Relevant bibliographies by topics / Psykisk hälsa och Social hälsa

Contents

  1. Journal articles
  2. Dissertations / Theses
  3. Books
  4. Reports

Academic literature on the topic 'Psykisk hälsa och Social hälsa'

Author: Grafiati
Published: 4 June 2021
Last updated: 2 February 2022

Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles

Select a source type:

Consult the lists of relevant articles, books, theses, conference reports, and other scholarly sources on the topic 'Psykisk hälsa och Social hälsa.'

Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.

You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.

Journal articles on the topic "Psykisk hälsa och Social hälsa"

1

Westerståhl, Anna. "Lesbiska kvinnors liv och hälsa." lambda nordica 2, no. 2 (June 10, 2020): 66–67. http://dx.doi.org/10.34041/ln.v1.606.

Full text
Abstract:
Denna 90-sidiga skrift redovisar forskningsresultat och belyser problem inom forskning gällande lesbiska kvinnors liv och hälsa, Den utgör ett specialnummer av journal of Gay and Lesbian Social Sciences (1995 3;1) och innehåller med sina sex kapitel också rikligt med referenser. De tio artikelförfattarna är studenter, forskare och lärare inom ämnesområdet vid olika amerikanska universitet. Det första kapitlet beskriver 40 år av forskning om lesbisk hälsa. Författaren urskiljer fem huvudinriktningar, som beskrivs i kronologisk ordning: etiologi, psykologisk funktion, social funktion, olika livsfaser (life span) och interventionsstudier. Utvecklingen har gått från patologiska förklaringsmodeller över ren deskription till behandlingsstrategier framför allt inom psykoterapin. Grundvärderingen har förändrats från ett sökande efter orsaken till det patologiska hos individen till en insikt om homofobins dominerande roll för uppkomst av psykisk och social stress eller dysfunktion. Kapitlet är pepprat med referenser för de olika problemområdena och borde kunna vara till mycket god hjälp för vidare studier. Flera andra kapitel tar upp etiska frågor och metodproblem för forskare i lesbiska kvinnors liv. Det är ju inte bara så att lesbiska kvinnor utgör en marginaliserad grupp, i likhet med många andra, utan den är ju också delvis dold, illa definierad och - kan man på goda grunder anta - mycket heterogen. Om vem eller vilka yttrar sig egentligen forskarna? Den klassiska diskussionen kring kvantitativ och kvalitativ forskning tas upp. Några författare beskriver ingående sina kvalitativa projekt och diskuterar förförståelse, sam-verkan mellan forskaren och hennes forskningsobjekt, referensgrupper och etiska problem vid känsliga frågor ( t.ex. misshandel i lesbiska parförhållanden). Vem "äger"och hur används forskningsresultaten? Hur går det med sekretessen och hur blir det med uppriktigheten i små subkulturer, där alla känner alla? Hur påverkas/påverkar en lesbisk respektive en heterosexuell forskare sina informanter och hanterar de informationen på olika sätt? Kan en heterosexuell forskare över huvud taget tolka något utanför den heterosexuella kontexten? Hur upprätthålls integriteten mellan en lesbisk forskare och informanterna, där bägge kan antas ha vissa eller många gemensamma intressen? Dessa och liknande frågor diskuteras utifrån några konkreta forskningsprojekt gällande misshandel, intervention vid psykoterapi och äldre kvinnor och kan därför åskådliggöras på ett levande sätt. Forskningen beskrivs som en lärorik om än mödosam process där forskarens och informantens/klientens kunskaper samverkar. Det finns många myter och kunskap av anekdotisk natur om och bland lesbiska kvinnor. En sådan uppfattning är att lesbiska parförhållanden är mer symbiotiska till sin natur än heterosexuella och därmed mer dysfunktionella. En forskargrupp beskriver i ett välskrivet kapitel sin studie över graden av sammansmältning (fusion) och förmågan till konstruktiv konfliktlösning. Man kunde bland annat visa, att graden av symbios inte var ovanligt hög men att den korrelerade positivt med oförmåga till konfliktlösning. Detta gällde framför allt sammansmältning avseende ägodelar, yrkesliv och t.ex. telefonsamtal, medan sammansmältning avseende tid inte hade samma starka korrelation. Lesbiska kvinnor tillbringar, av olika skäl, mycket tid tillsammans och detta behÖver alltså inte vara uttryck för osjälvständighet. Över huvud taget kan det vara så, att lesbiska par värdesätter andra saker än heterosexuella par, vilket då naturligtvis påverkar tolkningen av forskningsresultaten. Förekomsten av dylika heterosexistiska felkällor har gjort, att de amerikanska psykologorganisationen mot homofobisk forskning nyligen publicerat en lista på 24 ställen i en forskningsprocess, där dessa felkällor kan uppträda. En nyttig läsning, får man förmoda. Sammanfattningsvis är det en lättläst och innehållsrik rik publikation, som kan användas såväl av den som bara vill orientera sig i ämnet som av den som redan forskar.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Topor, Alain. "Om pengar och psykisk hälsa – Ensamhetens sociala grund." Tidsskrift for psykisk helsearbeid 11, no. 01 (April 1, 2014): 76–85. http://dx.doi.org/10.18261/issn1504-3010-2014-01-09.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Alm, Lina, and Ylva Odenbring. "Klassmärkt barndom." BARN - Forskning om barn og barndom i Norden 37, no. 1 (March 29, 2019): 47–62. http://dx.doi.org/10.5324/barn.v37i1.3006.

