To see the other types of publications on this topic, follow the link: Psykiatrisk vård.
Dissertations / Theses on the topic 'Psykiatrisk vård'
Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles
Consult the top 50 dissertations / theses for your research on the topic 'Psykiatrisk vård.'
Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.
You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.
Browse dissertations / theses on a wide variety of disciplines and organise your bibliography correctly.
1
Larsson, Linnea. "Psykiatrisk vård på häkte – vård på lika villkor?" Thesis, Uppsala universitet, Juridiska institutionen, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-361453.
Full text
2
Desta, Tekeste. "Psykiatrisjuksköterskors upplevelser av våld inom psykiatrisk vård : en litteraturöversikt." Thesis, Sophiahemmet Högskola, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:shh:diva-2268.
Full textAbstract:
Många människor i Sverige söker sig till psykiatrisk vård för olika psykiatriska åkommor. Ett antal av dessa människor är mycket psykiskt sjuka att de tvingas vårdas inom sluten psykiatrisk vård. Sjuksköterskan som har ansvaret i att administrera läkemedel, som vid tvångsmedicinering, riskerar att bli sedd som fiende och måltavla för våld från patienterna, vilket kan leda till rädsla samt svårigheter att skapa tillit till sjuksköterskan i vårdrelation. Därför är det av vikt att forska och lyfta fram aspekter och perspektiv på hur man ska gå tillväga för att förstå sjuksköterskors upplevelser, erfarenheter av att hantera aggressiva beteenden och utveckla vården så att patienterna kan få optimal omvårdnad. Syftet med studien var att belysa psykiatrisjuksköterskors upplevelser av våld samt beskriva vilka faktorer som påverkar uppkomster av våld inom psykiatrisk vård. Metoden av litteraturstudien var baserad på 15 utvalda vetenskapliga artiklar skrivna mellan åren 2005 och 2015. Databaserna Cinahl, PsycINFO och PubMed användes i sökning av artiklarna. Det gjordes även manuell sökning av artiklar för att få ett större urval, vilket ledde till inkludering av 3 artiklar. Analysen resulterade i fyra teman: Sjuksköterskors upplevelser av uppkomst av aggression och våld inom psykiatrisk vård, sjuksköterskors upplevelser av hur vård och arbetsmiljö påverka patienter och sjuksköterskor, sjuksköterskors upplevelser av tvångsvård och vidtagna åtgärder för att minimera uppkomst av våld samt sjuksköterskors upplevelser av våld. Slutsats: Psykiatrisjuksköterskornas upplevelser av våld vid vård av patienter med aggressivt beteende varierar. Vissa blir stressade, traumatiserade eller rädda och byter därför arbetsplats medan andra uppfattar våldet som en rutin, tillhörande arbetsplatsen och inte reflekterar mer om saken. Våldet påverkar sjuksköterskor både emotionellt och fysiskt vilket kan ge betydande konsekvenser i deras arbetsförmåga och privatliv. För att sjuksköterskor ska kunna utföra sitt jobb effektivt, behövs insyn i arbetsmiljön, stöd och förståelse för sjuksköterskors arbetssituation från arbetsgivaren, ökad kompetens i att hantera och förebygga våld, och möjlighet för reflektion i händelse av incidenter, där även arbetsgivarrepresentant är närvarande. Arbetsgivarna behöver komma med strategier för att behålla sin personal och kunna rekrytera nya genom att erbjuda sjuksköterskor tryggare arbetsplats.
3
Behnejad, Mona, and Åsa Beirup. "Psykiatrisk diagnos- ett hinder inom icke-psykiatrisk vård? : ett patientperspektiv." Thesis, Sophiahemmet Högskola, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:shh:diva-3721.
Full textAbstract:
Bakgrund Hälsa är ett multidimensionellt begrepp som innefattar såväl fysisk som psykisk hälsa och är det centrala begreppet inom vårdvetenskap så väl som målet för den svenska hälso- och sjukvården. Globalt sett så står psykisk ohälsa för uppemot 30 procent av världens ickedödliga sjukdomsbörda och den psykiska ohälsan är ett av de snabbast växande hoten för folkhälsa i världen. Enligt svensk lag så ska hela befolkningen få vård på lika villkor. Samtidigt rapporteras det om stigmatisering och diskriminering av personer med psykisk sjukdom. Forskning har visat att vårdpersonal saknar tillräcklig kunskap om olika psykiska sjukdomar och tillstånd vilket leder till brister inom bedömning, bemötande och hantering av patienter med psykisk sjukdom. Syfte Syftet var att belysa upplevelsen av den icke-psykiatriska hälso- och sjukvården bland personer med psykiatrisk diagnos. Metod En litteraturöversikt där 16 vetenskapliga artiklar inhämtats under januari-februari 2020. Artiklarna är av kvantitativ och kvalitativ design och hämtades via databaserna PubMed, CINAHL och PsycINFO. Integrerad analys har använts för att analysera data. Resultat Fyra kategorier identifierades och resultatet visade att det fanns en okunskap hos vårdpersonal och att detta påverkade patienterna i vården. Relationen mellan vårdpersonal och patient hade stor betydelse för hur patienterna upplevde vården och sin möjlighet att vara delaktig i den. De upplevde att vården inte var tillräckligt anpassad för personer med vissa psykiska sjukdomar och att detta kunde göra det svårt att få tillgång till vård och hjälp. Stigmatisering var vanligt förekommande och hade en stor påverkan på personer med psykisk sjukdom. Slutsats Patienters upplevelser av den icke psykiatriska hälso- och sjukvården påverkas av vårdpersonalens kunskap, attityder och inställning till patienter med en psykiatrisk diagnos. Att söka sig till den icke- psykiatriska vården som psykiskt sjuk är något som av flera patienter anser vara svårt då vården inte är anpassad utefter deras behov.
4
Strömqvist, Niklas. "Patientperspektiv på bemötande inom psykiatrisk vård." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-213642.
Full textAbstract:
Bakgrund: Få studier har gjorts inom psykiatrisk omvårdnad med fokus på patientperspektivet. Detta perspektiv är dock viktigt då det ger en inblick i hur patienterna upplever den vård de erhåller. Syfte: Syftet var att beskriva hur patienter på en psykiatrisk vårdavdelning upplever det bemötande de får av avdelningens sjuksköterskor. Metod: Semistrukturerade intervjuer som sedan analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Vid analys av materialet framkom fyra huvudkategorier som samlade de aspekter på bra och mindre bra bemötande som respondenterna beskrivit: Betydelsen av att bli sedd och bekräftad av personalen, Personalens agerande och attityder gentemot patienterna, Önskemål och förväntningar på personalen samt Hur icke-verbal kommunikation påverkar hur bemötandet upplevs. Slutsats: Den mest framträdande aspekten av gott bemötande beskrevs som förmågan att kunna ta sig tid att lyssna på patienten, och den mest framträdande aspekten av mindre bra bemötande beskrevs som brist på denna förmåga.Background: There are few studies focusing on the patients’ perspective of psychiatric care. However, this perspective is important, as it offers insight in the care received from the patient’s view point. Aim: The aim of this study was to describe how the patients in a psychiatric ward perceive the caregiving behavior of the ward’s nurses. Method: Semi-structured interviews analyzed through qualitative content analysis. Result: Analysis of the data resulted in four main categories describing aspects of good and less good caregiving behavior as perceived by the patients. The categories were: The importance of being seen and validated by the staff, The staff’s attitudes and behavior towards the patients, Wishes and expectations regarding the staff and How non-verbal communication affects the way the care giving behavior is perceived. Conclusion: The most prominent aspect of good caregiving behavior was described as the nurse’s ability to take the time to listen to the patient, and the most prominent aspect of a less good caregiving behavior was described as insufficiency in this ability.
5
Bodin, Martin, and Sara Setterlind. "Sjuksköterskans attityd inom sluten psykiatrisk vård." Thesis, Mittuniversitetet, Avdelningen för omvårdnad, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-23485.
Full text
6
Nordin, Therese. "Sjuksköterskors erfarenheter av personcentrerad vård inom psykiatrisk vård : En intervjustudie." Thesis, Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:esh:diva-6947.
Full textAbstract:
Bakgrund: Enligt den personcentrerade vården skall patienten ses som en person med resurser och kunskaper som är viktiga att lyfta fram. Patienten skall vara delaktig och ses som en partner och inte som en passiv mottagare av vård. Studier visar att en personcentrerad vård har positiva effekter för både patienter och hälso- och sjukvårdspersonal men trots det råder inget enhetligt samförstånd om begreppets innebörd vilket tenderar att göra den praktiska tillämpningen av personcentrerad vård motsägelsefull. Syfte: Syftet med föreliggande studie var att utforska sjuksköterskors erfarenheter utav personcentrerad vård inom psykiatrisk vård. Metod: Föreliggande studie är en empirisk studie. Datainsamlingen skedde genom semistrukturerade intervjuer med åtta sjuksköterskor verksamma inom psykiatrisk vård. Intervjuerna analyserades med en deduktiv och induktiv ansats. Resultat: Resultatet av analysen presenteras under de fyra kategorier som ingår i McCormack och McCance ramverk för personcentrerad vård. Förutsättningar, miljö, personcentrerade processer och utfall. Sammantaget genererade kategorierna åtta underkategorier. Kunskaper om och inställning till personcentrerad vård, Förmågor, Hinder, Möjliggörare, Att utforma sätt att samarbeta, Att lyssna till patienten, Strukturerade aktiviteter och Vinster. Diskussion: Resultatet diskuterades utifrån McCormack och McCance ramverk för personcentrerad vård och annan relevant vetenskaplig litteratur. Den teoretiska referensramen visade sig väldigt användbar i studien och det var enkelt att sätta samman resultatet med de fyra kategorierna i ramverket
7
Carlsson, Gunilla. "Det våldsamma mötets fenomenologi : - om hot och våld i psykiatrisk vård." Doctoral thesis, Växjö universitet, Institutionen för vårdvetenskap och socialt arbete, 2004. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:vxu:diva-393.
Full textAbstract:
The present study focuses on the phenomenology of the violent encounter, and is to be understood as the study of the violent encounter as a phenomenon, i.e. as experienced. The overall aim is to elucidate, analyse and describe violent encounters within psychiatric care as experienced by carers and patients. Moreover, the study aims at promoting the development of a phenomenological research approach in caring science in general and elucidating tacit caring knowledge in particular. The thesis includes three empirical studies and one methodological study. The research is guided by a phenomenological and lifeworld theoretical approach. Research data consist of narratives and qualitative interviews, as well as reenactment interviews with carers and patients. Data are analysed for meaning. The analysis and synthesis of meaning are aimed at openness and meaning sensitivity through a reflective attitude characterised by the intent to bridle the process of understanding. The goal of the analysis is to describe the general structure of the phenomenon and its meaning constituents. The result shows that violence and threat do not evolve in “naked” caring, characterised by encounters where carers are able to touch their patients at the same time as being touched, speaking both literally and figuratively. It is through “naked” caring and caring touch that the carers are able to reach the patients and to give undisguised invitations to genuine presence. The possibilities of touch rely on the carers’ capacity to be authentic and to genuinely wish well. Violence is on the contrary nourished by touch without caring intention, or non-touch, i.e. caring where the reciprocity of touching and being touched is missing between patients and caregivers. In the discussion, the different meanings of the violent encounter are related to the philosophy of Merleau-Ponty and Lévinas. The philosophical dimensions of touch are investigated and it is discussed how the “naked” encounter can be understood from a phenomenological ethical standpoint. The discussion focuses on the caregivers’ vulnerability and the high demands they are subjected to. It is also argued that a foundation of caring science is needed in caring practice in order to make possible a development of a caring attitude that prevents violence.
8
Bergström, Annelie, and Martina Algotsson. "Influens på självuppskattad sjuksköterskekompetens inom psykiatrisk vård." Thesis, University of Gävle, University of Gävle, Department of Caring Sciences and Sociology, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-5148.
Full text
9
Doss, William, and Johnny Svedin. "Patienters upplevelse av tvång : -Inom psykiatrisk vård." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap, HV, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-19234.
Full textAbstract:
Bakgrund: Inom psykiatrin utsätts patienter för olika sorters tvång. Tvång i sin tur kan leda till lidande. Kan man genom att analysera tidigare forskning på området tvång belysa hur patienten upplever tvång, så har det skapats en god grund för ökad förståelse. Syfte: Syftet var att beskriva patientens upplevelse av tvång inom psykiatrisk vård. Metod: Systematisk litteraturstudie. Sex kvalitativa studier undersöktes där en kvalitativ innehållsanalys användes för att analysera resultaten. Resultat: I resultatet framkom fyra kategorier: Känsla av maktlöshet - att inte få vara delaktig där patientens autonomi sätts ur spel och att hon önskar att få vara mer delaktig i vad som sker under sin behandling. Nervärdering – där patienter behandlas som objekt. Avsaknad av kommunikation och relation - att inte bli hörd och sedd. Tvång som hjälp - att få god vård. En del av patienter har i efterhand accepterat och förstått att tvång var nödvändigt. Slutsats: Kommunikation är viktig för patienten. Om personalen inte kommunicerar med patienten blir patienten åsidosatt och känner sig kränkt vilket skapar lidande . God kommunikation hade i många fall hjälp patienten att bättre förstå tvångsåtgärder.
