Relevant bibliographies by topics / Psykiatri

Contents

  1. Journal articles
  2. Dissertations / Theses
  3. Books
  4. Book chapters

Academic literature on the topic 'Psykiatri'

Author: Grafiati
Published: 4 June 2021
Last updated: 31 July 2024

Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles

Select a source type:

Consult the lists of relevant articles, books, theses, conference reports, and other scholarly sources on the topic 'Psykiatri.'

Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.

You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.

Journal articles on the topic "Psykiatri"

1

Jacobsson, Lars. "Om hur själen försvann från psykiatrin och psykiatrins ointresse för den existentiella hälsan." Socialmedicinsk tidskrift 100, no. 1 (March 27, 2023): 57–63. http://dx.doi.org/10.62607/smt.v100i1.22261.

Full text
Abstract:
Psykiska sjukdomar beskrevs som själssjukdomar och psykiatrer som själsläkare ända in på mitten av 1900-talet men sedan försvinner själen från psykiatrin. För naturvetare och psykologer är själen inget objekt utan kan ses som ”den arbetande hjärnan”, en individs mentala processer. Själen behövs inte för naturvetenskapen. För biskop Martin Lönnebo är ” själen den sida hos människan som själavården har som objekt”, själen är ”den icke-materiella identiteten”. På samma sätt som själen inte passar in i den moderna vetenskapsbaserade psykiatrin passar inte de existentiella dimensionerna som föreslagits av WHO i konceptet existentiell hälsa och som närmare utvecklats i Sverige av prästen och teologen Cecilia Melder i dagens standardiserade vårdförlopp som nu implementeras i vården. Det läkande samtalet som kan vara livsviktigt och nödvändigt i vården kräver en genuin förtrogenhet med människans existentiella villkor. Frågor om livets mening , den icke-materiella identiteten och livets mysterium har fortsatt en självklar plats i modern psykiatri men frågan är hur detta skall värnas.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Lunn, Susanne. "PSYKOANALYSENS BETYDNING FOR PSYKIATRIEN OG DEN KLINISKE PSYKOLOGI." Psyke & Logos 27, no. 2 (December 31, 2006): 11. http://dx.doi.org/10.7146/pl.v27i2.8331.

Full text
Abstract:
Psykoanalysens betydning kan vurderes på forskellige måder: historisk, teoretisk, behandlingsmæssigt, ud fra enkeltpersoners værk osv. I denne artikel tages udgangspunkt i Freuds banebrydende sygdomsforståelse, og der trækkes linjer frem til moderne psykodynamisk psykiatri og aktuelle diskussioner om diagnostik og kategorisering af psykisk lidelse. Herefter inddrages et område, som sjældent associeres med psykoanalytisk tænkning, nemlig den klinisk psykologiske testtradition, som psykoanalysen har været en væsentlig inspirationskilde til. Afslutningsvis introduceres tre repræsentanter for psykoanalysen, Thorkil Vanggaard, Otto Kernberg og Peter Fonagy, som på forskellig måde har præget psykiatrien og psykologien fra 1950’erne og frem til i dag.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Alnœs, Randolf. "DYNAMISK PSYKIATRI." Scandinavian Psychoanalytic Review 8, no. 1 (January 1985): 62–63. http://dx.doi.org/10.1080/01062301.1985.10592461.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Alnæs, Randolf. "PSYKIATRI 1." Scandinavian Psychoanalytic Review 9, no. 2 (January 1986): 161–62. http://dx.doi.org/10.1080/01062301.1986.10592485.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Munk-Jørgensen, Povl. "Book Review - Prioritering af psykiatrisk behandling. Fra psykiatri til neuropsykiatri." Nordic Journal of Psychiatry 52, no. 4 (January 1998): 337–38. http://dx.doi.org/10.1080/08039489850149787.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Hofmann, Bjørn. "Fosterdiagnostikk som psykiatri." Tidsskrift for Den norske legeforening 131, no. 7 (2011): 665. http://dx.doi.org/10.4045/tidsskr.11.0258.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Helgason, Tømas. "Psykiatri i Island." Nordisk Psykiatrisk Tidsskrift 41, no. 5 (January 1987): 363–67. http://dx.doi.org/10.3109/08039488709103204.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Kringlen, Einar. "Filosofi og psykiatri." Tidsskrift for Den norske legeforening 133, no. 23/24 (2013): 2534. http://dx.doi.org/10.4045/tidsskr.13.1314.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Magnussen, Finn. "Nevroviten og psykiatri." Tidsskrift for Den norske legeforening 134, no. 19 (2014): 1858–59. http://dx.doi.org/10.4045/tidsskr.14.0808.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Hjelmstedt, Lars. "Från hospitalsläkare till psykiatri-professor - bakgrunden till den akademiska psykiatrin 1850-1880." Nordisk Psykiatrisk Tidsskrift 39, no. 5 (January 1985): 337–40. http://dx.doi.org/10.3109/08039488509101918.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
More sources

