Log in

Relevant bibliographies by topics / Psykiatrisk vård

Contents

Journal articles
Dissertations / Theses
Books

Academic literature on the topic 'Psykiatrisk vård'

Author: Grafiati

Published: 4 June 2021

Last updated: 27 February 2023

Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles

Select a source type:

Consult the lists of relevant articles, books, theses, conference reports, and other scholarly sources on the topic 'Psykiatrisk vård.'

Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.

You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.

Journal articles on the topic "Psykiatrisk vård"

1

Westrin, Claes-Göran. "Hur Prioritera Psykiatrisk Vård." Nordic Journal of Psychiatry 46, no. 3 (January 1992): 143–44. http://dx.doi.org/10.3109/08039489209098668.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

2

Omerov, Majda, BÖRje Wistedt, and Ulf Durling. "Aggressionshandlingar inom sluten psykiatrisk vård." Nordisk Psykiatrisk Tidsskrift 45, sup25 (January 1991): 13–16. http://dx.doi.org/10.3109/08039489109096684.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

3

Carlsson, Gunilla. "Vård som berör — en studie av våldsamma möten inom psykiatrisk vård." Nordic Journal of Nursing Research 27, no. 3 (September 2007): 29–34. http://dx.doi.org/10.1177/010740830702700307.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

4

Ståhl, Malin, Gunilla Carlsson, and Maria Nyström. "Ständig tillsyn — en kvalificerad vårdhandling inom psykiatrisk vård." Nordic Journal of Nursing Research 34, no. 3 (September 2014): 38–42. http://dx.doi.org/10.1177/010740831403400309.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

5

Eriksson, Kerstin. "Studier av psykiatrisk vård, särskilt tvångsvård, i två svenska Iän Den psykiatriska sjukdomsbilden hos tvångsvårdade." Nordisk Psykiatrisk Tidsskrift 43, no. 2 (January 1989): 125–29. http://dx.doi.org/10.3109/08039488909098641.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

6

Von Hertzen, Heikki S. "Prioritering mellan psykiatrisk vård och annan sjukvård: Ett hälsopolitiskt perspektiv." Nordic Journal of Psychiatry 46, no. 3 (January 1992): 155–57. http://dx.doi.org/10.3109/08039489209098671.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

7

Candefjord, Inga-Lill. "Studier Av Psykiatrisk Vård, Särskilt Tvångsvård, I Två Svenska Län De Psykiatriska Patienternas Upplevelse Av Tvångsvård." Nordisk Psykiatrisk Tidsskrift 43, no. 4 (January 1989): 353–56. http://dx.doi.org/10.3109/08039488909101974.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

8

Belfrage, Henrik. "Den brottspreventiva effekten av psykiatrisk vård på specialenhet respektive på hemortssjukhus." Nordisk Psykiatrisk Tidsskrift 44, no. 5 (January 1990): 485–87. http://dx.doi.org/10.3109/08039489009096601.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

9

Axelsson, Margareta. "Studier Av Psykiatrisk Vård, Särskilt Tvångsvård, I Två Svenska Län Anhörigas Situation Och Relationer Till Den Psykiatriska Vården." Nordisk Psykiatrisk Tidsskrift 43, no. 4 (January 1989): 357–64. http://dx.doi.org/10.3109/08039488909101975.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

10

Eriksson, Kerstin, and Lars Kjellin. "Studier Av Psykiatrisk Vård, Särskilt Tvångsvård, I Två Svenska Län Den Psykiatriska Vårdpersonalens Attityder, Erfarenhet Och Upplevelser Av Tvångsvård." Nordisk Psykiatrisk Tidsskrift 43, no. 4 (January 1989): 365–68. http://dx.doi.org/10.3109/08039488909101976.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

More sources

Dissertations / Theses on the topic "Psykiatrisk vård"

1

Larsson, Linnea. "Psykiatrisk vård på häkte – vård på lika villkor?" Thesis, Uppsala universitet, Juridiska institutionen, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-361453.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

2

Desta, Tekeste. "Psykiatrisjuksköterskors upplevelser av våld inom psykiatrisk vård : en litteraturöversikt." Thesis, Sophiahemmet Högskola, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:shh:diva-2268.