10
Lindström, Anna, and Louise Rydberg. "Specialistsjuksköterskans roll inom psykiatrisk vård : En intervjustudie." Thesis, Röda Korsets Högskola, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:rkh:diva-1956.
Full textAbstract:
Bakgrund: Sjuksköterskeprofessionen har genomgått stora förändringar från 1950-talet tills idag. Sjuksköterskan i psykiatrisk vård har en central roll i omvårdnaden av patienten, så varför inte vidareutbilda sig? I litteraturen beskrivs specialistsjuksköterskans roll ofta som mångfacetterad och komplex men samtidigt otydlig, men hur ser specialistsjuksköterskor i psykiatrisk själva på sin roll idag? Syfte: Syftet med studien var att belysa hur specialistsjuksköterskan upplever sin roll i psykiatrisk vård. Metod: En kvalitativ beskrivande design användes. En fokusgrupp och individuella intervjuer genomfördes med en intervjuguide med semistrukturerade frågor. Urvalet bestod av elva specialistsjuksköterskor i psykiatrisk vård. Samtliga deltagare var kvinnor mellan 31-59 år. Materialet analyserades med manifest innehållsanalys inspirerad av Graneheims och Lundman (2004). Resultat: Fyra kategorier framkom: (O)specifika arbetsuppgifter, Svag forskningstradition, Helhetssyn samt Förmedlar sin kunskap. Resultatet visade att specialistsjuksköterskans roll är självständig men den verkar sakna väl definierade arbetsuppgifter. Specialistsjuksköterskan har utökade kunskaper i psykiatri men upplever en avsaknad av egna termer som beskriver professionen. Specialistsjuksköterskan har ofta en positiv inställning till forskning, men tar inte del av det i så stor utsträckning. Specialistsjuksköterskan anser sig också ha en förmåga till helhetssyn på patienten dennes situation och beskrev en samordnande- och en utbildande roll. Slutsats: Specialistsjuksköterskerollen i psykiatrisk vård ser sig själv som betydelsefull och innehavare av en hög kompetens samtidigt som de upplever att det finns en otydlighet i rollen. Klinisk betydelse: I den allt mer specialiserade hälso- och sjukvården behövs den specialistutbildade sjuksköterskan i psykiatrisk vård, därför bör lärosäten och arbetsgivare förtydliga rollen så att kompentensen tas tillvara och sjuksköterskor stimuleras till att vidareutbilda sig.Background: The nursing profession has been through huge changes from 1950th until today. The nurse in psychiatric care has a central role in caring of the patient, so why not get further educated? The literature describes the specialist nurse role often as multifaceted and complex but at the same time unclear, but what does the specialist nurse in psychiatric care think of their role today? Aim: The aim of the study was to illuminate how the specialist nurse experienced her role in psychiatric care. Method: A qualitative descriptive design. Manifest content analysis was made according to Graneheim and Lundman (2004). The sample consisted of eleven specialist nurses in psychiatric care. All participants were women between the age of 31-59 years. One focus group and six individual interviews were performed by using an interview guide containing semi structured questions. Results: Four categories emerged: (Non)specific tasks, Lack of scientific tradition, Holistic view, Pass on the knowledge. The result shows that the specialist nurse role is independent, lack of specific tasks, has expended knowledge in psychiatric care and lack of terms in the profession. The specialist nurse had a positive attitude towards science but did not take partition in it that much. The specialist nurse had an ability to see the patient in a holistic view and described a collaboration- and an educational role. Conclusion: The specialist nurse role in psychiatric care regard themselves as important and having a high level of competence and at the same time an unclear role. Clinical significance: In health care, that is more specialized than ever the specialist nurse in psychiatric care is needed, therefore the academy and the employer should clarify the role so that the competence is taken care of and nurses stimulates to get further education.
11
Palmebjörk, Hampus. "Hotfulla möten inom psykiatrisk vård : ett sjuksköterskeperspektiv." Thesis, Röda Korsets Högskola, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:rkh:diva-51.
Full textAbstract:
Hot och våld är vanligt förekommande inom psykiatrisk slutenvård och utgör ett betydande problem både för patienter som vårdas och för de sjuksköterskor som arbetar inom psykiatrisk verksamhet. Det finns ett ansvar hos sjuksköterskor inom psykiatrisk vård att hantera situationer med patienter där inslag av hot och direkt våld är en realitet utan att tillfoga patienten onödigt lidande. Det krävs kunskap och erfarenhet men också en förståelse inför patientens situation och egna upplevelser. Forskning som rör arbetsmiljön inom psykiatrisk slutenvård visar på att förekomst av hot och våld kan innebära relativa arbetsmiljöproblem för de sjuksköterskor som arbetar där. Detta kan resultera i psykosociala problem och med minskad arbetsglädje som följd. Känslor av skuld och självanklagelser drabbar ofta dem som möter hot och våld i sitt arbete. När sjuksköterskor känner bristande förmåga att klara av sitt arbete på grund av hot och våld kan känslan av misslyckande i sin yrkesroll påverka möjligheten till genuina möten med patienter. Denna studie syftar till att försöka beskriva sjuksköterskors upplevelser av ett hotfullt möte mellan dem och patienter. Data har insamlats genom kvalitativa intervjuer. Analysen har gjorts utifrån en innehållsanalys. Försökspersonerna har alla en specialistutbildning i psykiatri och alla arbetar på en allmänpsykiatrisk klinik. Resultatet visar på att sjuksköterskor som har förmågan att visa omtanke och respekt och att kunna vara närvarande under den hotfulla situationen har störst möjlighet att nå fram till patienten. När sjuksköterskorna känner som mest rädsla och osäkerhet har de en tendens att bli som mest påtvingande i sin attityd gentemot patienten. Det hotfulla mötet hotar den betydelsefulla relationen mellan patient och sjuksköterska där sjusköterskan har den svåra uppgiften att få till stånd en dialog som präglas av respekt och närvaro gentemot patienten trots att mötet kan utvecklas till en våldsam situation. En slutsats av studien är att en rädd och osäker sjuksköterska har minskad förmåga att erbjuda en genuin och rak kontakt gentemot patienten. Den andra slutsatsen är att möjligheten att förhindra en hotfull situation är som störst innan ett möte övergår i en hotfull situation mellan en patient och en sjuksköterska.Threats and violence are common in psychiatric care and are a significant problem for both patients who are under treatment and for the nurses who work within the psychiatric healthcare. The nurses within the psychiatric healthcare has a responsibility to handle the situations with patients were elements of threat and violence are a reality without inflicting unnecessary suffering. It requires knowledge and experience but also an understanding for the patients situation and previous experiences. Research that concerns working environment within the psychiatric care shows that occurrence of threat and violence may result in working environmental problems for the nurses. The consequences that may occur among the nurses are psycho social problems with a result of demised work pleasure. Nurses who face threat and violence at their jobs has often feelings of guilt and self accusations. The feelings of failure affect the possibility of a genuine contact with the patient when nurses feel a lack of ability of coping with their jobs. This study is aimed to try to describe psychiatric nurses’ experiences of threatening meetings between them and patients. Data has been collected through qualitative interviews. The analysis has been done on the basis of a content analysis. All the subjects of the interviews have a specialist education within psychiatric care and works on a psychiatric clinic. The result shows that nurses who have the ability to show care and respect and also being able to be present in threatful situations have the best possibility to achieve a genuine dialog with the patient. When nurses are feeling fear and insecurity at its most they tend to be even more forced in their attitude against the patient. The threatful meeting threatens the important relation between the patient and the nurse who has the difficult task to achieve the dialog which is based on respect and presence towards the patient despite the fact that the meeting can evolve into a threat full meeting. One conclusion of the study is that a frightened and insecure nurse has a diminished capability to offer a genuine contact with the patient. The second conclusion is that the best possibility to prevent a threatful situation is before a meeting turns into a threatful situation between the patient and the nurse.
12
Eriksson, Ida, and Sofie Littke. "Sjuksköterskors erfarenheter av telefonrådgivning inom psykiatrisk vård." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-39815.
Full textAbstract:
Bakgrund: Telefonrådgivning är vanligt förekommande inom hälso- och sjukvården. Det finns begränsad tillgång till studier riktade mot psykiatrisk vård då flertalet studier riktas mot primärvården. Tidigare forskning beskriver svårigheter med omvårdnad över telefon då kommunikationen begränsas. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av [LWG1] telefonrådgivning inom psykiatrisk vård. Metod: Kvalitativ metod med induktiv och manifest ansats. Semistrukturerade intervjuer med åtta sjuksköterskor på en basenhet i Mellansverige som analyserats med en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Redovisas i fem kategorier: Att vara tillgänglig, Att har rätt kompetens, Att vara flexibel, Att känna osäkerhet och Utmaningen i att vara beroende av andra. Slutsats: Telefonrådgivning inom psykiatrisk vård är en komplex arbetsuppgift som kräver formell kompetens och klinisk erfarenhet samt goda kunskaper i bemötande och en kännedom om verksamheten. Tidsbegränsade samtal är inte anpassade för de komplexa fallen och sjuksköterskorna behöver sin tid för att inte riskera att göra felbedömningar eller missa relevant information. Tillgängligheten begränsas för patienter med nedsatt kognitiv förmåga. Osäkerheten som uppstår hos sjuksköterskorna kopplas till att inte ha mandat att hjälpa patienten fullt ut, vilket leder till en etisk stress.
13
Baradaran, Nadja, and Sofie Lundgren. "Att vårda under rädsla : - En litteraturstudie om vårdpersonals upplevelser av hot och våld inom psykiatrisk vård." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för omvårdnad, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-129433.
Full textAbstract:
Titel: Att vårda under rädsla- en litteraturstudie om vårdpersonals upplevelser av hot och våld inom psykiatrisk vård. Bakgrund: Rapporter visar att hot och våld är vanligt förekommande inom vård och omsorg. Våld förekommer i alla delar av vården, men det finns vissa avdelningar som är mer utsatta för våld än andra, exempelvis psykiatrin. Det verbala och fysiska våldet skapar en otrygg miljö och kan ge allvarliga konsekvenser för både för personal och patienter. Syfte: Att beskriva vårdpersonals upplevelser av hot och våld inom psykiatrisk vård. Metod: En litteraturstudie baserad på åtta artiklar med kvalitativ ansats. Dessa artiklarna granskades, analyserades och sammanställdes. Resultat: Hot och våld orsakade starka känslor som rädsla och ilska hos vårdpersonal som påverkade arbetet och privatlivet negativt. Den otrygga arbetsmiljön utgjorde ett hot mot vårdpersonalens yrkesroll och självbild. Våld på en psykiatrisk avdelning ansågs oundvikligt, och vårdpersonals förmodades acceptera det som en del av arbetet. Våldet hanterades och förebyggdes med olika strategier, samtidigt som stöd från chefer var bristfälligt. Konklusion: Våld mot vårdpersonal inom psykiatri är ett relativt outforskat ämne som är i behov av mer forskning. vårdpersonalen blir lidande av fysiska och psykiska konsekvenser, som påverkar vårdandet av patienterna och vårdpersonalens hälsa. För att förbättra arbetssituationen krävs mer utbildning för vårdpersonal i hantering av våld. Nyckelord: Vårdpersonal, Psykiatri, Hot och våld, Arbetsrelaterat våldTitle: Working under fear- a literature review about nursing staff’s experiences of threat and violence in psychiatric care. Background: Reports show that threat and violence is a common phenomenon in healthcare. It appears in every part of healthcare, but some units are at more risk than others, for example psychiatric care. The verbal and physical violence creates an insecure work environment and can cause serious consequences for both personnel and patients. Aim: To describe psychiatric nursing staff’s perceptions of threat and violence in psychiatric care. Methods: A literature review based on eight qualitative articles. These articles were examined, analyzed and compiled. Results: Threat and violence caused strong emotional reactions, like fear and anger, among nursing staff that influenced the work and their private life. The unsafe work environment composed a threat to the nursing staff’s professional role and self image. It was percieved that violence were unavoidable, and that nursing staff were expected to accept violence as a part of the job. Violence were handled and prevented with different strategies, while manegement support were lacking. Conclusion: Violence against nursing staff in psychiatric care are a relatively unexplored subject in need of more research. Nursing staff are suffering both physical and psychological damage due to violence in the workplace, which also effects the care given to patients and the nursing staff’s own health. To improve the work situation the nursing staff need more education in handling violence. Keywords: Nursing staff, Psychiatry, Threat and violence, Workrelated violence
14
Helander, Linnea, and Marina Schröder. "Sjuksköterskors erfarenheter av hot och våld samt deras arbetssituation inom psykiatrisk vård." Thesis, University of Gävle, Department of Caring Sciences and Sociology, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-4636.
