det visas att det vanligaste är att olika arbetssätt kombineras, undantaget en arbetsbok där endast ett tillvägagångssätt, enskilt arbete, används. Även Olga Dysthes tankar kring att olika arbetssätt bör kombineras lyfts fram i studien. Vygotskijs synsätt på lärande är att lärande och kunskapsinhämtning sker via sociala samspel, detta är någonting som kan diskuteras i relation till vad resultaten i denna studie visar. Två av kategorierna som undersöks i studien är top-down och bottom-up. Vad gäller top-down tillämpas den i tre av fyra arbetsböcker, varav en dessutom tillämpar bottom-up. Det är endast en arbetsbok som enbart tillämpar bottom-up. Slutsatsen som kan dras baserat på studiens resultat är att innehållet i läromedlen är olika. Trots att flera arbetsböcker använder samma förhållningssätt till läs- och skrivinlärning skiljer sig arbetsböckernas innehåll och upplägg markant. Något annat som kan konstateras är att innehållet i arbetsböckerna till största del består av uppgifter som eleverna ska genomföra enskilt, dock är det även vanligt att flera olika typer av övningar som i olika grad möjliggör interaktion kombineras.
32
Kvant, Jeanette, and Kehonjic Edina. "Vem tar hand om mig?" Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-29192.
Full textAbstract:
Vi har valt att skriva om hur trygghet skapas i de olika åldersgrupperna som finns på de två förskolor där vi genomförde intervjuerna med förskollärarna. Med hjälp av semistrukturerade intervjuer, Bowlbys anknytningsteori och Vygotskys proximala utvecklingszon, är målet att studiens resultat ska ge svar på hur de intervjuade förskollärarna beskriver tryggheten och vilka faktorer som påverkar trygghetsskapande. Resultatet visar att tryggheten är grunden för barns utveckling och lärande oavsett vilken barngruppskonstellation barnet befinner sig i. Introduktion ses som en viktig del i trygghetsskapandet samt ett nära samarbete med hemmet. Att vara närvarande pedagog, lyhörd och använda sig av olika kommunikativa hjälpmedel i kommunikationen med barnen, är några av faktorerna som förskollärarna lyfter fram och som främjar arbetet med att skapa trygghet. Den största utmaningen i arbetet med att skapa trygghet är personalantalet i förhållande till antal barn i barngruppen som orsakar stress och en känsla att inte räcka till i de olika ålderskonstellationerna som finns på förskolorna.
33
Holmqvist, Sanna. "TAKK för mig : En kvalitativ intervjuundersökning med fyra yrkesverksamma förskollärares uppfattningar om TAKK." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-100361.
Full textAbstract:
Det här är en kvalitativ intervjuundersökning som ämnar att bidra med kunskap om förskollärares uppfattningar om TAKK, och dess användbarhet i kommunikation med barnen. Med uppfattningar avses individuellt perspektiv på det egna teckenarbetet. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med fyra subjektivt utvalda förskollärare med relevanta kunskaper om TAKK. En intervjuguide utformades utifrån undersökningens syfte, forskningsfrågor och teoretisk utgångspunkt. Intervjuguiden fokuserar på följande områden med relevans för undersökningen: arbetsteknik, fördelar, utmaningar och påverkan på barngruppen. Den insamlade empirin har analyserats genom en kvalitativ innehållsanalys, där empirin kodas och kategoriseras. Resultatanalysen tar avstamp i det teoretiska ramverket med det sociokulturella perspektivet som bärande element. Från det sociokulturella perspektivet blev den proximala utvecklingszonen och mediering centrala begrepp från teorin. Sammanfattningsvis visar resultatet att TAKK frekvent tillämpas vid rutinmässiga övergångar. De förskollärare i undersökningen som arbetar med äldre barngrupper prioriterar TAKK till barn i behov av särskilt stöd medan de förskollärare i undersökningen som arbetar med yngre barn tillämpar TAKK till hela barngruppen. Framförallt anses teckenanvändning skapa möjligheter för ett sekundärt kommunikationsalternativ hos barnen och inga specifika språkutvecklande effekter pekas ut. Utmaningar med TAKK ringas in som låg utbildning för området, höga krav och tidspress av undersökningens informanter. Resultatet visar att TAKK anses vara ett stöd i arbetet, både för barn och vuxna, eftersom det underlättar för personal och barngrupp att förstå varandra.