Full text
Abstract:
Att som barn växa upp under ekonomiskt svåra förhållanden innebär ökade risker för sämre hälsa, sämre utbildningsmöjligheter och begränsade möjligheter till att skapa sociala relationer med andra barn. Emellertid vet vi idag väldigt lite om hur aspekter kring social ojämlikhet konstrueras och reproduceras i pedagogiska verksamheter riktade till yngre barn. Föreliggande studie baseras på ett etnografiskt fältarbete i en förskoleklass belägen på landsbygden i södra delen av Sverige. Studiens resultat pekar på att sociala skillnader konstrueras i såväl den dagliga verksamhetens rutiner som i barnens interaktion med varandra. Analyserna pekar också på en nästintill omedvetenhet hos den pedagogiska personalen när det handlar om frågor som rör barns olika sociala uppväxtvillkor. Artikelförfattarna understryker betydelsen av att kritiskt studera aspekter rörande social ojämlikhet, detta inte minst för att förbättra förutsättningarna för en mer likvärdig utbildning för yngre barn.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Sallnäs, Marie, Stefan Wiklund, and Hélène Lagerlöf. "Social barnavård ur ett välfärdsperspektiv. Ekonomiska och materiella resurser, psykisk hälsa och tillgång till socialt stöd för ungdomar i familjehem och vid institutioner." Socialvetenskaplig tidskrift 17, no. 1 (April 12, 2016). http://dx.doi.org/10.3384/svt.2010.17.1.2489.

Full text
Abstract:
Social barnavårdsforskning utgår i betydande utsträckning från ett behandlingsperspektiv. I denna artikel, däremot, rapporteras olika aspekter av placerade ungdomars välfärd. Genom att replikera nationella levnadsnivåundersökningar har vi undersökt välfärdsfaktorer bland ungdomar i familjehem och vid institutioner och gör jämförelser med ungdomar i normalpopulationer.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Stratmann, Marlene, Yvonne Forsell, Jette Möller, and Yajun Liang. "Informal care and the impact on depression and anxiety among Swedish adults: a population-based cohort study." BMC Public Health 21, no. 1 (June 29, 2021). http://dx.doi.org/10.1186/s12889-021-11246-1.

Full text
Abstract:
Abstract Background As the population is ageing, the need for informal caregivers increases, and thus we need to know more about the effects on caregivers. This study aims to determine both cross-sectional and longitudinal associations between perceived limitation of informal caregiving and mental health of caregivers. Methods This population-based cohort study was based on the Swedish Psykisk hälsa, Arbete och RelaTioner (PART) study, and 9346 individuals aged 18–65 were included. Data were collected through questionnaires, interviews and Swedish registers. Informal care was defined as care given to a family member. Self-reported and diagnosed depression and anxiety were included as outcomes. Covariates included sex, age, social support and socio-economic position. Ordinal logistic regression and Cox regression were performed to determine the associations between caregiving and anxiety or depression. Results Self-reported depression and anxiety was only increased among those experiencing limitations (adjusted odds ratios [aOR] 2.00, 95% confidence intervals [CI] 1.63–2.47 for depression; aOR 2.07, 95% CI 1.57–2.74 for anxiety) compared to those not giving care, respectively. The adjusted hazard ratio (aHR) were increased for diagnosed depression (aHR 1.97, 95% CI 1.27–3.05) and for diagnosed anxiety (aHR 1.86, 95% CI 1.06–3.25) among those giving care and experiencing limitations, compared to those not giving care. No significant associations were found in caregivers without limitations. Conclusion Caregivers experiencing limitations showed a significant association with short- and long-term anxiety and depression. This study implies the importance of exploring the degree to which informal caregiving can be provided without adding burden to caregivers.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Lundgren, Lena M., Bengt-Åke Armelius, Kerstin Armelius, Jan Brännström, Deborah Chassler, and Lisa Sullivan. "Beskrivning av tre klientprofiler inom svensk missbruksvård." Socialvetenskaplig tidskrift 19, no. 3-4 (April 12, 2016). http://dx.doi.org/10.3384/svt.2012.19.3-4.2446.

Full text
Abstract:
En klusteranalys av intervjuarskattningar från ASI-intervjuns sju olika livsområden för 12833 klienter visade att klienterna kan delas in i tre olika klientprofiler: Narkotikaprofil, Avgränsade alkoholproblem och Alkohol och psykiska problem. I artikeln jämförs de tre profilerna med avseende på missbruksmönster, demografiska faktorer, sociala och psykiska problem, hälsa och immigrationsstatus.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Björnberg, Ulla. "Hur påverkas psykisk hälsa av arbete och familjeliv?" Socialvetenskaplig tidskrift 1, no. 2-3 (January 15, 2016). http://dx.doi.org/10.3384/svt.1994.1.2-3.3056.

