Dissertations / Theses: 'Psykiatriska diagnoser'

1

Levin, Saga, and Elin Lundvik. "Sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter med psykiatriska diagnoser inom somatisk vård : En litteraturöversikt." Thesis, Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:esh:diva-5946.

Full text

Abstract:

Bakgrund: Patienter med psykiatriska diagnoser och deras närstående upplever att den somatiska vården inte lever upp till deras förväntningar och att vårdpersonal har bristande kompetens vad gällande bedömning och bemötande. Patienter upplever sig misstrodda när de presenterar sina symtom vilket leder till känslor som skuld och skam. Psykisk sjukdom ökar i världen och sjukvården har ännu inte lyckats möta vårdbehovet för denna patientgrupp. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter med psykiatriska diagnoser i den somatiska vården. Metod: En litteraturöversikt genomfördes för att få kunskap inom detta område. Författarna valde ut tio vetenskapliga artiklar, som alla var av kvalitativ design och svarade till det specifika syftet. Resultat: Tre kategorier framkom: Den första var Sjuksköterskors upplevelser i praktiken med underkategori Upplevelser av patienter där författarna presenterade hur sjuksköterskor uttryckte att de saknade färdigheter, fokuserade på patienters fysiska symtom och upplevde patienter som oförutsägbara och tidskrävande vilket ledde till känslor som frustration och rädsla. Den andra kategorin, Sjuksköterskors upplevda arbetsmiljö beskrev hur den fysiska och psykosociala arbetsmiljön hindrade sjuksköterskor från att tillgodose patienternas vårdbehov. Den tredje kategorin var Sjuksköterskors upplevda kompetens med underkategori Erfarenheter av att vårda. Sjuksköterskor upplevde att de saknade adekvat utbildning vilket hade en direkt inverkan på upplevelsen av att vårda. Diskussion: Litteraturöversiktens resultat visade en upplevd kunskapsbrist hos sjuksköterskan och en arbetsmiljö som hindrade vårdandet. Detta diskuterades utifrån bakgrund, resultat och Phil Barkers omvårdnadsteori.
Background: Patients with psychiatric diagnoses and their families feel that somatic care does not live up to their expectations and that health professionals lack competence in the assessment and treatment for these diagnosis. Patients feel disbelieved when they present their symptoms, which leads to feelings of guilt and shame. Mental illness is increasing worldwide and the healthcare providers have not managed to meet the increased need for care. Aim: The aim was to describe nurses experiences of caring for patients with psychiatric diagnosis in a somatic care setting. Method: A literature review was conducted to gain a wider knowledge in this area. The authors chose ten scientific articles, all of which were of qualitative design and responded to the specific purpose. Results: Three categories emerged. The first was Nurses experience in practice with the sub-category Experiences of patients where the authors presented how nurses expressed that they lacked skills, focused on the patients physical symptoms and experienced patient´s as unpredictable and time consuming, which led to feelings of frustration and fear. The second category, Nurses experience of their work environment described how the physical and the psychosocial environment prevented nurses from meeting the patients care needs. The third category was Nurses experienced competence with the subcategory Experiences of nursing. Nurses felt that they lacked adequate education, which had a direct impact on the experience of caring for patients with psychiatric diagnosis. Discussion: The literature reviews result showed a perceived lack of knowledge for nurses and a work environment that hinder patient care. This was discussed on the basis of the background, result and Phil Barker´s nursing theory.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

2

Ålander, Jonna, and Karolin Dahlén. "Psykiatriska diagnoser och genus : en undersökning av diagnoskriterier i förhållande till föreställningar om manligt och kvinnligt." Thesis, Mid Sweden University, Department of Social Work, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-8378.

Full text

Abstract:

Denna studie utgår från Judith Butlers genusteori om hur kön görs samt Michel Foucaults teorier om samhällsnormer och makt i förhållande till särskiljandemekanismer och vansinnesdefinitioner. Studien fokuserar på psykiatriska diagnoser ur ett genusperspektiv. Fokus har lagts på diagnoserna Aspergers syndrom och borderline personlighetsstörning då tidigare forskning visat att könsfördelningen inom dessa psykiatriska diagnoser är väldigt ojämn.

Syftet med studien är att undersöka genusstrukturers påverkan på psykiatrisk diagnostisering utifrån DSM-IV. Utifrån syftet har följande frågeställningar utformats: Går det att benämna diagnoskriterier som könsneutrala då diagnostisering i hög grad handlar om andra människors (vars egna erfarenheter och värderingar färgar neutraliteten) bedömningar? Hur kommer det sig att könsfördelningen är så ojämn inom diagnoser som Aspergers syndrom och borderline personlighetsstörning?

En enkätundersökning har utförts bland verksamma psykologer inom Östersunds kommun. Enkäten har utformats från de utvalda diagnosernas kriterier i DSM-IV. För att behandla enkätens svar har dataprogrammet SPSS använts. Undersökningens resultat visar på att det finns frågetecken kring DSM-IV:s könsneutralitet. Resultaten visar dock att det finns en medvetenhet kring den ojämna könsfördelningen inom de utvalda diagnoserna. Studien visar på psykiatriska diagnosers symbios med samhällsstrukturer och normer, däribland genus.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

3

Kindblad, Anjelli, and Annika Nilsson. "Ungdomar med psykisk ohälsa, en kvalitativ studie om bakgrunden till ungdomars psykiska ohälsa och behovet av utökade vårdformer." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-25346.

Full text

Abstract:

Ungdomar med psykisk ohälsa. En kvalitativ studie om bakgrunden till ungdomars psykiska hälsa och behovet av utökade vårdformer.
Young people with health problems. A qualitative study of background variables to their health problems and the need of increased rehabilitation forms.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

4

Lesén, Eva. "Psychotropic drugs among the elderly : Population-based studies on indicators of inappropriate utilisationin relation to socioeconomic determinants and mental disordersEva LesénGothenburg." Doctoral thesis, Nordic School of Public Health NHV, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:norden:org:diva-3721.