34
Johannisson, Hanna, and Nellie Johansson. "”Flerspråkighet är en tillgång om man bara är villig att se det” : En kvalitativ studie om hur förskollärare uppfattar arbetet med flerspråkighet i förskolan." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för pedagogik och lärande (PEL), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-100650.
Full textAbstract:
Studiens syfte är att undersöka hur förskollärare uppfattar arbetet med flerspråkighet i förskolan. Utifrån syftet formuleras tre forskningsfrågor. Studiens första forskningsfråga inbegriper hur förskollärare preciserar flerspråkighet i förskolan. Den andra forskningsfrågan innebär hur förskollärare uttrycker att de arbetar för att genomföra ett arbete som utvecklar och synliggör flerspråkighet i förskolan. Den tredje forskningsfrågan handlar om vilka utmaningar förskollärare diskuterar för att genomföra ett arbete som utvecklar och synliggör flerspråkighet i förskolan. För att besvara studiens syfte och forskningsfrågor används en kvalitativ metod med frågeformulär som verktyg och en innehållsanalys. Analysarbetet utgår ifrån det sociokulturella perspektivet och betydelsebärande begrepp i perspektivet. Begreppen är den proximala utvecklingszonen, scaffolding och mediering. I resultatet framkommer det gemensamt att förskollärarna preciserar flerspråkighet med språk. Förskollärarna ser att arbetet med flerspråkighet är positivt och en tillgång i förskolan, samtidigt som arbetet är svårt. I resultatet framkommer det även att det svenska språket anses viktigt att utveckla. Det framkommer varierande hur förskollärarna uttrycker att de arbetar med flerspråkigheten i förskolan. Främst synliggörs att inkludering av flerspråkigt material i den fysiska miljön är vanligt förekommande. Samtidigt anses det även viktigt att inkludera flerspråkig personal. I resultatet diskuterar förskollärarna främst att kommunikationen, tiden och kollegors förhållningssätt är en utmaning och ett hinder. Främsta tillgångar som förskollärarna uttrycker är att olikheter normaliseras och att barn och vuxna kan lära av varandra. Utifrån studiens resultat framkommer det två slutsatser. En slutsats är att arbetet med flerspråkighet i förskolan är viktigt för både vuxnas och barns utveckling och lärande. Den andra slutsatsen är att förskollärarna upplever det viktigt att all förskolepersonal har ett gemensamt förhållningssätt i arbetet med flerspråkighet.
35
Owen-Berghmark, Erica, and Marie Svensson. ""På samma sätt som man servar bilen så måste man serva sitt ledarskap" : En studie om deltagares uppfattningar efter medverkan i ledarutvecklingsaktiviteter." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-252097.
Full textAbstract:
Det uppfattas idag som en självklarhet att fortsätta lära och utvecklas genom hela livet. Årligen spenderas stora summor på ledarutveckling, vilket har väckt ett intresse att undersöka denna form av utbildningsaktiviteter. Denna studie syftar till att undersöka vad som kan ligga till grund för valet att delta i ledarutvecklingsaktiviteter utifrån en fallstudie hos Stelena, samt hur deltagarna uppfattar att dessa aktiviteter bidrar till lärande och praktisk användbarhet. Fyra frågeställningar formulerades; Vilka motiv framkommer för deltagande i dessa aktiviteter? På vilket sätt uppfattar deltagarna att kompetenser och verktyg genereras i aktiviteterna? På vilket sätt uppfattar deltagarna att ledarutvecklingsaktiviteterna influerat deltagarna och bidragit till ett lärande? Hur uppfattar deltagarna möjligheterna att kunna använda genererade kompetenser och verktyg i sitt dagliga arbete? För att få en ingång till våra frågeställningar tog vi inledningsvis del av tidigare forskning inom området ledarutveckling. För att insamla vårt empiriska material genomfördes sju intervjuer. Därefter analyserades materialet med inspiration av pragmatisk diskursanalys, samt med hjälp av utvalda teoretiska utgångspunkter; aktivitetsteorin, proximala utvecklingszonen, samt reflekterande handling. I detta analysförfarande urskildes en norm, att individers problemformuleringar i aktiviteterna kunde ses som ett dialektiskt spel mellan det individuella och kollektiva. Resultatet visar att motiv till att delta ofta grundade sig i ett behov av stöd. Således har det visat sig att kommunikation och reflektion i ledarutvecklingsaktiviteterna tycks generera redskapen. Likväl som kommunikation ligger till grund för verktygsskapandet uppfattades kommunikativ kompetens och ett reflekterande förhållningssätt viktigt i rollen som ledare. Ledarutvecklingsaktiviteterna har vidare bidragit med redskap vilka lärt individer hantera situationer utifrån nya perspektiv. Det har framkommit hur aktiviteterna gett en ökad förståelse för