Full textAbstract:
It is common in most areas of psychiatric healthcare that nurses come into contact with threatening and aggressive patients. In order to ensure that healthcare units shall be able to meet the needs of patients and at the same time be certain that the work environment is safe for nurses, it is important to precision what threats and violence actually mean. If threatening and violent situations can be identified before they lead to physically or psychologically damaging encounters, this will save the both patients and nurses unnecessary suffering. The Purpose: was to bring to light nurses’ definitions and experiences of threats and violence and at the same time describe how they perceive daily working enviroment within psychiatry. The Method: the work was built on twenty nurses presently working in various psychiatric clinics. We made use of a data collection method that is built upon semi-structured interviews where we there after, in a sytematic and step by step process, classified the data through qualitative content analysis in order to more easily identify and condense pertinent sentence concepts. We created codes which were then placed into three categories. The Results: are split up into categorys: The precision of threats of violence, the experience of threats, and violence in the workplace. These categories are presented by the codes: threat, violence, sexual harassment, direct threats, the effects of threats, violence in combination with compulsory psychiatric care, the consequences of threats and violence, the acceptance of threats and violence, safety measures, the psychiatric nurses’ work enviroment, and the support of the nurses’ colleagues and the care organisation, were made apparent during the interviews. The Discussion: The majority och nurses enjoy their job and feel safe working at psychiatric clinics and wards, despite that incidents of threats and violence do occur.
15
Larsson, Emelie, and Ilona Ahlstrand. ""Sista utvägen" : Sjuksköterskors erfarenheter av hot och våld inom sluten psykiatrisk vård." Thesis, Högskolan Väst, Avdelningen för omvårdnad - avancerad nivå, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hv:diva-12405.
Full textAbstract:
Background: A serious problem in the work environment are threats and violence. This is a growing problem in health care. Workplaces providing mental health care is one of the workplaces that is at risk of exposure. Nurses may suffer from severe psychological and physical consequences afterwards. Aim: The aim of the study was to describe nurses' experiences of threats and violence in the field of mental health care. Method: The study was conducted at a hospital in southern Sweden. Ten nurses were interviewed for 30-60 minutes. The interviews were recorded in order to be written down later. The material was subjected to qualitative content analysis. Results: The processed material was subdivided into four categories: The view on threats and violence, approach to threats and violence over time, reactions on threats and violence and safety-creating factors. Everyone in the study had been exposed to threats and violence at work. Nurses described that with growing work experience, their approach to meet threats and violence changed. They were not as much affected as they were in the beginning of their work, and rather stood back instead of entering into confrontation with the patients. Experienced staff, education and secure premises are some of the factors to increase safety to staff. Conclusion: Working within psychiatric in-patient care department inevitably entails coming into contact with threats and / or violence at some point. Patients with a variety of psychiatric disorders may have difficulties expressing their needs in an appropriate manner. One last resort, when a patient is lacking a feeling of being understood, can be to communicate his needs through threats and violence. Linking a patient's behavior to his illness often helps nurses to gain a better understanding of why the patient is acting out.
16
Vändahl, Ellen. "Sjuksköterskors erfarenheter av att vårda asylsökande patienter i psykiatrisk vård : En intervjustudie." Thesis, Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:esh:diva-5910.
Full textAbstract:
Bakgrund: Asylsökande patienter drabbas ofta av psykisk ohälsa relaterat till stress i samband med flykt och svåra levnadsförhållanden. Som omvårdnadsansvarig ansvarar sjuksköterskan bland annat för att hjälpa människor med det som de själva hade utfört om de hade kraften. På grund av språkförbistringar och kulturbetingade förväntningar kan ibland vårdandet försvåras. För att kunna arbeta effektivt med asylsökande patienter behövs fördjupade kunskaper i hur sjuksköterskor beskriver sitt arbete med asylsökande patienter. Syfte: Syftet med uppsatsen är att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda asylsökande patienter i psykiatrisk vård. Metod: Studien är en kvalitativ studie med induktiv ansats där semistrukturerade intervjuer genomfördes med fem sjuksköterskor verksamma inom psykiatrisk vård. Det insamlade datamaterialet analyserades enligt kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Dataanalysen resulterade i två kategorier med fem respektive två subkategorier vardera. Den första kategorin beskriver sjuksköterskors erfarenheter av hinder och möjligheter i relation till vårdandet av asylsökande patienter med underkategorier: kulturella skillnader, egenpåverkan och behovet av handledning, behov av information, förhållningssätt samt patientens nätverk. Den andra kategorin beskriver sjuksköterskors erfarenheter av hinder och möjligheter i relation till externa instanser, med underkategorier; tolk och asylsökningsprocessen. Diskussion: Resultatet diskuteras utifrån Leiningers Soluppgångsmodell samt annan relevant forskning. Soluppgångsmodellen ger stöd för sjuksköterskor i mötet med patienter med en annan kulturell bakgrund, vilket kan vara viktigt för att arbeta holistiskt.Background: Asylum seeking patients often suffer from mental health problems related to stress during flight and harsh living conditions. Being responsible for the care, nurses are responsible to help people with what they themselves have difficulties performing or are unable to do themselves. Due to language difficulties and cultural conditional expectations the caring of patients within this group can sometimes be suffering. In order to work effectively with asylum seeking patients in psychiatric care, it is required to possess a thorough knowledge of how nurses describe their work with asylum seeking patients. Aim: The purpose of this paper is to describe nurses' experiences of caring for asylum seeking patients in psychiatric care. Method: The study is a qualitative study with the inductive approach in which semi-structured interviews were conducted with five nurses working in psychiatric care. The collected data were analyzed according to qualitative content analysis. Results: Data analysis resulted in two categories with five and two subcategories each. The first category describes the nurses' descriptions of the obstacles and opportunities in relation to asylum seekers patients with subcategories: cultural differences, personal impact and the need for guidance, the need of information, approaches, and patient social networks. The second category describes nurses' descriptions of the obstacles and opportunities in relation to external instances, with subcategories; interpreter and asylum process. Discussions: The results are discussed from Leininger’s Sunrise Model and other relevant research. Sunrise model provides support for nurses in the meeting with patients with a different cultural background, which can be important to work holistically.
17
Oskarsson, Felicia. "När somatik möter psykiatri : Sjuksköterskors erfarenheter av att vårda vuxna patienter med en psykiatrisk diagnos inom somatisk vård." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap (HV), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-98421.
Full textAbstract:
Bakgrund: Inom vården är psykiatri och somatik något som helst skiljs åt. Trots försök att separera de två, går det inte att undvika att patienter med psykiatriska diagnoser även blir somatiskt sjuka. För sjuksköterskor som arbetar inom somatisk vård, kan vårdandet av patienter med psykiatrisk diagnos bli problematiskt. Orsaken till detta är att det ofta uppstår diskriminering och stigmatisering kring psykiskt sjuka människor. Denna studie kommer att belysa problematiken ur ett sjuksköterskeperspektiv. Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskors erfarenheter av att vårda vuxna patienter med en psykiatrisk diagnos inom somatisk vård. Metod: Studien genomfördes som en litteraturstudie med en induktiv ansats. Med hjälp av en integrerad analys har ett resultat formats för att kunna svara på studiens syfte. Resultat: Resultatet visade sig mynna ut i tre kategorier; Svårighet att kommunicera, Rädsla och Brist på kunskap. Slutsats: Ökad tillgång till utbildning inom psykiatri kan minska rädsla och stigmatisering gällande patienter med en psykiatrisk diagnos och därmed öka vårdkvaliteten.
18
Wingbo, Maria. "Sjuksköterskans upplevelser och vård av patienter med aggressivt beteende inom psykiatrisk vård." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-255908.
Full textAbstract:
BAKGRUND: Studierna visar att våldet har ökat med åren. Riskfaktorer och riskbeteenden har identifierats och orsakerna kan vara flera till att patienten upplever ohälsa. Forskningen inom detta fält har hittills fokuserat på bakomliggande orsaker till patientens aggressiva beteende och bedrivits under många år. Ökade kunskaper om sjuksköterskans upplevelse av att vårda patienter med aggressivt beteende inom psykiatrisk vård kan bidra till att utveckla omvårdnad anpassad till situationen, i syfte att främja hälsa. SYFTE: Studiens syfte är att utforska sjuksköterskans omvårdnad och upplevelse av att vårda patienter med aggressivt beteende inom psykiatrisk vård. METOD: Litteraturstudie av kvalitativa och kvantitativa studier. RESULTAT: Analysen resulterade i tre huvudkategorier och 12 underkategorier. Huvudteman som uppkom var; sjuksköterskan i interaktion med patienten, organisatoriska faktorer och personliga faktorer samt underkategorier som handlade om; avledning av hotfulla situationer, personligt utrymme, information och bedömning, gränssättning, riskfaktorer kopplade till aggression, bristande support från chefer, bemanning, personalsäkerhet, erfarenhet och kommunikationsfärdigheter, lojalitet gentemot patienten och arbetet, hopplöshet och besvikelse samt coping. SLUTSATS: Resultatet visar att sjuksköterskor upplever vårdandet av patienter med aggressivt beteende inom psykiatrisk vård på olika sätt. Sjuksköterskans upplevelse kan komma att inverka på patientens omvårdnad. För att sjuksköterskan ska kunna arbeta hälsofrämjande behövs verktyg och färdigheter för att kunna hantera aggressionen på ett adekvat sätt. Ökad kompetens upplevs ha en inverkan på vårdkvalitén för patienten och upplevs påverka antalet våldsincidenter. En stödjande ledningsstruktur och god arbetsmiljö upplevs som viktig och kan tänkas bidra till att allt fler sjuksköterskor stannar kvar på sin arbetsplats inom den psykiatriska vården.BACKGROUND: The studies show that violence has increased over the years. Risk factors and risk behaviors have been identified and the reason for the patient to experience illness can be many. Research in this field has so far focused on the underlying causes of the patient's aggressive behavior and has been conducted for many years. Increased knowledge of the nursing experience of caring for patients with aggressive behavior in psychiatric care can help to develop nursing care adapted to the situation, in order to promote health. AIM: The aim of the study was to explore nursing care and nurse’s perceptions of caring for patients with aggressive behavior in psychiatric care. METHOD: The systematic review was based on both qualitative and quantitative studies. RESULTS: The analysis resulted in three main categories and 12 subcategories. The main themes that emerged were: the nurse in the interaction with the patient, organizational and personal factors as well as subcategories that dealt; diversion of threatening situations, personal space, information and assessment, setting limits, risk factors associated with aggression, lack of support from managers, staffing, personnel security, experience, and communication skills, loyalty towards patient and work, hopelessness and disappointment and coping. CONCLUSION: The results show that nurses experience the care of patients with aggressive behavior in psychiatric care in different ways. The nurse's experience may affect the patient's health. For the nurse to work with health promotion it is required tools and skills to handle aggression in an adequate way. Increased skills are perceived to have an impact on the quality of care for the patient and are experienced to affect the number of violent incidents. A supportive management structure and good working environment is perceived to be important and could contribute to more and more nurses to remain in their workplace in psychiatric care.
19
Lindberg, Linnea, Hanna Myrskog, and Filippa Bäckegren. "DRG inom psykiatrisk vård : En studie av två landstings motiv till att tillämpa respektive inte tillämpa DRG inom psykiatrisk vård." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för ekonomistyrning och logistik (ELO), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-75613.
Full textAbstract:
Bakgrund och problem: För närvarande tillämpar Landstinget i Värmland och Region Kronoberg olika ersättningssystem för samma vårdinsatser och således bedrivs landstingen under olika förutsättningar vilket i sin tur medför olika konsekvenser. Ett av de vanligaste ersättningssystemen inom hälso- och sjukvård är Diagnosrelaterade grupper (DRG), men det tycks råda stor oenighet om huruvida systemet ska användas inom psykiatrisk vård eller ej. Med anledning av detta är det angeläget att undersöka och identifiera landstingens motiv till att tillämpa respektive inte tillämpa DRG inom psykiatrisk vård. Tidigare studier om DRG fokuserar framförallt på hur systemet passar ett specifikt sjukhus eller landsting. Vi finner därmed en kunskapslucka i forskning vad gäller ett landstings motiv för respektive motiv mot att tillämpa DRG inom den psykiatriska vården. Syfte: Syftet med denna uppsats är att förstå och jämföra motiven till varför Landstinget i Värmland valt att tillämpa och varför Region Kronoberg valt att inte tillämpa DRG inom psykiatrisk vård. På så vis bidrar uppsatsen till en förståelse för vilka faktorer som kan beaktas vid valet att tillämpa alternativt inte tillämpa DRG. Metod: Grunden för denna studie är av kvalitativ karaktär med en komparativ design. Det empiriska materialet baseras på semistrukturerade intervjuer med representanter från de två studerade landstingen samt från Socialstyrelsen som förvaltar DRG-systemet. Slutsats: Landstinget i Värmlands huvudsakliga motiv för att tillämpa DRG inom psykiatrisk vård är att de värdesätter ett gemensamt system för hela landstinget med ett enhetligt mått vilket bidrar till enkelhet. Region Kronobergs motiv mot att tillämpa DRG inom psykiatrisk vård är att de anser att DRG som ersättningssystem inte motsvarar genomsnittskostnaden, det vill säga DRG-ersättningen, tillräckligt bra för att ersätta enstaka vårdtillfällen. Landstinget i Värmlands och Region Kronobergs motiv för respektive mot en DRG-tillämpning inom psykiatrin har sin utgångspunkt i att landstingen beaktar olika aspekter. Valet att tillämpa DRG, inom ett eller flera användningsområden, alternativt inte tillämpa DRG alls beror således på vilka aspekter landstingen lägger störst vikt vid.
20
Andersson, Gun-Marie, and Helena Oreland. "Sjuksköterskans arbetstillfredsställelse och psykosociala arbetsmiljö inom psykiatrisk vård." Thesis, Karlstad University, Division for Health and Caring Sciences, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-3943.