Full text
Abstract:
Kvinnors psykiska hälsa och välbefinnande är sämre än männens. Detta sammanhänger med arbetsfördelningen i hemmet och med villkor i arbetslivet. Att leva i familjer där många konflikter förekommer visar påtagliga samband med negativ upplevelse av hemansvar och med psykiskt välbefinnande.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Irhammar, Malin, and Marianne Cederblad. "En longitudinell studie av identitet och psykisk hälsa hos en grupp utlandsfödda adopterade." Socialvetenskaplig tidskrift 13, no. 1 (March 31, 2016). http://dx.doi.org/10.3384/svt.2006.13.1.2609.

Full text
Abstract:
Utlandsfödda adopterade får inte sin självupplevda svenskhet bekräftad av andra. Den biologiska familjen finns i deras tankar genom livet. Steget från en skyddande adoptivfamilj till ett självständigt vuxet liv kan bli svårare om man haft en traumatisk start i livet och en sen adoption.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Almas, Aysha, Jette Moller, Romaina Iqbal, Andreas Lundin, and Yvonne Forsell. "Does depressed persons with non-cardiovascular morbidity have a higher risk of CVD? A population-based cohort study in Sweden." BMC Cardiovascular Disorders 19, no. 1 (November 21, 2019). http://dx.doi.org/10.1186/s12872-019-1252-7.

Full text
Abstract:
Abstract Background Depression often co-exists with non-cardiovascular morbid conditions. Whether this comorbidity increases the risk of cardiovascular disease has so far not been studied. Thus, the aim of this study was to determine if non-cardiovascular morbidity modifies the effect of depression on future risk of CVD. Methods Data was derived from the PART study (acronym in Swedish for: Psykisk hälsa, Arbete och RelaTioner: Mental Health, Work and Relationships), a longitudinal cohort study on mental health, work and relations, including 10,443 adults (aged 20–64 years). Depression was assessed using the Major Depression Inventory (MDI) and self-reported data on non-cardiovascular morbidity was assessed in 1998–2000. Outcomes of CVD were assessed using the National Patient Register during 2001–2014. Results Both depression (HR 1.5 (95% CI, 1.1, 2.0)) and non-cardiovascular morbidity (HR 2.0 (95% CI, 1.8, 2.6)) were associated with an increased future risk of CVD. The combined effect of depression and non-cardiovascular comorbidity on future CVD was HR 2.1 (95%, CI 1.3, 3.4) after adjusting for age, gender and socioeconomic position. Rather similar associations were seen after further adjustment for hypertension, diabetes and unhealthy lifestyle factors. Conclusion Persons affected by depression in combination with non-cardiovascular morbidity had a higher risk of CVD compared to those without non-cardiovascular morbidity or depression alone.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Dissertations / Theses on the topic "Psykisk hälsa och Social hälsa"

1

Löfqvist, Karl, and Mattias Johansson. "Hälsa i idrott och hälsa : En studie om idrottslärares syn på hälsa i ämnet idrott och hälsa." Thesis, Växjö University, School of Education, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:vxu:diva-1471.

Full text
Abstract:

Syfte

Det övergripande syftet med vårt arbete är att undersöka vad begreppet hälsa innebär för lärare inom ämnet idrott och hälsa på 7 - 9 skolor samt hur de arbetar med hälsa under lektionstid. Vårt syfte är också att undersöka hur lärarna uppfattar hälsoarbetet på hela skolan, vems är ansvaret för att hälsoarbetet bedrivs. Vi vill också få en bild av hur idrottslärare skulle vilja arbeta med hälsa om de fick obegränsat med resurser.

Metod

Vi har valt att göra en kvalitativ undersökning och intervjuat 7 stycken lärare som är verksamma i årskurs 7-9.

Resultat och slutsats

Alla lärare har varit eniga om att det är den fysiska hälsan ligger till grund för idrottsundervisningen. Detta trots att den psykiska och sociala hälsan anses vara två stora faktorer för en god hälsa enligt världshälsoorganisationen (WHO). Det framkom att lärarna arbetar med hälsa fortlöpande och väver in hälsa i hela undervisningen. Hälsa är något som genomsyrar allt, enligt lärarna. Det finns vissa moment som är speciellt förknippade med hälsa. Vilka moment det var skiljde sig mellan lärarna, det var en tolkningsfråga. Koppling mellan teori och praktik görs konstant i och med att det sällan förekommer renodlade teoripass i idrottsundervisningen. Anledningen till att hälsoundervisningen skiljer sig så mycket beror på att läro- och kursplanerna är så pass tolkningsbara samt att lärarnas egna erfarenheter och kunskaper skiljer sig.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Jansson, Alexander. "Socialt stöd och psykisk hälsa : Gymnasieelevers självskattade psykiska hälsa och socialt stöd från lärare och klasskamrater." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för utbildningsvetenskap (UV), 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-32627.