betydelsen av att lära känna sig själv, medarbetares olikheter och således hur dessa lärdomar bidrar till ett mer effektivt ledarskap. Resultatet visar hur individer upplever att de haft nytta av flera av de verktyg som genererats, både för egen del och för organisationen i stort.Present conception is that individuals are under constant development and learning during their entire life. Every year a large amount of money is spent on leadership development. There has been an increasing interest to such educational activities. The aim of this study is to examine, what the basis beyond participation can be in leader development activities, through a case-study at Stelena, and how participants perceive that the activities contributes to learning and practical use. Four questions were framed; which motives for participation in these activities appear? In which way do participants perceive that competencies and tools generates in the activities? In which way do participants perceive that the leader development activities have influenced them and contributed to learning? How do participants perceive the ability to use acquired competencies and tools in their daily work? In order to find answers to our questions, we took part of recent science connected to leader development. Seven interviews were done in order to collect our empirical material. With inspiration from pragmatic discourse analysis and with theoretical base, the material was analysed. Our theoretical bases are activity theory, the zone of proximal development and reflective action. In the analysis work we did distinguish a norm, that problem formulations in the activities could be seen as a dialectical game between the individual and the collective. The result shows that motives beyond participation many times were based on a need of support. It has been shown how communication and reflection in Stelena leader development activities appear to generate tools. As well as communication and reflection is underlying the creation of tools, communicative competence and a reflective approach are seen as very useful in the role of a leader. Stelena has also provided tools, which have taught individuals to manage situations from new perspectives. The study shows how the activities increased the understanding of the importance to get to know oneself, differences of co-workers and in what way such learning contributes to more effective leadership. The result shows how individuals experienced great usefulness of those tools, both for themselves and for the organisations.
36
Axelsson, Marie-Charlotte. "Jag kan läsa och skriva! : En intervju- och enkätstudie om att skapa goda läs- och skrivcirklar för barn i årskurs 1 i riskzon att utveckla läs- och skrivsvårigheter." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap, PPI, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-21847.
Full textAbstract:
Syftet med studien var att med hjälp av intervjuer och enkäter med ett kvalitativt inslag synliggöra klasslärares tankar om olika vägar att skapa framgång i läsning och skrivning för de elever som befinner sig i riskzon att utveckla läs- och skrivsvårigheter. Sammanfattning av resultatet visar att klassläraren har god kunskap om barns läs- och skrivutveckling och arbetar på ett strukturerat och varierat sätt med läs- och skrivinlärning i årskurs 1, där det sker en integrering av både ljudmetoden och helordsmetoden. I studien finns tankar om delaktighet och ett metakognitivt perspektiv, där man gör eleven delaktig i sitt eget lärande vilket utvecklar elevens inre kompensation och vilja, mod att lära och känslan av att kunna. Studien lyfter accepterande för olikhet och en tillåtande attityd som betydelsefullt för elevens självbild, där ett flexibelt arbetssätt och ett dynamiskt samarbete med specialläraren eller specialpedagog, där närheten och den dagliga kommunikationen är en styrka, bäst gynnar eleverna. Intensiva pedagogiska insatser i år 1 förekommer men är ingen självklarhet för alla elever därför är det ett viktigt utvecklingsområde där skolan som en självklarhet ska erbjuda alla elever i riskzon att utveckla läs- och skrivsvårigheter denna möjlighet. Studien synliggör även hos några klasslärare en medveten strategi att göra de alternativa tekniska verktygen naturliga i undervisningen för alla elever i årskurs 1, där användandet av talsyntes är ett stöd i skrivande och läsande. Detta möjliggör att gå runt svårigheter, vilket kan vara avgörande vid dyslexi.
37
Salihoglu, Serife, and Kristina Sundin. "Hallen - en mötesplats för kommunikation : En kvalitativ studie om hur pedagoger kommunicerar med barnen i förskolans hall." Thesis, Stockholms universitet, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-169677.