Full textAbstract:
To enjoy work, and be satisfied in the work you do, is important to most people. Work scientific research shows that dissatisfaction with physical or the psychosocial work environment often gives negative effects on the performed work. The purpose of our study is to chart the experience in work satisfaction and psychosocial work environment amongst nurses within psychiatric care. It is an empiric cross section study. The participants in the study contains nurses who are either employed on a conditional tenure or have a temporary post (>3 months) in policlinics and wards in general adult psychiatric care (n=126). In the study a PAK/AK questionnaire (psychosocial work environment/ work satisfaction-survey) was used. The form includes 49 questions which were analyzed in the Statistical Package for Social Sciences (SPSS). The outcome shows that there is a considerable dissatisfaction with salary, advantages, and possibilities for personal development. Nurses who work in policlinics are more satisfied compared to nurses who work in wards. They feel that they have possibilities to decide how the work should be performed, possibilities to learn new things and they feel that they have support from the employer when it comes to education. Almost everyone thinks that it is important to use their capacity and competence in their work. The participants are relatively satisfied with the work climate created by the employer. The most negative answer as to workload is about the psychological strain, which is to be tired and exhausted after work, and stress. The frequency of psychosomatic pain is low, but the work described as difficult in a mental aspect. The study shows no connection between how work satisfaction can affect the nursing - an important aspect in the nurses work.
Att trivas på sitt jobb och vara tillfredsställd i det arbete man utför är viktigt för de allra flesta. Den arbetsvetenskapliga forskningen har visat, att missnöje med den fysiska eller psykosociala arbetsmiljön oftast ger negativa effekter för verksamheten. Syftet med studien var att kartlägga upplevelsen av arbetstillfredsställelse och psykosocial arbetsmiljö hos sjuksköterskor inom psykiatrisk vård. Studien är en empirisk tvärsnittsstudie där deltagarna utgörs av hela populationen sjuksköterskor (n =126) som är tillsvidareanställda eller anställda på vikariat (>3 månader) inom öppen och sluten allmän vuxenpsykiatrisk vård inom ett landsting i Sverige. I studien användes frågeformulären PAK/AK (psykosocial arbetsmiljö-/arbetstillfredsställelsekartläggning). Formulären omfattade 49 frågor som bearbetades och analyserades i Statistical Package for Social Sciences (SPSS). Resultatet visar att det finns ett ansenligt missnöje med lön och andra förmåner, även utvecklingsmöjligheter visar på otillfredsställelse. Sjuksköterskor inom öppenvård uppger att de i signifikant högre grad än kollegorna inom slutenvård har möjlighet att lära sig nya saker i arbetet och att själva bestämma hur arbetet ska utföras. De allra flesta tycker att det är viktigt att få användning för sina anlag och sin kompetens i arbetet. Man är också relativt nöjd med arbetsledningsklimatet. Frekvensen av psykosomatiska besvär är låg, men arbetet beskrivs som mentalt påfrestande. Sjuksköterskor inom öppenvård upplever i högre grad än kollegorna inom slutenvård arbetet som psykiskt tungt. Studien visar dock ingen koppling mellan arbetstillfredsställelse och hur det kan påverka patientens omvårdnad - en viktig aspekt av sjuksköterskans arbete.
21
B, Thörnqvist Erika. "Yrkesidentitet : en intervjustudie med sjuksköterskor inom psykiatrisk vård." Thesis, Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:esh:diva-4536.
Full textAbstract:
Bakgrund: Sjuksköterskor verksamma inom psykiatrisk vård upplever svårigheter med att artikulera sin yrkesidentitet. Bakgrunden beskriver sjuksköterskans roll inom psykiatrisk vård ur ett historiskt samt nutida perspektiv. Bakgrunden visar att sjuksköterskor tenderar att lämna den psykiatriska vården när de upplever att deras kompetens inte tas tillvara, vilket i förlängningen även drabbar patienterna. Syfte: Syftet var att beskriva hur sjuksköterskor yrkesverksamma inom psykiatrisk vård uppfattar sin yrkesidentitet Metod: Fem sjuksköterskor intervjuades med hjälp av ostrukturerade intervjuer. Kvalitativ design användes i studien. Resultat: Resultatet presenteras i temat en komplex yrkesidentitet samt tre kategorier: att vårda unika människor, att vara arbetsledare och den egna utvecklingen samt åtta underkategorier Diskussion: Resultatet diskuteras utifrån Imogene Kings begrepp roll, organisationer, auktoritet, makt, status och stress, samt utifrån genusteoretiskt perspektiv.Background:Nurses working in psychiatric care experience difficulty in articulating their professional identity. The background describes the role of the nurse in psychiatric care from a historical and contemporary perspective. The background shows that nurses tend to leave the psychiatric care when they feel their skills are not utilized, which in turn also affects the patients. Aim: The aim of the study was to describe how nurses working in psychiatric care understand their professional identity Methods: Five nurses where interviewed with the help of unstructured interviews. A qualitative design was used for the study. Result: The results are presented in the theme a complex professional identity and the three categories: nurturing unique people, to be supervisors and their own development as well as eight subcategories Discussions: The results are discussed from Imogene King's conceptual role, organizations, authority, power, status and stress, and on the basis of gender theory perspective.
22
Johansson, Mäcs Anna, and Rebecka Björklund. "Förväntningar på kompetens hos specialistsjuksköterskan inom psykiatrisk vård." Thesis, Högskolan Dalarna, Omvårdnad, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-18131.
Full textAbstract:
Syfte: Denna studie undersöker uppfattningar och förväntningar på den specialistutbildadesjuksköterskan från övriga professioner inom det psykiatriska teamet.Metod: Strukturerad kvalitativ och kvantitativ enkätstudie utförd på två öppna psykiatriskakliniker. Data analyserades med en deskriptiv ansats.Resultat: Resultatet visade att knappt 50 procent av respondenterna uppger sig veta vad somskiljer i formell kompetens mellan en specialistutbildad och en grundutbildad sjuksköterska.Ändå uppger samtliga respondenter att det är viktigt att det finns specialistutbildadesjuksköterskor på arbetsplatsen. Nästa alla förväntar sig att den specialistutbildadesjuksköterskan har högre kompetens än den grundutbildade. Den ökade kompetens somförväntades gällde psykiatriska sjukdomar/diagnoser samt läkemedel. Inga skillnader iarbetsuppgifter rapporterades mellan den specialist- och den grundutbildade sjuksköterskan.En osäkerhet kring specialistsjuksköterskans roll och kompetens finns både utifrån och frånsjuksköterskan själv.Slutsats: För att särskilja arbetsuppgifter mellan grundutbildade och specialistutbildadesjuksköterskor bör kännedomen om skillnaderna klargöras menar författarna. För omverksamheten inte känner till kompetensen, uppskattas den inte och därmed används intekompetensen i det kliniska arbetet.Vidare behöver ett förtydligande göras av vilken kompetens som behövs i det kliniska arbetet.
23
Bergdahl, Louise, and Malin Möller. "Vårdkvalitet : -En litteraturstudie om vårdkvalitet inom psykiatrisk vård." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap (HV), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-81596.
Full textAbstract:
Bakgrund: Vårdkvalitet är ett mångfacetterat begrepp som inte går att beskriva på ett ensidigtsätt. Vårdkvalitet kan ses ur många olika perspektiv, där patientperspektivet är ett. Begreppetdelaktighet framkommer som centralt när vårdkvalitet beskrivs. Patientens delaktighet iutvecklingen av hälso- och sjukvården regleras enligt lag och patienten ses som en naturligdel av utvecklingsarbetet. Tidigare studier visar att patienterna betonade interpersonellprocess som viktigast, för hur vårdkvalitet uppfattades. Syfte: Syftet är att sammanställa forskning ur ett patientperspektiv beträffande vårdkvalitet ipsykiatrisk vård. Metod: En litteraturstudie baserad på 8 granskade kvalitativa artiklar. Analysen genomfördes i enlighet med Evans fyrstegsmetod. Nyckelfynd identifierades och därefter skapades temanoch subteman vilket utgjorde resultatet. Resultat: Vårdkvalitet är enligt patienterna en kombination av flera faktorer. Det mestframträdande är personalen som bryr sig med ett gott bemötande och där patienterna får varadelaktiga. Vårdmiljön är också en viktig faktor för att patienterna ska uppleva vårdkvalitetoch då innefattar det en trygg och estetisk miljö. Resultatet presenteras i två teman, Personalsom bryr sig och En lugn, vacker och trygg miljö med fyra subteman; Bemötande,Delaktighet, Estetik och Trygghet. Slutsats: Personal med en förmåga att skapa ett möte som innefattar delaktighet under tryggaformer i en vacker miljö är en förutsättning för att patienter inom den psykiatriska vården skauppleva vårdkvalitet. Litteraturstudien bidrar med en sammanställning av kunskap om vadpatienter inom psykiatrisk vård upplever är vårdkvalitet, varför den kan användas för attfrämja utveckling, patientens delaktighet samt personalens förmåga att ge patienterna en godvårdkvalitet oavsett vårdkontext.Background: Quality of care is a multi-faceted concept that cannot be described in a unilateral way. Quality of care can be seen from many different perspectives, where the patient perspective is one. The concept of participation appears as central when the quality of care is described. The patient's involvement in the development of health and medical care is regulated by law and the patient is seen as a natural part of the development work. Previous studies show that patients emphasized interpersonal process as most important, for how care quality was perceived. Purpose: The aim is to compile research from a patient perspective regarding the quality of care in psychiatric care. Methodology: A literature study based on 8 reviewed qualitative articles. The analysis was carried out in accordance with Evans' four-way method. Key concepts were identified and then themes and sub-themes were created that generated the result. Result: The quality of care according to the patients is a combination of several factors. The most prominent are the staff who care about good treatment and where the patients may be involved. The care environment is also an important factor for the patients to experience quality of care and then it includes a safe and aesthetic environment. The result is presented in two themes, Staff who care and A quiet, beautiful and safe environment with four sub- themes; Treatment, Participation, Aesthetics and Security. Conclusion: Staff with an ability to create a meeting that involves participation in safe forms in a beautiful environment is a prerequisite for patients in the psychiatric care to experience quality of care. The literature study contributes with a compilation of knowledge about what patients within psychiatric care experience is quality of care, why it can be used to promote development, patient involvement and the staff's ability to give patients a good quality of careregardless of the health context.
24
Lundh, Gustaf. "Återhämtning i svensk psykiatrisk vård : En kvalitativ studie." Thesis, Uppsala universitet, Sociologiska institutionen, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-275755.
Full textAbstract:
Mental health has issues globally and Sweden is one of the countries where this phenomenon occurs. In light of the swedish psychiatric reform and regarding to contemporary psychiatry this study has the purpose of examine the perspective in recovery process by healthcare professionals in this field. The theoretical tools for this are based on concepts by Tor Wennerberg and Jaakko Seikkula. The methodological tools are inspired by phenomenology and hermeneutics and the approach is qualitative interviews with healthcare professionals from the swedish psychiatric field. The results show that the operations partly has weight and structural issues. Long-term direction, social factors, follow-ups and work with relatives is an important factor in recovery process. Pharmaceuticals is used for large scale and this is a dilemma though it can be a supportive role in psychiatric treatment and recovery process. Conclusions is that outpatient swedish psychiatry field may have adversials in regard to the goals and purpose of the psychiatric reform twenty years ago. Further conclusion is that inter- and intrapersonal balance of autonomy versus dependence is a complex phenomena by reason of not necessarily being affected by if whether liberty and self-determination occurs or not. Another is that the patient initiative of discharge has some interesting aspects in regard to recovery process. Long-term perspective, an alliance and group-based solidarity based on some of the theoretical concepts is important in regard to recovery process. The last three factors show some interesting perspectives in regard to information and time. In regard to the limited materials of this study it is hard to draw any concrete conclusions about what long-term directions the swedish authorities can take to conduct good psychiatric care achieving a lower rate of mental illness but the field may have lack of a nuanced definition of not just recovery but recovery process and what it can contain.
25
Höglund, Kristina. "Suicidnära patienters erfarenheter av psykiatrisk vård : en litteraturstudie." Thesis, Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:esh:diva-8819.
Full textAbstract:
Suicid utgör fem gånger fler dödsfall jämfört med trafikolyckor i Sverige, vilket får förödande konsekvenser för många människor. Lidandet beskrivs vara outhärdligt inför självmordshandlingen. Sjuksköterskor behöver mer kunskap om hur människor som försökt ta sitt liv tänker om sin handling, följande litteraturöversikt avser öka kunskapen om hur sjuksköterskor kan bemöta och tala med en självmordsnära patient.Suicide accounts for five times more deaths in Sweden compared to traffic accidents, which has devastating consequenses for many people. The suffering is described as unbearable before the act of suicide. Nurses need to gain knowledge about how people who try to take their lives think about their action in order to increase knowledge about how nurses can talk and respond to a suicidal patient.
26
Hellgren, Jennie, and Liisa Strömer. "Personcentrerad vård inom psykiatrisk slutenvård:en uppföljning av indikatorer." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-397214.