Full text
Abstract:
Inledning: Gymnasieelever som upplever ett starkt socialt stöd från lärare och klasskamrater rapporterar i högre utsträckning en positiv psykisk hälsa. Under flera decennier har svenska skolungdomars psykiska hälsa försämrats och socialt stöd från lärare och klasskamrater är viktigt för att stävja den nedåtgående trenden. Metod: 243 gymnasielever mellan 17-20 år (M=17.91) besvarade en enkät om upplevt socialt stöd, emotionella symtom, generell stress, kamratproblem, psykosomatik och välmående i skolan. Svaren analyserades i SPSS genom Kruskal-Wallis H-test, Mann-Whitney U-test, det icke-parametriska post-hoc testet av Siegel och Castellan (1988) samt Rosenthals (1984), ekvation för effektstorlek. Resultat: De elever som upplevde ett högt socialt stöd rapporterade i högre utsträckning en positiv psykisk hälsa. Dessutom, beroende på om det var socialt stöd från lärare eller klasskamrater varierar kopplingens styrka till de fem aspekterna av psykisk hälsa. Tjejer upplevde mer stöd från klasskamrater men även mer stress, psykosomatiska symtom och emotionella problem. Det fanns dessutom en tydligare koppling mellan socialt stöd och psykisk hälsa för tjejer jämfört med killar. Analys och diskussion: Resultatet stämmer väl överens med svenska och internationella publikationer. Socialt stöd och psykisk hälsa är tydligt kopplat till läroplan och skollag och är en viktig aspekt i lärares yrkesutövning.
Introduction: High school students who feel a strong social support from teachers and classmates report to a greater extent a positive mental health. For several decades, Swedish schoolchildren's mental health has deteriorated and social support from teachers and classmates is important to curb the downward trend. Method: 243 high school students between 17-20 years (M=17.91) answered a questionnaire about: perceived social support, emotional symptoms, general stress, peer problems, psychosomatic symptoms and well-being at school. The answers were analyzed in SPSS by Kruskal-Wallis H-test, Mann-Whitney U-test, the non-parametric post-hoc test by Siegel and Castellan (1988), and Rosenthal´s (1984) equation for effect size. Results: The students who experienced a high social support reported to a greater extent a positive mental health. In addition, depending on whether it was social support from teachers or classmates the strength of the correlation varied to the five aspects of mental health. Girls experienced more support from classmates but also more stress, psychosomatic symptoms and emotional problems. Additionally, there was a stronger connection between social support and mental health for girls compared to boys. Analysis and discussion: The results are in line with Swedish and international publications. Social support and mental health are clearly related to curriculum and education act and is an important aspect of the teaching profession.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Skoglund, Joel. ""Hälsa - ja hälsa är väl.." : En kvalitativ undersökning om vad hälsa är för högstadieelever." Thesis, Karlstads universitet, Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-40749.

Full text
Abstract:
Syftet med denna studie är att undersöka vad elever på en utvald skola tycker om hälsoundervisningen i ämnet idrott och hälsa. Vad är hälsa för någonting enligt eleverna, anser eleverna att de har tillräckligt med hälsa i undervisningen och hur tycker eleverna man ska arbeta med hälsa i idrottsundervisningen? För att uppfylla syftet har sju stycken elever i nionde klass intervjuats. Metoden som har använts är individuella kvalitativa intervjuer i en blandning av semistrukturerad och ostrukturerad form. Slutsatsen är att hälsa för eleverna är att röra på sig, äta rätt, sova bra och hålla sin hygien fräsch. Alla dessa faktorer hör till det som kallas för fysisk hälsa. Det är bara två av sju elever som någon gång under intervjuerna nämner psykisk eller social hälsa. Man kan se en viss skillnad på hur nöjda tjejerna respektive pojkarna är med hälsoundervisningen. Tjejerna säger i intervjuerna att de skulle vilja ha mer hälsoundervisning medan två pojkar är helt nöjda med hur de har det nu och två skulle vilja ha lite mer hälsoundervisning. Tjejerna ger även förslag på hur de skulle vilja jobba med hälsa på lektionerna i idrott och hälsa. Pojkarna är antingen nöjda med hur de gör nu eller så har de inga förslag.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Lind, Sanne. "Fritidshemmets betydelse för utvecklingen av elevers psykiska hälsa : En fenomenografisk studie om fritidshemspersonalens synsätt på psykisk hälsa och psykisk ohälsa." Thesis, Stockholms universitet, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-180854.

Full text
Abstract:
Syftet med denna studie är att lyfta fram fritidshempersonalens liknade och skilda synsätt kring begreppen psykisk hälsa och psykisk ohälsa samt lyfta fram vad deras synsätt och resonemang innebär för fritidshemmets möjligheter att främja elevers psykiska hälsa. Studien syftar till att undersöka dessa fenomen utifrån ett sociokulturellt och ett salutogent perspektiv. För att besvara syftet genomfördes sex semistrukturerade djupintervjuer med personal i fritidshemmet som sedan har analyserats med hjälp av fenomenografi. Resultaten har delats in i tre huvudteman. Temat synsätt på psykisk hälsa och psykisk ohälsa gav upphov till liknande och olika svar. Begreppen benämns som svårdefinierade där psykisk ohälsa framstår som ett mer komplext begrepp. Salutogena faktorer inbegriper fritidshemspersonalens synsätt kring relationella och strukturella möjligheter relaterat till psykisk hälsa/psykisk ohälsa. Det sistnämnda temat betydelsen av fritidshem för psykisk hälsa, lyfter fram olika aspekter av hur fritidshemmet kan stimulera elevers kreativitet, estetik, förståelse, fysiska aktivitet, lek och återhämtning för att främja psykisk hälsa. Studiens slutsatser är att psykisk hälsa och psykisk ohälsa är beroende av samspelet mellan det fysiska, psykiska och sociala, som utgörs av både inre och yttre faktorer. Fritidshem som utgörs av kvalité, kompetens och struktur har goda möjligheter att främja psykisk hälsa hos elever.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Andersson, Anna, and Kajza Melandsö. "Psykisk hälsa i skolan, ett förebyggande arbete : En enkätstudie över lärare i ämnet Idrott och hälsas uppfattning om arbetet med psykisk hälsa på lektionstid." Thesis, Högskolan Dalarna, Socialt arbete, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-29827.