Full text
38
Beniamin, Nahrain. "Musik i förskolan : En kvalitativ studie om hur musik används som medel för barns språkliga och sociala utveckling." Thesis, Stockholms universitet, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-177347.
Full textAbstract:
Sammanfattning Den här studien syftade till att få förståelse för förskollärarnas användning av musik i olika förskolor samt hur pedagoger arbetar med musik som ett uttrycksmedel och som undervisningsinnehåll för barns språkliga och sociala utveckling. Studien är en kvalitativ undersökning och tar stöd av det sociokulturella perspektivet på lärande. Studien har semistrukturerade intervjuer med sju förskollärare, fyra av dem har särskilt intresse för musik. Intervjuerna spelades in och transkriberades. Datainsamlingen omfattade även semistrukturerade intervjuer med fyra stycken femåriga barn. Jag undersökte hur förskollärares användande av musik kan stimulera barns lust att lära och utveckla sin språkliga och sociala kompetens. Studiens resultat visar att alla förskollärare arbetar med musik på olika sätt, både planerat och oplanerat. Förskollärarna lyfte fram vikten av användandet av musik som uttrycksmedel för att stödja barn språkligt och socialt. Resultatet presenterar även att förskollärarnas musikanvändning som undervisningsinnehåll kan påverka barns språkliga och sociala utveckling i förskolan. Ett annat entydigt resultat är också att barn tycker om musik i förskolan. De tycker om att vara med andra kompisar när de sjunger och dansar. Studien visar att alla pedagoger bör arbeta med musik i förskolan för att skapa lust för barns språkliga och sociala utveckling. Studien bidrar även till att användandet av musik med barnen som uttrycksmedel och undervisningsform stimulerar barnen både språkligt och socialt. Detta kräver inte att man sjunger rätt eller att man spelar instrument. Studiens bidrag angående de yngre barnen är att användningen av musik inte kräver ett talat språk då barnen kan sätta ord på sin kroppsrörelse och uttrycka sig genom sina rörelser.
39
Storrank, Mika, and Magnus Friberg. "”Alla de här fyra delarna går in i varandra” : En kvalitativ studie om hur fritidshemspersonal förhåller sig till sitt arbete med elevernas behov, intressen, erfarenheter och att utmana dem till nya upptäckter." Thesis, Stockholms universitet, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-180861.
Full textAbstract:
Syftet med denna studie är att undersöka hur fritidshemspersonal förhåller sig till sitt arbete med elevernas behov, intressen, erfarenheter och att utmana dem till nya upptäckter. Metoden som valdes var en kvalitativ undersökning utifrån semistrukturerade intervjuer. Vygotskys sociokulturella teori har använts tillsammans med begrepp inom barndomssociologin för att analysera studiens empiri. Resultaten visade att olika sätt användes för att ta reda på elevers behov, intressen och erfarenheter samt hur detta tillgodosågs. Resultaten visade även problematik med att tillgodose detta. Slutsatsen av denna studie visar att varje fritidshemsverksamhet varierar mycket, eftersom fritidshemspersonalen gör sina egna tolkningar av läroplanen. För att kunna tillgodose elevernas behov, intressen och erfarenheter krävs ett lättanpassligt förhållningsätt när man jobbar i fritidshemmet. Utmaningar som försvårar detta visar sig också vara varierande, men för att bemöta detta krävs även här en fritidshemsdidaktisk kompetens genomsyrad av flexibilitet.
40
Karlsson, Jenny, and Stina Utterdahl. "Hur hör digitala läromedel i matematik ihop med formativ återkoppling? : En kvantitativ och kvalitativ innehållsanalys." Thesis, Karlstads universitet, Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap (from 2013), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-84763.