Full text

Abstract:

Många människor i Sverige söker sig till psykiatrisk vård för olika psykiatriska åkommor. Ett antal av dessa människor är mycket psykiskt sjuka att de tvingas vårdas inom sluten psykiatrisk vård. Sjuksköterskan som har ansvaret i att administrera läkemedel, som vid tvångsmedicinering, riskerar att bli sedd som fiende och måltavla för våld från patienterna, vilket kan leda till rädsla samt svårigheter att skapa tillit till sjuksköterskan i vårdrelation. Därför är det av vikt att forska och lyfta fram aspekter och perspektiv på hur man ska gå tillväga för att förstå sjuksköterskors upplevelser, erfarenheter av att hantera aggressiva beteenden och utveckla vården så att patienterna kan få optimal omvårdnad. Syftet med studien var att belysa psykiatrisjuksköterskors upplevelser av våld samt beskriva vilka faktorer som påverkar uppkomster av våld inom psykiatrisk vård. Metoden av litteraturstudien var baserad på 15 utvalda vetenskapliga artiklar skrivna mellan åren 2005 och 2015. Databaserna Cinahl, PsycINFO och PubMed användes i sökning av artiklarna. Det gjordes även manuell sökning av artiklar för att få ett större urval, vilket ledde till inkludering av 3 artiklar. Analysen resulterade i fyra teman: Sjuksköterskors upplevelser av uppkomst av aggression och våld inom psykiatrisk vård, sjuksköterskors upplevelser av hur vård och arbetsmiljö påverka patienter och sjuksköterskor, sjuksköterskors upplevelser av tvångsvård och vidtagna åtgärder för att minimera uppkomst av våld samt sjuksköterskors upplevelser av våld. Slutsats: Psykiatrisjuksköterskornas upplevelser av våld vid vård av patienter med aggressivt beteende varierar. Vissa blir stressade, traumatiserade eller rädda och byter därför arbetsplats medan andra uppfattar våldet som en rutin, tillhörande arbetsplatsen och inte reflekterar mer om saken. Våldet påverkar sjuksköterskor både emotionellt och fysiskt vilket kan ge betydande konsekvenser i deras arbetsförmåga och privatliv. För att sjuksköterskor ska kunna utföra sitt jobb effektivt, behövs insyn i arbetsmiljön, stöd och förståelse för sjuksköterskors arbetssituation från arbetsgivaren, ökad kompetens i att hantera och förebygga våld, och möjlighet för reflektion i händelse av incidenter, där även arbetsgivarrepresentant är närvarande. Arbetsgivarna behöver komma med strategier för att behålla sin personal och kunna rekrytera nya genom att erbjuda sjuksköterskor tryggare arbetsplats.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

3

Behnejad, Mona, and Åsa Beirup. "Psykiatrisk diagnos- ett hinder inom icke-psykiatrisk vård? : ett patientperspektiv." Thesis, Sophiahemmet Högskola, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:shh:diva-3721.

Full text

Abstract:

Bakgrund Hälsa är ett multidimensionellt begrepp som innefattar såväl fysisk som psykisk hälsa och är det centrala begreppet inom vårdvetenskap så väl som målet för den svenska hälso- och sjukvården. Globalt sett så står psykisk ohälsa för uppemot 30 procent av världens ickedödliga sjukdomsbörda och den psykiska ohälsan är ett av de snabbast växande hoten för folkhälsa i världen. Enligt svensk lag så ska hela befolkningen få vård på lika villkor. Samtidigt rapporteras det om stigmatisering och diskriminering av personer med psykisk sjukdom. Forskning har visat att vårdpersonal saknar tillräcklig kunskap om olika psykiska sjukdomar och tillstånd vilket leder till brister inom bedömning, bemötande och hantering av patienter med psykisk sjukdom. Syfte Syftet var att belysa upplevelsen av den icke-psykiatriska hälso- och sjukvården bland personer med psykiatrisk diagnos. Metod En litteraturöversikt där 16 vetenskapliga artiklar inhämtats under januari-februari 2020. Artiklarna är av kvantitativ och kvalitativ design och hämtades via databaserna PubMed, CINAHL och PsycINFO. Integrerad analys har använts för att analysera data. Resultat Fyra kategorier identifierades och resultatet visade att det fanns en okunskap hos vårdpersonal och att detta påverkade patienterna i vården. Relationen mellan vårdpersonal och patient hade stor betydelse för hur patienterna upplevde vården och sin möjlighet att vara delaktig i den. De upplevde att vården inte var tillräckligt anpassad för personer med vissa psykiska sjukdomar och att detta kunde göra det svårt att få tillgång till vård och hjälp. Stigmatisering var vanligt förekommande och hade en stor påverkan på personer med psykisk sjukdom. Slutsats Patienters upplevelser av den icke psykiatriska hälso- och sjukvården påverkas av vårdpersonalens kunskap, attityder och inställning till patienter med en psykiatrisk diagnos. Att söka sig till den icke- psykiatriska vården som psykiskt sjuk är något som av flera patienter anser vara svårt då vården inte är anpassad utefter deras behov.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