Full text
Abstract:
The aim of this study was to study how Swedish teachers in Physical education work with mental health, their own perceived level of knowledge and how they wish to work.   A quantitative survey has been conducted via Facebook. In total 146 respondents participated in the survey. The results were analyzed with the theories KASAM and OCB role perception taken into account, and linked to previous research.   The result shows that teachers plan for mental health in the education quite rarely, but nevertheless talk about mental health relatively often outside of scheduled time. Most teachers consider themselves to have a fairly good knowledge of mental health. However, more than half of them perceive that the subject has been treated to a low degree during their own education. Most teachers want mental health to take a greater part in lessons. Several teachers suggest that mental health should become an own subject.
Studiens syfte var att studera hur lärare i Idrott och hälsa arbetar med psykisk hälsa, deras upplevda kunskapsnivå samt hur de önskar arbeta med psykisk hälsa.   En kvantitativ enkätundersökning har genomförts via Facebook. I denna deltog totalt 146 respondenter. Resultatet har analyserats och tolkats utifrån teorierna KASAM och OCB rolluppfattning, samt utifrån tidigare forskning inom området.   Resultatet visar att nästan alla respondenter anser att skolan har ansvar för undervisning i psykisk hälsa. Lärare planerar ganska sällan för psykisk hälsa på lektionstid, men berör ändå ämnet relativt ofta utanför schemalagd lektionstid. De flesta lärare anser sig ha en ganska god kunskap om psykisk hälsa, dock upplever mer än hälften att ämnet behandlats i låg omfattning under lärarutbildningen. De flesta lärare vill att psykisk hälsa ska utgöra en större del av undervisningen även om bristande tid och utrymme utgör hinder. Flera lärare föreslår att psykisk hälsa borde bli ett eget skolämne.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Pihl, Sandra. "Pappa, mamma, barn och psykisk hälsa : Socialt stöd från föräldrar i relation till psykisk hälsa." Thesis, Stockholms universitet, Sociologiska institutionen, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-77184.

Full text
Abstract:
Mot bakgrund av socialisationsprocessen och de rådande genusnormerna som verkar inom denna, ämnar den här studien undersöka huruvida sambandet mellan socialt stöd och psykisk hälsa bland barn och unga varierar enligt könskompositioner mellan föräldrar och barn. Ytterligare ett syfte är att studera om ovanstående samband skiljer sig mellan äldre och yngre barn. Uppsatsen är kvantitativ och studiens analyser baseras på empirisk data från Barn-LNU och Barn-ULF (2000-2001). Analyserna genomförs med linjär regression med hjälp av statistikprogrammet SPSS (n=1,964). Resultatet visar att det finns ett samband mellan socialt stöd från föräldrar och psykisk hälsa bland barn och ungdomar i åldrarna 10-18 år. Detta gäller dock inte alla aspekter av socialt stöd. Resultatet visar vidare att den psykiska hälsan varierar enligt kön; pojkar har bättre psykisk hälsa än vad flickor har. Sambandet mellan socialt stöd och hälsa skiljer sig däremot inte åt mellan könen. Vidare tycks socialt stöd från pappan vara mer betydelsefullt för barnens psykiska hälsa än vad det sociala stödet från mamman är. Resultatet visar slutligen att psykisk hälsa varierar enligt ålder; yngre barn har bättre psykisk hälsa än vad äldre barn har. Det sociala stödet är här viktigare för äldre barns hälsa än vad de är för barn i de lägre åldrarna.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Carlsson, John, and Johan Källman. "Lärare i idrott och hälsa? : En etnografisk studie om begreppet hälsa i ämnet idrott och hälsa." Thesis, Örebro universitet, Akademin för humaniora, utbildning och samhällsvetenskap, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-20602.