Full textAbstract:
Digitaliseringen sprids i samhället, inte minst inom skolan. Allt fler klassrum använder digitala läromedel och inom matematik finns det många förlag som marknadsför sig med återkoppling. Formativ återkoppling syftar till att svara på tre återkopplingsfrågor vilka är ”vart är jag på väg?”, ”hur ska jag komma dit?” samt ”vad är nästa steg?”. I denna studie har vi analyserat fyra digitala läromedel inom matematik som alla marknadsför sig med återkoppling. Vi har med hjälp av en innehållsanalys försökt synliggöra hur digitala läromedel arbetar med formativ återkoppling. Resultatet visar att endast ett av dessa fyra läromedel använder alla fyra återkopplingsstrukturer. Vi har även försökt identifiera vilka möjligheter elever får för att se sitt eget lärande när de får återkoppling från digitala läromedel.Digitalization is spreading in society, not least in schools. More and more classrooms use digital teaching materials and in mathematics there are many publishers who market their tools as providing feedback. Formative feedback aims to answer three feedback questions which are “where am I going?”, “how do I get there?” and “what’s the next step?”. In this study, we have analyzed four digital teaching resources in mathematics, all which market themselves as providing feedback. With the help of a content analysis, we have tried to show how digital teaching materials work with formative feedback. We found that only one of these four digital teaching materials uses all four feedback structures. We have also tried to identify the opportunities provided to students to help them see their own learning when they receive feedback from digital teaching resources.
41
Heinonen, Mariam, and Berivan Celepli. "Digitala verktyg som medierande artefakter i förskolan : En studie om hur sex förskollärare beskriver användningen av digitala verktyg i undervisningen." Thesis, Stockholms universitet, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-166524.
Full textAbstract:
This study aims at investigating how preschool teachers view their digital competence and how they describe the use of digital tools in early childhood education. To investigate this, data has been collected using qualitative interviews, which later on have been analyzed with the analysis method Grounded Theory. The theoretical framework of this study has been sociocultural, inspired by the thoughts of Vygotskij. The result of the study shows that preschool teachers emphasize a conscious use of digital tools so that these will become beneficial in teaching. The preschool teachers describe different ways of using digital tools in teaching and view them as resources to mediate learning. The conclusion of the study is that the teacher plays an important role for the outcomes of children’s learning when working with digital tools. Despite the fact that the teachers show positive attitudes towards digital tools in early childhood education, it is required that the teachers know how to use these in order to foster learning. Therefore there is a need to invest in capacity building in ICT among preschool teachers.
42
Källström, Jessica, and Karin Olsson. "Anpassa för att stötta? : En kvalitativ studie om hur lärare ser på och arbetar med anpassad undervisning för att stötta andraspråkselever." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-28248.
Full textAbstract:
Syftet med den här studien är att undersöka vad ämneslärare säger att de gör för anpassningar för att stötta andraspråkselever i sin undervisning och deras tankar kring fortbildning inom ämnet. Vi vill också ta reda på genom vilka sätt den anpassningen och stöttningen sker. Metoden bestod av tolv semistrukturerade intervjuer med ämneslärare på två olika skolor. Resultatet visar att majoriteten av lärarna anpassar och stöttar i undervisningen för andraspråkselever. Detta skedde främst på språklig väg och genom multimodala inslag i undervisningen. Däremot kunde vi se att den anpassning som skedde inte var baserad på kunskaper om ämnet utan mer var på en försöksnivå. Detta berodde ofta på att de saknade kunskap om hur anpassning och stöttning för andraspråkselever bör gå till.
43
Rönningborn, Niklas, and Arbër Robeli. "Distraktioner med datorn inom grundskolan : En kvalitativ studie om varför elever slutar arbeta med uppgifter inom svenskämnet." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-45551.
Full textAbstract:
Studiens syfte är att ur ett elevperspektiv lyfta fram elevers upplevelser med mötet av datorn i svenskundervisningen i årskurs 5. Detta för att tidigare forskning har visat att undersökningen av det digitala verktygets användning och dess effekter är komplexa. Eftersom eleverna ingår i olika sammanhang finns det flera faktorer som kan påverka elevernas skrivande, exempelvis motivation, samspel, kompetenser och läromedel. För att specificera de komplexa sammanhangen har studiens forskningsfrågor framställts på följande vis: Varför lämnar elever uppgifter som de blivit tilldelade, i mötet med datorn? Till denna fråga har dessutom två underfrågor skapats för att göra resultatet tydligare. Följande underfrågor är: Vilka distraherande faktorer beskriver elever vid användning av datorn? Hur skiljer sig distraktionerna mellan uppgifter som utförs digitalt respektive analogt? Den andra frågan i studien är: Hur upplever elever användningen av datorn inom svenskämnet? Datasamlingen utgår från en kvalitativ undersökning genom semistrukturerade intervjuer, vilket ska leda till att synliggöra elevernas upplevelser i mötet med datorn i svenskundervisningen. Analysen av resultaten har sin utgångspunkt från väl utvalda begrepp inom den sociokulturella teorin. Begreppen artefakter, mediering och den proximala utvecklingszonen som analysverktyg har gjort det möjligt att särskilja olika faktorer kring elevernas upplevelser i svenskundervisningen. Exempelvis visar det sig att elevernas tidigare erfarenheter av datorn har en betydelsefull roll om vilken nytta den kan tillföra. Studien synliggör även brister kring kompetensen av datorn och hur den ska användas.