Dissertations / Theses on the topic "Psykiatri"

1

Gellerstedt, Malin. "Upplevelsen av att vara patient i psykiatrisk slutenvård." Thesis, Stockholm University, Department of Psychology, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-40942.

Full text
Abstract:

Det råder brist på forskning som berör psykiatrisk slutenvård utifrån ett patientperspektiv och studier efterfrågas som på djupet kartlägger patienters upplevelser. Syftet med undersökningen var att öppet och förutsättningslöst beskriva upplevelsen av att vara patient i psykiatrisk slutenvård. Tretton patienter inskrivna vid fyra avdelningar intervjuades och materialet analyserades tematiskt. Resultatet visar att deltagarnas upplevelse av den psykiatriska slutenvården är starkt förknippad med de människor de möter på avdelningen.Patientgruppen blir påverkad av stämningen i personalgruppen vilket får konsekvenser för deras upplevelse av vården. Deltagarna uppskattar engagerad personal som är lyhörd för patientens behov och som ger stöd när de behövs som bäst. Patienterna stöttar varandra och delar erfarenheter. Deltagarna upplever att de på olika sätt förlorarkontrollen över sina liv under vistelsen på avdelningen. Avdelningen beskrivs som en plats för välbehövlig vila men upplevs också som långtråkig där tiden går långsamt. Deltagarna tvivlar ibland på vad vården ska ge dem och efterfrågar mer information och delaktighet i behandling samt fler behandlingsmetoder. Resultatet finner stöd i liknande studier på området.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Bång, Jenny. "Psykopatens karaktär : psykiatri vs. film." Thesis, Högskolan i Halmstad, Sektionen för humaniora (HUM), 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-21421.

Full text
Abstract:
Denna uppsats har som mål att undersöka om, och i så fall hur, gestaltningen av psykopaten på film skiljer sig från psykiatrins beskrivning. Uppsatsen tar även upp människosynens påverkanpå dramaturgi och gestaltning. Den hermeneutiska analysen görs på tre amerikanska produktioner: American Psycho (Mary Harron, 2000), Basic Instinct (Paul Verhoeven, 1992) och Halloween(Rob Zombie, 2007). Analysen grundar sig främst på psykiatriska teorier av Robert D. Hare och filmteorier av Wayne Wilson. Slutsatsen i uppsatsen är, att filmerna baserar sina karaktärer på de karaktärsdrag psykiatrin anser vara typiska för psykopaten, men adderar faktorer till karaktären. Detta görs för att uppnå ökad underhållning och spänning. Dramaturgin påverkas starkt av den psykologiserande människosynen i filmerna, som fokuserarpå begär och instinkter.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Broberg, Anna, and Lotten Hesselgård. "När psykiatri möter somatik : En intervjustudie om sjuksköterskors upplevelser av vården vid samsjuklighet inom psykiatrisk heldygnsvård." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap (HV), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-84883.