Full text

Abstract:

Background: Drug utilisation among the elderly is complex due to multiplemorbidities, extensive drug utilisation and an increased sensitivity to drugs. One of the most common drug groups utilised in this population is psychotropic drugs, which include antipsychotics, anxiolytics, hypnotics, and antidepressants. In appropriat eutilisation of drugs among the elderly is an issue of great public health importance. Aims: The overall aim of this thesis is to assess and analyse potentially in appropriat eutilisation of psychotropic drugs among the elderly in Sweden. The specific aims are to assess to what extent the indicator “concurrent use of three or more psychotropic drugs”captures the utilisation of Potentially Inappropriate Psychotropics (PIP) among theelderly, and to analyse potentially inappropriate utilisation of psychotropic drugs inrelation to time, mental disorders, institutionalisation, and socioeconomic determinants among the elderly in Sweden. Methods: Data from individual-based registers on dispensed drugs and socioeconomic determinants in 2006, the Gothenburg 95+ Study (1996-1998), and aggregated drug sales statistics from 2000-2008 were used. The agreement between the two indicators“concurrent use of three or more psychotropic drugs” and PIP was assessed. Utilisationof psychotropic drugs and PIP was assessed in relation to mental disorders and institutionalisation among the 95-year olds, and in relation to socioeconomic determinants among individuals aged 75 years and older. Further, trends over time inutilisation of PIP and recommended drugs were analysed. Results: During 2006, about half of the elderly aged 75 years and older utilised psychotropic drugs and one fifth of all elderly utilised PIP. One fourth of individualsutilising PIP were captured by the indicator “concurrent use of three or morepsychotropic drugs”. In 1996-1998, less than one tenth of the 95-year olds with depression utilised antidepressants, while hypnotics and anxiolytics were more common. Individuals with low income and the non-married were more likely to utilise PIP compared to those with high income and the married, respectively. During 2000-2008, utilisation of PIP decreased and utilisation of recommended psychotropic drugs increased. Conclusions: There are substantial problems in the utilisation of psychotropic drugsamong the elderly. This thesis found that the agreement between two indicators of inappropriate psychotropic drug utilisation was poor, which emphasises the importance of choosing relevant indicators. The findings also show socioeconomic inequities inpsychotropic drug utilisation among the elderly, a low utilisation of antidepressants among 95-year olds diagnosed with depression, and a trend towards the utilisation of recommended rather than inappropriate psychotropic drugs among the elderly
Bakgrund: Användning av läkemedel bland äldre är komplicerat på grund avmultisjuklighet, användning av flera läkemedel och en ökad känslighet för läkemedel.En av de vanligaste läkemedelsgrupperna hos äldre är psykofarmaka, som inkluderarantipsykotika, ångestdämpande, sömnmedel och antidepressiva läkemedel. Olämpliganvändning av läkemedel bland äldre är ett betydande folkhälsoproblem. Syfte: Det övergripande syftet med avhandlingen är att beskriva och analyserapotentiellt olämplig användning av psykofarmaka bland äldre i Sverige. De specifikasyftena är att undersöka i vilken utsträckning indikatorn ”samtidig användning av treeller fler psykofarmaka” fångar användningen av potentiellt olämpliga psykofarmaka(PIP) bland äldre och att analysera potentiellt olämplig användning av psykofarmaka irelation till förändring över tid, psykiatriska diagnoser, boendeform och socioekonomiska determinanter bland äldre i Sverige. Metod: Avhandlingen baseras på data från individbaserade register över läkemedelsköp och socioekonomiska determinanter under 2006, Göteborg 95+ studien (1996-1998)samt aggregerade data över läkemedelsförsäljning under 2000-2008. Överensstämmelsen mellan de två indikatorerna ”samtidig användning av tre eller flerpsykofarmaka” och PIP undersöktes. Användning av psykofarmaka och PIP studerades i relation till psykiatriska diagnoser och boendeform hos 95-åringar och i relation till socioekonomiska determinanter hos de som var 75 år och äldre. Vidare analyseradesförändring över tid i användning av PIP och rekommenderade psykofarmaka. Resultat: Hälften av alla äldre som var 75 år och äldre använde psykofarmaka under2006 och en femtedel av alla äldre använde PIP. En fjärdedel av individerna somanvände PIP fångades av indikatorn ”samtidig användning av tre eller flerpsykofarmaka”. Bland 95-åringarna med depression år 1996-1998 använde färre än enav tio antidepressiva läkemedel, medan sömnmedel och ångestdämpande läkemedel varvanligare. PIP var vanligare hos de äldre med låg inkomst och bland de som inte vargifta, jämfört med individer med hög inkomst och de gifta. Under 2000-2008 minskade användningen av PIP medan användningen av rekommenderade psykofarmaka ökade. Slutsatser: Det finns fortfarande stora problem i äldres användning av psykofarmaka.Avhandlingen visar en låg överensstämmelse mellan två indikatorer för olämpliganvändning av psykofarmaka, vilket pekar på betydelsen av att välja relevantaindikatorer. Avhandlingen visar också på socioekonomiska ojämlikheter i användningenav psykofarmaka hos äldre, en låg användning av antidepressiva läkemedel bland 95-åringar med depression och en ökning i användningen av rekommenderade istället förolämpliga psykofarmaka bland äldre

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

5

Holmgren, Emma, and Lovisa Stålbrandt. "Copingstrategier som personer med psykiatrisk diagnos använder." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för vårdvetenskap, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-35762.

Full text

Abstract:

Bakgrund: Trots stora framgångar inom den psykiatriska vårdvetenskapen fortsätter psykiatriska sjukdomar att växa fram utbrett över hela världen. Genom coping kan en individ hantera de inre och yttre krav som ställs och överskrider individens personliga resurser. Psykiatriska diagnoser kan för en oerfaren sjuksköterska upplevas som främmande eller otäckt. Detta kan bero på bristande förståelse och kunskap kring psykiatriska diagnoser varför det är viktigt att öka kunskapen inom området. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva vilka copingstrategier personer med psykiatrisk diagnos använder. Metod: En beskrivande litteraturstudie, artikelsökningen genomfördes i databaserna Medline via Pubmed samt PsycINFO vilket medförde totalt tretton artiklar som inkluderas i resultatdelen. Resultatet baseras på tolv kvalitativa artiklar och en kvalitativ och kvantitativ artikel. Huvudresultat: Resultatet består av tre huvudteman, problemfokuserad, känslofokuserad och meningsbaserad coping. Dessa copingstrategier gav upphov till mening, känslor av säkerhet och sinnesro, tillhörighet, glädje och skapade verktyg för att få en förbättrad förståelse för sina känslor och minimerad stress hos personer med en psykiatrisk diagnos. Resultaten visade att flest personer använde sig av problemfokuserade copingstrategier som inriktade sig på att aktivt sträva efter att förändra eller hantera det underliggande problemet. Slutsats: Studiens syfte var att beskriva vilka copingstrategier som personer med psykiatrisk diagnos använde. Resultaten visade att personer med psykiatrisk diagnos använde sig av olika kombinationer av copingstrategier i olika situationer utifrån olika behov. Att hantera sin situation med hjälp av rutiner, yttre stöd, medicinsk behandling, kontroll och förståelse av känslor, samt livssyn och tro framkom i resultatet som väsentliga faktorer. Att ha förståelse för att personer använder sig av individuella copingstrategier kan hjälpa sjuksköterskan att uppmuntra till nya hälsofrämjande copingstrategier.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

6

Behnejad, Mona, and Åsa Beirup. "Psykiatrisk diagnos- ett hinder inom icke-psykiatrisk vård? : ett patientperspektiv." Thesis, Sophiahemmet Högskola, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:shh:diva-3721.