4

Strömqvist, Niklas. "Patientperspektiv på bemötande inom psykiatrisk vård." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-213642.

Full text

Abstract:

Bakgrund: Få studier har gjorts inom psykiatrisk omvårdnad med fokus på patientperspektivet. Detta perspektiv är dock viktigt då det ger en inblick i hur patienterna upplever den vård de erhåller. Syfte: Syftet var att beskriva hur patienter på en psykiatrisk vårdavdelning upplever det bemötande de får av avdelningens sjuksköterskor. Metod: Semistrukturerade intervjuer som sedan analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Vid analys av materialet framkom fyra huvudkategorier som samlade de aspekter på bra och mindre bra bemötande som respondenterna beskrivit: Betydelsen av att bli sedd och bekräftad av personalen, Personalens agerande och attityder gentemot patienterna, Önskemål och förväntningar på personalen samt Hur icke-verbal kommunikation påverkar hur bemötandet upplevs. Slutsats: Den mest framträdande aspekten av gott bemötande beskrevs som förmågan att kunna ta sig tid att lyssna på patienten, och den mest framträdande aspekten av mindre bra bemötande beskrevs som brist på denna förmåga.
Background: There are few studies focusing on the patients’ perspective of psychiatric care. However, this perspective is important, as it offers insight in the care received from the patient’s view point. Aim: The aim of this study was to describe how the patients in a psychiatric ward perceive the caregiving behavior of the ward’s nurses. Method: Semi-structured interviews analyzed through qualitative content analysis. Result: Analysis of the data resulted in four main categories describing aspects of good and less good caregiving behavior as perceived by the patients. The categories were: The importance of being seen and validated by the staff, The staff’s attitudes and behavior towards the patients, Wishes and expectations regarding the staff and How non-verbal communication affects the way the care giving behavior is perceived. Conclusion: The most prominent aspect of good caregiving behavior was described as the nurse’s ability to take the time to listen to the patient, and the most prominent aspect of a less good caregiving behavior was described as insufficiency in this ability.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

5

Bodin, Martin, and Sara Setterlind. "Sjuksköterskans attityd inom sluten psykiatrisk vård." Thesis, Mittuniversitetet, Avdelningen för omvårdnad, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-23485.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

6

Nordin, Therese. "Sjuksköterskors erfarenheter av personcentrerad vård inom psykiatrisk vård : En intervjustudie." Thesis, Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:esh:diva-6947.

Full text

Abstract:

Bakgrund: Enligt den personcentrerade vården skall patienten ses som en person med resurser och kunskaper som är viktiga att lyfta fram. Patienten skall vara delaktig och ses som en partner och inte som en passiv mottagare av vård. Studier visar att en personcentrerad vård har positiva effekter för både patienter och hälso- och sjukvårdspersonal men trots det råder inget enhetligt samförstånd om begreppets innebörd vilket tenderar att göra den praktiska tillämpningen av personcentrerad vård motsägelsefull. Syfte: Syftet med föreliggande studie var att utforska sjuksköterskors erfarenheter utav personcentrerad vård inom psykiatrisk vård. Metod: Föreliggande studie är en empirisk studie. Datainsamlingen skedde genom semistrukturerade intervjuer med åtta sjuksköterskor verksamma inom psykiatrisk vård. Intervjuerna analyserades med en deduktiv och induktiv ansats. Resultat: Resultatet av analysen presenteras under de fyra kategorier som ingår i McCormack och McCance ramverk för personcentrerad vård. Förutsättningar, miljö, personcentrerade processer och utfall. Sammantaget genererade kategorierna åtta underkategorier. Kunskaper om och inställning till personcentrerad vård, Förmågor, Hinder, Möjliggörare, Att utforma sätt att samarbeta, Att lyssna till patienten, Strukturerade aktiviteter och Vinster. Diskussion: Resultatet diskuterades utifrån McCormack och McCance ramverk för personcentrerad vård och annan relevant vetenskaplig litteratur. Den teoretiska referensramen visade sig väldigt användbar i studien och det var enkelt att sätta samman resultatet med de fyra kategorierna i ramverket

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

7

Carlsson, Gunilla. "Det våldsamma mötets fenomenologi : - om hot och våld i psykiatrisk vård." Doctoral thesis, Växjö universitet, Institutionen för vårdvetenskap och socialt arbete, 2004. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:vxu:diva-393.