Full text
Abstract:
Bakgrund: Då patienter med psykisk sjukdom har ökad risk att utveckla somatiska sjukdomstillstånd ökar även det somatiska omvårdnadsarbetet inom psykiatriska heldygnsvård. Detta ställer ökade krav på kunskap hos sjuksköterskor inom psykiatriska heldygnsvården att möta somatiska sjukdomstillstånd och samsjuklighet. Det somatiska omhändertagandet är sämre för dessa personer. Syfte: Beskriva sjuksköterskors upplevelser och uppfattningar gällande vården av patienter med psykiatrisk och somatisk samsjuklighet inom psykiatrisk heldygnsvård Metod: En kvalitativ intervjustudie med semistrukturerade intervjuer och frågor utifrån en intervjuguide där sjuksköterskor som är aktivt yrkesverksam inom psykiatrisk slutenvård inkluderats. Insamlat material har analyserats genom kvalitativ innehållsanalys av manifest karaktär. Resultat: Analysen resulterade i tre kategorier, där varje kategori utgjordes av tre underkategorier som beskriver informanternas upplevelser. De tre kategorierna med underkategorier var: 1) Att vårda patienter med psykiatrisk och somatisk samsjuklighet; Helhetssyn, resursbrist och känslor 2) Vikten av kunskap; Brist på kunskap, behov av kunskap, ansvar att inhämta ny kunskap och 3) Samarbetet mellan psykiatriska och somatiska vårdavdelningar; Förväntningar, den uppdelade vården, vikten av att samarbeta. Slutsats: Sjuksköterskorna upplever somatiska omvårdnadsarbetet som utmanande. Största utmaningen är resursbristen, en begränsad kunskap om somatiska sjukdomstillstånd och att utföra vårdtekniska moment. Omvårdnadsarbetet ses även som utmanande då en okunskap och oförståelse om varandras verksamheter utgör en svårighet till samarbete. Dock finns det i grunden ett gott samarbete, i de situationer de behöver rådfråga och få hjälp av varandras expertis. Kliniska implikationer: Förhoppningen är att studiens resultat ska ge ökad förståelse för hur sjuksköterskorna upplever att vårda somatiska sjukdomstillstånd på psykiatrisk heldygnsvårdsavdelning.
Background: As patients with mental illness have an increased risk of developing somatic conditions, somatic nursing in psychiatric inpatient care also increases. The somatic care is not so good for these people. This places increased demands of knowledge on registered nurses in psychiatric inpatient care, to bee able to meet somatic conditions and co-morbidity. Objective: Describe nurses' experiences and perceptions regarding the care of patients with psychiatric and somatic complicity in psychiatric full-day care. Method: A qualitative interview study with semi-structured interviews and questions from an interview guide which interviews and registered nurses who are actively working in psychiatric inpatient care. Collected material has been analyzed through qualitative content analysis of manifest character. Results: The analysis resulted in three categories, where each category consisted of three subcategories describing the informants' experiences. The three categories with subcategories are: 1) To care for patients with psychiatric and somatic complicities; Overall view, lack of resources, emotions, 2) The importance of knowledge; Lack of knowledge, need for knowledge, responsibility to acquire new knowledge  and3) The collaboration between psychiatric and somatic care departments; Expectations, the divided care, the importance of cooperating. Conclusion: The registered nurses experience the somatic nursing as challenging. The biggest challenge is the shortage of resources, that knowledge about diseases is limited and to carry out medical technical tasks. The nursing is also seen as challenging as an ignorance and incomprehension about each other's departments that constitutes a difficulty to co-operation. However, there is basically good cooperation, in the situations they need to consult and get help from each other's expertise. Clinical implications: The hope is that the study's results will give an increased understanding of how the nurses experience caring for somatic disease conditions in a psychiatric inpatient department.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Schröder, Sara. "Att besegra de inre demonerna : en artikelserie om depressionsbehandling." Thesis, Södertörn University College, School of Discourse Studies, 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-625.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Olsson, Madeleine, and Marita Persson. "Erfarenhet av omvårdnad för patienter med psykossjukdom utifrån sjuksköterskans perspektiv." Thesis, University of Gävle, Department of Caring Sciences and Sociology, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-4845.