44
Qureshi, Veronica. "Superhjälten och pedagogen. : Ett möte mellan populärkultur och förskola." Thesis, Södertörns högskola, Lärarutbildningen, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-29284.
Full textAbstract:
Syftet med essän är att undersöka hur populärkulturens närvaro och inflytande i förskolan kan förstås utifrån olika perspektiv. Essän tar avstamp i berättelser om hur barn tar inspiration ur populärkulturella erfarenheter då de agerar, vilket leder till konsekvenser, vilka ibland kan upplevas som problematiska. Den undersöker möjligheter och risker med inkludering av populärkultur i förskolan i förhållande till barns literacyutveckling, identitetskonstruktion och inflytande. Den undersöker även vad som kan tänkas ligga bakom exkludering av populärkultur i förskolan.Skrivande har använts som en metod för att reflektera och få syn på nya perspektiv i relation till teorier och tidigare forskning. Reflektionen resulterade i flera upptäckter. Bland annat att klassrelaterade normer kan styra pedagogers val av kulturella aktiviteter i förskolans praktik. Vidare att risken som populärkulturen kan ge upphov till vad gäller identitetskonstruktion i samband med literacyutveckling kan inverteras till möjligheter genom critical literacy. Därigenom kan barn lära sig att se hur texter positionerar oss i samhället och hur de kan positionera sig annorlunda. Slutligen kan inkludering av populärkultur i förskolans praktik, som en konsekvens av barns inflytande stimulera barns literacyutveckling. Eftersom populärkulturen är en del av barns erfarenheter samt att den fungerar som katalysator för lärprocessen, genom att ge upphov till en känsla av flow.This essay aims to examine how presence and influence of popular culture in junior kindergarten can be understood in different ways. The essay is rooted in narratives about children getting inspired from popular culture in their acting that leads to consequences, which sometimes can be experienced as problematic. It explores possibilities and risks that come with including popular culture in junior kindergarten, in relation to literacy development, construction of identity and influence of children. It also explores how to understand what maybe lies behind the exclusion of popular culture in junior kindergarten.Writing has been used as a method to reflect and to spot new perspectives in relation to theories and previous research. The result of the reflection was multiple discoveries. For instance, class related norms can dominate teachers choices of cultural activities put into practice in junior kindergarten. Further on the risks of popular culture, regarding construction of identity in connection with literacy development could be transformed in opportunities through critical literacy. Thereby children can learn to see how we´re positioned in society by texts and how they can position themselves differently. Eventually, inclusion of popular culture into the practice of junior kindergarten, as a result of child influence can stimulate literacy development. Because the popular culture is a part of earlier experiences of the child and it works like a catalyst in the process of learning, while it creates the feeling of flow.
45
Wanche, Therese. "Tystnaden säger mer än tusen ord : En kvalitativ intervjustudie om lärares erfarenheter av att undervisa och stötta elever med talängslan samt talängsliga elevers upplevelser av stöd vid muntlig framställning i kursen Svenska 1." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för humaniora, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-36351.