Full text

Abstract:

The present study focuses on the phenomenology of the violent encounter, and is to be understood as the study of the violent encounter as a phenomenon, i.e. as experienced. The overall aim is to elucidate, analyse and describe violent encounters within psychiatric care as experienced by carers and patients. Moreover, the study aims at promoting the development of a phenomenological research approach in caring science in general and elucidating tacit caring knowledge in particular. The thesis includes three empirical studies and one methodological study. The research is guided by a phenomenological and lifeworld theoretical approach. Research data consist of narratives and qualitative interviews, as well as reenactment interviews with carers and patients. Data are analysed for meaning. The analysis and synthesis of meaning are aimed at openness and meaning sensitivity through a reflective attitude characterised by the intent to bridle the process of understanding. The goal of the analysis is to describe the general structure of the phenomenon and its meaning constituents. The result shows that violence and threat do not evolve in “naked” caring, characterised by encounters where carers are able to touch their patients at the same time as being touched, speaking both literally and figuratively. It is through “naked” caring and caring touch that the carers are able to reach the patients and to give undisguised invitations to genuine presence. The possibilities of touch rely on the carers’ capacity to be authentic and to genuinely wish well. Violence is on the contrary nourished by touch without caring intention, or non-touch, i.e. caring where the reciprocity of touching and being touched is missing between patients and caregivers. In the discussion, the different meanings of the violent encounter are related to the philosophy of Merleau-Ponty and Lévinas. The philosophical dimensions of touch are investigated and it is discussed how the “naked” encounter can be understood from a phenomenological ethical standpoint. The discussion focuses on the caregivers’ vulnerability and the high demands they are subjected to. It is also argued that a foundation of caring science is needed in caring practice in order to make possible a development of a caring attitude that prevents violence.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

8

Bergström, Annelie, and Martina Algotsson. "Influens på självuppskattad sjuksköterskekompetens inom psykiatrisk vård." Thesis, University of Gävle, University of Gävle, Department of Caring Sciences and Sociology, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-5148.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

9

Doss, William, and Johnny Svedin. "Patienters upplevelse av tvång : -Inom psykiatrisk vård." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap, HV, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-19234.

Full text

Abstract:

Bakgrund: Inom psykiatrin utsätts patienter för olika sorters tvång. Tvång i sin tur kan leda till lidande. Kan man genom att analysera tidigare forskning på området tvång belysa hur patienten upplever tvång, så har det skapats en god grund för ökad förståelse. Syfte: Syftet var att beskriva patientens upplevelse av tvång inom psykiatrisk vård. Metod: Systematisk litteraturstudie. Sex kvalitativa studier undersöktes där en kvalitativ innehållsanalys användes för att analysera resultaten. Resultat: I resultatet framkom fyra kategorier: Känsla av maktlöshet - att inte få vara delaktig där patientens autonomi sätts ur spel och att hon önskar att få vara mer delaktig i vad som sker under sin behandling. Nervärdering – där patienter behandlas som objekt. Avsaknad av kommunikation och relation - att inte bli hörd och sedd. Tvång som hjälp - att få god vård. En del av patienter har i efterhand accepterat och förstått att tvång var nödvändigt. Slutsats: Kommunikation är viktig för patienten. Om personalen inte kommunicerar med patienten blir patienten åsidosatt och känner sig kränkt vilket skapar lidande . God kommunikation hade i många fall hjälp patienten att bättre förstå tvångsåtgärder.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

10

Lindström, Anna, and Louise Rydberg. "Specialistsjuksköterskans roll inom psykiatrisk vård : En intervjustudie." Thesis, Röda Korsets Högskola, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:rkh:diva-1956.