Full text
Abstract:

 

Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av omvårdnaden av patienter med psykossjukdom. Kvalitativa forskningsintervjuer genomfördes med arton sjuksköterskor. Kvalitativ innehållsanalys användes för att bearbeta intervjumaterialet. Fem kategorier framkom i resultatet, i den första kategorin som benämns; bemötande, berättar sjuksköterskorna vad som är viktigt i relationen, bekräftelse och förhållningssätt. Den andra kategorin benämns vårdmiljö; betydelsen av struktur, regler, skärmning framkommer under denna kategori. I den tredje kategorin basal omvårdnad omnämns; vikten av sömn, mat, dryck och hygien. Den fjärde kategorin specifikt omhändertagande handlar om tvångsåtgärder, vanföreställningar och krishantering. I den femte och sista kategorin; familjekontakt, beskrivs vikten av att ha med sig anhöriga i vården. Denna studie kan ha bidragit till att synliggöra vad som är viktigt i omvårdnaden av patienter med psykossjukdom. Informanterna som deltog i studien visade alla ett tydligt engagemang för sina patienter och stor kunnighet inom området. En fortsättning på föreliggande studie skulle kunna vara att belysa patienters erfarenheter av omvårdnad vid psykossjukdom. Detta skulle kunna förbättra omvårdnaden för patienter med psykossjukdom om både personal och patienter får uttrycka vad som kan förbättras samt vad som inte fungerar.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Sörbacken, Camilla. "Psykiatrin och kampen om tiden : Om tongivande processer bakom psykiatrins organisering, kopplat till den psykodynamiskt orienterade psykoterapin." Thesis, Umeå universitet, Psykoterapi, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-118483.

Full text
Abstract:
I uppsatsen undersöks sex psykodynamiskt orienterade psykoterapeuters uppfattningar om tongivande processer bakom psykiatrins utformning. Psykoterapeuterna är verksamma inom psykiatrin i Stockholm. Studien vill belysa om, och i så fall hur, processerna påverkar den psykodynamiska psykoterapins plats i psykiatrin. Studien har en kvalitativ ansats, och bygger på semistrukturerade intervjuer. Utgångspunkter är beskrivningar av psykiatrins historia samt av psykiatrins utformning idag. Utgångspunkt är också forskning kring hur organisationsförändringar upplevs av personal inom psykiatrin. Nyinstitutionell organisationsteori appliceras för analys. Resultatet pekar på ett antal processer vilka en majoritet av informanterna gemensamt beskriver som starka. En tongivande process är införandet av organisatoriska strukturer från ledningssystemet New Public Management (NPM), en annan är privatiseringen av psykiatrin. Som ledord för psykiatrins reformer beskrivs ökad valfrihet för patienten. De intervjuade upplever att psykiatrin på många sätt är toppstyrd. Den har ett stort fokus på evidensstark forskning, men också på effektivitet, tidsbesparing och ekonomi. Ersättningssystemet beskrivs som en mycket styrande process. Flera av informanterna ser som bakomliggande processer ett ökat användande av psykiatrisk vård, att människor efterfrågar snabb hjälp och även diagnoser. De beskriver att psykiatrin nu är ett medicinskt fält, och alla informanter diskuterar huruvida läkemedelsindustrin är involverad i de olika processerna. Utöver detta framhålls dels Socialstyrelsens riktlinjer, där evidensbaserad psykoterapi samt läkemedelsanvändning är primära rekommendationer, samt enskilda tongivande personer, sk lobbyister. Alla processer beskrivs leda till att den psykodynamiska psykoterapins plats i psykiatrin krympt, och att metoden är förhållandevis marginaliserad ibland psykiatrins erbjudanden. Studien pekar på att förändringar av psykiatrins organisering åtminstone bör övervägas, mot en ökad mångfald och en ökad långsiktighet i dess insatser.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Häggblom, Marie, and Sandra Säll-Jonsson. "Samverkan mellan psykiatri och beroendevård : Yrkesverksammas perspektiv." Thesis, Högskolan i Gävle, Socialt arbete, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-22583.