Full textAbstract:
Bakgrund: Personcentrerad vård (PCV) används allt oftare inom såväl somatisk som psykiatrisk vård, med övervägande positiva effekter för individen. Kliniska studier pågår men ett annat sätt att utvärdera arbetssättet är att följa hur indikatorer från patientregister utvecklas efter införande. Syfte: I denna studie analyseras indikatorerna utifrån kunskapen om att psykiatriska kliniken på Gotland har infört PCV 2016 och har därav haft möjligheten att närmare följa indikatorernas utveckling. Metod: Denna studie har genom deskriptiv analys identifierat resultat som tyder på att det sker förändringar i indikatorutvecklingen över tid som kan kopplas till införande av PCV år 2016. Resultat: Tydligaste resultatet är minskningen av antalet individer och vårdtillfällen inom slutenvården. Minskningen av Individuella planer är tydlig och borde analyseras närmare med genusperspektiv. Resultat inom områden säker vård är inte tydliga, men ingalunda negativa, med bibehållna låga värden. Slutsats: Resultaten i denna studie tyder på att det sker förändringar i indikatorutveckling över tid som kan kopplas till införande av PCV år 2016.Background: Person-centered care (PCV) is increasingly used in both somatic and psychiatric care, with predominantly positive effects for the individual. Clinical studies are ongoing, but another way of evaluating methods is to follow how indicators from patient registries develop after implementation. Purpose: In this study, the indicators are analyzed based on the knowledge that the psychiatric clinic at Gotland has introduced PCV 2016 and has thus had the opportunity to closely monitor the indicators' development. Method: Through descriptive analysis, this study has identified results that indicate that there are changes in indicator development over time that can be linked to the introduction of PCV in 2016. Outcome: The clearest result is the reduction in the number of individuals and inpatient care. The reduction of Individual plans is clear and should be analyzed in more detail with a gender perspective. Results in areas of safe care are not clear, but by no means negative, with low numbers maintained. Conclusion: The results in this study indicate that there are changes in indicator development over time that can be linked to the introduction of PCV in 2016.
27
Rova, Mikael, and Claes Svensson. "Sjuksköterskors erfarenhet av att vårda patienter med psykiatrisk sjukdom inom somatisk vård: Litteraturöversikt." Thesis, Högskolan Dalarna, Omvårdnad, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-30206.
Full textAbstract:
Bakgrund: Psykisk ohälsa har ökat sedan 1990-talet och det finns en korrelation med behovet av psykiatrisk vård. Patienter med psykiatriska sjukdomar förekommer inom den somatiska vården samt har en ökad risk för att drabbas av somatiska sjukdomar. Det medför ett ökat krav av att kunna vårda patienter med psykiatriska sjukdomar även inom somatisk vård. Syfte: Syftet med litteraturöversikten är att belysa sjuksköterskors erfarenhet av att vårda patienter med psykiatrisk sjukdom inom somatisk vård. Metod: Litteraturöversikt med vetenskapliga artiklar, som har hittats med relevanta sökord på olika databaser och granskats med hjälp av granskningsmallar. Resultat: Resultatet bygger på 14 granskade artiklar, 10 kvalitativa och 4 kvantitativa. I resultatet kunde sju övergripande kategorier identifieras, dessa var Tidsbrist, Bristande miljö, Kompetens och kunskap, Utsatthet, Kommunikation och Emotionell aspekt. Resultatet visade på kunskapsbrist hos sjuksköterskor, samt att majoriteten känner negativa känslor till att vårda patienter med psykiatrisk sjukdom. Tidsbrist var ett stort hinder för sjuksköterskors möjlighet till att vårda och vårdmiljön tillät inte god vård för patienter med psykiatrisk sjukdom. Slutsats: Sjuksköterskor behöver mer resurser för att vårda patienter med psykiatriska sjukdomar inom den somatiska vården för att uppnå en god vård för patienter. Vidare krävs utbildning inom psykiatriska sjukdomar för sjuksköterskor och en förändring av vårdmiljön behöver initieras för att främja vården av patienter med psykiatriska sjukdomarBackground: Mental health problems have increased since the 1990s and there is a correlation to the need for psychiatric care. Patients with psychiatric disorders occur in the general healthcare and the patient group has an increased risk of somatic diseases. This puts pressure on the educational level for treating patients with psychiatric disorders in general hospitals. Aim: The purpose of this literature review is to highlight the nurses' experience of caring for patients with psychiatric illness in general care. Method: A literature review with scientific articles, which have been found with relevant keywords on different databases and reviewed with the help of review templates. Results: 14 reviewed articles, 10 qualitative and 4 quantitative were used in the literature review. In the results, seven categories could be identified, these were Lack of time, Lack of environment, Competence and knowledge, Vulnerability, Communication and Emotional aspect. The results showed a lack of knowledge among nurses, also the majority have negative feelings to nursing patients with psychiatric illness. Lack of time was a major obstacle to nurses' ability to care and the care environment did not allow good care for patients with psychiatric illness. Conclusion: Nurses need more resources to care for patients with psychiatric disorders in the somatic care to achieve good patient care. Furthermore, education in psychiatrics for nurses is required and a change in the care environment needs to be initiated to promote the care of patients with psychiatric diseases.
28
Radivojevic, Mirjana, and Erika Zingmark. "Personers upplevelser av delaktighet inom psykiatrisk vård vid vård för psykossjukdom : En litteraturstudie." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap (HV), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-100500.
Full textAbstract:
Bakgrund: I Sverige lever mellan 30 000 och 40 000 personer med diagnosen schizofreni och varje år insjuknar mellan 1500 och 2000 personer i psykossjukdomar. Dessa personer har ofta svårigheter att klara av sin vardag och behöver därför erbjudas samordnade insatser från hälso- och sjukvården och socialtjänsten. Tidigare forskning visar att personer med psykossjukdomar upplever att de inte är tillräckligt delaktiga i sin vård och att många beslut angående vården tas utan deras inblandning. Syfte: Syftet med studien var att sammanställa och syntetisera forskning avseende personers upplevelser av delaktighet inom psykiatrisk vård vid vård för psykossjukdom. Metod: Studien är en litteraturstudie där 16 artiklar med kvalitativ design inkluderades i resultatet. Analys av data genomfördes med hjälp av Bettany-Saltikov och McSherrys metod för kvalitativ analys av litteratur. Resultat: I resultatet framkom tre kategorier med åtta underkategorier. Personernas upplevelse av delaktighet i den psykiatriska vården beskrivs i kategorierna Personlig förmåga, Maktdynamik och hierarki och Tillgänglighet. Slutsats: Maktfördelningen mellan person och vårdpersonal bör vara dynamisk och skifta beroende på omständigheter. Den psykiatriska vården bör fokusera mer på samarbete mellan personen och vårdpersonal än på läkemedelsregimen.Background: There are between 30 000 and 40 000 persons living with Schizophrenia in Sweden and every year between 1500 and 2000 persons experience their first psychotic episode. These persons often have difficulties in coping with everyday life and are in need of multiprofessional care. Previous research shows that persons with psychotic disorders experience that they are not sufficiently involved in their care and many decisions about the care are made without their involvement. Aim: The aim was to review and synthesize research regarding persons experiences of participation in mental health care for psychosis. Method: The current literature review study consists of 16 scientific qualitative articles which are included in the result. Analysis of data was conducted withBettany-Saltikov and MchSherrys method for qualitative litterature analysis. Result: The result comprises three categories with eight subcategories. The experiences of participation in mental health care is described in the categories: Personal abilities, Power dynamics and Hierarchy and Availability. Conclusion: Depending on the circumstances the distribution of power between the person and the healthcare staff should be dynamic. The mental health care should have more focus on cooperation between the person and the healthcare staff instead of drug regimen.
29
Stjernetun, Björn, and Mathias Ivansson. "”Frivilligt” inlagda patienters upplevelser av autonomi inom psykiatrisk vård." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap (HV), 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-25317.
Full textAbstract:
Bakgrund: Inom psykiatrisk vård är det vanligt att avdelningen är låst även för de patienter som vårdas frivilligt enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL). Restriktionerna medför en begräsning av patientens autonomi vilken inte kan berättigas mot bakgrund av HSL. För sjuksköterskan som arbetar inom denna tvingande vårdkultur krävs det en medvetenhet om detta för att inte skapa vårdlidande. Syfte: Syftet är att undersöka hur patienter som vårdas frivilligt på en psykiatrisk vårdavdelning upplever autonomi. Metod: Litteraturstudie med kvalitativ innehållsanalys av elva studier, både kvalitativa och kvantitativa. Litteratursökning gjordes via CINAHL, PubMed och PsycInfo. Resultat: Patienter som vårdas enligt HSL upplever sig vara utlämnade till en vårdkultur som medför inskränkningar av deras autonomi genom att avdelningen är låst och patienten känner sig beroende av personalen. Patienten kämpar därför för att återfå kontrollen över sina symtom. Patienten får även på eget initiativ söka kunskap om sin vård för att kunna utöva sitt inflytande då information om behandling och vårdform sällan delges patienten. Slutsats: Den psykiatriska vårdkulturen är ofta på flera sätt tvingande, vilket även innebär att omvårdnaden sker under dessa premisser. Sjuksköterskan som ansvarar för omvårdnaden av patienter som vårdas enligt HSL inom psykiatrisk vård, utför och accepterar att utföra denna omvårdnad trots att detta från går sjuksköterskans etiska kod och patientens lagliga rätt.
30
Bryngnäs, Victor, and Åsa Ydresjö. "Hot och våld inom psykiatrisk slutenvård : En kvantitativ tvärsnittsstudie." Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-21394.
Full textAbstract:
För en patient som vårdas inom sluten psykiatrisk vård innebär det en stor påverkan på integriteten. Detta intrång kan resultera i att konflikt mellan patient och vårdare uppstår, och i sin tur att våld eller hot uppstår. Det saknas konsensus kring vad definitionen av våld är och verbala hot ses ibland som del av vardagen. Arbetsmiljön har en betydande roll när det kommer till uppkomsten av hot- och våldssituationer. Det finns tidigare forskning som visar att hot och våld förekommer inom psykiatrisk vård men vår studie syftar till att beskriva i vilken utsträckning hot och våld förekommer inom sluten psykiatrisk vård, samt vad som kännetecknar dessa situationer. Studien är en kvantitativ tvärsnittsstudie som genomfördes med hjälp av en enkät och utfördes med ett bekvämlighetsurval med anledning av genomförbarheten, tidsaspekten och studienivån. Bekvämlighetsurvalet om 49 vårdare som arbetade inom sluten psykiatrisk vård besvarade enkäten, Violent Incident Form. Enkäten bestod av 17 frågor rörande upplevd förekomst av hot eller våld. Resultatet visar att 87,8% hade blivit utsatta för hot och/eller våld på sin nuvarande arbetsplats. Det förekom oftast i dagrummet under undersökning/behandling/omvårdnad och den vanligaste typen av hot och våld var verbala hot. Studiens resultat överensstämmer väl med de tidigare studier som kunnat identifieras från både Sverige och andra länder. Dock kunde inga orsakssamband identifieras. En uppfattning om hur typexemplet på hur en hot- och våldssituation bland de medverkande såg ut kunde bildas. Nya forskningsmöjligheter om hur verbala hot påverkar arbetsmiljön och kliniska implikationer som att öka medvetenheten om kritiska tidpunkter och erbjuda utbildning på arbetsplatsen framhävs.
31
Rosenberg, Jeanette, Charlotte Stridsberg, and Anna Weberberger. "Bemötande av aggressiva patienter inom psykiatrisk vård - en litteraturstudie." Thesis, Kristianstad University College, Department of Health Sciences, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-4168.
Full textAbstract:
Background: Most acts of violence in a psychiatric ward are directed towards the nursing staff. Aggressive behaviour often stems from feelings of frustration and powerlessness in patients while committed and therefore having limited liberties. To avoid an escalation of a hostile situation, it is important that the nursing staff applies the kind of encounter that will yield a positive outcome. Aim: The aim of this literary study is to elucidate the possible encounter the nursing staff can apply when encountering a hostile patient in psychiatric care. Method: The literary study is based on twelve scientific articles. The articles were analysed by means of content analysis in which different categories emerged and were subsequentially labelled. Result: The study resulted in three main category labels and six sub-category labels. The main category labels are: Situation Adaption and Flexibility, Creating Assurance and The Importance of Self-Determination.
Conclusion: More time and resources are needed for training nursing personnel in psychiatric care to adapt to situations and rely on their own abilities and knowledge.
32
Johansson, Beatrice, and Oskar Holmdahl. "Patienters upplevelser av psykiatrisk vård : Med fokus på tvångsvård." Thesis, Kristianstad University College, School of Health and Society, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-6379.
Full textAbstract:
Bakgrund: Att vara inskriven enligt lagen om psykiatrisk tvångsvård, LPT, innebär att självbestämmandet tas ifrån en. Eftersom den nya lagen skapades för att skydda patienters integritet undersöker detta arbetet patienternas upplevelser av tvångsvård. Syfte: Syftet var att beskriva patienters erfarenheter av tvång med fokus på tvångsvård inom den psykiatriska vårdenheten. Metod: En litteraturstudie där sju vetenskapliga artiklar ingick. Systematisk granskning av artiklarna genomfördes. Resultat: Resultatet utgörs av tre kategorier: de som uppfattar tvång i störst utsträckning vilket var främst vita, högutbildade och kvinnor. Negativa erfarenheter av tvångsvård vilket inkluderade att ingen lyssnade eller tog en på allvar. Slutligen positiva erfarenheter av tvångsvård vilket bland annat innebar att ha någon att prata med och få viss kontroll över sin vård. Diskussion: Självbestämmande och kommunikation är viktiga faktorer som spelar en stor roll när det kommer till upplevelser av tvångsvård. Slutsats: Många faktorer spelar in vid upplevelser av tvångsvård och tvång. Både negativa och positiva upplevelser kom fram. Många problem hade kunnat undvikas om personalen hade pratat med patienterna och visat empati. Fler studier i ämnet behövs för att personalen ska kunna förstå patienterna och i slutändan ge en bättre vård.