Full text

Abstract:

Bakgrund: Sjuksköterskeprofessionen har genomgått stora förändringar från 1950-talet tills idag. Sjuksköterskan i psykiatrisk vård har en central roll i omvårdnaden av patienten, så varför inte vidareutbilda sig? I litteraturen beskrivs specialistsjuksköterskans roll ofta som mångfacetterad och komplex men samtidigt otydlig, men hur ser specialistsjuksköterskor i psykiatrisk själva på sin roll idag? Syfte: Syftet med studien var att belysa hur specialistsjuksköterskan upplever sin roll i psykiatrisk vård. Metod: En kvalitativ beskrivande design användes. En fokusgrupp och individuella intervjuer genomfördes med en intervjuguide med semistrukturerade frågor. Urvalet bestod av elva specialistsjuksköterskor i psykiatrisk vård. Samtliga deltagare var kvinnor mellan 31-59 år. Materialet analyserades med manifest innehållsanalys inspirerad av Graneheims och Lundman (2004). Resultat: Fyra kategorier framkom: (O)specifika arbetsuppgifter, Svag forskningstradition, Helhetssyn samt Förmedlar sin kunskap. Resultatet visade att specialistsjuksköterskans roll är självständig men den verkar sakna väl definierade arbetsuppgifter. Specialistsjuksköterskan har utökade kunskaper i psykiatri men upplever en avsaknad av egna termer som beskriver professionen. Specialistsjuksköterskan har ofta en positiv inställning till forskning, men tar inte del av det i så stor utsträckning. Specialistsjuksköterskan anser sig också ha en förmåga till helhetssyn på patienten dennes situation och beskrev en samordnande- och en utbildande roll. Slutsats: Specialistsjuksköterskerollen i psykiatrisk vård ser sig själv som betydelsefull och innehavare av en hög kompetens samtidigt som de upplever att det finns en otydlighet i rollen. Klinisk betydelse: I den allt mer specialiserade hälso- och sjukvården behövs den specialistutbildade sjuksköterskan i psykiatrisk vård, därför bör lärosäten och arbetsgivare förtydliga rollen så att kompentensen tas tillvara och sjuksköterskor stimuleras till att vidareutbilda sig.
Background: The nursing profession has been through huge changes from 1950th until today. The nurse in psychiatric care has a central role in caring of the patient, so why not get further educated? The literature describes the specialist nurse role often as multifaceted and complex but at the same time unclear, but what does the specialist nurse in psychiatric care think of their role today? Aim: The aim of the study was to illuminate how the specialist nurse experienced her role in psychiatric care. Method: A qualitative descriptive design. Manifest content analysis was made according to Graneheim and Lundman (2004). The sample consisted of eleven specialist nurses in psychiatric care. All participants were women between the age of 31-59 years. One focus group and six individual interviews were performed by using an interview guide containing semi structured questions. Results: Four categories emerged: (Non)specific tasks, Lack of scientific tradition, Holistic view, Pass on the knowledge. The result shows that the specialist nurse role is independent, lack of specific tasks, has expended knowledge in psychiatric care and lack of terms in the profession. The specialist nurse had a positive attitude towards science but did not take partition in it that much. The specialist nurse had an ability to see the patient in a holistic view and described a collaboration- and an educational role. Conclusion: The specialist nurse role in psychiatric care regard themselves as important and having a high level of competence and at the same time an unclear role. Clinical significance: In health care, that is more specialized than ever the specialist nurse in psychiatric care is needed, therefore the academy and the employer should clarify the role so that the competence is taken care of and nurses stimulates to get further education.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

More sources

Books on the topic "Psykiatrisk vård"

1

Working with ethnicity, race and culture in mental health: A handbook for practitioners. London: Jessica Kingsley Publishers, 2009.

Find full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

2

Etiony, Aldarondo, ed. Advancing social justice through clinical practice. Mahwah, N.J: Lawrence Erlbaum, 2007.

Find full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

3

Principles and Practice of Psychiatric Rehabilitation: An Empirical Approach. The Guilford Press, 2007.

Find full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

4

Principles and Practice of Psychiatric Rehabilitation: An Empirical Approach. Guilford Publications, 2009.

Find full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

5

Advancing Social Justice Through Clinical Practice. Routledge, 2013.

Find full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

We offer discounts on all premium plans for authors whose works are included in thematic literature selections. Contact us to get a unique promo code!