Full text
Abstract:
The purpose of this study was to examine how professionals describe the interaction between psychiatry and addiction care when it comes to clients/patients  who suffer from comorbidity of substance abuse and diagnosed mental illness. In this study we posed the following questions: How do the care personnel within psychiatric treatment and substance abuse care describe the current state of the collaboration between them? Which pros and cons do the personnel within the two sectors describe regarding collaboration? Based on six interviews; three among professionals in psychiatry and three in addiction care, the overall result shows that the informants believe that the existing cooperation works well but can be developed. The study also shows that concerted individual plans (SIP) as a tool can generate positive results for clients/patients within both organizations. SIP is also an opportunity for the professionals to go beyond the current confidentiality that exists between the client/patient and organization and thus better able to collaborate around a client/patient. The conclusion is that cooperation can be favored or discriminated against by the staff's attitudes towards individuals who suffer from comorbidity, political decisions, maneuver and professional, personal experience and knowledge of each other's professions.
Syftet med denna studie var att undersöka hur yrkesverksamma inom psykiatrin och beroendevården beskriver samverkan mellan organisationerna angående personer som lider av samsjuklighet av missbruk och diagnostiserad psykisk ohälsa. Frågeställningarna var: Hur beskriver vårdpersonalen inom psykiatrin och beroendevården att samverkan fungerar? Vilka fördelar respektive nackdelar beskriver personalen inom de olika verksamheterna att det finns med samverkan? Utifrån sex intervjuer, tre bland anställda inom psykiatrin respektive tre i beroendevården, visar det övergripande resultatet att informanterna anser att den befintliga samverkan fungerar bra men kan utvecklas. Studien visar även att samordnade individuella planer (SIP) som verktyg kan generera positiva resultat för klienterna/patienterna inom de båda organisationerna. SIP är också en möjlighet för de professionella att få möjlighet att häva rådande tystnadsplikt som finns mellan klienten/patienten och organisationen och därigenom bättre kunna samverka kring en klient/patient. Slutsatsen är att samverkan kan gynnas eller missgynnas av personalens attityder gentemot individer som lider av samsjuklighet, politiska beslut, handlingsutrymmet samt yrke, personlig erfarenhet och kunskap om varandras professioner.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Jönsson, Marie, and Saramaria Karlström. "Kommunal psykiatri - Organisationsutveckling i en svensk kommun." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), 2004. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-25484.

Full text
Abstract:
Den förste januari 1995 genomfördes psykiatrireformen som skulle stärka psykiskt sjukas möjlighet att leva ett integrerat liv med hög livskvalitet. Hur blev det? Uppsatsen behandlar hur organisationsutvecklingen kring psykiatrin ser ut idag i en svensk kommun relaterat till reformens mål och visioner. I resultatredovisningen beskriver, analyserar och granskar vi planeringen och genomförandet av reformen i Staffanstorps kommun vilket dels innefattar de olika insatser som finns samt den organisationsstruktur som finns inom den kommunala psykiatrin
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Ward, Sara, and Sofia Englund. "Sjuksköterskors erfarenheter av att motivera patienter med depression till fysisk aktivitet inom psykiatrisk öppenvård : En fokusgrupps-intervjustudie." Thesis, Linköpings universitet, Institutionen för hälsa, medicin och vård, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-175870.