Full text

Abstract:

Bakgrund Hälsa är ett multidimensionellt begrepp som innefattar såväl fysisk som psykisk hälsa och är det centrala begreppet inom vårdvetenskap så väl som målet för den svenska hälso- och sjukvården. Globalt sett så står psykisk ohälsa för uppemot 30 procent av världens ickedödliga sjukdomsbörda och den psykiska ohälsan är ett av de snabbast växande hoten för folkhälsa i världen. Enligt svensk lag så ska hela befolkningen få vård på lika villkor. Samtidigt rapporteras det om stigmatisering och diskriminering av personer med psykisk sjukdom. Forskning har visat att vårdpersonal saknar tillräcklig kunskap om olika psykiska sjukdomar och tillstånd vilket leder till brister inom bedömning, bemötande och hantering av patienter med psykisk sjukdom. Syfte Syftet var att belysa upplevelsen av den icke-psykiatriska hälso- och sjukvården bland personer med psykiatrisk diagnos. Metod En litteraturöversikt där 16 vetenskapliga artiklar inhämtats under januari-februari 2020. Artiklarna är av kvantitativ och kvalitativ design och hämtades via databaserna PubMed, CINAHL och PsycINFO. Integrerad analys har använts för att analysera data. Resultat Fyra kategorier identifierades och resultatet visade att det fanns en okunskap hos vårdpersonal och att detta påverkade patienterna i vården. Relationen mellan vårdpersonal och patient hade stor betydelse för hur patienterna upplevde vården och sin möjlighet att vara delaktig i den. De upplevde att vården inte var tillräckligt anpassad för personer med vissa psykiska sjukdomar och att detta kunde göra det svårt att få tillgång till vård och hjälp. Stigmatisering var vanligt förekommande och hade en stor påverkan på personer med psykisk sjukdom. Slutsats Patienters upplevelser av den icke psykiatriska hälso- och sjukvården påverkas av vårdpersonalens kunskap, attityder och inställning till patienter med en psykiatrisk diagnos. Att söka sig till den icke- psykiatriska vården som psykiskt sjuk är något som av flera patienter anser vara svårt då vården inte är anpassad utefter deras behov.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

7

Lehmusvirta, Kati, and Ida Tullberg. "Omvårdnad kring patienter med en psykiatrisk diagnos : En empirisk studie om sjuksköterskors uppfattning på en somatisk avdelning." Thesis, Röda Korsets Högskola, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:rkh:diva-249.

Full text

Abstract:

Bakgrund: Stigmatisering kring människor som har psykiatriska diagnoser är vitt spridd. Det finns forskning som visar att detta också förekommer inom vården och att detta kan påverka den vård patienter med psykiatriska diagnoser får. Dessutom blir olika psykiatriska diagnoser allt mer vanligt förekommande i samhället, därför kommer även patienter med dessa diagnoser bli vanligare. Syfte: Studiens syfte var att belysa hur sjuksköterskor inom den somatiska vården uppfattar bemötandet och omvårdnaden av patienter med en psykiatrisk diagnos. Metod: Studien var en empirisk studie genomförd med en deskriptiv kvalitativ ansats. Det genomfördes 5 halvstrukturerade intervjuer med legitimerade sjuksköterskor från en somatisk avdelning. Materialet som framkom analyserades genom en manifest innehållsanalys. Resultat: Det framkom 4 huvudkategorier med totalt tio underkategorier. Kunskap: kunskapsbrist och förkunskaper, Bemötande: frustration, patientsyn och omvårdnad, Rädsla: undvikande, vaksamhet och ovisshet, Trovärdighet: tilltro och misstro. Slutsats: Tids och kunskapsbrist skapar en frustration vid omvårdnaden av patienter med psykiatriska diagnoser. Kunskapsbristen leder också till en rädsla för hur dessa patienter ska reagera och bete sig, samt för att sjusköterskan inte vet hur hon ska hantera situationen. Detta leder till ett undvikande av patienten och på så sätt till ensämre omvårdnad.
Background: Stigma concerning people with psychiatric diagnoses is widespread. There are studies that show that this also is common in hospital settings. This might affect the care that is provided to patients with psychiatric diagnoses. Psychiatric diagnoses are also increasing in the society which means that the number of patients with psychiatric diagnoses will increase as well. Aim: The aim of this study was to bring some light to how registered nurses working with patient with medical problems experience the care given to patients with psychiatric diagnoses. Method: This is an empirical study using a descriptive qualitative approach. 5 semi-structured interviews were conducted with registered nurses working in a ward for medical problems. The data that was received were analyzed using a manifest content analysis. Results: 4 main categories and 10 under categories emerged. Knowledge: lack of knowledge and pre-knowledge, Response to the patients: Frustration, patient view and care, Fear: avoidance, vigilance and uncertainty, Trustworthiness: trust and distrust. Conclusion: Lack of time and knowledge creates a frustration when caring for patients with psychiatric diagnoses. The lack of knowledge also leads to a fear of how these patients will react and behave, and a fear for not knowing how to handle the situation. This leads to a avoidance of the patients and by that these patients get an inferior care.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

8

Olsson, Richard, and Nathalie Johansson. "Erfarenheter av att ha en psykiatrisk diagnos inom somatisk sjukvård." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-428710.

Full text

Abstract:

Bakgrund Att leva med en psykiatrisk diagnos omgärdas med både stigmatisering och myter, det leder dessutom till ökad samsjuklighet, ökat somatiskt vårdbehov och förkortad livstid. Sjukvården ska behandla alla människor på samma villkor och syftet med denna studie var att belysa erfarenheter av somatisk sjukvård för patienter som har en psykisk sjukdom. Metod En litteraturöversikt baserad på tio kvalitativa artiklar. Resultat Personer med psykiatriska diagnoser har erfarenheter från den somatiska sjukvården som att den inte är tillgänglig för alla och att det kan vara svårt att få rätt hjälp. Engagemanget från vårdgivaren upplevs som bristande och diagnostisk överskuggning sker vid flertalet besök. Personernas erfarenheter präglas av att fysisk och psykisk hälsa påverkar varandra, när personerna inte har fått korrekt somatisk vård har deras psykiska hälsa försämrats. Resultatet delades in i fem kategorier; Vårdens tillgänglighet och engagemang, Diagnostisk överskuggning, Fysisk och psykisk hälsa påverkar varandra, Stigmatisering och Disempowerment. Slutsats Denna studie visar på att personer med psykiatriska diagnoser har negativa erfarenheter från somatisk sjukvård vilket också lett till att de inte vill uppsöka sjukvård samma utsträckning. Det finns behov av ytterligare forskning inom området och en förändring i attityder gällande personer med psykiatriska diagnoser från vårdpersonalen.
Background To live with a psyciatric diagnosis involves living with stigmatisation and myths, it also leads to increased comorbidity, increased somatic need for care and shortened life. The healthcare is supposed to treat all people at the same terms and the purpose of this study was to highlight experiences of somatic healthcare for patients who have a mental illness. Method A litterature study with ten qualitative studies. Results People with mental illnesses have experiences from somatic healthcare such that it is not available to everyone and that it can be difficult to get the right help, the commitment from the care provider is perceived as lacking and diagnostic overshadowing occurs during many visits. Peoples experiences are characterized by physical and mental health affecting each other, when the person have not received proper somatic care, their mental health has deteriorated. The result was divided into five categories; Care availability and commitment, Diagnostic overshadowing, Physical and mental health affect each other, Stigmatization and Disempowerment Conclusion This study shows that people with mental illnesses have negative experiences from somatic health care, which has also led to them not wanting to seek care to the same extent. There is a need for more research in the area and a change in attitude regarding people with mental illnesses from the healthcare professionals.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