Background: To be admitted according to the law of coercive measures in psychiatric care, LPT, one is stripped of one’s self-determination. Since the new law was created to protect patients' integrities, the aim of this study was to determine how patients' experienced coercive measures. Purpose: The aim was to describe patient´s experience of coercive measures with focus on psychiatric coercive care within a psychiatric care unit. Method: A literature review in which seven scientific articles were included. Systematic review of the articles was used. Results: Three categories were found: Those who experience coercive measure the most which was mainly white people, women and those with a high education. Negative experience of coercive measures which included not being listened to and taken serious. Finally positive experience which included having someone to talk to and being given some control over one’s own care. Discussion: Self determination and communication are key factors when it comes to experiences of coercive measures in psychiatric health care. Conclusion: There are many factors that correlated with experience of coercive measures and coercion. Both negative and positive experiences were mentioned. Many problems could have been avoided if only the staff had talked to the patients and showed empathy. More studies are needed to make the staff understand patients and ultimately give them better care.
33
Stenborg, Nielsen Pernilla. "Sjuksköterskans/Psykiatrisjuksköterskans upplevelser av att arbeta inom psykiatrisk vård." Thesis, Högskolan Väst, Avdelningen för omvårdnad - avancerad nivå, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hv:diva-12161.
Full textAbstract:
Background; In today's social debate, much is written and spoken of how poor psychiatric care works, care places are closed and there are difficulties in recruiting nurses / psychiatric nurses. Psychiatric care has problems with its image, and this is based on the media's angle that the people who work there themselves have some kind of psychiatric diagnosis and are ineffective, neurotic and controlling and have no limits to their patients. Media and large parts of society in general have a driving role that contributes to the psychiatric care and psychiatric care patients being stigmatized and the nurse working in psychiatric care is stigmatized through association. This has a negative effect and causes nursing students and registered nurses not to choose psychiatric care. Aim; of the study was to describe how nurses/psychiatric nurses' experiences of working at a psychiatric ward. Method; was a qualitative, descriptive study, based on eight interviews with nurses/psychiatric nurses working in a psychiatric ward. The interviews were analyzed using qualitative content analysis. Results Made up in three categories as "Stigma by association", "Experienced deficiencies" and "Work joy. The nine subcategories were "Stamped", "Stagnation", "Competence and recruitment problems", "Leadership", "Poor working environmen", "Mentor's role", "A rewarding and fun work", "Developing", "Good patient relationship". Conclusion; The informant think they have a educational and fun job but they are sad and frustrated that they are experiencing shortcomings and do not have the correct conditions for doing the best work. Stigma by association is obtained through the work.
34
Bergqvist, Cajsa, and Petra Lindholm. "Socialarbetares status inom psykiatrisk vård - ett konstrueratfenomen?En diskursanalys." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-66684.
Full textAbstract:
Denna kvalitativa studie syftar till att undersöka hur socialarbetare inom psykiatrisk vårdframställs i forskning avseende status, anspråk och kompetens. Elva vetenskapliga artiklar harinsamlats med hjälp av systematisk litteratursökning. Dessa har sedan analyserats med hjälpav diskursanalys med fokus på konstruerandet av fenomen och sanningsanspråk. Dessutomkommer maktaspekter avseende vilka som har status och den legitima kunskapen att användaspråk, likaså att vara en analytisk utgångspunkt. Studiens slutsatser är att det råder en likartaddiskurs i forskning kring fenomenet med att socialarbetare inom psykiatriska vården inteanses ha status eller få erkännande för sin kompetens. Vidare kan vi konstatera att forskareinom socialt arbete som disciplin för denna likartade diskurs på grund av både tidigare ochaktuella socialpolitiska kontexter. Forskare står högt upp i en hierarkisk statusordning samthar legitim kunskap vilket ger dem möjligheten att konstruera sanningar i texter. Studien visardärmed vikten av att analysera forskning inom socialt arbete genom diskursanalys för attsocialt arbete som akademisk disciplin ska kunna utvecklas.
35
Blomberg, Anders, and Sonya Stefaniak. "Sjuksköterskors upplevelser av etiska dilemman inom sluten psykiatrisk vård." Thesis, Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-10680.
Full textAbstract:
Bakgrund: All sjukvård som bedrivs i Sverige är frivillig, även den psykiatriska vården. Dock kan vården ibland ske med tvångslagar mot patienters vilja. När sjuksköterskan begränsar en patients autonomi i form av tvångsåtgärder kan det bidra till att sjuksköterskan upplever det etiskt jobbigt även om syftet är att göra gott för patienten. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa sjuksköterskors upplevelser av att utföra tvingande åtgärder mot patienter med psykossjukdom inom psykiatrisk slutenvård, ur ett etiskt perspektiv. Metod: En litteraturstudie med tio kvalitativa artiklar bearbetades och analyserades av författarna. Utifrån analysen kunde kategorier skapas utifrån de fynd författarna fann i flera av artiklarna. Resultat: Vid utförandet av tvångsåtgärder upplevde sjuksköterskor etiska dilemman. Genom relation, ändamål och reflektion upplevde sjuksköterskorna att patienternas autonomi kunde respekteras och behandlas bättre. Diskussion: Med grunden i kategorierna från resultatet diskuterades de etiska upplevelserna av att utföra tvingande åtgärder. Ett centralt begrepp som kunde beskriva förhållandet mellan sjuksköterska och patient var paternalism. Lagarna HSL och LPT diskuterades och ställdes i konflikt mot varandra.Background: All medical care performed in Sweden is optional, even in the psychiatric care. Although the care can sometimes be coercive by law and therefore against the patients will. When the nurse limits the autonomy of a patient by coercive measures the nurse may experience it as it ethically difficult even if it is for the best interest of the patient. Purpose: The purpose of the literature study is to highlight nurses experiences when performing coercive measures against patients with psycothic diseases in psychiatric closed care, from an ethical perspective. Method: A literature study with ten qualitative studies was processed and analyzed by the authors. From the analysis the authors were able to make categories out from the finds in most of the articles. Result: When performing coercive measures the nurses experienced ethical dilemmas. By relation, purpose and reflection the nurses experienced that the autonomy of the patients could be respected and treated better. Discussion: By using the categories from the result as a basis the ethical experiences of performing coercive measures were discussed. A main concept that described the relationship between nurse and patient was paternalism. The HSL and LPT- laws were discussed and put in conflict against eachother.
36
Wågström, Kajsa, and Katarina Lambrou. "Individuell livskvalitet hos patienter i psykiatrisk vård : En pilotstudie." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-294530.
Full textAbstract:
Bakgrund: Individer med psykisk sjukdom har sämre hälsa och ökad dödlighet i somatiska sjukdomar jämfört med befolkningen i övrigt. Sjukdomstillstånden kan också leda till svårigheter att klara av vardagen och bidra till försämrad livskvalitet. Det är av stor vikt att sjuksköterskan får en tydlig bild av vad som påverkar livskvaliteten hos patienten och till hjälp finns ett antal olika instrument för att mäta hälsa och livskvalitet, bl.a. The Schedule for the Evaluation of Individual Quality of Life - Direct Weighting (SEIQoL-DW). Syfte: Att undersöka individuell livskvalitet hos patienter med psykisk sjukdom med hjälp av SEIQoL-DW, samt att undersöka patienters och behandlares uppfattning om instrumentets tillämpbarhet och användbarhet. Metod: Patienter inom den psykiatriska vården fyllde i SEIQoL-DW-formuläret med stöd av behandlare. Därefter fyllde båda parterna i en enkät om instrumentets användbarhet. Materialet analyserades kvantitativt och kvalitativt. Resultat: Patienterna som deltog i studien skattade Relationer/Socialt nätverk som det viktigaste livsområdet, följt av Arbete. Det område som upplevdes fungera bäst, det vill säga det område som hade högst nivå, var Familj. Lägst nivå hade Arbete, vilket var det område som fungerade sämst. De flesta patienter och alla behandlare ansåg att frågorna i formuläret var relevanta respektive angelägna, samt att formuläret kan vara ett bra stöd vid samtalet. Runt hälften av patienterna ansåg att det helt eller delvis tog lång tid att fylla i formuläret. Slutsats: Trots att livskvalitet är något individuellt anger många patienter samma livsområden som viktiga. Instrumentet är användarvänligt till stor del, men patienten kan behöva stöd för att fylla i formuläret.Background: People with mental illness have poorer health and increased mortality from somatic diseases compared with the general population. The diseases can also lead to difficulties in coping with everyday life and reduced quality of life. It is very important that the nurse gets a clear picture of what affects the patient’s quality of life. There are a number of different instruments for measuring health and quality of life, e.g. The Schedule for the Evaluation of Individual Quality of Life - Direct Weighting (SEIQoL-DW). Aim: To examine individual quality of life amongst patients with mental illness with the assistance of SEIQoL-DW. The second aim was to study the feasibility and applicability of the instrument. Method: Patients in psychiatric care filled in the SEIQoL-DW-form with support of the health care staff. Then both the patient and the health care staff filled in a questionnaire about the instrument's usability. The material was analyzed quantitatively and qualitatively. Results: Patients participating in the study estimated Relationships/Social network as the most important area of life. The area that generally was perceived to work best was Family, Work had the lowest level. Most of the patients and all of the health care staff considered the instrument to be relevant and a good support for the dialogue. About half of the patients considered the form to be time-consuming. Conclusion: Although quality of life is something individual, many of the patients stated the same areas of life as important. The instrument is user-friendly to a great extent, but the patient may need assistance to complete the form.
37
Naraha, Mio, and Pia Lönqvist. "Psykiatrisjuksköterskors erfarenheter av samarbete med närstående i psykiatrisk vård." Thesis, Högskolan i Halmstad, Hälsa och omvårdnad, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-37594.
Full textAbstract:
Närstående betraktas tillsammans med patienten att vara experter i patienternas livsomständigheter. Ett gott samarbete mellan psykiatrisjuksköterskan och närstående kan innebära flera fördelar för patienters mående. För att uppnå förbättrad samarbete med närstående är det av betydelse att få ta del av psykiatrisjuksköterskors erfarenheter av samarbete med närstående. Syfte: Syftet med pilotstudien var att belysa psykiatrisjuksköterskors erfarenheter av samarbete med närstående i psykiatrisk vård. Metod: Studien har en kvalitativ ansats. Data baseras på fyra intervjuer med psykiatrisjuksköterskor utifrån öppna frågor. Data har analyserats med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Studien resulterade i kategorierna: Möjligheter till samarbete, Ett väl fungerande samarbete och Utmaning till samarbete. Konklusion: Psykiatrisjuksköterskorna hade intresse för samarbete med närstående i psykiatrisk vård. Samarbete sågs som positivt i patientarbetet men var inte alltid möjligt att praktisera. Samarbete upplevdes underlätta patientarbetet och leda till förbättrad relation mellan närstående och patienten. Det fanns flera svårigheter som utgjordes som hinder till samarbete. För kvalitétsbättring krävs att verksamheten ger stöd i kompetenshöjning och har ett förhållningssätt som är riktad till samarbete med närstående. Resultatet kan ha betydelse i förbättringssyfte för att utveckla ett fungerande samarbete med närstående till patienter i den psykiatriska vården.Family members and next of kin are a central and natural partner who, together with the patient, constitutes the most important experts in their life circumstances. Collaboration with family members may include prevention of illness, acceleration of recovery, shorter care time and fewer incisions for the relative with mental illness. Only a few studies describe the professionals´ perspective on collaboration with family members. Aim: The aim of the pilot study was to describe the psychiatric nurse's experiences of collaboration with family members in psychiatric care. Method: The study has a qualitative approach and data was based on four interviews with psychiatric nurses based on open questions. Data has been analyzed with qualitative content analysis. Result: The study resulted in the categories: Opportunities for collaboration, Experiences of working collaboration and Experiences of challenge for collaboration. Conclusion: Psychiatric nurses had an interest in collaboration with family members in psychiatric care. Collaboration was considered positive in patient work but was not always possible to practice. Collaboration was found to facilitate patient work and lead to improved relationships between family members and patient. There were several difficulties that constituted interference to collaboration. It requires that the psychiatric care unit provide support in raising competence and has an attitude aimed at collaboration with family members for quality improvement. The result may be important for improvement purposes in order to develop effective collaborative relationships with family members in psychiatric care.
38
Betina, Ludmila, and Heléne Persson. "SJUKSKÖTERSKORS BEDÖMNING AV SPECIALIST-SJUKSKÖTERSKORS KOMPETENS INOM PSYKIATRISK VÅRD." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-26171.