Full text
Abstract:
Bakgrund: Depression är en vanlig psykisk sjukdom med hög prevalens inom psykiatrin. Sjukdomsbilden innefattar inaktivitet och många rör på sig mindre än vad folkhälsomyndighetens rekommenderar. Fysisk aktivitet har vetenskapligt stöd, både som enskild behandling och som komplement, att kunna lindra symtom vid depression. Tidigare studier fokuserar på hur fysisk aktivitet motiveras och tillämpas inom slutenvården, dock saknas psykiatriska öppenvårdsperspektivet. Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att motivera patienter med depression till fysisk aktivitet inom psykiatriska öppenvården.Metod: Data samlades med hjälp av fokusgruppsintervjuer med 12 sjuksköterskor och analyserades med en fokusgruppsanalys.Resultat: Resultatet gav tre huvudkategorier: Sjuksköterskans roll, komplex utmaning samt organisation. Sjuksköterskorna erfar att det är viktigt att motivera patienter till fysisk aktivitet men att det ofta är en svår uppgift. Sjuksköterskan har en rad verktyg att använda sig av i sitt arbete, som motiverande samtal, fysisk aktivitet på recept (FaR), uppföljning och stöttning men önskar att fysisk aktivitet ska få en större plats inom den psykiatriska vården.Konklusion: Det finns verktyg att använda sig av i det motiverande arbetet till fysisk aktivitet. Dock hamnar det motiverande arbetet ofta i skymundan till förmån för andra arbetsuppgifter. En mer personcentrerad vård inom öppenvården önskas för ett mer hälsofrämjande förhållningssätt inom psykiatrin.
Background: Depression is a common mental illness with high prevalence in psychiatry. The disease picture includes inactivity and many move less than recommended by the Public Health Agency of Sweden. Physical activity has scientific support, both as an individual treatment and as a supplement, to be able to relieve symptoms of depression. Previous studies focus on how physical activity is motivated and applied in inpatient care, however, the psychiatric outpatient perspective is lacking.Aim: The purpose of the study was to describe nurses’ experiences of motivating patients with depression to physical activity in psychiatric outpatient care. Method: The study is of a qualitative nature. 12 nurses have been interviewed in focus groups divided into four occasions. Results: The result gave three main categories: The role of the nurse, complex challenge and organization. The nurses experience that it is important to motivate patients to physical activity, but that it is often a difficult task. The nurse has a number of tools to use in her work, such as motivational interventions (MI), physical activity on prescription (FaR), follow-up and support, but wishes that physical activity should have a greater place in psychiatric care.Conclusion: There are tools to use in the motivating work for physical activity. However, motivational work is often overshadowed in favor of other tasks. A more person-centered care in outpatient care is desired for a more health-promoting approach in psychiatry.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Oskarsson, Felicia. "När somatik möter psykiatri : Sjuksköterskors erfarenheter av att vårda vuxna patienter med en psykiatrisk diagnos inom somatisk vård." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap (HV), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-98421.

Full text
Abstract:
Bakgrund: Inom vården är psykiatri och somatik något som helst skiljs åt. Trots försök att separera de två, går det inte att undvika att patienter med psykiatriska diagnoser även blir somatiskt sjuka. För sjuksköterskor som arbetar inom somatisk vård, kan vårdandet av patienter med psykiatrisk diagnos bli problematiskt. Orsaken till detta är att det ofta uppstår diskriminering och stigmatisering kring psykiskt sjuka människor. Denna studie kommer att belysa problematiken ur ett sjuksköterskeperspektiv. Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskors erfarenheter av att vårda vuxna patienter med en psykiatrisk diagnos inom somatisk vård. Metod: Studien genomfördes som en litteraturstudie med en induktiv ansats. Med hjälp av en integrerad analys har ett resultat formats för att kunna svara på studiens syfte. Resultat: Resultatet visade sig mynna ut i tre kategorier; Svårighet att kommunicera, Rädsla och Brist på kunskap. Slutsats: Ökad tillgång till utbildning inom psykiatri kan minska rädsla och stigmatisering gällande patienter med en psykiatrisk diagnos och därmed öka vårdkvaliteten.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
More sources

Books on the topic "Psykiatri"