9

Nord, Johan, and Roberto Romboni. "Erfarenheter av psykiatrisk slutenvård från personer med diagnosen emotionellt instabil personlighetsstörning. : En litteraturstudie." Thesis, Mittuniversitetet, Avdelningen för omvårdnad, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-32745.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

10

Rundqvist, Sara, and Johan Smith. "Effekten av åtta veckors studentledd fysisk aktivitet hos personer med psykiatrisk diagnos." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för idrottsvetenskap (ID), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-83664.

Full text

Abstract:

Bakgrund: Den psykiska ohälsan i Sverige har ökat under det senaste decenniet och har blivit ett stort folkhälsoproblem. Aktuell forskning tyder på att fysisk aktivitet som behandlingsmetod har en positiv effekt på psykisk ohälsa, men där oenighet råder om vilken dos och form av fysisk aktivitet som ger störst effekt mot psykisk ohälsa. Syfte: Det primära syftet med denna studie var att undersöka om en åtta veckors studentledd intervention har haft någon effekt på psykisk hälsa och fysiska förmågor hos personer med en psykiatrisk diagnos jämfört med en motsvarande kontrollgrupp. Det sekundära syftet var att undersöka om det fanns några samband mellan förändringar i olika fysiska förmågor och psykisk hälsa. Metod: I studien användes insamlad data från ett hälsoprojekt vid Gymnastik och Idrottshögskolan (GIH) vårterminen 2018. Studenter på GIH erbjöds olika gruppträningspass två gånger i veckan under åtta veckor till 30 deltagare (18-83 år) med någon form av psykiatrisk diagnos (fr.a. depression och ångest). Även en motsvarande kontrollgrupp (n=12, 23-83 år) undersöktes med samma testmetodik men utan att få någon ledarledd fysisk aktivitet. Totalt utfördes två förtest innan interventionen och ett eftertest i slutet av interventionen, där den fysiska förmågan mättes med ett testbatteri av olika fysiska tester och den psykiska hälsan mättes med enkäterna MADRS-s och HAD. Värdet vid det andra förtestet jämfördes med eftertestet. Resultat: Resultaten av Repeated Measures ANOVA visade ingen signifikant effekt till interventionens fördel i något av testerna. En Spearman Rank korrelation (på alla individer i båda grupperna sammantaget) visade en positiv signifikant korrelation mellan den procentuella förändringen i MADRS-s och Vilopuls (Rs = .439, p = .011), MADRS och Ekblom-Bak; medelpuls slutbelastning (Rs = .407, p = .019), HAD Ångest och Ekblom-Bak; medelpuls slutbelastning (Rs = .389, p = .028), HAD Ångest och Antal uppresning första 30 sekunder (Rs = .428, p = .013), samt HAD Ångest och Pyramid: Antal vändor 5min (Rs = .426, p = .021). Konklusion: Denna studie visade ingen signifikant effekt för en åtta veckors studentledd träningsintervention jämfört med en kontrollgrupp.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

11

Lesniak, Victoria. "Den psykiatriska vården i artonhundratalets Sverige : i förvarande eller rehabiliterande syfte?" Thesis, Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-21378.

Full text

Abstract:

This qualitative study aims to gain knowledge and understanding of what it meant to be mentally ill in Sweden during the nineteenth century. Initially the study aims to grasp what psychiatry viewed as abnormal behaviour or emotions. These traits were defining what was considered to be mental illness. The definitions will henceforth be put in correlation to the psychiatric methods of treatment in a comparative method. Were these treatments made with rehabilitating intention? Or were the treatments instead made with the purpose of keeping the ill in custody? Interpretations of these options could in conclusion provide us with an impact of how the psychiatric care with its definitions and treatments reflected society’s progress and its standards. The analysis of theories and primary sources show the power of society as mostly negatively shaped towards the mentally ill. In the greatest allusion, psychiatric care in nineteenth-century Sweden was designed to keep the ill in custody.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

12

Setså, Wenche. "Å leve et dobbelt liv. : En kvalitativ studie av unges opplevelse med diagnosen ADHD og medikamentell behandling." Thesis, Nordic School of Public Health NHV, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:norden:org:diva-3220.

Full text

Abstract:

Hensikten med denne studien var å undersøke hvordan unge med diagnosen attention deficit hyperactivity disorder (ADHD) erfarte denne lidelsen, dens behandling med sentralstimulerende medisin, og konsekvensene diagnosen og medisineringen hadde for deres daglige liv. Metode: En kvalitativ studie med intervju av ti ungdommer i alderen fra 13 – 18 år, hvor alle har diagnosen ADHD og ni var medisinert. Fem av informantene var gutter, fem var jenter. Intervjuene ble tatt opp på lydbånd og analysert etter prinsippene i Grounded Theory. Resultat: De unge definerte sin opplevelse av diagnosen på fire områder. Skole, fritid og venner. Sin egen opplevelse definerte de som; lettelse, skjule diagnosen, annerledes, anstrengelse. De unges opplevelse inngår i en kjernekategori” å leve et dobbelt liv” som inneholder fire hovedkategorier. Det er opplevelsen av å være avvikende, opplevelsen av å kjenne uro for framtiden, det er å føle skam for diagnosen og skjule at de tar medisin. Analysen indikerer en sammenheng mellom diagnose og medisinering og stigma for den enkelte unge på tre av områdene, unntatt hjemmet. Bruk av denne sammenhengen kan bidra til å utvikle et helsefremmende arbeid i forbindelse med diagnostiseringen av ADHD til unge menneske
The aim of the study was to investigate how youths with a diagnosis of attention deficit hyperactivity disorder (ADHD) experienced the disorder, it`s treatment and the consequences of the diagnosis and treatment on their daily life. Method: Ten youths between 13 and 18 years on age (five were females and five were males) with a diagnosis of attention deficit disorder who were patients in an outpatient unit for children and adolescents were interviewed by the author. The interviews were audiotaped and analyzed by principles and methods of Grounded Theory. Findings: Four main themes/basic areas were identified: Friends, school, leisure time and home. Friends: They characterised their relationships with friends as different. School: their experience of the school was centred around make a secret about the illness. Leisure time was described as to conceal their illness. Home was described as relief. A core category uniting these basic themes was the feeling of having a “double life” the essence of which was feeling shame about the diagnoses, fear of being different form other youths and insecurity about their future. This led to considerable effort being spent on concealing their use of medication. Their view on the medication was dominated by ambivalence. On one hand it helped them handle their daily routines, on the other it was a signal of being different from other youths. The study indicated that essential parts of the subjective life of these youths consisted of thoughts about their diagnosis, negative social consequences and efforts to avoid stigma.