Full textAbstract:
Bakgrund: Bristen på specialistsjuksköterskor inom psykiatri är stor, men ändå efterfrågas inte kompetensen av arbetsgivaren. Förslag att minska antalet specialistutbildningar har lagts fram varav psykiatri är en av dem. Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur sjuksköterskor bedömer specialist-sjuksköterskors kompetens inom psykiatrisk vård. Metod: En kvantitativ webbaserad studie genomfördes med totalt 110 sjuksköterskor med erfarenhet från psykiatrisk vård. Resultat: Den specialistutbildade sjuksköterskan bedöms ha en högre kompetens än grundutbildade sjuksköterskor av samtliga, men med lika uppgifter och ansvar. Självskattning hos specialister är högre. Erfarenhet är av stor betydelse för kompetensen. Slutsats: Kompetensen hos specialist-sjuksköterskor bedömdes vara högre än hos grundutbildade sjuksköterskor, men arbetet och ansvaret är detsamma. Det finns behov av att arbetsgivare tydligare tillvaratar kompetensen hos specialistutbildade sjuksköterskor. Synliggörandet av den specifika kompetensen kan då på sikt resultera i fler specialister inom psykiatrin.Background: The shortage of specialist nurses in psychiatry is great, but the skills are still not required by the employers. Proposals to reduce the number of specialist courses have been made, of which psychiatry is one of them. Objective: The aim of the study was to investigate how nurses assess specialist nurses´ competence in psychiatric care. Method: A quantitative web based study was conducted with a total of 110 nurses with experience from psychiatric care. Results: The specialist registered nurse is judged to have a higher competence than registered nurses, but with equal tasks and responsibilities. Self-esteem among specialists are higher. Experience is of great importance for the competence. Conclusion: The competence of specialist registered nurses was assessed to be higher than that of registered nurses, but work and responsibilities are the same. There is a general need for employers to more clearly utilize the competence of specialist nurses. The visibility of the specific competence can then in the long run result in more psychiatry specialist nurses.
39
Orellana, Nathalie, and Suzanne Åkersten. "Samverkan mellan somatisk och psykiatrisk vård : Ur ett patientperspektiv." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-43745.
Full textAbstract:
Bakgrund: Prioriteringar inom primärvård och psykiatrisk vård skiljer sig åt och skapar problem i integreringen när patienter remitteras mellan vårdinrättningarna. Människor som lever med somatisk och psykisk samsjuklighet upplever ofta vården som otillräcklig. Patienter känner sig mer tillfreds med vården när det finns en samverkan mellan de involverade vårdenheterna. Syfte: Syftet var att beskriva hur vuxna patienter med samsjuklighet uppfattar samverkan mellan somatisk och psykiatrisk vård. Metod: Studien är en strukturerad litteraturstudie med induktiv ansats. Resultat: Analysen frambringade tre kategorier; negativa aspekter av vårdens samverkan, positiva aspekter av vårdens samverkan och samverkan ur ett helhetsperspektiv. Att inblandade parter tog ansvar för omvårdnaden och en icke- fragmenterad vårdorganisation, som hade tät samverkan mellan vårdenheter, upplevdes som positivt. Brist på kontinuitet i patientens omvårdnad skapade frustration. För patienter med psykisk ohälsa kan fragmenterade vårdinsatser vara ett hinder. Om psykiatrisk- och somatisk vård samverkar så att båda instanserna är tillgängliga inom samma enhet gynnar det patienterna. Slutsats: Det finns både organisatoriska och personalrelaterade faktorer som behöver förbättras. God samverkan, tydligt ansvar och en holistisk omvårdnad var de viktigaste fynden i denna litteraturstudie.Background: Priorities in primary- and psychiatric care differs, generating problems with integration, when patients are referred between care facilities. People with somatic and mental illness often experience care as inadequate. Patients feel more satisfied with the care when there is a cooperation between the care units. Aim: The aim was to describe how adult patients with comorbidity perceive the cooperation between somatic and psychiatric care. Method: The study is a structured literature study with an inductive approach. Result: Three main themes emerged; negative aspects of care cooperation, positive aspects of care cooperation and cooperation from a holistic perspective. It was perceived as positive if parties involved took responsibility for nursing and a non-fragmented care organization that had close cooperation between care units was perceived as positive. Lack of continuity in patient care created frustration and for patients with mental illness fragmented care interventions were an obstacle. If psychiatric-and somatic care cooperate so that access to both instances within the same unit is possible, it is beneficial to the patients. Conclusion: There are both organizational and personnel-related factors in need of improvement. Good cooperation, clear guidelines and a holistic care perspective were the most important findings of this literature study.
40
Brandberg, Linnéa, and Anna Burman. "Sjuksköterskans upplevelser av tvångsåtgärder inom psykiatrisk vård – en litteraturstudie." Thesis, Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-73620.
Full textAbstract:
Tvångsåtgärder inom psykiatrisk vård är vanligt förekommande och är ett omdiskuterat ämnei media,såväl som inom vården. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskans upplevelser beträffande tvångsåtgärder inom psykiatrisk vård. Enkvalitativlitteraturstudie genomfördes med en manifest innehållsanalys, med totalt tio stycken vetenskapliga artiklar. Studien resulterade i fyra huvudkategorier med 14 subkategori;Att sjuksköterskans beslutsfattande styrdes av flera olika faktorer, att tvångsåtgärder kundemissbrukas och att dess form är ohållbar, att erfarenheter förändradeen sjuksköterskas syn och att relationerna påverkades,och att uppleva starka och svåra känslor försvårade arbetet. Resultatet skildrade känslor hos sjuksköterskan som utfört tvångsåtgärder från rädsla och skuld till lättnad när ingen kommit till skada. Debeskrev att deinte upplevde sig haandra alternativ till tvångsåtgärder att tillgå, men att det fanns en önskan och längtan till att tvångsåtgärderska eliminerashelt. Eftersom tvångsåtgärder är vanligt förkommandeinom psykiatrinbehövs ny kunskap och möjlighet till reflektioni arbetsteamet, och självreflektion,om hur sjuksköterskanska bemöta dessa situationer.
41
Bergström, Maria. "Sjuksköterskors möjligheter till självreflektion inom psykiatrisk vård : En litteraturstudie." Thesis, Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:esh:diva-7921.
Full textAbstract:
Bakgrund: Självreflektion innebär att kunna iaktta sig själv, sina reaktioner och att kunnasamtala med sig själv om sina handlingar och om sina upplevelser. Det är ett medvetetsökande efter förståelse. Reflektion ger möjlighet att utveckla yrkesmässig medvetenhet omsitt eget sätt att fungera och reagera. Genom systematisk reflektion kan individen utvecklasoch koppla teori till praktik. Individen måste medvetet utvärdera sina erfarenheter för attkunna dra lärdom av dem. Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskors möjligheter till självreflektion inom psykiatriskvård. Metod: En integrativ litteraturstudie användes som metod. Data inhämtades från databasernaCinahl plus, PubMed och PsycINFO.Sammanlagt sex artiklar ligger till grund för resultat. Material har analyserats medWhittemore och Knafls (2005) analysmetod. Resultat: Sjuksköterskor behövde skapa utrymme för självreflektion. Studier visade attarbetsgivare behövde möjliggöra att självreflektion kunde utövas på arbetsplatsen ochmedarbetare måste värdesätta att självreflektion kunde fungera som ett hjälpmedel i denpsykiatriska omvårdnaden. Det var också viktigt att lärare och utbildare, i enutbildningssituation, var intresserade av individens lärande och hade kunskap om hur man lärut självreflektion. Slutsats: Möjligheter till självreflektion är tid, kunskap och en tillåtande miljö därsjuksköterskan eller sjuksköterskestudenten kan och vågar ställa frågor och där det finns engemensam norm som värdesätter självreflektion på arbetsplatsen.Backgound: Self-reflection means being able to observe oneself, their reactions and beingable to talk to themselves about their actions and their experiences. It is a conscious search forunderstanding. Reflection provides the opportunity to develop professional awareness ofone ́s own way of functioning and reacting. Through systematic reflection, the individual candevelop and link theory to practice. The individual must consciously evaluate theirexperiences in order to learn from them. Aim: The purpose of this study is to elucidate nurses ́ opportunities for self-reflection inpsychiatric careMethod: An integrative literature study was used as a method. Data were obtained from thedatabases Cinahl Plus, PubMed and PSYCinfo. A total of six articles form the basis for theresult. The material has been analyzed using the Whittemore and Knafls (2005) method. Results: Nurses need to create space for self-reflection. The study showed that employersneeded to enable self-reflection to be exercised in the workplace and employees needed toappreciate that self-reflection could serve as an aid in psychiatric nursing. It was alsoeducators, in an educational situation, were interested in the individual ́s learning and hadknowledge of how to teach self-reflection. Conclusion: Opportunities for self-reflection are time, knowledge and a permissiveenvironment where the nurse or nurse student can and dare to ask questions and where there isa common norm that values self-reflection in the workplace.
42
Blomhagen, Johanna, and Carina Gustavsson. "Sjuksköterskors hanterande av kvinnor inom psykiatrisk vård som utsatts för våld i nära relationer." Thesis, Uppsala University, Department of Public Health and Caring Sciences, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-105611.
Full textAbstract:
Abstract Aims: To explore whether and in that case how nurses question women in the psychiatric care about violence in close relationships and how nurses respond to women who have been exposed to domestic violence. Method: A qualitative descriptive interview study with twelve nurses from four psychiatric wards was carried out in Uppsala. Informants were chosen from a convenient selection. The interviews with semi-structured interview questions were recorded on tape, transcribed and analyzed with content analysis. Results: There is no routine to ask all female patients if they are victims of violence. It happens only in cases where the suspicion arises or is confirmed. It is individually whether and how the nurse asks the woman if she is subjected to violence in a close relationship, depending on patient and nurse. Nurse handles the violence exposed woman by supporting her to share their experiences. Then consult and discuss with their nurse colleagues and other professionals for further follow-up and approach. Conclusions: The study has in accordance with previous research further highlighted the need for more education for nurses on how to handle women who are victims of violence in close relationships. More research should be done in Sweden to develop and implement standardized questionnaire for nurses in all health care.
43
Krantz, Åsa, and Petra Jansson. "Betydelsen av klinisk utbildning inom psykiatrisk vård : en intervjustudie om attityder till personer med psykisk sjukdom och psykiatrisk vård hos sjuksköterskestudenter i Sverige." Thesis, Sophiahemmet Högskola, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:shh:diva-939.
Full textAbstract:
Bakgrund Psykisk ohälsa är vanligt förekommande och kan uppvisas genom symtom som exempelvis ångest, oro, sömnproblem, stress och självmordstankar. Psykisk ohälsa kan tillsammans med ärftliga faktorer och livshändelser leda till att psykisk sjukdom utvecklas. Det finns fortfarande mycket fördomar och negativa attityder gentemot personer med psykisk sjukdom i samhället vilket bidrar till att många inte vågar tala om sin sjukdom. En förklaring till varför det finns negativa attityder gentemot personer med psykisk sjukdom är att människor ofta har en dålig kunskap om fenomenet och därför blir rädda för det som är främmande. Sjuksköterskestudenter delar ofta denna allmänna uppfattning gentemot personer med psykisk sjukdom. Syfte Syftet var att beskriva attityder till psykisk sjukdom samt psykiatrisk vård före, under och efter den kliniska utbildningen inom psykiatrin hos sjuksköterskestudenter i Sverige. Metod För att kunna besvara syftet valdes metoden kvalitativ forskningsintervju med deskriptiv design. Sex intervjuer genomfördes med sjuksköterskestudenter som studerade på ett sjuksköterskeprogram vid en högskola i Stockholm. Resultat Flertalet av de intervjuade sjuksköterskestudenterna beskrev att de upplevde att det fanns fördomar mot de psykiskt sjuka både i samhället i stort och inom vården. Studenterna beskrev att de fått erfarenheter av att det var viktigt i samvaron med patienten att fokusera på det friska, inte enbart det sjuka. Alla de intervjuade sjuksköterskestudenterna beskrev att de efter kursen i klinisk psykiatri har fått en ökad kunskap om psykisk sjukdom vilket lett till en positivare attityd, bättre förståelse samt bättre bemötande. Det framkom även att sjuksköterskestudenterna kunde tänka sig att arbeta inom psykiatrisk vård i framtiden, vilket inte fanns några planer kring innan kursen. Slutsats Klinisk utbildning inom psykiatri har en betydande roll vad det gäller förändringen av sjuksköterskestudenters uppfattning och attityd till personer med psykisk sjukdom samt psykiatrisk vård.
44
Stillfors, Fossheimer Evelina, and Cecilia Norgren. "Patienters upplevelse av delaktighet vid vård under tvång." Thesis, Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS), 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-24281.
Full textAbstract:
Psykisk ohälsa är ett betydande problem och antalet personer som behöver institutionell vård förväntas öka. Majoriteten av de patienter som behöver institutionell vård vårdas med stöd av Lagen om psykiatrisk tvångsvård. Patienter som vårdas med stöd av LPT har ofta stora vårdbehov och kräver många vårdinsatser vilket ställer höga krav på den psykiatriska vården. Att ta tillvara på patienters upplevelse är en viktig aspekt i att främja delaktighet och genom detta kunna utveckla och kvalitetssäkra vården. Att som patient vara delaktig i sin vård har visat sig kunna påskynda tillfrisknandet. Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att belysa patienters upplevelser av delaktighet vid vård under tvång och baserades på 13 europeiska vetenskapliga artiklar. Resultatet visade på att majoriteten av patienterna upplevt en brist på information och känsla av att inte bli respekterade som individer vid vård under tvång. Aspekter som ansågs främja patienters delaktighet var engagemang och god relation till vårdpersonal präglad av respekt och lyhördhet. När sjuksköterskor tillgodoses med den kunskap de saknar får de också redskap för att förbättra sitt förhållningssätt vilket bidrar till ökad kvalitet i vården. Vidare utvärderingar av den psykiatriska vården behöver göras.