Full text
Abstract:
Health is a complex concept and therefore difficult to define. The concept today playsan important role in society as well as in school, due to the inactivity of today’s youth. Thelatest curriculum for the compulsory school, Lpo 94, has increased the focus on the concept ofhealth, as a part of the physical education, but how the teacher chooses to construct theeducation is still up to each individual, which leads to a vast room for personal interpretation.This is the starting-point of our qualitative, ethnographical, study, that has resulted inthis composition. By passively participating during four lessons as well as interviewing twoteachers in physical education we have been able to analyse how the education regarding theconcept of health was constructed. The main questions we wanted to analyse were: whichdefinition of the concept of health do the teachers in the education regarding health advocate?How is this made explicitly for the students during the lessons? How is the educationregarding the concept of health structured?Our theoretical framework consists of theories regarding education as well as theconcept of health. Concepts such as socialization, interaction, situated learning, didactics andsalutogenic and pathogenic perspectives of health are part of this framework.Our study suggests that the education regarding the concept of health can be explainedin terms of both salutogenic and pathogenic tendencies. Teachers’ definitions and views onthe concept of health have a salutogenic perspective, which becomes evident during theinterviews where physical, psychological and social aspects of health are taken into account.However, the education is structured and presented from a pathogenic perspective and istherefore dominated by the physical aspect of health. This leads to the fact that the teachers’way of talking about the concept of health differs from their way of teaching during thelessons.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Nilsson, Viktor, and Muñoz Antonio Phunipananta. "Gymnasieelevers psykiska hälsa, fysiska aktivitet och studieresultat : En kvantitativ studie av korrelationen mellan psykisk hälsa och fysisk aktivitet samt mellan studieresultat och fysisk aktivitet." Thesis, Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:gih:diva-5249.

Full text
Abstract:
Sammanfattning Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att undersöka psykisk hälsa, fysisk aktivitet och studieresultat bland gymnasieelever i årskurs tre. I studien har följande frågeställningar använts. - Vilken inverkan har uppskattad fysisk aktivitet på studieresultat? Finns det någon skillnad mellan män och kvinnor? - Hur påverkas elevers uppskattade psykiska hälsa av fysisk aktivitet? Finns det någon skillnad mellan män och kvinnor? - Hur påverkar elevernas fysiska aktivitetsnivå deras självkänsla? Metod I studien användes en kvantitativ metod som gick ut på att göra en enkätundersökning på gymnasieelever som gick i årskurs tre. Kontakt togs med gymnasieklasser som går i årskurs tre för att genomföra undersökningen. Urvalet skedde genom ett bekvämlighetsurval. Eleverna går ett studieförberedande program och svarade på frågor som handlar om elevernas psykiska hälsa, fysiska aktivitet och deras betyg. Totalt samlades 189 godkända enkäter in. Resultaten analyserades med hjälp av Excel och SPSS. Resultat Resultatet visar på låg korrelation mellan fysisk aktivitet och studieresultat bland gymnasieeleverna. Det visas även en låg korrelation mellan psykisk hälsa och fysisk aktivitet. Det fanns endast en korrelation bland kvinnornas fysiska aktivitetsnivå kontra studieresultat, det samma gällde psykisk hälsa kontra fysiska aktivitet, bland männen fanns ingen korrelation. Självkänsla och fysisk aktivitetsnivå hade också en låg korrelation. Slutsats Dataanalysen från undersökningen visar att det inte är någon större korrelation bland de mätningar som genomförts i studien. Enligt studien är det endast ett mindre samband mellan fysisk aktivitet och studieresultat och slutsatsen som kan dras utifrån detta är att det är möjligt att uppnå höga betyg trots att man inte är fysiskt aktiv. Samma sak gäller även mellan fysisk aktivitet och psykisk hälsa, då korrelationen där är relativt låg. Korrelationen är också relativt låg mellan fysisk aktivitet och psykisk hälsa och slutsatsen som kan dras utifrån det är att det är möjligt att ha en god psykisk hälsa och prestera bra i skolan trots låg fysisk aktivitet.

Ämneslärarprogrammet, Specialidrott

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Ermann, Jonas, and Simon Källström. "Skolidrottens betydelse för unga kvinnors hälsa och välbefinnande." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för socialt arbete, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-148304.

Full text
Abstract:
Studien undersöker vilken betydelse unga kvinnor menar att skolidrotten har och har haft för deras hälsa och välbefinnande. Unga kvinnor är en särskild utsatt grupp när det kommer till psykisk ohälsa, och fysisk aktivitet skulle kunna vara lösningen på detta. Undersökningen grundar sig i skolidrotten då grund- och gymnasieskolan har ett stort ansvar och kapacitet att påverka befolkningens intresse för idrott och fysisk aktivitet. Idrott och fysisk aktivitet är bra för individens och samhällets hälsa och välbefinnande och förbättrar folkhälsan, därmed har skolidrotten en stor potential till att förbättra folkhälsan. Studien använder kvalitativ fokusgrupp som metod för att undersöka vilken betydelse målgruppen menar att skolidrotten har haft på deras hälsa och välbefinnande. Studiens resultat visar att skolidrotten har goda möjligheter att väcka intresse för idrott och fysisk aktivitet hos vissa individer men att majoriteten känner att skolidrottens prestationskrav och bedömningsstil skapar en ohälsosam förståelse för idrott och fysisk aktivitet vilket leder till att idrott och fysisk aktivitet inte blir en självklar del av individens vardag. Tävlingsfokus och tydlig inriktning på traditionella bollsporter nämns också som hinder för att bygga en sund relation till idrott och fysisk aktivitet, samt medför att upplevelsen av skolidrotten blir negativ.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Lundén, Thorsson Sofia. "Psykisk hälsa hos ungdomar och sociala medier : En systematisk litteraturstudie." Thesis, Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsovetenskaper, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:his:diva-19787.

Full text
Abstract:
Introduktion: Andelen ungdomar som upplever psykisk ohälsa har ökat. Ungdomar 2021 tillhör iGen-generationen, utmärkande för gruppen är den ständiga tillgången till digitala medier. Även användningen av sociala medier har ökat. Flera studier kopplar psykisk ohälsa hos ungdomar till den ökade sociala mediaanvändningen men det är svårt att fastställa ett statistiskt samband då kopplingen är komplex och påverkas av flera faktorer.Syfte: Studiens syfte är att undersöka hur ungdomars psykiska hälsa påverkas av sociala mediaanvändning. Metod: En systematisk litteraturstudie. Artiklar har sökts via databaserna PubMed och CINAHL. Resultatet har tagits fram genom en tematisk analys-metod.Resultat: Flera faktorer som sömnkvalitén, inblandning i trakasserier på nätet eller upplevt välmående påverkas av sociala mediaanvändande. Dessa faktorer påverkar den psykiska hälsan. Att hitta ett statistiskt samband mellan sociala mediaanvändning och psykisk ohälsa är svårt då förhållandet är cykliskt. Ett stort sociala mediaanvändande behöver inte innebära en påverkan på den psykiska hälsan. Först när användandet blir problematiskt och stör vardagen räknas det som en riskfaktor.Slutsats: Det finns skillnader i psykisk hälsa beroende på hur mycket tid som ägnas åt sociala medier. På individnivå kan man se att sociala medier påverkar olika faktorer i livet som kan leda till psykisk ohälsa. Det finns också en skillnad mellan könen och olika socio-ekonomiska grupper.
Introduction: The proportion of young people who experience mental illness has increased. Adolescents in 2021 belong to the iGen-generation, a generation with constant access to digital media. The use of social media has also increased. Several studies associate mental illness in young people to the increased use of social media, but it is difficult to establish a statistical relationship as the association is complex and influenced by several factors.Aim: The aim of the study is to investigate how young people's mental health is affected by using social media.Method: A systematic literature review. Articles were searched through the databases PubMed and CINAHL. The results have been compiled via a thematic analysis method.Results: Several factors such as sleep quality, involvement in online harassment or perceived well-being, are affected by how many hours are spent on social media. Finding a cross-sectional statistical association between social media use and mental illness is difficult since it is not known whether those who feel mentally ill use social media more than others or vice versa. Spending many hours on social media is not necessarily disadvantageous until use becomes problematic and disrupts everyday life.Conclusion: There are differences in mental health between young people who use social media and young people who do not. On the individual level, one can see that social media affects various aspects of life that can lead to mental illness. There are also differences in use of social media and their potential influence between sexes and among different socio-economic groups.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
More sources

Books on the topic "Psykisk hälsa och Social hälsa"

1

Ojämlikhetens dimensioner: Uppväxtvillkor, arbete och hälsa i Sverige. Stockholm: Liber AB, 2014.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Featherstone, Brid, Julie Taylor, Carol-Ann Hooper, and Jonathan Scourfield. Gender and Child Welfare in Society. Wiley & Sons, Incorporated, John, 2009.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Brid, Featherstone, ed. Gender and child welfare in society. Hoboken, N.J: Wiley, 2010.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Allen, Mary. Social Work and Intimate Partner Violence. Taylor & Francis Group, 2013.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Social Work and Intimate Partner Violence. Routledge, 2013.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Wodarski, John S., and Bruce A. Thyer. Social Work in Mental Health: An Evidence-Based Approach. Wiley & Sons, Incorporated, John, 2007.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Social Work in Mental Health: An Evidence-Based Approach. Wiley, 2007.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

A, Thyer Bruce, and Wodarski John S, eds. Social work in mental health: An evidence-based approach. Hoboken, N.J: J. Wiley, 2007.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Diana, Fosha, Siegel Daniel J. 1957-, and Solomon Marion Fried, eds. The healing power of emotion: Affective neuroscience, development, & clinical practice. New York: W.W. Norton & Co., 2009.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Solomon, Marion, Diana Fosha, and Daniel J. Siegel. Healing Power of Emotion: Affective Neuroscience, Development and Clinical Practice. Norton & Company, Incorporated, W. W., 2009.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Reports on the topic "Psykisk hälsa och Social hälsa"

1

Hellström, Lisa, and Linda Beckman. Att främja hälsa och förebbygga ohälsa bland ungdomar : En nationell och internationell kartläggning över initiativ och insatser. Malmö universitet, 2020. http://dx.doi.org/10.24834/isbn.9789178771103.

Full text
Abstract:
Med denna rapport vill vi förmedla hopp till unga, öka kunskapen, med-vetenheten och minska skammen kring psykisk ohälsa. Unga uttrycker själva att de vill ha mer kunskap om psykisk hälsa och skolan lyfts ofta som en bra plattform. Många unga vet inte vart de ska vända sig för att få hjälp med psykiska besvär och de har behov av att bli lyssnade på. När-varande vuxna som lyssnar behövs, dock saknar många vuxna kunskap om psykiska besvär och diagnoser kopplat till psykisk ohälsa.Psykisk hälsa bland unga är en viktig samhällsfråga som de senaste åren har fått mer uppmärksamhet i samhällsdebatten. Flera satsningar har gjorts av civilsamhällesaktörer och offentliga aktörer. Samtidigt visar den internationella kartläggningen att det är svårt att påvisa långsiktiga effek-ter av alla de satsningar som görs. Det kan finnas flera orsaker till detta. Det finns dock insatser som verkar mer lovande och här finns en möjlighet för beslutsfattare att göra skillnad för ungas psykiska hälsa. Förutom att bespara unga onödigt lidande är dessa insatser ofta samhällsekonomisktkostnadseffektiva, eftersom de på sikt leder till minskat vårdsökande och bättre förutsättningar för unga att klara skolan och i förlängningen arbets-livet. Sådana satsningar går även i linje med Barnkonventionen artikel 24 om alla barns rätt till bästa möjliga hälsa, som sedan 2020 är lag i Sverige. Utifrån kartläggningen har vi följande rekommendationer 1. Rusta unga med färdigheter om psykisk ohälsaUnga bör få tillgång till de kunskaper och färdigheter som enligt forsk-ning visat sig lovande för att främja psykisk hälsa och förebygga ohälsa. Internationellt ges flera av dessa insatser inom ramen för sko-lan. De behöver utveckla sina färdigheter i hur man tolkar och förstår sina egna känslor och sin kropp och vad som är vanlig livssmärta, hur man kan hantera den och när man behöver kontakta vården. Därför bör ett nationellt initiativ som når alla barn tas för att främja barn och ungas kunskap och färdigheter om psykisk hälsa för att rusta dem för livet. Det bör även inkludera information om vart man kan vända sig om man behöver ytterligare stöd eller vård. Unga ska vara delaktiga i utformningen av ett sådant initiativ. 2. Ge vuxna kunskap och verktyg om psykisk hälsa – för att underlätta stöd till ungaBarn och unga behöver närvarande vuxna som har förmågan att lyssna, fånga upp och vägleda dem. Det är inte ovanligt att vuxna i barns och ungas närhet upplever osäkerhet och saknar kunskap om psykiska besvär och diagnoser. Därför behöver vuxna, framförallt föräldrar och yrkes-verksamma som jobbar nära unga, få bättre kunskap och verktyg för hur de ska möta unga på ett bättre sätt. Satsningar på att höja föräldrars kun-skap om psykisk hälsa bör göras, exempelvis i form av föräldrastödspro-gram och folkbildning. Lärare bör även ges grundläggande kunskaper om psykisk hälsa inom ramen för lärarutbildningen. 3. Insatser bör följas upp under en längre tidInsatser för att främja psykisk hälsa bör planeras, implementeras och ut-värderas med långtidsuppföljningar (>12 månader). Detta för att bättre kunna bedöma de långsiktiga effekterna och för att kunna utveckla och anpassa insatserna efterhand.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Hellström, Lisa, and Linda Beckman. "Det är lite mer så här mainstream att ha psykisk ohälsa" : Samtal om ungas behov och livsfärdigheter. Malmö universitet, 2021. http://dx.doi.org/10.24834/isbn.9789178771691.

Full text
Abstract:
Denna rapport ingår i forskningsprojektet Att skapa goda livsfärdigheter bland unga. Den första delrapporten var en nationell och internationell kartläggning över initiativ och insatser för att främja psykisk hälsa bland unga. Bland insatser som verkar mer lovande – och till synes har goda möjligheter att göra skillnad för ungas psykiska hälsa - framträder insatser vars syfte är att höja kunskapen om psykisk hälsa bland unga och vuxna. Ökad kunskap om psykisk hälsa har visat sig vara ett viktigt verktyg för att utveckla färdigheter i hur man tolkar och förstår sina egna känslor och sin kropp och när man behöver kontakta vården. Dessutom är dessa insat-ser ofta samhällsekonomiskt kostnadseffektiva, eftersom de ger unga bättre livsfärdigheter och på sikt leder till minskat vårdsökande och bättre förutsättningar att klara skolan och i förlängningen arbetslivet. Sådana satsningar går även i linje med Barnkonventionen 24§ om alla barns rätt till bästa möjliga hälsa, som sedan 2020 är lag i Sverige. Rekommendat-ioner från den första delrapporten innefattar att rusta unga med färdigheter för att möta livets svårigheter och höja kunskapen om psykisk ohälsa. Det handlar också om att bistå vuxna med kunskap om psykisk hälsa och verk-tyg som främjar hälsa för att kunna stödja unga. Insatser för att främja unga personers hälsa bör följas upp under en längre tid.I denna rapport presenteras röster från unga och yrkesverksamma vuxna i ungas närhet om ungas livssituation kopplat till livsfärdigheter, psykisk hälsa och behov av stöd. Genom att lyssna in unga kan vi bättre hitta framgångsfaktorer för att främja ungas psykiska hälsa och välbefinnande.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
You might also be interested in the extended bibliographies on the topic 'Psykisk hälsa och Social hälsa' for particular source types:
Dissertations / Theses
We offer discounts on all premium plans for authors whose works are included in thematic literature selections. Contact us to get a unique promo code!

To the bibliography