ISBN 978-91-85721-16-0

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

13

Hannar, Frida, and John McAllister. "Vi är alla människor - Personer med psykiatriska tillstånd i den somatiska vården : En litteraturöversikt." Thesis, Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:esh:diva-6029.

Full text

Abstract:

Bakgrund: Att leva som diagnostiserad med ett psykiatriskt tillstånd kan innebära flertalet utmaningar. Personer med psykiatriska tillstånd kan dagligen uppleva sig utsatta för fördomar, bevisligen inte enbart i sin vardag i samhället utan även inom vårdkontexten. Somatisk samsjuklighet är ett reellt problem som drabbar en stor del av de personer som diagnostiserats med psykiatriska tillstånd. Vårdpersonal beskrev upplevelser av rädsla och osäkerhet i möten med personer med psykiatriska tillstånd och de belyste bristande kunskaper kring hur de bör bemöta personer med psykiatriska tillstånd. Syfte: Syftet med studien var att belysa de erfarenheter personer med psykiatriska tillstånd beskrivit i kontakt med somatisk vård. Metod: Studien som utförts var en litteraturöversikt enligt Friberg. Genom sökningar med hjälp av databaser såsom Cinahl Complete och PubMed har författarna funnit studier som i litteraturöversikten analyserats och tematiserats. Resultat: Litteraturöversiktens resultat identifierade ett huvudtema: Psykiatriska patienters erfarenheter av somatisk vård och två underteman: Vårdpersonalens bemötande och Bemötandets betydelse för patienters upplevelser av delaktighet. Diskussion: Litteraturöversiktens resultat diskuterades i förhållande till utvalda budord från tidvattenmodellen. Resonemang fördes kring vikten av bemötande och delaktighet.
Background: Living with a psychiatric diagnosis may entail numerous challenges for the individual. People diagnosed with mental illness can daily experience a vulnerability to prejudice, not only in their everyday life in society but also within the healthcare context. Comorbidity is a substantial problem among a considerable part of the population with psychiatric diagnosis. Healthcare staff has described experiences of fear and uncertainty when dealing with people with psychiatric diagnosis, they enlightened a lack of knowledge when it comes to properly responding to the needs of people with a psychiatric diagnosis. Aim: The aim of this study was to investigate the experiences people with mental illness describe in contact with somatic healthcare. Method: The authors carried out a literature review. Through searches in databases such as Cinahl Complete and PubMed they have found articles that were analyzed and divided into themes. Result: The result of the literature review identified one main theme: Psychiatric patients’ experiences of somatic care and two subthemes: Healthcare staffs’ treatment and the treatments effect on patient participation. Discussion: The results found in the literature review were discussed in relation to chosen commitments from the tidal model. Reasoning arguments concerning treatment and ways to promote patient participation were held and discussed.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

14

Hamid, Kamari, and Dany AL-QRANA. "INGEN DIAGNOS- INGEN HJÄLP! : VUXNAS ERFARENHETER AV VÄNTAN PÅ ADHD-UTREDNING INOM PSYKIATRISK OMVÅRDNAD." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-39107.

Full text

Abstract:

Bakgrund: Antalet personer som årligen söker vuxenpsykiatrin för utredning av ADHD har ökat de senaste 10 åren och det beräknas att upp emot 2.5% av den vuxna befolkningen är drabbade. Tidigare forskning visar att en icke diagnosticerad ADHD kan leda till lägre utbildningsnivå samt lägre inkomst. Barker och Buchanan-Barkers omvårdnadsteori Tidvattenmodellen har använts då denna bygger på den mänskliga berättelsen och fokus ligger på livsproblemen och inte en diagnos. Syfte: Syftet med denna studie var att ur ett personperspektiv beskriva erfarenheter av att stå på väntelistan till en ADHD-utredning, samt ta reda på vilket behov av stöd dessa personer ger uttryck för. Metod: Studien har genomförts enligt metoden för kvalitativ innehållsanalys med semistrukturerade intervjufrågor. Resultat: redovisas i fyra kategorier; att inte kunna hantera vardagen, att leva i ovisshet, att längta efter att bli sedd och bekräftad samt att hitta sina egna strategier. Slutsatser: I studien framkom att forskningspersonerna kände en ovisshet relaterat till en upplevt dålig kommunikation mellan dem och vården. Det fanns även en upplevelse av brist på information och stöd under väntetiden för utredning. Detta skapade ett utanförskap där forskningspersonerna sökte egna strategier för att hantera sin situation. Det framkom även att ovissheten kunde leda till ett destruktivt beteende i form av självmedicinering och missbruk. Nyckelord: Erfarenhet, Kvalitativ innehållsanalys, Odiagnostiserad ADHD, Psykiatrisk klinik, Väntetid, Vuxna.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

15

Olofsson, Lina, and Emelie Ederström. "Case management- Behandlares erfarenheter av arbetet med individer med missbruk och en samtida psykiatrisk diagnos." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap, PPI, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-11530.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

16

Aggebrink, Jenny, Stefan Larsson, and Carina Wikås. "Unga vuxnas erfarenheter av att ha fått diagnosen ADHD." Thesis, Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS), 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-25476.

Full text

Abstract:

Att leva med ADHD innefattar en rad problem som hos den drabbade individen kan leda till sociala svårigheter och i förlängningen till ytterligare psykiska sjukdomstillstånd, såsom ångest och depression. Det är därför angeläget att undersöka unga människors egna erfarenheter av vad det innebär att ha fått diagnosen ADHD, för att finna vägar som kan reducera riskerna som kommer med diagnosen. Denna studie riktar sig till unga vuxna med ADHD och syftar till att öka kunskapen om de unga vuxnas erfarenheter av att ha fått diagnosen ADHD. Till studien rekryterades fyra unga kvinnor som alla hade fått sin diagnos inom det gångna året. Informanterna randomiserades ur ett barnpsykiatriskt register inom Region Halland. Informanterna tillfrågades via telefon och vid intervjutillfället genom erhölls skriftlig information samt samtyckesformulär. Studiens resultat visar på sambandet mellan ADHD och andra problem. Flertalet av informanterna hade känslor av utanförskap och svårigheter med att passa in med flertalet misslyckande i sin historia. Att ha fått en diagnos bidrog till att få sina bekymmer förklarade inte minst för sig själv men även för sin omgivning. Studiens resultat visade även på gruppens rädsla inför att byta vårdkontakt främst gällande övergången från barnpsykiatri till vuxenpsykiatri. Den aktuella studien visade att det är vanligt med olika problem hos individer som har ADHD men även vilken betydande personlig vinst det kunde innebära att få diagnos och därmed den hjälp som är anpassad. Då studien enbart är gjord på fyra informanter är resultatet inte generaliserbart. Dock kan studien användas som bakgrund till en större studie med fler informanter. Kunskapsläget på området är idag bristfälligt då det handlar om enskildas individers erfarenheter. Studien kan därmed bidra till att ytterligare undersökningar genomförs och med det kan vården förbättras och anpassas ytterligare för att gynna patienterna.
Living with ADHD can lead to a number of problems for the individuals receiving the diagnosis. Social- and psychological difficulties and other mental illnesses like depression and anxiety are all conditions that can occur when individuals are diagnosed with ADHD. Based on these facts it is urgent to examine young adult’s own experiences of what it means to live with an ADHD diagnosis to find ways to reduce the risks following the diagnosis. This study’s aim turns focus on young adults with ADHD, and the purpose is to increase the knowledge in what’s important after receiving a diagnosis from a nursing perspective. Four young women who all had received their diagnosis during the past year were recruited to the study. The informants were randomized from a children's psychiatric registry in Region Halland . The informants were contacted by phone and asked to participate in the study. Before the interviews started they were asked to fill in a consent form. The findings from your study clearly show a correlation between ADHD and other troubles in young adults everyday life. The majority of the informants describe feelings of exclusion with multiple failures in adaption as a result. Receiving a diagnosis contributed to get an explanation for their troubles, not only for themselves but to their environment as well. The result of the study also show the group's fear of changing health care contact mainly concerning the transition from child psychiatry for adult psychiatry. The study shows a high prevalence of trouble among individuals who have ADHD but also what an enormous personal profit it may mean getting diagnosis when the support can be individually adjusted. The study is based on only four informants and the result is therefore not possible to generalize on a larger group, however, the study can be used as background for a larger study with more informants. The current state of scientific knowledge in the field today are insufficient and most facts are based on individuals own experiences. We hope that our findings can contribute to further research that can benefit the nursing care for the patients.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

17

Düsing, Stefan. "Att vara ett paket - en kvalitativ studie om tre personers upplevelser av stigmatisering i samband med att få och att ha en psykiatrisk diagnos." Thesis, Mid Sweden University, Department of Social Work, 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-10.

Full text

Abstract:

Syftet med studien var att belysa tre personers egna upplevelser av stigmatisering i samband med att få och att ha en psykiatrisk diagnos. Studien byggde på tre kvalitativa semistrukturerade intervjuer med en man och två kvinnor. Intervjupersonerna hade en psykiatrisk diagnos. Fokus på studien är riktad mot deras upplevelser av stigmatisering i samband med att få sin diagnos, i kontakter med familj, vänner och andra som de möter i det dagliga livet, i kontakt med psykiatrin samt om denna stigmatisering påverkat deras självbild. Resultatet visade att olika typer av upplevd stigmatisering förekom hos samtliga intervjupersoner. Den upplevda stigmatiseringen var mest framträdande i kontakter med vänner och andra som de möter i det dagliga livet samt i kontakten med psykiatrin. I vissa sammanhang upplevde sig intervjupersonerna som avvikande i förhållande till omgivningen. Intervjupersonernas självkänsla har påverkats negativt eller inte alls av stigmatiseringen som de upplevde. Slutsatsen är att även om intervjupersonerna placerats i avgränsade diagnoskategorier och upplevt stigmatisering från omgivningen har de inte reducerats till sina diagnoser utan alla är aktiva subjekt och har inte accepterat en passiv sjukroll.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

18

Oja, Anna. "Vägen framåt eller återvändsgränd? : En kvalitativ studie över faktorer för återgång till arbete för personer med psykiatrisk diagnos." Thesis, Luleå tekniska universitet, Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-74993.

Full text

Abstract:

Både den största delen sjukfall och den största ökningen av sjukfall utgörs av psykiatriska diagnoser. I denna grupp är anpassningsstörning och reaktion på svår stress, ångestsyndrom samt depression vanligast förekommande. Syftet med denna studie var att undersöka vilka faktorer som är av betydelse för återgång tillarbete för personer med dessa diagnoser. Vilka faktorer upplevs ha varit till störst hjälp? Är någon särskilt viktig? Saknades några? För att få djupgående svar som beskriver hur personer med dessa diagnoserupplever olika faktorer har åtta personer inom diagnosgrupperna intervjuats. En tematisk analys har lett fram till ett resultat som visar att socialt stöd är den viktigaste faktorn för återgång till arbete. Det är också den faktor som upplevdes mest bristfällig. Vad gäller vilken faktor som har varit till störst hjälp så syns ett mer varierat resultat, beroende på att insatser inte sett likadana ut för alla respondenter.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

19

Oskarsson, Felicia. "När somatik möter psykiatri : Sjuksköterskors erfarenheter av att vårda vuxna patienter med en psykiatrisk diagnos inom somatisk vård." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap (HV), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-98421.

Full text

Abstract:

Bakgrund: Inom vården är psykiatri och somatik något som helst skiljs åt. Trots försök att separera de två, går det inte att undvika att patienter med psykiatriska diagnoser även blir somatiskt sjuka. För sjuksköterskor som arbetar inom somatisk vård, kan vårdandet av patienter med psykiatrisk diagnos bli problematiskt. Orsaken till detta är att det ofta uppstår diskriminering och stigmatisering kring psykiskt sjuka människor. Denna studie kommer att belysa problematiken ur ett sjuksköterskeperspektiv. Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskors erfarenheter av att vårda vuxna patienter med en psykiatrisk diagnos inom somatisk vård. Metod: Studien genomfördes som en litteraturstudie med en induktiv ansats. Med hjälp av en integrerad analys har ett resultat formats för att kunna svara på studiens syfte. Resultat: Resultatet visade sig mynna ut i tre kategorier; Svårighet att kommunicera, Rädsla och Brist på kunskap. Slutsats: Ökad tillgång till utbildning inom psykiatri kan minska rädsla och stigmatisering gällande patienter med en psykiatrisk diagnos och därmed öka vårdkvaliteten.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

20

Adestam, Linda. "Sjuksköterskans upplevelse av att möta och vårda personer som erhållit en psykiatrisk diagnos : en litteraturstudie med fokus på den somatiska vården." Thesis, Sophiahemmet Högskola, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:shh:diva-2397.