Full textAbstract:
Studiens syfte är att ge en fördjupad uppfattning om hur lärare organiserarar muntlig framställning i kursen Svenska 1 för att stötta elever med talängslan. Studien avser även att belysa vilka pedagogiska anpassningar som lärare använder i undervisning för att förebygga och minska talängslan hos elever. Vidare undersöks även hur elever med talängslan upplever dessa anpassningar, hur deras talängslan påverkar dem psykiskt och fysiskt samt vilka utmaningar de möter inom och utanför skolvärlden. För att inhämta material till studien har en kvalitativ intervjumetod använts där två svensklärare och sex elever med talängslan har blivit intervjuade. De intervjuade lärarna har undervisat eleverna i kursen Svenska 1. Det transkriberade materialet har analyserats med hjälp av en tematisk innehållsanalys. Studien utgår från en sociokulturell teori och några centrala begrepp som språkliga redskap, appropriering, mediering, den proximala utvecklingszonen, stöttning samt sociokulturella praktiker. Resultatet visar att svensklärarna organiserar muntlig framställning i kursen Svenska 1 för att stötta elever med talängslan med ett progressivt undervisningsupplägg som innebär frekvent färdighetsträning, emotionellt stöd och ett förbyggande arbete i form av ett tillåtande klassrumsklimat. Resultatet från elevintervjuerna visade att elevernas upplevelser av huruvida lärarnas anpassningar hade en främjande effekt eller inte dels grundade i relationen till läraren, dels i vilken nivå av talängslan de upplevde. Elever med låg till medelhög nivå av talängslan upplevde att anpassningarna som erbjöds var tillfredställande medan elever med hög nivå av talängslan inte fann anpassningarna tillfredställande. Resultatet visar att elever med hög nivå av talängslan behöver ett mer omfattande stöd för att minska sin talängslan än vad lärare kan erbjuda inom ramen av undervisningen.
46
Magnusson, Hanna. "Barns inflytande i förskolans verksamhet." Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för pedagogiska studier (from 2013), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-68285.
Full textAbstract:
The purpose of this study is to look into how the teachers in preschool describe how they work with the children based on participation and influence in preschool activities. In order to understand this, qualitative unstructured interviews were used with five preschool teachers in different businesses. When the study was analysed, it was based on Malaguccia’s theory of the three children. The collected data showed that the view of the children depends on whether they view the child's perspective or from a child perspective. The fact that they use the proximal development zone appeared in several stories from the business. Based on previous research which showed different atmospheres in pre-schools, where it is clearly possible to root in the pre-school teacher's approach.Syftet med studien är att studera hur förskollärarna beskriver att de arbetar med barnens delaktighet och inflytande i förskolans verksamhet. För att förstå detta så användes kvalitativa ostrukturerade intervjuer med fem förskollärare i olika verksamheter. När studien analyserades så gjordes det utifrån Malaguccis teori om de tre barnen. Den insamlade datan visade på att synen på barnen beror på om de ser barns perspektiv eller utifrån ett barnperspektiv. Att de använder sig av den proximala utvecklingszonen framkom vid flera berättelser från verksamheten. Utifrån den tidigare forskningen som visade på olika atmosfärer i förskolans verksamheter, där det tydligt går att förankra i förskollärarens förhållningssätt.
47
Bard, Hanna. "En studie av en lärares stöttning i samtal mellan vuxna andraspråkselever." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för svenska språket (SV), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-79419.
Full text
48
Blomquist, Malin, and Daniela Padilla. "Translanguaging som verktyg för lärande -En undersökning av lärares erfarenheter av undervisning inom SO förelever i processen att lära sig svenska som andraspråk." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-90188.
Full textAbstract:
Eftersom skolan idag är multikulturell vill vi ta reda på lärares inställningartill translanguaging som ett verktyg för att stödja dessa elever att uppnå kunskapskraven i SO.Syftet med uppsatsen är att undersöka lärares erfarenheter inom undervisning av elever iprocessen att lära sig svenska som andraspråk i SO. Denna uppsats är baserad på bådekvalitativa och kvantitativa metoder, dessa har utförts i form av enkäter respektivesemistrukturerade intervjuer.För att svara på dessa frågor ska vi använda oss av både intervjuer och enkäter. Resultatet ienkätundersökningarna visar att flera av respondenterna inte har fått någon utbildning itranslanguaging under lärarutbildningen. Ändå var det ett stort antal respondenter som kändetill begreppet innan vår studie. Genom intervjuerna kunde vi konstatera att translanguaginginte heller var något som förekom i de intervjuade lärarnas lärarutbildning. Undersökningen isin helhet visade att flera av de verksamma lärare som deltog i vår surveyundersökning tyckeratt translanguaging kan vara ett arbetssätt som hjälper elever i processen att lära sig svenskasom andraspråk att uppnå kunskapskraven i SO. Däremot finns det en önskan, blandundersökningspersonerna, om ytterligare kunskaper i ämnet för att kunna använda sigav translanguaging i undervisningen. Genom intervjuerna framkommer det att det finnspåverkande faktorer som gör att användningen av translanguaging inte är lika lätt i praktiken.