45
Lopez, Bertil. "Trygghet inom psykiatrisk vård : ett samspel mellan sjuksköterska och patient." Thesis, Sophiahemmet Högskola, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:shh:diva-1348.
Full textAbstract:
Bakgrund Den psykiatriska vården har genomgått några stora förändringar under det senaste århundrandet bland annat gällande de psykiskt sjuka och deras behandling. Riksförbundet för social och mental hälsa grundades och förändringar inom psykiatrin påbörjades och inriktningen kom att styras mot införandet av mer frivillig vård istället för tvångsvård. De tidigare statliga sinnessjukhusen ersattes av mentalsjukhus och senare av psykiatriska sjukhus. Psykiatrireformen hade som syfte att få ut flera personer med psykiska funktionshinder i samhället. Det blir vanligare att människor någon gång i livet drabbas av psykisk ohälsa. En sjuksköterska ska i sitt agerande och sitt förhållningsätt gentemot patienten arbeta utifrån en etiskt grundsyn. Relationstrygghet beskrivs som betydelsen av att patienten bli positivt bemött och kan känna sig betrodd och respekterad. För att skapa och stödja denna trygghet måste sjuksköterskan vara trovärdig och kunna visa empati. Syfte Syftet var att beskriva hur sjuksköterskan inger patienten trygghet på en psykiatrisk vårdavdelning. Metod För att i enlighet med syftet kunna svara på frågeställningarna genomfördes en litteraturstudie i avsikt att studera ett avgränsat område. De inklusionskriterier som användes för att artiklarna skulle anses vara relevanta var att de skulle handla om trygghet, tillit, relation och om psykiatrisk vård. För sökning av artiklar användes databaserna PubMed och Cinahl. Femton artiklar har inkluderats i studien. Dessa har kvalitetsvärderats, klassificerats och beskrivits i en matris. Resultat När patienterna fick vara delaktiga i sin omvårdnad och behandling skapades en bättre förståelse mellan sjuksköterska och patient vilket hos patienten ledde till en ökad medvetenhet och en känsla av själbestämmande. Mötet mellan sjuksköterska och patient ledde under dessa förutsättningar till en upplevelse av trygghet. Det mest värdefulla, enligt sjuksköterskorna, var att skapa en tillitsfull relation med patienten och att förvissa sig om att patienten kände förtroende för den mottagna vården. Sjuksköterskor, som var framgångsrika i att skapa trygga relationer, försökte att identifiera och uppskatta patientens resurser. Detta sätt att arbeta understöddes av en rad kvalitéer som forskarna ville sammanfatta med begreppet empati. Att patienterna ibland upplevde sjuksköterskor som otillgängliga och ovilliga att hjälpa kunde leda till ett motstånd att söka sig till sjuksköterskorna när de kände sig otrygga. Slutsats I resultatet framgår att sjuksköterskan har en viktig roll i att skapa förutsättningar för en trygg relation med patienten vilket förutsätter egenskaper som leder till att patienten känner sig förstådd, respekterad och sedd som en människa och ej som sin sjukdom. Patientens delaktighet i sin omvårdnad leder till en bättre förståelse mellan sjuksköterska och patient och till en tryggare relation dem emellan.
46
Bäckström, Susann, and Ingrid Lantz. "Hur patienter i psykiatrisk vård upplever studenters medverkan i vården." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-201198.
Full textAbstract:
SAMMANFATTNING Bakgrund: Tidigare forskning visar att vårdstudenter har stor nytta av att få delta i patientarbete i sin utbildning och fortsatta yrkeskarriär. Patienter i hälso- och sjukvård har generellt en positiv attityd till studentmedverkan. Dock är forskningen om vilken uppfattning patienter inom psykiatrisk vård har till studentmedverkan mycket begränsad. Syfte: Att undersöka hur patienter inom psykiatrisk vård upplever studenters medverkan i vården Metod: Kvantitativ studie, en enkätstudie. Patienter från tre verksamhetsområden på ett universitetsjukhus i Mellansverige tillfrågades om att svara på enkätfrågor. Resultat: Resultatet blev 655 besvarade enkäter. Av respondenterna uppgav 95 % att de ansåg att det var viktigt att studenter får träffa patienter under sin utbildning. Sjuttiosex procent var bekväma med att studenter deltar i vårdbesöket och 61 % var bekväma med att träffa studenter för enskilt samtal. Kvinnliga patienter var mindre bekväma med manliga studenter i jämförelse med kvinnliga studenter, de var också mindre bekväma om studenten var mycket ung. För manliga patienter hade vare sig kön eller ålder på studenten någon betydelse för hur bekväma de var med studentmedverkan. Patienter som träffat studenter tidigare var överlag mer bekväma med studentmedverkan. Slutsats: Patienter inom psykiatrisk vård har en positiv attityd till studentmedverkan, för kvinnliga patienter har studentens kön betydelse för hur bekväma de är. Patienter vill bli tillfrågade om studentmedverkan i god tid och på ett respektfullt sätt. Om handledare utbildas i vad som är viktigt för patienter att få veta innan de beslutar sig för om en student får delta eller inte, kommer det ytterligare öka möjligheterna för studentmedverkan. Nyckelord: Psykiatrisk vård, Studentmedverkan, Patienters attityderABSTRACT Background: Previous research shows that nursing students benefit greatly from participation in patient care in their education and future careers. Patients in health care generally have a positive attitude to student participation. However, research on how patients in psychiatric care perceive student participation is very limited. Aim: To investigate how patients in psychiatric care experience student involvement in their care. Method: Quantitative study, a questionnaire study. Patients from three psychiatric departments at a university hospital in central Sweden were asked to respond to survey questions. Result: The result showed 655 completed questionnaires. Of the respondents, 95 % stated that it was important that students get to meet patients during their training. Seventy-six percent were comfortable with students participating in the health care visits and 61 % were comfortable with meeting students for individual conversation. Female patients were less comfortable with male students compared to female students and they were also less comfortable if the student was very young. For male patients either the sex or the age of the student was of any significance to how comfortable they were with student participation. Patients who had met students previously were generally more comfortable with student participation. Conclusion: Patients in psychiatric care has a positive approach to student participation, for female patients the student’s gender has an impact on how comfortable they are. Patients want to be consulted on student participation in a timely and respectful manner. If supervisors are trained in what is important for patients to know before they decide whether a student may participate or not, it will further increase opportunities for student participation. Alpha Keywords: Psychiatric Care, Student Involvement, Patient Attitudes.
47
Blomberg, Klara. "Vårdande samtal i psykiatrisk vård ur sjuksköterskors perspektiv : en intervjustudie." Thesis, Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:esh:diva-3736.
Full text
48
Shahad, Dunia. "Implementering och tillämpning av Bergenmodellen : Vårdpersonalens erfarenheter inom psykiatrisk vård." Thesis, Röda Korsets Högskola, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:rkh:diva-1948.
Full textAbstract:
Bakgrund: Att överföra forskningsresultat till det kliniska arbetet beskrivs som komplext. Trots omfattande forskning kring implementeringsriktlinjer brister kunskapen om vilka de mest effektiva strategierna är. Syfte: Att undersöka vårdpersonalens erfarenheter kring implementering och tillämpning av Bergenmodellen inom psykiatriska vårdenheter inom Stockholms läns landsting. Metod:Kvalitativ forskningsintervju valdes som metod. Insamlad data analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultaten visar att vårdpersonalen ansåg att Bergenmodellen har gett dem ett förebyggande verktyg i det dagliga arbetet med patienter, där det förekommer hot och våld situationer. De kategorier som uppkom var Otydlig arbetsledning, Ett förebyggande arbete, Vårdande perspektiv, Kommunikation och Repetitioner. Majoriteten av informanterna uttryckte en bristfällig arbetsledning under en pågående hot och våldssituation. Det fanns ingen struktur i arbetsledning under en aktuell hot och våldssituation och en önskan om tydlig arbetsledning önskades från majoriteten av deltagarna i form av att sjuksköterskan skulle inneha den ledande funktionen. Slutsats: Denna studie visar att Bergenmodellen har bidragit till det förebyggande arbetet inom hot och våld i psykiatrisk vård. Bergenmodellen ger förbättrade förutsättningar i omvårdnaden och arbetet med patienter i psykiatrisk vård. Det finns en tydlig önskan om att sjuksköterskan i psykiatrisk vård skall ta sig an den ledande rollen under akuta hot och våldssituationer. Klinisk betydelse: Många olika faktorer påverkar om forskningsresultat lyckas införas i praktiken eller inte. Den stora utmaningen är att hitta lösningar för att implementera rådande forskning i praktiken på ett enkelt sätt. Resultaten i denna studie kan också visa på ett behov av utvärdering av Bergenmodellen, vad gäller att klargöra ansvarsområden.Background:Transferring results from research to clinical praxis seems to be very complex. In spite of extensive research about implementation guidelines there are insufficient facts about what strategies are the most effective. Specialist nurses within psychiatric care can with his/her specific competence improve the general care of psychiatric patients. Purpose: The aim with study was to examine health care personnel´s experiences of and work with the Bergen model within psychiatric health care wards in Stockholm Läns Landsting. Method:Qualitative interviews were chosen as method. Data was analyzed with content analysis. Results: The results showed that the health care personnel found the Bergen model to be an essential tool that could be used daily, in working with the patients. It is shown to be useful in situations where threats and violence occur. The categories that emerged from the content analysis were: Unclear staff management, A preventive undertaking, A caregiving perspective, and Communication and Repetition. The majority of the interviewees expressed inadequate staff management during threatening and violent situations and there was no structure during these situations. It was requested from the majority of the participants that the nurse was the one to take charge and to fill the leading role. Conclusions: in conclusion, the results from this study shows that the Bergen Model has contributed to help with the prevention of violence and threats. It has given the health care personnel a better decision-making capacity in threat full situations with patients in psychiatric wards. This study shows that a leader is needed in threatening and violent situations, and that the nurse was preferred to be the one to take on the leading role. Clinical significance: There are a lot of different factors that can affect the way the results from research can be used in clinical praxis. The biggest challenge is to find solutions to implement existing research into clinical praxis in a simple way. The results from this study can also show a need for an evaluation of the Bergen Model, pertaining to clarifying each and everyone´s responsibilities.
49
Lagerquist, Maud. "Specialistutbildningens betydelse för sjuksköterskan i psykiatrisk vård : En kvalitativ intervjustudie." Thesis, Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:esh:diva-4961.
Full textAbstract:
Bakgrund: Specialistsjuksköterskans kompetensområde omfattar att utveckla omvårdnaden kring varje patient samt att leda medarbetare i omvårdnadsarbetet. Inom psykiatrisk vård är dock specialistsjuksköterskans roll otydlig och hens kompetens synliggörs inte i det dagliga arbetet. Syfte: Att beskriva sjuksköterskans upplevelse av nyttan av sin specialistutbildning i den psykiatriska vården. Metod: En intervjustudie med en kvalitativ ansats. Sex specialistsjuksköterskor inom psykiatrisk vård med magisterexamen som arbetat inom psykiatrisk vård minst två år i sin nuvarande profession intervjuades i denna studie. Resultat: Informanterna upplevde att utbildningen gav dem ett större helhetsperspektiv på människan och ett ökat vetenskapligt medvetande vilket ansågs nödvändigt för det dagliga patientarbetet och ledarskapet. Informanterna beskrev också en ökad yrkesstolthet. Fler informanter upplevde dock att deras kompetens inte var känd av andra medarbetare och inte bekräftades eller tillvaratogs av organisationen. Diskussion: Studier som beskriver vilka faktorer som hindrar respektive kan främja specialistsjuksköterskans möjligheter att använda sin kompetens inom psykiatrisk vård behövs.Background: The specialist nurse has knowledge on how to improve and develop the care of every patient and lead staff in the nursing process. It's not always the role of the psychiatric specialist nurse is obvious, the role is usually not visible or confirmed in the daily work. Aim: To describe the nurse's experience of the benefits of the specialist competencies in psychiatric care. Method: An interview study with a qualitative approach. Six specialist nurses in psychiatric nursing with a master's degree who worked in psychiatric care for a minimum of two years in their current profession were interviewed for this study. Results: The informants experienced the education giving them necessary skills for the work, increased professional pride, and a holistic approach in the treatment of patients, increased scientific awareness and significance for the leadership. On the other hand informants experienced that their competences and skills were unknown to other team members and not confirmed and looked after by the organization. Discussions: Studies describing the factors that prevent or promote specialist nurse's ability to use its expertise in psychiatric care is needed.
50
Magnusson, Sofia, and Sonia Blixt. "INNEBÖRDERN AV PATIENTENS ANDLIGA OCH EXISTENTIELLA ERFARENHETER INOM PSYKIATRISK VÅRD." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-39286.
Full text