Relevant bibliographies by topics / Psykisk ohälsa

Contents

  1. Journal articles
  2. Dissertations / Theses
  3. Books
  4. Reports

Academic literature on the topic 'Psykisk ohälsa'

Author: Grafiati
Published: 4 June 2021
Last updated: 9 February 2022

Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles

Select a source type:

Consult the lists of relevant articles, books, theses, conference reports, and other scholarly sources on the topic 'Psykisk ohälsa.'

Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.

You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.

Journal articles on the topic "Psykisk ohälsa"

1

Larsson, Anna-Karin. "Ungas psykiska ohälsa i medicinsk media 1970-2017." Socialvetenskaplig tidskrift 27, no. 1 (December 21, 2020): 5–23. http://dx.doi.org/10.3384/svt.2020.27.1.3410.

Full text
Abstract:
Den här artikeln handlar om synen på barns och ungas psykiska hälsa och bygger på en studie av diskussioner, information och kunskap om ungas psykiska hälsa i Läkartidningen under 1970-, 1990- och 2010-talen. Syftet med studien har varit att undersöka hur den psykiska ohälsan och psykosociala problem har förklarats, om frågor, problem och förklaringar har förändrats över tid samt hur flickors och pojkars ohälsa framställts. Ambitionen med studien har varit att nå en fördjupad kunskap om hur den medicinska kunskapen relaterat till den historiska kontexten och interagerat med andra politiska och samhälleliga diskurser. Bilden som framträder präglas av både kontinuitet och förändring. Det finns under perioden en genomgående och stabil uppfattning om dels en pågående ökning av psykiska besvär och psykosociala problem, dels en större utsatthet hos flickor. Det som förändras i den medicinska diskursen är framförallt vilka ohälsoproblem som tas upp samt förklaringarna till dem. Under 1970-talet finns en föreställning om att flickor är mer labila än pojkar och biologiska förklaringar till ohälsan förekommer. Gruppen barn och unga är förhållandevis homogen i texterna under 1970-talet. Ungdomar blir längre fram under undersökningsperioden en alltmer heterogen grupp med skilda ohälsouttryck, behov och utsikter. Medan man i de tidiga texterna beskriver hur ungas psykiska ohälsa ökar, oroas man i de senare decenniernas texter över att flickors psykiska ohälsa ökar. Ytterligare en förändring över tid är ohälsans uttryck i nya diagnoser, beteenden och symtom. Medan ohälsan under 1970-talet beskrivs i form av depressioner, huvudvärk och självdestruktivt beteende som kriminalitet och narkotika- eller alkoholmissbruk, observeras och beskrivs i högre utsträckning stressrelaterade problem med psykosomatiska uttryck från 1990-talet och framåt. En tydlig förändring är den nya uppmärksamheten kring levnadsvanornas betydelse för den psykosociala ohälsan. Nya och oroande levnadsvanor som stillasittande, skräpmat och tv/dataspelstid avslöjar också en utveckling och förändring av ungdomars fritidsvanor.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Kimber, Birgitta, and Rolf Sandell. "Primär prevention av psykisk ohälsa bland barn och ungdom genom social/emotionell träning i skolan." Nordisk Psykologi 53, no. 3 (January 2001): 256–61. http://dx.doi.org/10.1080/00291463.2001.11864000.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Timander, Ann-Charlott. "Kan disciplinen/rörelsen Mad Studies ha relevans inom ”psykisk ohälso-området”?" Tidsskrift for psykisk helsearbeid 16, no. 03 (September 6, 2019): 166–72. http://dx.doi.org/10.18261/issn.1504-3010-2019-03-06.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Hammarström, Anne. "Arbetslöshetens konsekvenser bland ungdomar." Socialvetenskaplig tidskrift 3, no. 1-2 (January 23, 2016). http://dx.doi.org/10.3384/svt.1996.3.1-2.2982.

Full text
Abstract:
Arbetslöshet, särskilt bland ungdomar, utgör ett av de allvarligaste problemen i dagens samhälle. Artikeln ger en översikt av den forskning som är gjord inom området. Såväl selektions- som expostionseffekter kan påvisas. Arbetslöshet visar sig vara en riskfaktor för såväl kroppslig som psykisk ohälsa, för försämrade hälsovanor samt för sociala konsekvenser. Forskningen behöver nu inriktas mot mer kvalitativ metodik i syfte att söka efter djupare mekanismer, medierande faktorer och förklaringsmodeller till det ojämt fördelade hälsotillståndet i samhället, där arbetslöshet har visat sig vara en viktig faktor.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Titelman, David. "Utbildningar vid NASP – det svenska nationella centret för suicidforskning och prevention av psykisk ohälsa." Suicidologi 9, no. 3 (May 3, 2015). http://dx.doi.org/10.5617/suicidologi.1893.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Winzer, Regina, and Gunnel Boström. "Psykisk ohälsa, självmordstankar och självmordsförsök bland homosexuella, bisexuella och transpersoner (hbt) – resultat från två svenska undersökningar." Suicidologi 12, no. 1 (April 22, 2015). http://dx.doi.org/10.5617/suicidologi.1757.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Gustafsson, Jasmine, Nelli Lyyra, Raili Välimaa, and Nina Simonsen. "Socialt stöd, känsla av ensamhet och psykiska besvär bland finlandssvenska ungdomar." Sosiaalilääketieteellinen Aikakauslehti 58, no. 2 (May 27, 2021). http://dx.doi.org/10.23990/sa.95944.

Full text
Abstract:
I den här studien utforskades ifall det förekommer sociodemografiska skillnader i upplevelse av psykiska besvär, socialt stöd och känsla av ensamhet bland finlandssvenska ungdomar. Det undersöktes även ifall ungdomarnas upplevelse av psykiska besvär kan förklaras med familje-, kamrat- och klasskamratstöd samt känsla av ensamhet. Utöver det utforskades ifall samband mellan socialt stöd och psykiska besvär kan förklaras med känsla av ensamhet. Som datamaterial användes WHO:s skolelevstudie (WHO-Koululaistutkimus) från 2018 med ett deltagarantal på 599 svenskspråkiga elever från årskurs 5, 7 och 9 (Målder = 11,9/14,0/15,9; svarsprocent 38 %). Som statistiska analysmetoder användes Pearsons chi2-test, envägs variansanalys, oberoende t-test, Spearmans rangkorrelationsanalys, multipel linjär regressionsanalys och medierande analys. Resultaten visade att flickor upplevde psykiska besvär och känsla av ensamhet i högre grad än pojkar. Elever i årskurs 7 och 9 upplevde nervositet i signifikant högre grad än eleverna i årskurs 5. De med högre upplevd socioekonomiska status upplevde i lägre grad psykiska besvär. Det förekom inte signifikanta skillnader i fråga om psykiska besvär, socialt stöd eller känsla av ensamhet mellan finlandssvenska ungdomar bosatta i stadsort och på landsbygden. Familjestöd och klasskamratstöd förklarade psykiska besvär signifikant och negativt, vilket innebar att lägre grad av familje- och klasskamratstöd associerades med högre grad av psykiska besvär. Känsla av ensamhet förklarade psykiska besvär signifikant och positivt, det vill säga högre grad av ensamhetskänslor associerades med högre grad av psykiska besvär. Kamratstöd förutsade inte psykiska besvär signifikant. Enligt resultaten kunde även samband mellan socialt stöd i form av familje-, kamrat- och klasskamratstöd och psykiska besvär delvis förklaras med känsla av ensamhet. Studien bidrar med ny kunskap om finlandssvenska ungdomars välmående och kan uppmuntra till hälsofrämjande verksamhet. För att få en djupare förståelse om lägre nivåer av socialt stöd och upplevelse av ensamhet i grundskoleålder kan vara riskfaktorer för utveckling av mental ohälsa behövs mer forskning, speciellt i form av longitudinella studier.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Dissertations / Theses on the topic "Psykisk ohälsa"

1

Ericsson, Ingvor. "Psykisk ohälsa i primärvården : Läkares uppfattningar och förhållningssätt till psykisk ohälsa." Thesis, Ersta Sköndal högskola, S:t Lukas utbildningsinstitut, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:esh:diva-1769.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Hallin, Kajsa, and Josefine Svensson. "Attityder gentemot psykisk ohälsa : Högskolestudenters uppfattningar om personer med psykisk ohälsa." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-34913.

Full text
Abstract:
Stigmatisering av personer som lider av psykisk ohälsa förekommer i dagens samhälle och måste motverkas. Syftet var att undersöka om attityder gentemot personer med psykisk ohälsa skiljer sig åt inom olika utbildningar på högskolenivå. Frågeställningarna undersökte om kön, ålder, programtillhörighet (människo-inriktat, tekniskt), tidigare erfarenhet av kontakt med personer med psykisk ohälsa, tidigare kunskaper om psykisk ohälsa och studenternas eget psykiska mående bidrog till deras attityder. 113 studenter, varav 89 kvinnor svarade på en enkät med bakgrundsfrågor samt skalor som mäter generell hälsa, upplevd stress och inställning till personer med psykisk ohälsa. Det fanns ett signifikant samband som visade att ju äldre studenterna var desto mer negativ inställning till samhällsbaserade psykiatri hade de. För övrigt hittades inga signifikanta samband mellan attityder och övriga faktorer. Studien kunde gynnats av ett större urval, där tekniska och människo-inriktade utbildningar var lika representerade.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Borén, Sandra. "Kvinnor, kriminalitet och psykisk ohälsa : Lider kvinnliga brottslingar vanligen av psykisk ohälsa?" Thesis, Umeå universitet, Sociologiska institutionen, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-90997.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Masoud, Danishmand. "Psykisk ohälsa bland högskolestudenter : En kvantitativ studie om psykisk ohälsa bland högskolestudenter." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-39273.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Ronnstam, Nelly. "Endometrios och psykisk ohälsa : Hur endometrios påverkar psykiskt välmående." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-36830.

Full text
Abstract:
Endometrios är en kronisk sjukdom som drabbar var 10:e person med livmoder. Sett ur ett generellt perspektiv så brukar fokus främst ligga på behandling och medicinering av endometrios, där andra aspekter av sjukdomen ofta glöms bort. I den här studien skiftar fokuset. Syftet med den här studien är att belysa hur endometrios påverkar vardagen och den psykiska hälsan. Studien är en litteraturstudie där resultatet visar en koppling mellan endometrios och psykisk problematik i form av exempelvis ångest och depression.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Jonsson, Jean, Lisa Johansson, and de Wall Linda Rönnqvist. "Att möta psykisk ohälsa." Thesis, Umeå University, Basic training programme for Police Officers, 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-29969.

Full text
Abstract:

Psykisk ohälsa är ett utbrett problem i Sverige. Som poliser kommer vi troligtvisdagligen att möta personer med psykisk ohälsa, man räknar med att så många som20 % av Sveriges befolkning är drabbad i någon form. Syftet med rapporten är attbesvara frågan; hur kan man, om det är möjligt, identifiera personer med psykisksjukdom i ett samtal eller förhör och hur skall man bemöta dessa därefter?Detta är ett ämne som intresserar oss och något som vi tycker har behandlats alldelesför lite på polisutbildningen. I rapporten har vi valt att göra en lite mer ingåendedjupdykning i två personlighetsstörningar och ett sjukdomstillstånd. Sedan har viredogjort för olika klassifikationssystem som finns för att diagnostisera psykisksjukdom för att se om dessa system, i någon form, går att använda i det praktiskapolisarbetet. Vidare har vi även hållit intervjuer med två personer som i sitt arbetekommer i kontakt med psykisk sjukdom, denna kunskap har vi sedan utgått ifrån närvi skrivit diskussionen. Vår tro innan vi startade med rapporten var att kunskap ompsykisk ohälsa är nyckeln till ett bra bemötande. Denna insikt har bekräftats frånflera källor under arbetets gång. Vi vill med denna rapport belysa vikten av ett brabemötande när man träffar personer som lider av psykisk ohälsa.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Karlsson, Carl-Johan, and Jimmy Savefors. "Psykisk ohälsa inom elitidrott." Thesis, Högskolan Väst, Avdelningen for hälsopromotion och vårdvetenskap, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hv:diva-14719.

Full text
Abstract:
Bakgrund: Psykisk hälsa är ett tillstånd av välbefinnande där individen kan klara av vanliga påfrestningar, kan arbeta produktivt och bidra till samhället. Inom elitidrotten ställs det höga krav på individen vilket genererar stora fysiska och psykiska påfrestningar för individen. Det gör elitidrottare till en utsatt grupp för psykisk ohälsa och risktagande beteenden. Syfte: Syftet var att beskriva erfarenheter av psykisk ohälsa hos personer som utövar elitidrott. Metod: En litteraturöversikt har genomförts. Artiklarna hämtades från Cinahl och PsycInfo. Litteraturöversikten är baserad på kvalitativa och kvantitativa artiklar. Både systematiska och osystematiska sökningar genomfördes vilket resulterade i tolv artiklar. Resultat: Erfarenheterna kring psykisk ohälsa hos elitidrottarna sammanfattades i tre teman: att leva upp till egna och andras förväntningar, bristande kunskap och stöd samt konsekvenser av psykisk ohälsa. Temat egna och andras förväntningar består av två subteman: att förändra sin identitet och att utsättas för stigmatisering. Konklusion: Den psykiska ohälsan inom elitidrotten ökar liksom den gör hos allmänheten i övrigt. Stigmatiseringen och bristen på kunskap kring psykisk ohälsa inom elitidrotten har visat sig vara stor. Det bör därför läggas mer resurser på utveckling och förbättring genom utbildning för att kunna ge bättre stöd till personer som drabbas av psykisk ohälsa inom elitidrotten.
Background: Mental health is a state of well-being where the individual can cope with common stress, be able to work productively and to contribute to society. In the elite sport, there are high demands on the individual, which generates a great physical and mental stress in the individual. It makes elite athletes a vulnerable group for mental ill health and risk-taking behaviors. Aim: The aim was to describe experiences of mental illness among people practicing elite sports. Method: A literature review was conducted. The articles were retrieved from the databases Cinahl and PsycInfo. The literature review was based on qualitative and quantitative articles. Both systematic and unsystematic searches were conducted, resulting in twelve articles. Results: The experiences of mental illness among the elite athletes were summarized in three themes: Living up to one's own and others' expectations, lack of knowledge and support, and consequences of mental illness. The theme, Living up to one's own and others' expectations consists of two sub-themes: to change ones identity and to be subjected to stigmatization. Conclusion: The mental illness in the elite sport increases as well as it does within the general population. The stigmatization as well as the lack of knowledge about mental illness within the elite sport have proved to be great. Therefore, it should be added more resources on education in order to be able to provide better support to people who suffer from mental illness in elite sports.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Kazan, Ibrahim. "Psykisk ohälsa bland studenter." Thesis, Luleå tekniska universitet, Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-78012.

Full text
Abstract:
Mental illness among young people is generally something that has tripled in the 2000s. Thisform of mental illness is usually expressed in the form of stress, anxiety and depression.(Socialstyrelsen, 2013) The group of young people who appear to be most exposed to thisconsists of students (Socialstyrelsen 2017; Folkhälsomyndigheten 2018).The purpose of this study was to be able to measure how widespread mental illness really isamong students through an interview with the school curator at Luleå University ofTechnology and a survey to find out why mental health is so prevalent among student.The questions that were prepared for both the survey and the interview with the curator areclosely linked, although the interview is more in-depth.The questions raised in the study were, have you ever experienced mental illness during yourstudy period and whether the students have experienced anxiety or stress. Consequently, thestudents had to answer what the causative factors were, as well as what the students do to bestrecover.The results of the study indicate that almost half of the students (47%) have experiencedmental illness during their studies. However, it is interesting that as many as 32 people (89%)responded that they had experienced the feeling of stress and anxiety during their studies. 32people (64%) of the students who thought they were experiencing stress and anxiety felt thatit was due to the studies.When asked what the students do to recover from mental illness or anxiety no one (0%)answered that they seek professional support in the form of a psychologist or student healthconsular. A bit over half of the people asked (58%) deal with it on their own while one of four(25%) choose to do nothing at all and let it pass. The results of the interview and surveys areto a large extent consistent.Mental illness is a fact among students at the same time as it is a major threat to positivedevelopment in society. The numbers are frightening both when it comes to the number ofstudents who are affected and when it comes to the number of students who are trying to seekprofessional help, mostly because of the prevailing stigma.
Psykisk ohälsa bland unga är generellt sett något som har tredubblats under 2000-talet. Denna form av psykisk ohälsa ter sig oftast i form av stress, ångest och depression (Socialstyrelsen 2013). Den grupp av ungdomar som verkar utsättas för detta i högsta grad består av studenter (Socialstyrelsen 2017; Folkhälsomyndigheten 2018). Syftet med denna studie var att genom en intervju med skolkuratorn på Luleå Tekniska Universitet och en enkätstudie kunna utmäta hur utbrett psykisk ohälsa verkligen är bland studenter samt att ta reda på varför psykisk ohälsa är så utbrett bland studenter. De frågeställningar som förbereddes både för enkätstudien och intervjun med kuratorn är tätt sammankopplade även om intervjun är mer djupgående. Frågeställningarna som framfördes i studien var, har du någonsin under din studieperiod upplevt psykisk ohälsa samt om studenterna har upplevt ångest eller stress. Som följdfråga fick studenterna besvara vad de orsakande faktorerna var enligt de samt vad studenterna brukade göra för att på bästa sätt återhämta sig. Resultaten från studien indikerar på att nästan hälften av alla respondenter (47%) har under sin studietid upplevt psykisk ohälsa, däremot är det intressanta att 32 personer (89%) svarade att de hade upplevt känslan av stress och ångest under sin studietid. 24 personer (64%) av studenterna som tyckte sig uppleva stress och ångest menade på att det berodde på studierna. I frågan om vad studenterna gör för att lättast återhämta sig från psykisk ohälsa eller ångest var det ingen (0%) som svarade att dem uppsöker professionellt stöd i form av psykolog eller studenthälsan. Lite mer än hälften av studenterna (58%) handskas med det på egen hand medans en fjärdedel (25%) väljer att göra ingenting alls och låta det gå över av sig själv. Resultaten av intervjun och enkätundersökningarna stämmer överens i en hög grad. Psykisk ohälsa är ett faktum bland studenter samtidigt som det är ett stort hot för positiv utveckling i samhället. Siffrorna är skrämmande både när det kommer till antal studenter som är drabbade och när det kommer till hur många studenter som faktiskt försöker söka professionell hjälp, detta mest på grund av den rådande stigmatiseringen.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Isaksson, Nina, and Leena Saari. "Ser sjuksköterskan barnet? : när föräldern lider av psykisk ohälsa. En intervjustudie." Thesis, University West, Department of Nursing, Health and Culture, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hv:diva-1053.

Full text
Abstract:

Background A lot of children live in families where a parent is suffering from some kind of mental illness. As nurses we have to notice these children, when we meet patients with mental illnes.

Aim The overall purpose of this study was to examine if and how the district/ psychiatric nurse acknowledge the child’s situation, when a parent is suffering from mental illness.

Method A qualitative approach was chosen for this study. Six psychiatric nurses and seven district nurses were interviewed. Content analysis was used for the analysis.

Result Four main themes appeard in the result: dialogs of different character, family focus, collaboration and report duty. The dialog differed depending on the purpose and depending on working with a family perspective. Regarding collaboration with other organizations, the nurses requested and got help in order to come further in working with the patients and their children. The duty to report was sometimes a problematic matter.

The conclusion was that all nurses agreed to the importance of acknowledging the children of families with mental illness. However there was a lack of well-functioning working methods of how to help these children. One proposal for further research is to develop evidence based methods family intervention programs.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Westin, Ellinor. "Har hälsotidskrifter lösningen på psykisk ohälsa? : Framställningen av psykisk ohälsa i svenska hälsotidskrifter." Thesis, Södertörns högskola, Institutionen för kultur och lärande, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-28714.

Full text
Abstract:
Syftet med denna uppsats är att se till hur psykisk ohälsa framställs i hälsotidskrifter. Utöver det vill denna uppsats se om det finns ett mönster kring psykisk ohälsa i media och då specifikt i Hälsa och MåBra. Denna uppsats tittade på ovanstående syfte utifrån ett femårsperspektiv detta för att lättare kunna se mönster. För att besvara syftet i denna studie så genomfördes en kvantitativ innehållsanalys i kombination med en diskursanalys. I denna undersökning användes bara vissa utav alla de verktyg som finns att tillgå vid en diskursanalys då detta ansågs lämpligast för studien. Analysen analyserades utifrån ett teoriramverk baserat på dagordningsteorin. Även framing och det personliga tilltalssättet användes vid analysen. Resultatet i denna uppsats visar på att psykisk ohälsa har en relativt liten plats i dagens hälsotidskrifter. Det har även konstaterats att ingen större förändring har skett under åren 2010- 2014. Vidare i uppsatsen så konstateras det även att texterna i det analyserade materialet har anpassats för att ge en så ”normal” bild som möjligt av psykisk ohälsa. Den psykiska ohälsan som tas upp i de analyserade hälsotidskrifterna är väldigt neutralt och lågmäld. Slutligen så konstateras det i att medierna delar i tidskrifterna med sig av noga valt material och majoriteten av texterna säger sig ha en lösning på psykisk ohälsa vilket förstärker bilden av att det bara är den ”normala” psykiska ohälsan som får utrymme i hälsotidskrifterna MåBra och Hälsa under perioden 2010-2014.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
More sources

Books on the topic "Psykisk ohälsa"

1

Statens berednng för medicinsk utvärdering (Sweden). Program för att förebygga psykisk ohälsa hos barn: En systematisk litteraturöversikt. Stockhom: SBU, Statens beredning för medicinsk utvärdering, 2010.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Reports on the topic "Psykisk ohälsa"

1

Hellström, Lisa, and Linda Beckman. "Det är lite mer så här mainstream att ha psykisk ohälsa" : Samtal om ungas behov och livsfärdigheter. Malmö universitet, 2021. http://dx.doi.org/10.24834/isbn.9789178771691.

Full text
Abstract:
Denna rapport ingår i forskningsprojektet Att skapa goda livsfärdigheter bland unga. Den första delrapporten var en nationell och internationell kartläggning över initiativ och insatser för att främja psykisk hälsa bland unga. Bland insatser som verkar mer lovande – och till synes har goda möjligheter att göra skillnad för ungas psykiska hälsa - framträder insatser vars syfte är att höja kunskapen om psykisk hälsa bland unga och vuxna. Ökad kunskap om psykisk hälsa har visat sig vara ett viktigt verktyg för att utveckla färdigheter i hur man tolkar och förstår sina egna känslor och sin kropp och när man behöver kontakta vården. Dessutom är dessa insat-ser ofta samhällsekonomiskt kostnadseffektiva, eftersom de ger unga bättre livsfärdigheter och på sikt leder till minskat vårdsökande och bättre förutsättningar att klara skolan och i förlängningen arbetslivet. Sådana satsningar går även i linje med Barnkonventionen 24§ om alla barns rätt till bästa möjliga hälsa, som sedan 2020 är lag i Sverige. Rekommendat-ioner från den första delrapporten innefattar att rusta unga med färdigheter för att möta livets svårigheter och höja kunskapen om psykisk ohälsa. Det handlar också om att bistå vuxna med kunskap om psykisk hälsa och verk-tyg som främjar hälsa för att kunna stödja unga. Insatser för att främja unga personers hälsa bör följas upp under en längre tid.I denna rapport presenteras röster från unga och yrkesverksamma vuxna i ungas närhet om ungas livssituation kopplat till livsfärdigheter, psykisk hälsa och behov av stöd. Genom att lyssna in unga kan vi bättre hitta framgångsfaktorer för att främja ungas psykiska hälsa och välbefinnande.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Hellström, Lisa, and Linda Beckman. Att främja hälsa och förebbygga ohälsa bland ungdomar : En nationell och internationell kartläggning över initiativ och insatser. Malmö universitet, 2020. http://dx.doi.org/10.24834/isbn.9789178771103.

Full text
Abstract:
Med denna rapport vill vi förmedla hopp till unga, öka kunskapen, med-vetenheten och minska skammen kring psykisk ohälsa. Unga uttrycker själva att de vill ha mer kunskap om psykisk hälsa och skolan lyfts ofta som en bra plattform. Många unga vet inte vart de ska vända sig för att få hjälp med psykiska besvär och de har behov av att bli lyssnade på. När-varande vuxna som lyssnar behövs, dock saknar många vuxna kunskap om psykiska besvär och diagnoser kopplat till psykisk ohälsa.Psykisk hälsa bland unga är en viktig samhällsfråga som de senaste åren har fått mer uppmärksamhet i samhällsdebatten. Flera satsningar har gjorts av civilsamhällesaktörer och offentliga aktörer. Samtidigt visar den internationella kartläggningen att det är svårt att påvisa långsiktiga effek-ter av alla de satsningar som görs. Det kan finnas flera orsaker till detta. Det finns dock insatser som verkar mer lovande och här finns en möjlighet för beslutsfattare att göra skillnad för ungas psykiska hälsa. Förutom att bespara unga onödigt lidande är dessa insatser ofta samhällsekonomisktkostnadseffektiva, eftersom de på sikt leder till minskat vårdsökande och bättre förutsättningar för unga att klara skolan och i förlängningen arbets-livet. Sådana satsningar går även i linje med Barnkonventionen artikel 24 om alla barns rätt till bästa möjliga hälsa, som sedan 2020 är lag i Sverige. Utifrån kartläggningen har vi följande rekommendationer 1. Rusta unga med färdigheter om psykisk ohälsaUnga bör få tillgång till de kunskaper och färdigheter som enligt forsk-ning visat sig lovande för att främja psykisk hälsa och förebygga ohälsa. Internationellt ges flera av dessa insatser inom ramen för sko-lan. De behöver utveckla sina färdigheter i hur man tolkar och förstår sina egna känslor och sin kropp och vad som är vanlig livssmärta, hur man kan hantera den och när man behöver kontakta vården. Därför bör ett nationellt initiativ som når alla barn tas för att främja barn och ungas kunskap och färdigheter om psykisk hälsa för att rusta dem för livet. Det bör även inkludera information om vart man kan vända sig om man behöver ytterligare stöd eller vård. Unga ska vara delaktiga i utformningen av ett sådant initiativ. 2. Ge vuxna kunskap och verktyg om psykisk hälsa – för att underlätta stöd till ungaBarn och unga behöver närvarande vuxna som har förmågan att lyssna, fånga upp och vägleda dem. Det är inte ovanligt att vuxna i barns och ungas närhet upplever osäkerhet och saknar kunskap om psykiska besvär och diagnoser. Därför behöver vuxna, framförallt föräldrar och yrkes-verksamma som jobbar nära unga, få bättre kunskap och verktyg för hur de ska möta unga på ett bättre sätt. Satsningar på att höja föräldrars kun-skap om psykisk hälsa bör göras, exempelvis i form av föräldrastödspro-gram och folkbildning. Lärare bör även ges grundläggande kunskaper om psykisk hälsa inom ramen för lärarutbildningen. 3. Insatser bör följas upp under en längre tidInsatser för att främja psykisk hälsa bör planeras, implementeras och ut-värderas med långtidsuppföljningar (>12 månader). Detta för att bättre kunna bedöma de långsiktiga effekterna och för att kunna utveckla och anpassa insatserna efterhand.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
You might also be interested in the extended bibliographies on the topic 'Psykisk ohälsa' for particular source types:
Dissertations / Theses
We offer discounts on all premium plans for authors whose works are included in thematic literature selections. Contact us to get a unique promo code!

To the bibliography