49
Konstantakis, Emma. "Stöttning av talspråkliga färdigheter : Aktiviteter och interaktioner i årskurs 1–3." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för svenska språket (SV), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-76273.
Full textAbstract:
De talspråkliga färdigheterna har en avgörande betydelse för barns kunskapsutveckling och ligger till grund för både läs- och skrivförmågor. Det är således av vikt att skolan erbjuder elever möjlighet att utveckla dessa. Studiens syfte var att undersöka hur tre lärare i årskurs 1–3 resonerar om och genomför undervisning som stöttar utvecklingen av elevers talspråkliga färdigheter. Forskningsfrågorna berörde vilka aktiviteter och interaktioner lärarna ansåg talspråksutvecklande samt vilka som förekom i den praktiska undervisningen. Materialet samlades in via intervjuer med de tre lärarna samt observationer av deras undervisning med hjälp av det evidensbaserade verktyget Communication Supporting Classrooms Observation Tool (CSCOT). Resultatet visade att lärarna överlag ansåg aktiviteter som arbete i mindre grupper samt strukturerade samtal med klasskamrater och läraren som stöttande för utvecklingen av elevers talspråkliga färdigheter. De interaktionstyper som lärarna beskrev var exempelvis vuxna imiterar och repeterar det som elever säger, vuxna ställer öppna frågor, vuxna agerar förebilder för ett språk som eleverna ännu inte producerar samt elever korrigerar varandra språkligt. Av observationsverktygets fem aktivitetskomponenter iakttogs fyra vid observationstillfället och av verktygets 20 interaktionskomponenter observerades 13 stycken. Stora delar av lärarnas resonemang om samt genomförande av undervisning som stöttar utvecklingen av talspråkliga färdigheter tyder på en medvetenhet om betydelsen av stöttning i elevers närmaste proximala utvecklingszon.
50
Karlsen, Angelica, and Julia Hillgren. "Den utopiska visionen och realiteten: En skola för alla : En komparativ läromedelsanalys utifrån ett likvärdighetsperspektiv i gymnasieskolans läromedel i Svenska 1." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för humaniora, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-36360.
Full textAbstract:
Undersökningen grundar sig på fyra olika läromedel som riktar sig mot kursen Svenska 1 på gymnasial nivå. Två av de analyserade läromedlen riktar sig specifikt mot yrkesprogram, vilka är Kontext: svenska 1 för restaurang- och livsmedelsprogrammet (Hedencrona & Smed-Gerdin 2013) och Kontext: svenska 1 för vård- och omsorgsprogrammet (Hedencrona & Smed-Gerdin 2014). De resterande två läromedlen har ingen specifik riktning mot gymnasieprogram, utan riktar sig till alla som läser kursen Svenska 1. Dessa två är Människans texter: svenska 1 (Jeppsson, Mejlgaard & Sjöstedt 2016) och Patos: svenska 1 (Gustavsson 2020). Syftet med undersökningen har varit att undersöka om likvärdig undervisning genomförs i skolan oberoende av gymnasieprogram. Det har varit intressant att undersöka läromedlens innehåll eftersom två av dem så tydligt riktar sig mot specifika program. Med anledning av detta utgör begreppet en skola för alla en väsentlig del av undersökningen och dess resultat. Undersökningens resultat visar att Kontext: svenska 1 för restaurang- och livsmedelsprogrammet (Hedencrona & Smed-Gerdin 2013) och Kontext: svenska 1 för vård- och omsorgsprogrammet (Hedencrona & Smed-Gerdin 2014) inte lever upp till likvärdigt innehåll och därmed inte en skola för alla. Läromedlen Människans texter: svenska 1 (Jeppsson, Mejlgaard & Sjöstedt 2016) och Patos: svenska 1 (Gustavsson 2020) visar bättre tendenser att leva upp till likvärdigt innehåll i relation till de andra läromedlen och därmed en skola för alla. Slutsatsen visar att det generellt finns stora problem i skolan kring likvärdig undervisning, vilket måste tas på största allvar. Om inte läromedlen genomsyras av likvärdighet kan det inte garanteras att undervisningen genomsyras av det. Det är således väsentligt av läromedelsförfattare att producera läromedel baserat på aktuell forskning.