Full text

Abstract:

Bakgrund Psykisk ohälsa har blivit allt vanligare och är idag en folksjukdom. Det har lett till ett ökat antalet personer med psykisk ohälsa som söker somatisk vård. Trots detta är psykisk ohälsa stigmatiserat både i samhället och inom vården. Då sjuksköterskor utan specialisering inom psykiatri möter och vårdar patienter med psykiatrisk diagnos i allt större utsträckning bör faktorer som påverkar sjuksköterskors upplevelser av att vårda denna patientgrupp fastställas för att kunna leda till en så god vård som möjligt. Syfte Syftet var att beskriva olika faktorer som kan påverka sjuksköterskans upplevelse av att inom den somatiska vården möta och vårda patienter som erhållit psykiatrisk diagnos. Metod Litteraturstudie där 13 vetenskapliga artiklar från databaserna CINAHL Complete, Pubmed och PsycInfo har granskats utifrån studiens syfte. Studien undersökte olika faktorer som kan påverka sjuksköterskans upplevelse av att inom den somatiska vården möta och vårda patienter som erhållit psykiatrisk diagnos.. Resultat Faktorer som påverkade upplevelserna kunde delas in i fyra stycken huvudteman; Kunskaps- och erfarenhetsbrist och utbildning, Arbetsmiljö, patientanpassning och resurs- och tidsbrist, Stöd/riktlinjer och interprofessionellt samarbete och Attityder och stereotyper/stigmatisering. Slutsats Sjuksköterskornas upplevelser av att vårda patienter med psykisk ohälsa varierade men var bestämd. Antingen mycket positiv eller mycket negativ. Erfarenheter, självförtroende, resurser och attityd hade stor betydelse. För att förbättra sjuksköterskors upplevelser och förbättra vården finns ett behov av förändringar på ledningsnivå, resurser, utbildning och stöd.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

21

Parhi, K. (Katariina). "Born to be deviant:histories of the diagnosis of psychopathy in Finland." Doctoral thesis, Oulun yliopisto, 2018. http://urn.fi/urn:isbn:9789526219431.

Full text

Abstract:

Abstract This dissertation analyzes the history of the diagnosis of psychopathy in Finland in four different contexts from the late-nineteenth century until the end of the 1960s. Due to the broad scope of the diagnosis of psychopathy, it has been used in various contexts. This study takes a look at the early history of forensic psychiatry, the pathologizing of child suicides, the use of the diagnosis in northern Finland as a form of social control after the Second World War, and patients diagnosed with transvestism, classified as a subcategory of psychopathy, and their treatment. The main constants in the use of the diagnosis have been deviance, permanence, the borderland between mental health and illness, intervention, the congenital nature of the condition, and abnormality, which manifests itself as the abnormality of the emotions, drives, and volition. The dissertation examines the background, methods, and significance of the use of the diagnosis as part in the development of the Finnish welfare state. The conceptually broad diagnosis of psychopathy should not be seen as a wastebasket diagnosis only, but should be analyzed separately in each context
Tiivistelmä Väitöskirja tarkastelee psykopatiadiagnoosin historian vaiheita Suomessa neljässä eri yhteydessä 1800-luvun loppupuolelta 1960-luvun loppuun. Lukuisista eri konteksteista, joissa diagnoosia on käytetty, tarkastellaan tarkemmin oikeuspsykiatrian alkutaivalta, lasten itsemurhien patologisointia, diagnoosin käyttöä toisen maailmansodan jälkeisessä Pohjois-Suomessa sosiaalisen kontrollin muotona, sekä Transvestitismus-alakategorian potilaita ja hoitoa. Yhteisiä nimittäjiä psykopatiadiagnoosin käytössä ovat olleet poikkeavuus, mielenterveyden ja mielisairauden välinen rajatila, interventio, pysyvyys, synnynnäisyys sekä epänormaalius, joka liittyy tunteisiin, vietteihin ja tahtoon. Väitöskirjassa tarkastellaan psykopatiadiagnoosin käytön taustoja, tapoja ja merkitystä osana suomalaisyhteiskunnan kehitystä kohti hyvinvointivaltiota ja korostetaan, että käsitteellisesti laajan diagnoosin historiaa tulisi tarkastella aina käyttökontekstin kautta, ei pelkkänä kaatoluokan historiana

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

22

Bostedt, Sofie. "”En människa är så mycket mer än bara en psykiatrisk diagnos” : Betydelsen av erfarenheter gällande psykisk ohälsa, ett lönearbete och socialt stöd/bemötande för en människas identitet." Thesis, Umeå universitet, Sociologiska institutionen, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-83489.

Full text

Abstract:

En människas identitet i relation till psykisk ohälsa, arbetsliv och den sociala omgivningen innebär en komplex social konstruktion. En konstruktion som präglas av att en människa bildar sin självuppfattning i relation till andra människor i det sociala samspelet, vilket den interaktionistiska teoritraditionen menar. I denna uppsats förhåller jag mig dels till Erwing Goffmans teori om ´Stigma´, dels till Anselm L. Strauss teori om ´Identitet´ med fokus på ´vändpunkter´ och ´statusövergångar´. Den tidigare forskningen visar på att fördomar, stigmatisering och diskriminering i samband med fenomenet psykisk ohälsa är vanligt förekommande. Dessutom finns det negativa attityder gentemot sjukskrivna och socialbidragstagare. Detta kan i sin tur påverka huruvida personer som har eller har haft erfarenheter av psykisk ohälsa lyckas få och behålla en anställning på den svenska arbetsmarknaden. Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur en individs subjektiva identitetsupplevelse förändras i samband med att denne får ett lönearbete när denne har erfarenhet av psykisk ohälsa. Det handlar således om att försöka förstå vilken betydelse som en ett lönearbete kan få för vissa individer. Men även vilken betydelse som socialt stöd och den sociala omgivningens bemötande har i processen att ”ta sig tillbaka”. Det empiriska materialet baseras på fyra semi-strukturerade intervjuer med personer som har haft erfarenheter av psykisk ohälsa men som numera också har behållit en anställning under den längre tid. Den analysmetod som användes var Grounded Theory. Det framgick att ens subjektiva identitetsupplevelse förändrades på så vis att man insåg att en människa är så mycket mer än bara en psykiatrisk diagnos. Förändringen möjliggjordes genom att anställningen innebar att en dörr öppnades för att finna en ny roll och en ny mening i tillvaron. Den sociala omgivningens betydelse handlade om socialt stöd och bemötande. Förändringen av ens identitetsupplevelse skedde i takt med återhämtningsprocessen och att man successivt tillfrisknade, utvecklade strategier och återfick en värderad roll i sina egna och andras ögon.
A person’s identity in relation to mental illness, employment and the social environment is a complex social construction. A construction which is characterized by the view that a human develop its sense of the self in relation to other people in the social interaction, as the tradition for interaction theory suggests. In this study I relate to Erwing Goffman’s theory about ´Stigma´ and to Anselm L. Strauss’ theory about ´Identity´, with a special focus on ´turningpoints´ and ‘transitions in social positions´. The previous research shows that prejudice, stigma and discrimination associated with the phenomenon of mental illness are frequent in everyday life. Furthermore, there are negative attitudes toward sick-listed people and welfare recipients. This may in turn influence whether people who have or have had experience of mental illness succeed in getting and keeping a job in the Swedish Labour Market. The purpose of this paper is to examine how one’s subjective experience of identity is changing when getting an employment, when the person has experience of some kind of mental illness. It is therefore necessary to understand the importance as an employment may have for certain individuals. It is also necessary to understand the importance of social support and the responses from the social environment in the process of ´getting back´. The study’s empirical base is gathered through four semi-structured interviews of people who have had experiences of mental illness but also have kept an employment during a longer time. The method of Grounded Theory was used to analyze the empirical data. The interviews revealed that one’s subjective experience of identity changed in a way that these individuals realized that a human is so much more than just a psychiatric diagnosis. The change was made possible by the importance of an employment, which meant that a door was opened to find a new role and a new meaning in life. The importance of the social support and the social treatment was about such as having a coordinating role, giving courage and hope. The change of one’s experience of identity was in line with the recovery process and that they gradually recovered, developed strategies and regained a valued role in their own and other’s eyes.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