1

Achté, Karl Aimo. Psykiatri. [Helsingfors]: Yrkesutbildningsstyrelsen, 1985.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Lidberg, Lars. Rätt och psykiatri. Malmö: Liber, 1985.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Crafoord, Clarence. Den möjliga och omöjliga psykiatrin: Utveckling och erfarenheter av sektoriserad psykiatri. [Stockholm]: Natur och kultur, 1987.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Mellergård, Mogens. Epoker i dansk psykiatri. København: Munksgaard, 2000.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Schlaug, Rudolf. Psykiatri, lag och samhälle: En vandring genom svensk psykiatrisk lagstiftnings historia. Stockholm: Askelin & Hägglund, 1989.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Skaug, Lasse. Juss og psykiatri i forvaltningen. Oslo: Kommuneforlaget, 2002.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Socialstyrelsen, Sweden, ed. Tvång, autonomi: Etik i psykiatri. [Stockholm]: Socialstyrelsen, 1991.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

forening, Norsk psykiatrisk. Engasjement og kunnskap: Tekster i norsk psykiatri : Norsk psykiatrisk forening 100 år. Oslo: Tidsskrift for Den norske Lægeforening, 2007.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Belin, Sverker. Schizofrenibehandling: Psykiatri på liv och död. [Stockholm]: Natur och kultur, 1987.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Sjöström, Bengt. Den galna vården: Svensk psykiatri, 1960-2000. Lund: Bokbox förlag, 2000.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
More sources

Book chapters on the topic "Psykiatri"

1

"Fremtidens psykiatri." In Den moderne psykiatris historie, 135–48. Aarhus University Press, 2018. http://dx.doi.org/10.2307/j.ctv34wmp6c.13.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Román, Sven. "Psykiatri och dödshjälp." In Dødshjelp i Norden? Etikk, klinikk og politikk, 213–33. Cappelen Damm Akademisk/NOASP, 2020. http://dx.doi.org/10.23865/noasp.96.ch11.

Full text
Abstract:
Supporters of legalisation of assisted dying often assume that people who want such assistance on the one hand, and “traditional” suicidal patients with mental illnesses on the other, are two completely distinct groups. An important purpose of this chapter is to show that it is not that simple. Psychiatry sees a death wish as a symptom of a psychiatric condition or a life crisis. With the help of psychotherapy and sometimes medication as a supplement, patients usually regain their appetite for life. There is evidence that many people who want assisted dying also suffer from mental illness in a broad sense. From a psychiatric perspective, they should receive support and psychiatric treatment, with the goal of helping them experience meaning and quality of life. The chapter’s author is a child and adolescent psychiatrist, and the chapter is based on published research, contributions to public debate and own experience from clinical work with patients.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

"Den klassiske psykiatri." In Den moderne psykiatris historie, 11–22. Aarhus University Press, 2018. http://dx.doi.org/10.2307/j.ctv34wmp6c.4.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

"Psykiatri og samfund." In Den moderne psykiatris historie, 73–88. Aarhus University Press, 2018. http://dx.doi.org/10.2307/j.ctv34wmp6c.9.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

"En ny psykiatri fødes." In Den moderne psykiatris historie, 109–22. Aarhus University Press, 2018. http://dx.doi.org/10.2307/j.ctv34wmp6c.11.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

"Kernen." In Den ustyrlige psykiatri, 121–37. Aarhus University Press, 2016. http://dx.doi.org/10.2307/jj.608122.9.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

"Dansk psykiatrihistorie:." In Den ustyrlige psykiatri, 97–118. Aarhus University Press, 2016. http://dx.doi.org/10.2307/jj.608122.8.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

"Psykiatriens historiografi." In Den ustyrlige psykiatri, 79–96. Aarhus University Press, 2016. http://dx.doi.org/10.2307/jj.608122.7.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

"Den medicinske model." In Den ustyrlige psykiatri, 161–74. Aarhus University Press, 2016. http://dx.doi.org/10.2307/jj.608122.11.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

"Psykiatriens dilemmaer." In Den ustyrlige psykiatri, 11–34. Aarhus University Press, 2016. http://dx.doi.org/10.2307/jj.608122.4.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
You might also be interested in the extended bibliographies on the topic 'Psykiatri' for particular source types:
Journal articles Dissertations / Theses Books
We offer discounts on all premium plans for authors whose works are included in thematic literature selections. Contact us to get a unique promo code!

To the bibliography