23

Ekman, Anna, and Moa Kange. "”Vi måste säga att det är fara för hennes liv för hon kommer ju aldrig få någon vård” : En kvalitativ studie om anhörigas upplevelser av delaktighet i vården för närstående personer med diagnosen schizofreni eller schizoaffektivt syndrom." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-45537.

Full text

Abstract:

Syftet med denna C-uppsats var att belysa hur anhöriga upplever sin roll i kontakten med psykiatrin till en närstående med diagnosen schizofreni eller schizoaffektivt syndrom. Det undersöks vilka erfarenheter anhöriga har angående att delta i processen kring vårdinsatser för en närstående. Vi hoppas att studien kan bidra till ytterligare sociologisk kunskap inom ämnesområdet för att lyfta anhörigas situation och känsla av utanförskap i relation till vården. Uppsatsen bygger på en kvalitativ intervjustudie där åtta personer har intervjuats över telefon och över Zoom. Genom fem artiklar och en historisk tillbakablick över hur psykiatrin i Sverige har utvecklats så får läsaren en djupare förståelse för hur anhörigas roll relaterat till psykiatrin har utvecklats och ser ut idag. Resultatet redovisas genom att presentera tre teman: Anhörigas kontakt med vårdpersonal, Nutid och Framtid samt Förbättringar gällande anhörigas delaktighet. Vid varje tema sammanfattas intervjusvaren där skillnader och likheter framställs och jämförs med varandra. Det teoretiska ramverket grundar sig på Melvin Seemans alienationsteori samt Birgitta Andersheds teori om delaktighet och används i analysen för att besvara frågeställningarna. Resultatet av den sociologiska analysen visar att anhörigas delaktighet i den närståendes vård förebygger anhörigas upplevelser av maktlöshet, meningslöshet och social isolering i sin vardag och i sin relation till vården. Delaktigheten bidrar även till att anhöriga mår bättre psykiskt och att närstående kan få vård i ett tidigare skede.
The purpose of this bachelor’s thesis was to shed light on how relatives experience their role in contact with psychiatry to a relative with a diagnosis of schizophrenia or schizoaffective syndrome. It also examines what experiences relatives have regarding being included in the process around care interventions. We hope that with this study we can contribute to further sociological knowledge in this subject area to raise the situation of relatives. The thesis is based on a qualitative interview study where eight people were interviewed over the phone and over Zoom. Through a number of articles and a historical review of how psychiatric healthcare in Sweden has developed, the reader gets a deeper understanding of how the role of relatives related to psychiatry has developed and how it looks today. The result is presented by three themes: Relatives' contact with care staff, Present and Future and Improvements regarding relatives' participation. For each theme, the interview results are summarized where differences and similarities are presented and compared with each other. The theoretical framework is based on Melvin Seeman's theory of alienation and Birgitta Andershed’s theory on participation and is used in the analysis to answer the questions. The results of the sociological analysis show that the relatives’ participation in the care of the close relative prevents the relatives' experiences of powerlessness, meaninglessness and social isolation in their everyday life and in their relationship to the care. Participation also contributes to relatives feeling better mentally and that relatives can receive care at an earlier stage.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

24

Songcome, Berglund Charita, and Granada Stephanie Buenaflor. "An exploration of how persons with psychiatric diagnoses experience care as a patient within general health care : A literature review." Thesis, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-40368.

Full text

Abstract:

Background: Statistics reveal that approximately 10.7% of the global population have mental health disorders. In Sweden, 14% of persons with psychiatric diagnoses have had direct contact with a registered nurse. Based on studies, it is evident that registered nurses experience a lack of knowledge regarding psychiatric diagnoses, which negatively affects their ability to provide person-centered care. Furthermore, there is also a desire among registered nurses for increased knowledge regarding psychiatric diagnoses. The aim of this study was to explore how persons with psychiatric diagnoses experience care as a patient within general health care. Method: A literature review based on qualitative research results was performed and data were analyzed through a content analytical technique. It emerged three themes in the results: (1) Feeling subjected to prejudice, (2) Variations in the quality of support, and (3) Impression of the environment. The themes are presented with two sub-themes each. The participants’ experiences were mostly negative, grounded in discrimination, lack of support and knowledge from caregivers, and stressful surroundings. Conclusion: This study highlights persons with psychiatric diagnoses experiences within the general health care setting. Results can give an insight into how a registered nurse can provide a better person-centered.
Bakgrund: Statistik visar att ungefär 10,7% av världens befolkning har en psykiatrisk diagnos. I Sverige har 14% av personer med psykiatriska diagnoser haft direktkontakt med en grundutbildad sjuksköterska. Tidigare forskning visar att det finns en upplevd kunskapsbrist bland grundutbildade sjuksköterskor angående psykiatriska diagnoser, vilket påverkar deras förmåga att ge personcentrerad vård negativt. Forskning visar även på att det finns en önskan för utökad kunskap om psykiatriska diagnoser bland grundutbildade sjuksköterskor. Syfte: Att utforska hur personer med psykiatriska diagnoser upplever vård som patient inom allmän hälso-och sjukvård. Metod: En litteraturstudie baserade på kvalitativa forskningsresultat utfördes, och data analyserades med en innehållsanalytisk teknik. I resultatet framkom tre teman: (1) Känsla av att vara utsatt för fördomar, (2) Variationer i kvalitén av stöd, och (3) Intryck av omgivningen. Teman presenteras med två underteman var. Upplevelserna var mestadels negativa baserade på diskriminering, brist på stöd och förståelse, samt stressig miljö. Konklusion: Den här litteraturstudien belyser personer med psykiatriska diagnosers upplevelse av vård. Resultatet kan ge en inblick i hur en grundutbildad sjuksköterska kan ge personcentrerad vård.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Dissertations / Theses on the topic 'Psykiatriska diagnoser'

Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles