To see the other types of publications on this topic, follow the link: Psykisk ohälsa.
Dissertations / Theses on the topic 'Psykisk ohälsa'
Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles
Consult the top 50 dissertations / theses for your research on the topic 'Psykisk ohälsa.'
Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.
You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.
Browse dissertations / theses on a wide variety of disciplines and organise your bibliography correctly.
1
Ericsson, Ingvor. "Psykisk ohälsa i primärvården : Läkares uppfattningar och förhållningssätt till psykisk ohälsa." Thesis, Ersta Sköndal högskola, S:t Lukas utbildningsinstitut, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:esh:diva-1769.
Full text
2
Hallin, Kajsa, and Josefine Svensson. "Attityder gentemot psykisk ohälsa : Högskolestudenters uppfattningar om personer med psykisk ohälsa." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-34913.
Full textAbstract:
Stigmatisering av personer som lider av psykisk ohälsa förekommer i dagens samhälle och måste motverkas. Syftet var att undersöka om attityder gentemot personer med psykisk ohälsa skiljer sig åt inom olika utbildningar på högskolenivå. Frågeställningarna undersökte om kön, ålder, programtillhörighet (människo-inriktat, tekniskt), tidigare erfarenhet av kontakt med personer med psykisk ohälsa, tidigare kunskaper om psykisk ohälsa och studenternas eget psykiska mående bidrog till deras attityder. 113 studenter, varav 89 kvinnor svarade på en enkät med bakgrundsfrågor samt skalor som mäter generell hälsa, upplevd stress och inställning till personer med psykisk ohälsa. Det fanns ett signifikant samband som visade att ju äldre studenterna var desto mer negativ inställning till samhällsbaserade psykiatri hade de. För övrigt hittades inga signifikanta samband mellan attityder och övriga faktorer. Studien kunde gynnats av ett större urval, där tekniska och människo-inriktade utbildningar var lika representerade.
3
Borén, Sandra. "Kvinnor, kriminalitet och psykisk ohälsa : Lider kvinnliga brottslingar vanligen av psykisk ohälsa?" Thesis, Umeå universitet, Sociologiska institutionen, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-90997.
Full text
4
Masoud, Danishmand. "Psykisk ohälsa bland högskolestudenter : En kvantitativ studie om psykisk ohälsa bland högskolestudenter." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-39273.
Full text
5
Ronnstam, Nelly. "Endometrios och psykisk ohälsa : Hur endometrios påverkar psykiskt välmående." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-36830.
Full textAbstract:
Endometrios är en kronisk sjukdom som drabbar var 10:e person med livmoder. Sett ur ett generellt perspektiv så brukar fokus främst ligga på behandling och medicinering av endometrios, där andra aspekter av sjukdomen ofta glöms bort. I den här studien skiftar fokuset. Syftet med den här studien är att belysa hur endometrios påverkar vardagen och den psykiska hälsan. Studien är en litteraturstudie där resultatet visar en koppling mellan endometrios och psykisk problematik i form av exempelvis ångest och depression.
6
Jonsson, Jean, Lisa Johansson, and de Wall Linda Rönnqvist. "Att möta psykisk ohälsa." Thesis, Umeå University, Basic training programme for Police Officers, 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-29969.
Full textAbstract:
Psykisk ohälsa är ett utbrett problem i Sverige. Som poliser kommer vi troligtvisdagligen att möta personer med psykisk ohälsa, man räknar med att så många som20 % av Sveriges befolkning är drabbad i någon form. Syftet med rapporten är attbesvara frågan; hur kan man, om det är möjligt, identifiera personer med psykisksjukdom i ett samtal eller förhör och hur skall man bemöta dessa därefter?Detta är ett ämne som intresserar oss och något som vi tycker har behandlats alldelesför lite på polisutbildningen. I rapporten har vi valt att göra en lite mer ingåendedjupdykning i två personlighetsstörningar och ett sjukdomstillstånd. Sedan har viredogjort för olika klassifikationssystem som finns för att diagnostisera psykisksjukdom för att se om dessa system, i någon form, går att använda i det praktiskapolisarbetet. Vidare har vi även hållit intervjuer med två personer som i sitt arbetekommer i kontakt med psykisk sjukdom, denna kunskap har vi sedan utgått ifrån närvi skrivit diskussionen. Vår tro innan vi startade med rapporten var att kunskap ompsykisk ohälsa är nyckeln till ett bra bemötande. Denna insikt har bekräftats frånflera källor under arbetets gång. Vi vill med denna rapport belysa vikten av ett brabemötande när man träffar personer som lider av psykisk ohälsa.
7
Karlsson, Carl-Johan, and Jimmy Savefors. "Psykisk ohälsa inom elitidrott." Thesis, Högskolan Väst, Avdelningen for hälsopromotion och vårdvetenskap, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hv:diva-14719.
Full textAbstract:
Bakgrund: Psykisk hälsa är ett tillstånd av välbefinnande där individen kan klara av vanliga påfrestningar, kan arbeta produktivt och bidra till samhället. Inom elitidrotten ställs det höga krav på individen vilket genererar stora fysiska och psykiska påfrestningar för individen. Det gör elitidrottare till en utsatt grupp för psykisk ohälsa och risktagande beteenden. Syfte: Syftet var att beskriva erfarenheter av psykisk ohälsa hos personer som utövar elitidrott. Metod: En litteraturöversikt har genomförts. Artiklarna hämtades från Cinahl och PsycInfo. Litteraturöversikten är baserad på kvalitativa och kvantitativa artiklar. Både systematiska och osystematiska sökningar genomfördes vilket resulterade i tolv artiklar. Resultat: Erfarenheterna kring psykisk ohälsa hos elitidrottarna sammanfattades i tre teman: att leva upp till egna och andras förväntningar, bristande kunskap och stöd samt konsekvenser av psykisk ohälsa. Temat egna och andras förväntningar består av två subteman: att förändra sin identitet och att utsättas för stigmatisering. Konklusion: Den psykiska ohälsan inom elitidrotten ökar liksom den gör hos allmänheten i övrigt. Stigmatiseringen och bristen på kunskap kring psykisk ohälsa inom elitidrotten har visat sig vara stor. Det bör därför läggas mer resurser på utveckling och förbättring genom utbildning för att kunna ge bättre stöd till personer som drabbas av psykisk ohälsa inom elitidrotten.Background: Mental health is a state of well-being where the individual can cope with common stress, be able to work productively and to contribute to society. In the elite sport, there are high demands on the individual, which generates a great physical and mental stress in the individual. It makes elite athletes a vulnerable group for mental ill health and risk-taking behaviors. Aim: The aim was to describe experiences of mental illness among people practicing elite sports. Method: A literature review was conducted. The articles were retrieved from the databases Cinahl and PsycInfo. The literature review was based on qualitative and quantitative articles. Both systematic and unsystematic searches were conducted, resulting in twelve articles. Results: The experiences of mental illness among the elite athletes were summarized in three themes: Living up to one's own and others' expectations, lack of knowledge and support, and consequences of mental illness. The theme, Living up to one's own and others' expectations consists of two sub-themes: to change ones identity and to be subjected to stigmatization. Conclusion: The mental illness in the elite sport increases as well as it does within the general population. The stigmatization as well as the lack of knowledge about mental illness within the elite sport have proved to be great. Therefore, it should be added more resources on education in order to be able to provide better support to people who suffer from mental illness in elite sports.
8
Kazan, Ibrahim. "Psykisk ohälsa bland studenter." Thesis, Luleå tekniska universitet, Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-78012.
Full textAbstract:
Mental illness among young people is generally something that has tripled in the 2000s. Thisform of mental illness is usually expressed in the form of stress, anxiety and depression.(Socialstyrelsen, 2013) The group of young people who appear to be most exposed to thisconsists of students (Socialstyrelsen 2017; Folkhälsomyndigheten 2018).The purpose of this study was to be able to measure how widespread mental illness really isamong students through an interview with the school curator at Luleå University ofTechnology and a survey to find out why mental health is so prevalent among student.The questions that were prepared for both the survey and the interview with the curator areclosely linked, although the interview is more in-depth.The questions raised in the study were, have you ever experienced mental illness during yourstudy period and whether the students have experienced anxiety or stress. Consequently, thestudents had to answer what the causative factors were, as well as what the students do to bestrecover.The results of the study indicate that almost half of the students (47%) have experiencedmental illness during their studies. However, it is interesting that as many as 32 people (89%)responded that they had experienced the feeling of stress and anxiety during their studies. 32people (64%) of the students who thought they were experiencing stress and anxiety felt thatit was due to the studies.When asked what the students do to recover from mental illness or anxiety no one (0%)answered that they seek professional support in the form of a psychologist or student healthconsular. A bit over half of the people asked (58%) deal with it on their own while one of four(25%) choose to do nothing at all and let it pass. The results of the interview and surveys areto a large extent consistent.Mental illness is a fact among students at the same time as it is a major threat to positivedevelopment in society. The numbers are frightening both when it comes to the number ofstudents who are affected and when it comes to the number of students who are trying to seekprofessional help, mostly because of the prevailing stigma.Psykisk ohälsa bland unga är generellt sett något som har tredubblats under 2000-talet. Denna form av psykisk ohälsa ter sig oftast i form av stress, ångest och depression (Socialstyrelsen 2013). Den grupp av ungdomar som verkar utsättas för detta i högsta grad består av studenter (Socialstyrelsen 2017; Folkhälsomyndigheten 2018). Syftet med denna studie var att genom en intervju med skolkuratorn på Luleå Tekniska Universitet och en enkätstudie kunna utmäta hur utbrett psykisk ohälsa verkligen är bland studenter samt att ta reda på varför psykisk ohälsa är så utbrett bland studenter. De frågeställningar som förbereddes både för enkätstudien och intervjun med kuratorn är tätt sammankopplade även om intervjun är mer djupgående. Frågeställningarna som framfördes i studien var, har du någonsin under din studieperiod upplevt psykisk ohälsa samt om studenterna har upplevt ångest eller stress. Som följdfråga fick studenterna besvara vad de orsakande faktorerna var enligt de samt vad studenterna brukade göra för att på bästa sätt återhämta sig. Resultaten från studien indikerar på att nästan hälften av alla respondenter (47%) har under sin studietid upplevt psykisk ohälsa, däremot är det intressanta att 32 personer (89%) svarade att de hade upplevt känslan av stress och ångest under sin studietid. 24 personer (64%) av studenterna som tyckte sig uppleva stress och ångest menade på att det berodde på studierna. I frågan om vad studenterna gör för att lättast återhämta sig från psykisk ohälsa eller ångest var det ingen (0%) som svarade att dem uppsöker professionellt stöd i form av psykolog eller studenthälsan. Lite mer än hälften av studenterna (58%) handskas med det på egen hand medans en fjärdedel (25%) väljer att göra ingenting alls och låta det gå över av sig själv. Resultaten av intervjun och enkätundersökningarna stämmer överens i en hög grad. Psykisk ohälsa är ett faktum bland studenter samtidigt som det är ett stort hot för positiv utveckling i samhället. Siffrorna är skrämmande både när det kommer till antal studenter som är drabbade och när det kommer till hur många studenter som faktiskt försöker söka professionell hjälp, detta mest på grund av den rådande stigmatiseringen.
9
Isaksson, Nina, and Leena Saari. "Ser sjuksköterskan barnet? : när föräldern lider av psykisk ohälsa. En intervjustudie." Thesis, University West, Department of Nursing, Health and Culture, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hv:diva-1053.
Full textAbstract:
Background A lot of children live in families where a parent is suffering from some kind of mental illness. As nurses we have to notice these children, when we meet patients with mental illnes.
Aim The overall purpose of this study was to examine if and how the district/ psychiatric nurse acknowledge the child’s situation, when a parent is suffering from mental illness.
Method A qualitative approach was chosen for this study. Six psychiatric nurses and seven district nurses were interviewed. Content analysis was used for the analysis.
Result Four main themes appeard in the result: dialogs of different character, family focus, collaboration and report duty. The dialog differed depending on the purpose and depending on working with a family perspective. Regarding collaboration with other organizations, the nurses requested and got help in order to come further in working with the patients and their children. The duty to report was sometimes a problematic matter.
The conclusion was that all nurses agreed to the importance of acknowledging the children of families with mental illness. However there was a lack of well-functioning working methods of how to help these children. One proposal for further research is to develop evidence based methods family intervention programs.
10
Westin, Ellinor. "Har hälsotidskrifter lösningen på psykisk ohälsa? : Framställningen av psykisk ohälsa i svenska hälsotidskrifter." Thesis, Södertörns högskola, Institutionen för kultur och lärande, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-28714.
Full textAbstract:
Syftet med denna uppsats är att se till hur psykisk ohälsa framställs i hälsotidskrifter. Utöver det vill denna uppsats se om det finns ett mönster kring psykisk ohälsa i media och då specifikt i Hälsa och MåBra. Denna uppsats tittade på ovanstående syfte utifrån ett femårsperspektiv detta för att lättare kunna se mönster. För att besvara syftet i denna studie så genomfördes en kvantitativ innehållsanalys i kombination med en diskursanalys. I denna undersökning användes bara vissa utav alla de verktyg som finns att tillgå vid en diskursanalys då detta ansågs lämpligast för studien. Analysen analyserades utifrån ett teoriramverk baserat på dagordningsteorin. Även framing och det personliga tilltalssättet användes vid analysen. Resultatet i denna uppsats visar på att psykisk ohälsa har en relativt liten plats i dagens hälsotidskrifter. Det har även konstaterats att ingen större förändring har skett under åren 2010- 2014. Vidare i uppsatsen så konstateras det även att texterna i det analyserade materialet har anpassats för att ge en så ”normal” bild som möjligt av psykisk ohälsa. Den psykiska ohälsan som tas upp i de analyserade hälsotidskrifterna är väldigt neutralt och lågmäld. Slutligen så konstateras det i att medierna delar i tidskrifterna med sig av noga valt material och majoriteten av texterna säger sig ha en lösning på psykisk ohälsa vilket förstärker bilden av att det bara är den ”normala” psykiska ohälsan som får utrymme i hälsotidskrifterna MåBra och Hälsa under perioden 2010-2014.
11
Roble, Sagal. "Psykisk ohälsa : En kvalitativ studie om unga vuxna somaliers uppfattningar kring psykisk ohälsa." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-43665.
Full textAbstract:
Syftet med studien var att undersöka unga vuxna somaliers uppfattningar om psykisk ohälsa och hur de ser på att söka stöd och hjälp från omgivningen. Metoden som har använts är kvalitativ metod och data har samlats in genom semistrukturerade intervjuer. Studiens intervjupersoner var unga vuxna med somalisk bakgrund vilka var mellan 19 till 29 år varav tre var kvinnor och tre var män. Studiens analys gjordes med hjälp av en kvalitativ manifest innehållsanalys. Resultatet av studien visar att unga vuxna somaliers uppfattning om psykisk ohälsa ser olika ut och att det är ett svårdefinierat begrepp. Unga vuxna somalier upplever även att det inte går att prata öppet om psykisk ohälsa med omgivningen, särskilt bland familjen. Uppfattning om stöd och hjälp är att det undviks, religionen har även stor betydelse och samtidigt finns det kunskapsbrist gällande var de kan söka hjälp och stöd för psykiska besvär.The purpose of the study was to explore Somali young adults’ perception of mental illness and how they look on seeking support and help from people in the surrounding environment. The method that has been used is a qualitative method using semi-structured interviews. The participants in the interviews were young adults with a Somali ethnic background. There were three men and women and their ages vary between 19 to 29 years old. The analysis was done using a qualitative manifest content analysis. The result of the study shows that young adults Somalis’ perception of mental illness looked different and difficult to define. Young adult Somalis also feel that it is not possible to talk openly about mental illness with people in their surroundings, especially with members of the family. Their perception of support and help is that it is avoided, religion plays a major role among it and there is a lack of knowledge regarding where they can seek help and support for mental illness.
12
Kindlund, Emma. "Psykisk ohälsa i arbetslivet : en studie om ersättningsmöjligheter vid psykisk ohälsa i arbetslivet." Thesis, Stockholms universitet, Juridiska institutionen, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-140678.
Full text
13
Hellqvist, Michaela, and Jessica Lagerlöf. "PSYKISK OHÄLSA – ETT HINDER : Hinder för sjuksköterskors omvårdnad till patienter med psykisk ohälsa." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-37369.
Full textAbstract:
Bakgrund: Patienter med psykisk ohälsa är vanligt förekommande inom den somatiska vården. Tidigare forskning har visat att dessa patienter upplever att sjuksköterskors bemötande och kunskap kring psykisk ohälsa är bristfällig, vilket leder till diskriminering och en olämplig omvårdnad. Syfte: Att identifiera hinder för sjuksköterskors omvårdnad till patienter med psykisk ohälsa inom somatisk vård. Metod: Allmän litteraturöversikt där sju kvalitativa och fem kvantitativa studier ligger som grund för resultatet. Resultat: Två huvudkategorier framkom med faktorer som hindrar sjuksköterskors omvårdnad till patienter med psykisk ohälsa inom somatisk vård. En huvudkategori är Personliga egenskaper som hinder, där sjuksköterskors begränsade kunskap och negativa attityd ingår. Den andra huvudkategorin är Bristande förutsättningar som hinder, som innefattar brister i vårdmiljö, resurser och organisatoriska förutsättningar. Slutsats: Genom att sjuksköterskor får mer utbildning om psykisk ohälsa och förbättrade förutsättningar skulle diskriminering och negativa attityder mot patienter med psykisk ohälsa kunna reduceras. Med ökad kunskap, positiv attityd, och goda förutsättningar i form av en lämplig vårdmiljö, tillräckliga resurser och tydliga rutiner skulle sjuksköterskors omvårdnad till patienter med psykisk ohälsa kunna förändras till det bättre.
14
Sköld, Ida. "Psykisk ohälsa som ett samhällsproblem : En litteraturstudie om hur psykisk ohälsa framställs i forskning." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för socialt arbete, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-160781.
Full textAbstract:
Då psykisk ohälsa är något som är väldigt omtalat och debatterat i samhället, främst då det framställs som att det skett en ökning av psykisk ohälsa, är det särskilt intressant att undersöka vidare om detta forskningsområde. Syftet med denna litteraturstudie är att utifrån aktuellt forskningsläge undersöka och analysera hur psykisk ohälsa framställs inom internationell forskning mellan år 2004 och 2019. En litteratursökning gjordes i databaserna PubMed, Medline, SocINDEX för att hitta relevanta artiklar utifrån syftet. Totalt valdes 11 vetenskapliga artiklar ut efter att hänsyn tagits till studiens inklusions och exklusionskriterier. Studiens datamaterial har analyserats med hjälp av kvalitativ innehållsanalys som genererade fyra kategorier, vilka även ligger till grund för rubrikerna i resultatdelen. Ett individualistiskt perspektiv användes för att analysera datamaterialet från de vetenskapliga artiklarna. Resultatet visar att barndomen och ungdomstiden har en central betydelse i utvecklingen av psykisk ohälsa. Sociala normer och värderingar har stor betydelse på individens välbefinnande och på synen på psykisk ohälsa. Det är även viktigt med förebyggande insatser för att den psykiska ohälsan inte ska följa med till vuxen ålder. Slutligen visar studierna på ett varierande resultat angående förekomsten av psykisk ohälsa, det visar både på en ökning men också på en stabilisering samt en viss minskning.
15
Hellström, Martin, and Lukas Hermelin. "Kulturella perspektiv på psykisk ohälsa. – En litteraturstudie om sjuksköterskans kulturella omvårdnadsarbete vid psykisk ohälsa." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-26544.
Full textAbstract:
Syfte: Syftet med studien var att sammanställa och kritiskt granska relevant och aktuell forskning gällande sjuksköterskans omvårdnadsarbete för att upptäcka och arbeta med psykisk ohälsa hos patienter från olika kulturella kontexter. Metod: Studien är en litteraturstudie genomförd på totalt tio vetenskapliga artiklar (5 forskningssammanställningar, 4 kvalitativa, 1 kvantitativ). Dessa har systematiskt granskats och poängbedömts. Artikelsökning har skett i följande databaser: Blackwell Synergy, Cinahl, PsycInfo och Science Direct. Resultat: Studiens resultat visar att sjuksköterskan genom olika kulturella omvårdnadshjälpmedel kan intervenera mot psykisk ohälsa hos patienter från olika kulturer Studien visar även att hur psykisk ohälsa yttrar sig påverkas av kulturell tillhörighet. Studiens kliniska tillämpning är att den belyser vikten av kulturell kompetens i sjuksköterskans arbete.Aim: The aim of the study was to compile and critically review the nurses’ cultural care to mental health among patients from different cultural contexts.Method: The study is a literature review based on a total of ten articles (5 critical reviews, 4 qualitative, 1 quantitative). These have been systematically revived and graded. The articled have been searched and found in following databases: Blackwell Synergy, Cinahl, PsycInfo and Science Direct.Result: The result of the study shows that the nurses through different cultural nursing tools are able to intervene against mental illness among patients from different cultural contexts. The study also shows how mental illness express itself is determined by cultural context. The clinical practice of the study is that it pinpoints the need of cultural competence among nurses´.
16
Enochsson, Lina, and Sarah Olsson. "Psykisk ohälsa bland äldre : En kvalitativ studie med inriktning mot samverkan kring äldres psykiska ohälsa." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för socialt arbete (SA), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-75652.
Full textAbstract:
The aim of this study was to describe and analyze how the municipality's elderly care, primary care and volunteer organizations work and cooperate with each other and elderly caretaker regarding mental illness, with the purpose to pay attention to, manage and prevent mental illness for the elderly. In order to achieve the purpose of this study a qualitative research was used. The empirical material was collected through four qualitative interviews, which were held with two volunteer organizations and one doctor and one nurse from the primary care. Two vignette studies were held with elderly-care workers. One study conducted in a small municipality and the other in a bigger municipality, both in Kalmar county. The study results were analyzed using the following theories: stigma and social exclusion, the power of diagnosis, social psychiatric field and cooperation. The results of this study show that the municipality and county council do work and cooperate to prevent and address mental illness among the elderly. However, there may be a better and more interaction with psychiatry in order to further and more effective manage the problems. Those who were interviewed feel that through continuity, motivation and collaboration they work to prevent and detect mental illness, but that competence is not always enough when it comes to how mental illness shall be managed when it emerges. Our conclusion is that by addressing the question of resources at national level and increase available resources to actors dealing with the mental health of elderly people, better cooperation can be created, leading to improved care for the elderly.
17
Palm, Barkenstrand Elin, and Mauritsson Sandra Åkesson. "Psykisk ohälsa i förskolan : En undersökning av det förebyggandearbetet av barns psykiska ohälsa i förskolan." Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-21954.
Full textAbstract:
Studien syftar till att undersöka om, och i så fall hur, pedagoger i förskolan arbetar förebyggande av barns psykiska ohälsa. Utgångspunkten för studien är teorier om barns psykiska hälsa utifrån ett socioemotionellt, sociokulturellt, kognitivistiskt och psykoanalytiskt perspektiv. Metodval för studien har varit en enkätundersökning baserad på dels en kvantitativ metod och dels en kvalitativ metod. Resultatet av studien visar på pedagogers grundläggande uppfattningar om området psykisk ohälsa. Det finns en varierad definition av begreppet, där pedagoger beskriver begreppet utifrån både ett individperspektiv och ett objektivt perspektiv. Definitionen av begreppet ”psykisk ohälsa” kan i viss mån kopplas till teoretikernas beskrivning av begreppet. Vidare redogör pedagogerna för olika arbetsmetoder i arbetet med att förebygga psykisk ohälsa hos barn. Dessutom framkommer pedagogers efterfrågan av fortbildning. Frågeställningar - Vad innebär begreppet ”psykisk ohälsa” för pedagoger och finns det något samband med teorier om barns psykiska välmående? - Vilka arbetsmetoder menar pedagoger att de använder sig av för att förebygga psykisk ohälsa hos barn, och på vilket sätt skulle dessa kunna utvecklas om utgångspunkten ligger i teorier om barns psykiska välmående? - Vad har pedagogers fortbildning för betydelse i det förebyggande arbetet av barnspsykiska ohälsa?
18
Olsson, Cecilia, and Jennie Sandberg. "Arbetsrelaterad psykisk ohälsa hos sjuksköterskor." Thesis, Mittuniversitetet, Institutionen för hälsovetenskap, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-18832.
Full text
19
Backhaus, Amanda. "Arbetsgivarens rehabiliteringsansvar vid psykisk ohälsa." Thesis, Uppsala universitet, Företagsekonomiska institutionen, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-298890.
Full textAbstract:
Den psykiska ohälsan har ökat mycket i Sverige de senaste åren och psykisk ohälsa är nu den största anledningen till långtidssjukskrivningar. Rehabiliteringsansvaret har tidigare varit mer inriktat på den fysiska miljön framför den psykosociala miljön. Rehabiliteringens syfte är ”att ge människor i yrkesverksam ålder hjälp att återvinna sin arbetsförmåga och beredas möjlighet att genom förvärvsarbete försörja sig själv”. Vad som ska göras och hur rehabiliteringen ska se ut när det kommer till psykisk ohälsa är inte lika självklart som när en anställd exempelvis har brutit en arm. I socialförsäkringsbalken och arbetsmiljölagen finns regler kring rehabiliteringsarbetet och lagen om anställningsskydd behandlar reglerna kring uppsägning av en arbetstagare. Ingen av lagarna innehåller detaljer kring rehabiliteringsarbetet. De mer detaljerade instruktionerna har framkommit genom rättspraxis från arbetsdomstolen. En sjuk arbetstagare har förstärkt anställningsskydd vilket gör att arbetsgivaren inte ska kunna säga upp en arbetstagare om arbetsgivaren inte först har fullgjort sin rehabiliteringsskyldighet. Om arbetsgivaren har fullgjort sitt rehabiliteringsansvar är inte alltid helt självklart. Denna uppsats kommer att undersöka vad som krävs för att arbetsgivaren ska anses ha fullgjort sitt rehabiliteringsansvar, men även vilket ansvar arbetstagaren själv har samt vad som krävs för att en arbetsgivare ska kunna säga upp en psykiskt sjuk arbetstagare. För att svara på dessa frågor har lagstiftning, förarbeten samt rättspraxis undersökts och analyserats.
20
Beckius, Ferdinand, and Alva Kottorp. "Relationen distansarbete och psykisk ohälsa." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-55148.
Full text
21
saimato, sali, and Isufi vjosa. "Försäkringskassans bedömning av psykisk ohälsa." Thesis, Uppsala universitet, Sociologiska institutionen, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-402840.
Full textAbstract:
Uppsatsen syftar till att undersöka Försäkringskassans bedömning av arbetsförmåga vid psykiskohälsa. Vidare syftar uppsatsen också till att undersöka de möjliga maktstrukturer somförekommer vid sjukskrivningsprocessen men också mellan olika aktörer. För att kunna besvarasyftet har följande frågeställningar använts:- Vilken kunskap produceras Försäkringskassans i sin beskrivande styrande/dokument omarbetsförmåga vid psykisk ohälsa?- Vilka typer av maktrelationer förekommer vid bedömning av arbetsförmåga vid psykisk ohälsa?Tidigare forskningen består av olika forskningar som berör enskildas förtroende gentemotFörsäkringskassans och om bedömningen av arbetsförmågan vid psykisk ohälsa. Därefterredovisas samarbetet mellan primärvården och Försäkringskassan. Det metoden som används ärkvalitativ forskningsdesign som lägger fokus på tolkningar och ord istället för siffror. Faircloughsteori kritisk diskursanalys och dem tre dimensioner används som utgångspunkt, dessa redogörs iteoridelen och tillämpas i analysen. Analysen behandlar de tre dimensionerna: text, diskurs ochden sociala praktiken och hur dessa relateras till Försäkringskassans bedömning avarbetsförmågan vid psykisk ohälsa.Resultatet av analysen visar problematiken med samarbetet mellan läkarna och sjukpenningshandläggarna vid bedömningen av arbetsförmåga vid psykisk ohälsa. Dessutom förekommermaktrelationer vid bedömningen av arbetsförmågan vid psykisk ohälsa men också mellan deberörda aktörerna.
22
Lundh, Ingela. "Hur upplevs arbetsrelaterad psykisk ohälsa?" Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), 2004. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-25703.
Full textAbstract:
Arbetsrelaterad psykisk ohälsa är idag ett växande folkhälsoproblem och en orsak till att långtidssjukskrivningar ökar dramatiskt, vilket innebär en stor samhällsekonomisk kostnad. Syftet med denna kvalitativa studie, där fyra personer intervjuades, var att undersöka hur arbetsrelaterad psykisk ohälsa upplevdes och via bakomliggande faktorer väcka reflektioner över preventiva insatser i samhället. I resultatet framkom tydligt att organisationsförändringar, resursbrist och stegrade krav var centrala orsaksfaktorer till att individerna successivt tömdes på livsbejakande känslor genom en maktlöshet och brist på återhämtning. Vilket tog sig uttryck i fysiska, psykiska och sociala problem. För att bromsa problemet krävs en utökad forskning inom sjukfrånvaro och intervention. Folkhälsopolitiken måste lyftas fram och folkhälsomålen måste implementeras på alla samhällsnivåer för att öka förståelsen för folkhälsa som ett välfärdsmål.
23
Cederhag, Johnny, and Catarina Dahlgren. "Psykisk hälsa/ohälsa hos barn." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-30378.
Full textAbstract:
Syftet med undersökningen är att utreda och jämföra hur barn och pedagoger ser på barns psykiska hälsa. Våra frågeställningar är: Vad innebär psykisk (o)hälsa för barn och pedagoger? Vilka faktorer anser de försämra respektive förbättra den psykiska (o)hälsan? Anser barn och pedagoger att barnen är utsatta för dessa faktorer? Vad anser pedagoger och barn att pedagogerna gör för att förbättra barnens psykiska hälsa? Undersökningen har gjorts med en kvalitativ metod. Vi har intervjuat 19 barn och fyra pedagoger. Intervjuerna har skett i fokusgrupper. Intervjuerna har tolkats genom meningskategorisering. I vårt arbete har vi utgått från Antonovskys teorier om salutogenes och känslan av sammanhang (KASAM).Resultatet av undersökningen visar att barn och pedagoger inte ser på psykisk ohälsa på samma sätt. Både barn och pedagoger anser dock att trygghet är en av de viktigaste faktorerna för psykisk hälsa. Barnen anser också att en av de viktigaste faktorerna för psykisk hälsa är att man inte är ensam, medan pedagogerna betonar vuxenstöd.
24
Stadig, Madeleine, and Tove Englund. "Perspektivanalys - psykisk ohälsa unga : Hur konstruerar Socialstyrelsen psykisk ohälsa hos unga i sina offentliga dokument? Finns det andra perspektiv att se på psykisk ohälsa?" Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för socialt arbete (SA), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-76828.
Full textAbstract:
The purpose of this study was to research Socialstyrelsens constructions of mental illness with young people. With chosen documents from Socialstyrelsens website, the study has been performed as a perspectiveanalysis and has contributed to problematise and reflect on how problems such as mental illness appear. Socialstyrelsen mean that mental illness is a big and growing public health problem which, in one way or another, will affect the society as a whole in the future. The results have shown how a problem can be seen from other perspectives, apart from the ones mentioned by Socialstyrelsen, such as the impact of individualisation and how demands affect young people’s mood. The results have also questioned the way Socialstyrelsen measure mental illness, through the amount of care. According to Socialstyrelsens results from the research, which is divided into gender categories, the study has also given an account of an absence of how gender norms may have effect the outcomes.
25
Modin, Sanna. "Psykisk ohälsa i media : En kritisk diskursanalys av medias framställning av unga med psykisk ohälsa." Thesis, Hälsohögskolan, Högskolan i Jönköping, HHJ, Avd. för socialt arbete, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-43029.
Full textAbstract:
Psykisk ohälsa bland unga ökar ständigt, tillsammans med de mediala debatterna kring ämnet. Media har en stark maktposition varför det är av vikt att kritiskt utforska massmedias framställning av det ökade folkhälsoproblemet. Syftet med studien är att studera hur svensk dagspress framställer psykisk ohälsa bland ungdomar under en ettårsperiod. Till detta används den kritiska diskursanalysen för att utforska relationen mellan språkanvändning och upprätthållandet av maktförhållanden i samhället, samt att undersöka om det är ungdomar eller sakkunniga som kommer till tals kring ämnet. Den insamlade empirin delas in i tre huvudsakliga diskurser; välfärdsdiskursen, den postmoderna diskursen samt den individualistiska diskursen. Välfärdsdiskursen visar hur det svenska välfärdssamhället misslyckas i sitt ansvar att täcka upp medborgarnas behov kring psykisk ohälsa. Den postmoderna diskursen framhäver hur ungdomarna i hög grad utsatts för strukturella stressorer i form av bland annat högre utbildning- och arbetsmarknadskrav samt sociala mediers ständiga informationsflöde. Vidare presenterar den individualistiska diskursen hur samhälleliga orsaker till psykisk ohälsa bör lösas med hjälp av individuella interventioner. I resultatet upptäcktes en avsaknad av en förebyggande diskussion, istället dominerar ett symptominriktat angreppssätt. Inom alla diskurser är det sakkunniga och professionella som till största del kommer till tals kring frågan, vilket speglar ungas utsatthet och låga maktposition i samhället. Detta återspeglar och återspeglas av kulturella trender vilket i sin tur påverkar politiska ageranden och dess funktion för det sociala arbetets praktik.Mental illness among young people is a constantly increasing problem that affects the media debate regarding the subject. Media has a strong position of power in the society today, which makes it important to critically explore its production of the expanding health problem. The aim of the study is to investigate how Swedish newspapers portraits mental illness among young people during a one-year period. The critical discourse analysis is used to explore the relationship between the use of language and the maintenance of the unequal distribution of power in the society. Furthermore, it is used to analyse if it is experts or young people who gives a voice in the matter. The result is divided in three main categories; the welfare-discourse, the postmodern discourse and the individualistic discourse. The welfare-discourse revealed how the Swedish welfare state fails regarding its obligations to cover all citizens needs regarding mental health issues. The postmodern discourse featured a society where young people are highly exposed to structural stressors as higher demands in the education and labour market and the stress enchanted by social media. The individualistic discourse presented how social causes are to be solved by individualistic interventions. The result in general showed a lack of preventive approach regarding solutions to the problem. Within all discourses, experts and professionals were the ones who mainly got a voice in the matter, which mirrors the young people’s lack of power in relation to experts. This reflect and reflects cultural trends which further leads to influence political interventions and therefore social work practices.
26
Coskun, Rojin, and Izabella Kiraly. "Psykisk ohälsa i arbetslivet : Varför är exempelvis undersköterskor ofta sjukskrivna på grund av psykisk ohälsa." Thesis, Växjö universitet, Institutionen för samhällsvetenskap, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-55767.
Full textAbstract:
Sammanfattning Kandidatuppsats, fördjupning i sociologi Författare: Rojin Coskun & Izabella Kiraly Handledare: Per Dannefjord Examinator: Sven Hort Titel: Psykisk ohälsa i arbetslivet- Varför är exempelvis undersköterskor ofta sjukskrivna på grund av psykisk ohälsa Nyckelord: Psykisk ohälsa, sjukskrivning, sociala relationer, undersköterska Bakgrund: Statistiken över sjukfrånvarons utveckling i Sverige pekar på att allt fler individer drabbas av försämrat hälsotillstånd, med sjukskrivningar som följd. Sjukskrivningar som beror på någon form av psykisk ohälsa ökar allra mest. Att olika delar av arbetsmiljön kan påverka människors psykiska hälsa negativt, är många forskare eniga om, och arbetsmiljöfaktorers påverkan på den psykiska ohälsan undersöks än i dag. I vår uppsats valde vi att inte fokusera på arbetsmiljöfaktorer, utan istället leta efter andra faktorer som kan förklara skillnaderna i psykisk ohälsa mellan olika yrkesgrupper. Syfte och frågeställning: I denna uppsats vill vi förklara psykisk ohälsa i arbetslivet. Med utgångspunkt att undersköterskor är den största yrkesgruppen i Sverige som har höga sjukfall och väldigt många av dem beror på psykisk ohälsa, blir vår problemformulering följande: - Varför är undersköterskor så oerhört drabbade av psykisk ohälsa? Delfrågor som arbetas med under uppsatsens gång är: - Hur ser sjukskrivningarna ut för samtliga yrkesgrupper vad gäller psykisk ohälsa? - Vilka skillnader finns det mellan yrkesgrupper med hög respektive låg psykisk ohälsa? Metod: Studien är baserat på sekundärundersökning i form av offentlig statistik. Försäkringskassans statistiska underlag över sjukskrivningar användes och samtliga yrkesgrupper delades in efter hög respektive låg psykisk ohälsa. Resultat: Enligt vår mening, är det aspekter av arbetsinnehållet, och inte yrkesbenämningen som behöver undersökas för att kunna förklara varför vissa yrkesgrupper är mer benägna för sjukskrivningar som beror på psykisk ohälsa. Att endast utgå ifrån yrkestitel vid redovisning av sjukskrivningsstatistik, är enligt oss felaktigt därför att skillnader i arbetsuppgifterna finns även mellan samma yrkesgrupper med olika inriktningar.
27
Berggren, Linda, and Andersson Åsa Hjalmar. "Psykisk ohälsa i somatisk slutenvård. Att vårda patienter med psykisk ohälsa på medicin- och kirurgavdelning." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för omvårdnad, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-89119.
Full textAbstract:
Syfte. Syftet med studien är att belysa viktiga aspekter i mötet mellan sjuksköterskan och patienter med psykisk ohälsa inom den somatiska slutenvården. Bakgrund. Patienter som lider av psykisk ohälsa vårdas frekvent i den somatiska slutenvården. Sjuksköterskor på medicin och kirurgavdelningar möter och vårdar dessa patienter tillsammans med undersköterskor och läkare, men är de som har omvårdnadsansvaret för patienterna. Design. Kvalitativ intervjustudie. Metod. Åtta legitimerade sjuksköterskor vid kirurg och medicinavdelning med olika långa anställningstid, intervjuades individuellt. Alla sjuksköterskor utom en intervjuades på sin arbetsplats inom arbetstid. Intervjuerna analyserades genom kvalitativ innehållsanalys och analysen resulterade i två kategorier och sju underkategorier. Resultat. Kategorier som formades från det analyserade materialet var; Erfarenheter, reflektioner och information är grundelement för det goda mötet och; Kunskap och samordning underlättar vårdarbete. Resultatet visar att sjuksköterskor i den somatiska slutenvården upplever att de har en önskan och en vilja att bemöta och vårda patienter med psykisk ohälsa på ett bra sätt. Sjuksköterskorna beskriver i stor utsträckning att tidsbrist hos sjuksköterskan och bristen på möjlighet till sekretess mellan patienter med psykisk ohälsa och sjuksköterska är faktorer som påverkar bemötande, vårdkvalitet och arbetsmiljö negativt. Vidare upplever sjuksköterskorna att kunskapsbrist om psykisk ohälsa, stressig vårdmiljö och begränsad möjlighet till konsultation är faktorer som påverkar vården av patienter med psykisk ohälsa. Slutsats. Sjuksköterskorna upplever att tidsbrist påverkar vårdkvalitet och arbetsmiljö negativt. Sjuksköterskorna önskar kompetensutveckling i området psykisk ohälsa och ett utvecklat samarbete kring personer med psykisk ohälsa. Både med yrkesgrupper på avdelning och med psykiatrisk klinik, för ökad vårdkvalitet för personer med psykisk ohälsa.
28
Baumgardt, Jessie, and Lina Leufvén. "Sjuksköterskans erfarenheter av psykisk ohälsa i öppenvård : En litteraturöversikt." Thesis, Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:esh:diva-7387.
Full textAbstract:
Bakgrund: Psykisk ohälsa har blivit ett globalt folkhälsoproblem. Paraplybegreppet psykisk ohälsa inbegriper psykisk sjukdom och psykiska besvär. Psykisk sjukdom uppfyller kriterier för diagnos, medan psykiska besvär är en obalans eller symtom som oro, ångest, nedstämdhet eller sömnsvårigheter. Vid psykisk ohälsa är den vårdande relationen extra viktig och sjuksköterskans bemötande är betydande för patientens rehabilitering. Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskans erfarenhet inom psykisk ohälsa i vården. Metod: Litteraturöversikten genomfördes med elva vetenskapliga artiklar, åtta med kvalitativ design och tre med kvantitativ design Resultat: Tre huvudteman och tre stycken underteman identifierades: Sjuksköterskans kunskap vid mötet med psykisk ohälsa, med undertemat sjuksköterskans självförtroende vid mötet med psykisk ohälsa. Därefter följer huvudtemat relation mellan patient och sjuksköterska och underteman kommunikation mellan sjuksköterska och patient och sjuksköterskans förhållningssätt vid psykisk ohälsa. Huvudtemat sjuksköterskans samarbete vid psykisk ohälsa avslutar resultatet. Diskussion: Utifrån Phil Barkers omvårdnadsteori Tidvattenmodellen diskuteras betydelsen av att etablera relation mellan sjuksköterskan och patienten, samt hur kunskapsbrist kring psykisk ohälsa resulterar i osäkerhet hos sjuksköterskan och sämre vård för patienten.
29
Lundin-Emanuelsson, Madeleine. "UNGA VUXNAS PERSPEKTIV PÅ PSYKISK OHÄLSA : En kvalitativ studie om unga vuxnas kunskaper om psykisk ohälsa." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-43477.
Full textAbstract:
Psykisk ohälsa är ett växande folkhälsoproblem som orsakar nedsatt välbefinnande och försämrad livskvalité. Vanliga tillstånd av psykisk ohälsa är depressioner och ångestsyndrom. Unga vuxna är en utsatt grupp där den psykiska ohälsan fortsätter att breda ut sig hos. Syftet med studien var att undersöka vad unga vuxna vet om orsakerna till psykisk ohälsa och vad det finns för stöd att få. En kvalitativ metod användes för att besvara studiens frågeställningar. Datainsamlingen skedde med semistrukturerade intervjuer och ett målinriktat urval användes för att rekrytera intervjupersoner som utgjordes av sex unga vuxna mellan 20–29 år som var antingen studerande eller yrkesverksamma. Det insamlade materialet analyserades med en manifest innehållsanalys. Resultatet visade att psykisk ohälsa kännetecknas av förlorad meningsfullhet, negativa tankar och kan yttra sig i försämrad koncentrationsförmåga som medför prestationssvårigheter. Det befintliga stödet vid psykisk ohälsa uppfattades otillräckligt med för långa väntetider och behov av andra insatser än medicinering. Orsaker till psykisk ohälsa uppfattas vara om individen upplevt ett trauma eller ställer för höga krav på sig själv. I resultatet framkom att individer jämför sig via sociala medier och i strävan efter kroppsideal och ett perfekt liv. Studien tyder på att sociala medier har bidragit till ökningen av psykisk ohälsa.
30
Fagerlund, Hanna, and Zara Wimark. "Psykisk ohälsa hos män : En narrativ studie om mäns upplevelser av att leva med psykisk ohälsa." Thesis, Blekinge Tekniska Högskola, Institutionen för hälsa, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:bth-17540.
Full textAbstract:
Bakgrund: Psykisk ohälsa ökar i samhället och förväntas vara en av de största folkhälsoutmaningarna inom några år. Statistik visar att bara ca en tredjedel av de som får vård för psykisk ohälsa idag är män samtidigt som ca 70 % av alla suicid begås av män.Detta tyder på att det finns ett dolt vårdbehov för psykisk ohälsa hos män. Normer om maskulinitet och rädsla för att verka svag innebär hinder för hjälpsökande hos män med psykisk ohälsa. Normer om maskulinitet påverkar också vårdpersonalens syn på hur en man ska eller bör bete sig, vilket kan innebära ett hinder för att kunna ge en god, personcentrerad omvårdnad. Syfte: Syftet var att belysa mäns upplevelser av att leva med psykisk ohälsa. Metod: Kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats baserad på två patografier. Analysen inspirerades av Graneheim och Lundmans modell för innehållsanalys med meningsenheter, kondensering, koder, kategorier och tema. Resultat: Analysen resulterade fyra kategorier; “ensam i sitt lidande”, “kroppsliga reaktioner”, “fångad i sitt huvud” och “negativa känslor som normaltillstånd” med ett huvudtema; ”förändrad vardag”. Resultatet visade att män med psykisk ohälsa kan uppleva att vardagen påverkas och att de inte längre kan leva de liv de vill eller det liv de levde innan de drabbades av psykisk ohälsa. Slutsats: Sjuksköterskan behöver ha kunskap om mäns upplevelser av psykisk ohälsa för att kunna lindra och förkorta lidandet hos män med psykisk ohälsa genom att ge en personcentrerad och god omvårdnad.
31
Markezic, Annie, and Sandra Wilbring. "PSYKISK OHÄLSA. EN KVALITATIV STUDIE OM VIKTIGA FAKTORER I ÅTERHÄMTNINGEN AV PSYKISK OHÄLSA UTIFRÅN PROFESSIONELLAS UPPFATTNING." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-26895.
Full textAbstract:
Syftet med studien är att undersöka professionellas uppfattning om vilka faktorer som är av vikt i återhämtningen från psykisk ohälsa. Vidare syftar studien till att belysa vilken betydelse Fontänhuset uppfattas ha i återhämtningsprocessen utifrån professionellas uppfattning. Frågeställningarna är: Vilka faktorer uppfattas som viktiga gällande återhämtning för individer som lider av psykisk ohälsa utifrån professionellas uppfattning? Hur uppfattas Fontänhusets betydelse i relation till återhämtning för personer som lider av psykisk ohälsa utifrån professionellas uppfattning? Metoden till denna studie är en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer. Som teoretiskt angreppssätt har empowerment använts. Även socialkonstruktivism har använts som teori för att förstå det som konstrueras som normalt respektive avvikande och vilken betydelse det får i relation till professionellas uppfattning om viktiga faktorer i återhämtningen från psykisk ohälsa. De faktorer som uppfattas vara av vikt gällande återhämtning från psykisk ohälsa är frivillighet, att individen ges tid, egen makt och självbestämmande, sociala relationer och stöd från andra. Även psykosocial rehabilitering och sysselsättning samt självkänsla och att individen ses som en människa är viktiga faktorer utifrån de professionella. I återhämtningsprocessen är empowerment ett genomgående tema då det uppfattas som viktigt för att varje individ ska finna sin inre styrka och en vilja att förändra sin livsituation. Likaså socialkonstruktivism är genomgående då det konstruerar vad som är normalt respektive avvikande och vad som därmed uppfattas som viktigt för att skapa sig en god hälsa.The aim of this study is to investigate professionals perceptions of the factors that are important in recovery from mental illness. The study also aims to focus at the importance Fountain House perceive to have in the recovery from professionals perceptions. The questions are: What factors are perceived as important regarding recovery for individuals suffering from mental illness by professionals perceptions? How important is Fountain House in relation to the recovery for individuals with mental illness by professionals perceptions? The method for this study is a qualitative approach with semi-structured interviews. As a theoretical approach has empowerment been used. Social constructivism has been used to understand what is constructed as normal and abnormal, and its relevance in relation to professionals perceptions of the important factors in recovery from mental illness. The factors that are perceived to be of importance regarding recovery from mental illness is voluntary, the individual is given time, empowerment and self-determination, social relationships and support from others. Also psychosocial rehabilitation and employment, self-esteem and that the individual is seen as a human being are perceived as important factors. In the recovery process empowerment is a constant theme when it is perceived as important for each individual to find their strength and need for a changed situation. Social constructivism is consistently when the society constructs what is normal and abnormal, and this creates what is perceived as a good health.
32
Persson, Jenny, and Amanda Åslund. "Psykisk ohälsa hos ungdomar med cancer." Thesis, Sophiahemmet Högskola, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:shh:diva-1013.
Full text
33
Pärli, Jeanette, and Anna Åberg. "Samsjuklighet, långvarig smärta och psykisk ohälsa." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-15124.
Full text
34
Amundsson, Ulrika, and Sofi Larsson. "Psykisk ohälsa bland ungdomar i Sverige." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-15936.
Full textAbstract:
Syfte: Att beskriva vilka faktorer som bidrar till psykisk ohälsa bland ungdomar i Sverige. Metod: Litteraturstudie med en deskriptiv design. Studien är baserad på 14 vetenskapliga artiklar sökt i databaserna "PubMed" och "Cinahl". Resultat: Det visade sig i resultatet att skilda föräldrar är en stor bidragande faktor till ungdomars psykiska ohälsa. Ungdomar som lever med skilda föräldrar har en större risk att drabbas av depression, ångest och att börja utöva negativa beteenden som rökning, dricka alkohol och tidig sexdebut. Andra faktorer som bidrar till psykisk ohälsa var fetma hos ungdomar och låg socioekonomisk status hos föräldrar. Slutsats: Resultatet i föreliggande studie visade att ungdomar som lever med skilda föräldrar är en stark bidragande faktor till ungdomars psykiska ohälsa. Även fetma hos ungdomarna och dålig socioekonomisk status hos föräldrar kan leda till psykisk ohälsa hos ungdomar. Författarna till föreliggande studie önskar att riktlinjer utvecklas så att sjuksköterskan och andra professioner inom vården lättare ska fånga upp de ungdomar som lider av psykisk ohälsa, genom att ha dessa faktorer i åtanke. Ytterligare forskning inom området bör utföras för att få en tydligare bild av hur familjeförhållanden påverkar den psykiska ohälsan hos ungdomar i Sverige.
35
Al, Zahed Mariam, and Amanda Louise Helena Mårtensson. "Bemötandet av patienter med psykisk ohälsa." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-29979.
Full textAbstract:
Psykisk ohälsa är ett växande folkhälsoproblem idag inom hälso- och sjukvården. Psykisk ohälsa yttrar sig olika för varje enskild individ och gör den därför svår att bemöta. Forskningen visar att det är framförallt kunskapsbristen hos sjuksköterskan skapar en rädsla hos sjuksköterskan och därmed påverkar mötet med patienten. Syftet med systematisk litteraturstudie var att belysa hur sjuksköterskan bemöter patienter med psykisk ohälsa. Resultatet från 12 artiklar med både kvalitativ och kvantitativ ansats har analyserats till två kategorier: Bemötande och Stigmatisering. Sammafattningsvis visar uppsatsen att det krävs empati och förståelse från sjuksköterskan, men likväl utbildning inom området psykisk ohälsa, för att på så sätt minska utrymmet för rädsla och missförstånd. Vidare framkommer det att det krävs vidare forskning som undersöker hur sjuksköterskor som utbildas inom psykiatri förhåller sig i mötet med en patient med psykisk ohälsa. Forskning visar på att en sjuksköterska som har ett gott bemötande även främjar tillfrisknandet men även eliminerar eventuell stigmatisering
36
Karlsson, Jessica, and Hanna Granell. "Att vårda patienter med psykisk ohälsa." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-42899.
Full text
37
Stenestad, Linnea, and Håkan Winter. "Psykisk ohälsa till följd av brännskada." Thesis, Sophiahemmet Högskola, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:shh:diva-1035.
Full text
38
Hagsten, Sjöberg Felicia, and Andersson Beatrice. "Psykisk ohälsa-Ett arbete om arbetsmiljö." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för naturvetenskap och teknik, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-92250.
Full textAbstract:
Syftet med denna rapport är att ta reda på hur företag arbetar med arbetsmiljö och vad de gör för att förebygga psykisk ohälsa. Det har utförts både en litteraturstudie och intervjuer för att få så bra och tydlig information som möjligt över hur företaget arbetar med arbetsmiljö, samt vilka lagar och regler som måste följas.Vid genomförandet av resultatet beaktades två AFS:ar, Arbetsmiljöverkets författningssamling, som skribenterna ansåg var bäst lämpade till psykisk ohälsa och företaget. AFS:arna heter “Systematiskt arbetsmiljöarbete” (SAM) och “Organisatorisk och social arbetsmiljö”. Företaget har åtta relevanta dokumentationer om psykisk ohälsa. Resultatet visar en granskning mellan företagets dokumentation och arbetsmiljöverkets krav samt en överblick på respondenternas svar från intervjuerna.Slutsatsen med rapporten efter granskning med företagets dokumentation, arbetsmiljöverkets krav och intervjuerna är att verksamheten uppfyller villkoren och arbetar med arbetsmiljö och psykisk ohälsa på ett bra sätt. Företagets vision om arbetet kring arbetsmiljö och ohälsa skulle kunna framföras tydligare för konsulterna men är i övrigt tydlig och bra.The purpose of this report is to find out how companies work with the working environment and what they do to prevent mental illnesses. Both a literature study and interviews have been conducted to get as good and clear information as possible about how the company works with the work environment, as well as which laws and regulations that must be followed.In implementing the results, two AFSs were taken into account, the Swedish Work Environment Authority's statute book, which the writers considered to be best suited for mental illness and the company. The AFSs are called “Work with the systematic work environment” (SAM) and “Organizational and social work environment”. The company has eight relevant documentation on mental illness. The results show a review between the company's documentation and the Swedish Work Environment Authority's requirements, as well as an overview of the respondents' answers from the interviews.The conclusion with the report after review with the company's documentation, the Swedish Work Environment Authority's requirements and the interviews is that the business meets the conditions and works with the work environment and mental illness in a good way. The company's vision of the work around the work environment and ill health could be presented more clearly to the consultants but is otherwise clear and good.
39
Friberg, Rebecka. "Psykisk ohälsa i skolan - Ett kuratorsperspektiv." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-26847.
Full textAbstract:
Mental illness in school – A counselors perspective - The purpose of the study is to examine school counselors work with students (13-15 years of age) who are struggling with mental illness. Focus on mental illness isdiscussed in a school context. From the school counselors perspective questionslike, what kind of working methods are they using and, how they collaborate areexamined. The research design is based on a qualitative approach, with ten Semistructured interviews with ten different informants who work as a counsellor at 10different schools around Skåne. The theories that highlights and are used foranalyzing the empirical material are the ecological systems theory (also calleddevelopment in context or human ecology theory), social facts theory, networktheory and network and exchange theory. The theories overall highlights theimportance of knowledge what causes the mental illness and the importance ofcollaboration between different authorities. Results in the study shows that, fromthe counselors experience, mental illness is increasing among younger studentsand is often related to stress caused by different factors within the school. Thestudy show a pattern that the counselors work with the same type of counsellingmethods. Some of them also mentions new types of technique in their work withthe children such as DISA and COOL kids. Another pattern is that the counselorshighlights the importance of collaboration, both within school but also with otherauthorities. A pattern is also that the school counselors find that the collaborationis difficult and that other authorities do not always want to collaborate, authoritieslike the social services and the child psychiatry. This is a very serious problemknowing that the mental illness is increasing. Another pattern in the study is thatthe counselors point out that they need more time to support the students, andmore understanding from politicians about their work of helping the student in theschool.
40
Frenning, Karin, and Johanna Nyqvist. "Nyanlända ungdomars konceptualisering av psykisk ohälsa." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-65593.
Full text
41
Bruzelius, Anna, and Martin Rosenqvist. "Psykisk ohälsa hos gymnasieelever : Skolsköterskans perspektiv." Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-9412.
Full textAbstract:
Enligt flertalet rapporter så har den psykiska ohälsan hos unga ökat i samhället sedan 1990-talet. De psykosociala problem som ungdomar idag upplever följer av samhällets förändrade livsvillkor så som livsstil, familjerelationer, utbildningssystem och arbetsmarknad. Psykisk ohälsa i yngre år ger ofta långvariga konsekvenser. Syftet med denna studie var att undersöka skolsköterskors upplevelse av att arbeta med psykisk ohälsa bland gymnasieelever. För att besvara syftet genomfördes sju stycken kvalitativa semistrukturerade intervjuer med skolsköterskor i Västsverige. Intervjuerna analyseras enligt Graneheim och Lundman med kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Skolsköterskorna som intervjuades beskriver sin roll som skolsköterska, sin arbetssituation, svårigheter med att remittera vidare elever med psykisk ohälsa men även sitt hälsofrämjande arbete. I analysen identifierades 12 underkategorier och 3 kategorier: Skolsköterskans uppfattning av anledningar till psykisk ohälsa, Kontaktvägar och sökorsaker samt Skolsköterskans upplevelser av sitt arbete. Resultatet visar att skolsköterskornas uppfattning om orsaker till psykisk ohälsa hos ungdomar beror på tidsbrist i familjerelationerna, skolans nya läroplan Gy11 som har försämrat förutsättningarna för eleverna i skolan samt sociala medier och att ständigt påverkas och att vara konstant tillgängliga. Skolsköterskorna beskriver även de olika kontaktvägar som ungdomarna har till skolsköterskan, där skolsköterskan då kan upptäcka psykisk ohälsa. Den vanligaste kontakten med skolsköterskan är hälsosamtalet som sker i början av gymnasiet. Andra kontaktvägar är en person i elevens närhet t.ex. mentorer som reagerat på en förändring hos eleven som då i samråd med eleven kontaktar skolsköterskan. Eleverna söker även själva upp skolsköterskan men kan då vara diffusa i orsak till besöket men söker även för uppenbara symtom på psykisk ohälsa.
42
Mian, Fizzah. "Orsaker och skillnader i psykisk ohälsa bland unga : En kvalitativ studie om den psykiska ohälsan bland unga." Thesis, Södertörns högskola, Institutionen för samhällsvetenskaper, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-34671.
Full textAbstract:
I denna uppsats studeras den psykiska ohälsan bland unga genom att intervjua yrkesverksamma nära de unga. Syftet är att undersöka orsakerna bakom den psykiska ohälsan bland unga. Unga definieras i denna studie som personer mellan 12 och 19 år. För att få förståelse för orsakerna till den psykiska ohälsan analyseras omständigheter i de ungas liv utifrån ett intersektionellt perspektiv och utifrån en samhällsordningsteori. Ett delsyfte är också att försöka utröna vilka omständigheter som agerade förebyggande mot psykisk ohälsa eller hjälpte unga ur den. För att undersöka detta genomförs semistrukturerade intervjuer med yrkesverksamma som arbetar nära unga i Stockholm. Data analyseras sedan med en kvalitativ analysmetod. Studiens resultat visar att hög stress, hög press, höga krav och instabila levnadsvillkor låg bakom den psykiska ohälsan bland unga. Därutöver är könsordningen och klassystemet betydande strukturer som påverkar de ungas hälsa. Förutom detta upptäckts funktionsvariationer och medborgarskapsstatus som faktorer som orsakar skillnader i ohälsan. Socialt stöd är den viktigaste faktorn som skyddar mot psykisk ohälsa. Slutsatserna som dessa resultat utröna är att samhällets strukturer och skolans utformning samt individualiseringen i samhället är orsaker till den psykiska ohälsan bland unga och de skillnader som finns inom gruppen unga.In this paper, mental illness among youths is studied by interviewing professionals whom work close to the youths. The purpose is to investigate the causes of mental illness among youths. Youths are defined as people between the ages of 12 and 19 years old. In order to gain an understanding of the causes of mental illness circumstances in the youths´ lives are analyzed based on an intersectional perspective and a “social order theory”. Another purpose is to try to determine what circumstances prevent mental illness or help the youths to overcome it. To investigate this, semi structured interviews are conducted with professionals whom work close to the youths in Stockholm. The collected data is analyzed with a qualitative analysis method. The study’s results show that high stress, high pressure, high demands and unstable living conditions are behind the mental illness of the youths. In addition, the gender system and the class system are significant structures that affect the health of the youth. Furthermore, function variations and citizenship status are identified as factors that cause differences in mental illness within the group. Social support is the most important factor in the prevention of mental illness. The conclusions that these findings reveal are that the structure of society and the design of the school as well as the individualization of society are the causes of mental illness as well as the reasons for the differences within the group of youths.
43
Kindblad, Anjelli, and Annika Nilsson. "Ungdomar med psykisk ohälsa, en kvalitativ studie om bakgrunden till ungdomars psykiska ohälsa och behovet av utökade vårdformer." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-25346.
Full textAbstract:
Ungdomar med psykisk ohälsa. En kvalitativ studie om bakgrunden till ungdomars psykiska hälsa och behovet av utökade vårdformer.Young people with health problems. A qualitative study of background variables to their health problems and the need of increased rehabilitation forms.
44
Price, Sarah, and Lovisa Babil. "Dansens effekter på psykisk ohälsa : En scoping review om dans som intervention för personer med psykisk ohälsa." Thesis, Hälsohögskolan, Högskolan i Jönköping, HHJ, Avd. för rehabilitering, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-36572.
Full text
45
Eriksson, Johanna, and Annie Österdahl. "Porträttering av karaktärer med psykisk ohälsa i skräckfilm : En semiotisk analys av porträttering av psykisk ohälsa i skräckfilm." Thesis, Högskolan för lärande och kommunikation, Högskolan i Jönköping, HLK, Medie- och kommunikationsvetenskap, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-42907.
Full textAbstract:
Syftet av denna kvalitativa studie var att undersöka hur karaktärer som framställs med psykisk ohälsa porträtteras i skräckfilm samt hur de övriga karaktärerna i filmerna förhåller sig till dem. Med hjälp av semiotiska analysverktyg, neoformalism och stereotypiska kategorier som teori och metod avslöjade vi underliggande meningar i filmerna genom att observera karaktärernas beteende och estetiska egenskaper i bakgrunden. Analysen delades upp i tre kategorier; porträttering av avvikande beteende, omgivningens förhållningssätt och miljö, detta för att göra det enklare att få fram ett resultat. Materialet bestod av filmerna The Shining (1980) och Lights Out (2016) och valdes eftersom båda filmerna porträtterar karaktärer med psykisk ohälsa. Resultatet påvisade att det i båda utvalda karaktärernas beteende går att identifiera samtliga av de utvalda stereotyper som presenterats i teorikapitlet. Det framkom även att majoriteten av de konnotationer som identifierades var negativa vilket även speglades i omgivningens förhållningssätt till karaktärerna. The Shining visade en större skillnad gällande positiva och negativa konnotationer som identifierats mellan början och slutet av filmen medan Lights Out inte visade någon förändring.The purpose of this qualitative study was to examine how characters with mental illnesses are portrayed in horror movies and also the other characters attitude towards them. With the help of semiotic analyzing tools, neoformalism and stereotypical categories as both theory and method did we discover the underlaying meanings of the movies by observing the characters behavior and aesthetic characteristics in the background. The analysis was split in three categories; portrayal of deviant behavior, the other characters attitude towards the characters and environment, this to make it easier to get a result. The material consisted of the movies The Shining (1980) and Lights Out (2016) and were chosen since both movies portray characters with mental illnesses. The result did show that in both of the chosen characters behaviors was it possible to identify all of the stereotypes presented earlier in the theory chapter. It also appeared that the majority of all connotations that were identified was negative which was also reflected in the surrounding characters attitude towards the chosen characters. The Shining showed a bigger difference regarding positive and negative connotations between the beginning and ending of the movie while Lights Out barely showed any difference between them at all.
46
Rappendal, Åsa, and Tobias Goldkuhl. "Psykisk ohälsa i skolmiljö : En kvalitativ intervjustudie om skolsköterskors och elevers syn på skolsköterskans arbete med psykisk ohälsa." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-47941.
Full text
47
Backlund, Alexzandra, and Melinda Ghosal. "Chefers bemötande av psykisk ohälsa inom sjukvården : En studie om chefers bemötande av psykisk ohälsa utifrån ett medarbetarperspektiv." Thesis, Uppsala universitet, Sociologiska institutionen, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-412176.
Full textAbstract:
Sjukvården är en arbetsplats med hög arbetsbelastning och risken att drabbas av psykisk ohälsa är stor. Många sjuksköterskor är medvetna om den påfrestande arbetsmiljön de arbetar i. Genom stöd från kollegor och vägledning i arbetet kan psykisk ohälsa förebyggas, och en mental hälsa främjas. Ansvaret ligger både på chefer och medarbetare för att få en fungerande vardag. Därför är det av hög relevans att undersöka chefers bemötande av psykisk ohälsa inom sjukvården utifrån ett medarbetarperspektiv, samt vad som kan ligga till grund för att främja den mentala hälsan. Studien består av totalt 11 intervjuer och utgår till stor del från ett medarbetarperspektiv för att besvara syftet. För att analysera materialet har teorier använts från Goffmans dramaturgiska perspektiv och bedömning utifrån ramverk, samt Berger & Luckmanns socialkonstruktivistiska perspektiv. Studien bygger på en fenomenologisk ansats och undersöker medarbetarnas upplevelse av den ohälsa som finns på arbetsplatsen. I intervjuerna har det framkommit att god kommunikation och enkelhet förespråkas för att underlätta att tala om psykisk ohälsa och känna trygghet i att söka hjälp hos sin chef. Kollegorna spelar en viktig roll för att stötta i arbetet och finna återhämtning i vardagen. Chefernas uppgift är att upptäcka och agera på psykisk ohälsa, därför ställs krav på kompetens, tillgänglighet, tidigare erfarenheter samt användandet av externa resurser.
48
Åkerborg, Susanne, Lenka Bousova, and Linnea Cronqvist. "Den skapande konstens betydelse vid psykisk ohälsa." Thesis, Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS), 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-14457.
Full textAbstract:
I dagens informationssamhälle med många intryck och aktiviteter känner sig människor stressade. Den psykiska ohälsan är stor och den svenska hälso- och sjukvården behöver förbättras för patientgruppen med psykisk ohälsa. Konstskapande aktiviteter är ännu ett relativt okänt område inom sjuksköterskans omvårdnadsarbete. Syftet med litteraturstudien var att belysa hur konstskapande aktiviteter kan påverka patienters psykiska ohälsa och varför konstskapande aktiviteter kan vara betydelsefulla inom sjuksköterskans omvårdnadsarbete. Studien utfördes som en litteraturstudie där 15 vetenskapliga kvalitativa studier, kvantitativa studier och kombinerade studier ingick. Konstskapandet kan ge patienter en bättre psykisk hälsa genom att uttrycka känslor som rädsla, hopp och styrka. Konstskapandet kan lindra olika symptom som smärta, ångest och aptitlöshet. Den personliga utvecklingen kan upplevas öka genom stärkt identitet, meningsfullhet och ett ökat självförtroende. Nya copingstrategier kan utvecklas genom fokusering på konstskapande och ett ökat välbefinnande kan upplevas såväl på lång som kort sikt. Konstskapande i hälso- och sjukvårdsmiljö kan resultera i en upplevelse av en mindre klinisk atmosfär och det sociala nätverket upplevs stärkas genom nya relationer som skapas i samband med konsten. Att använda konstskapande aktiviteter i sjuksköterskans omvårdnadsarbete kan ge möjlighet att lindra patienternas svåra upplevelser och känslor. En öppenhet för nytänkande, bredare kunskaper och användning av evidensbaserad omvårdnad kan hjälpa sjuksköterskan att främja patienters hälsa. Mer forskning inom konstskapandet kopplat till omvårdnad är önskvärt såväl nationellt och internationellt.In today's information society with many impressions and activities people feel stressed. The mental illness is high and the Swedish health care system needs improvement for these patients. Art-making activities are still a relatively unknown area of nursing care. The purpose of this study was to illustrate how art-making activities can affect patients' mental illness and why art-making activities may be important in nursing care. The study was conducted as a literature review in which 15 scientific qualitative studies, quantitative studies and combined studies were included. Art-making can give patients a better mental health by expressing emotions such as fear, hope and strength. Art-making can relieve various symptoms such as pain, anxiety and loss of appetite. The personal development can be seen to increase by strengthening identity, meaningfulness and increased self-confidence. New coping strategies can be developed by focusing on art-making and increased well-being can be experienced as well as the long and short term. Art-making in the healthcare environment can result in an experience of a less clinical atmosphere and the social network is perceived to be strengthened by new relationships created in the context of art. Using art-making activities in nursing care can provide opportunities to relieve patients' traumatic experiences and feelings. An openness to new ideas, wider knowledge and use of evidence-based care can help nurses to promote patient health. More research in art-making linked to care is desirable, both nationally and internationally.
49
Ågren, Barbro, and Moa Persson. "Psykiatripersonals attityder gentemot personer med psykisk ohälsa." Thesis, Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-10936.
Full textAbstract:
Syftet med denna studie var att undersöka vårdpersonals (N=108) attityder gentemot personer med psykisk ohälsa samt se om skillnader i attityder fanns beroende på respondenternas utbildningsnivå och tidigare erfarenhet av psykisk ohälsa. Studien är en delstudie ur projekt Psykisk Ohälsa som har en prospektiv longitudinell design. För att beskriva attityder gentemot personer med psykisk ohälsa användes frågeformuläret Community Attitudes Towards Mental Illness (CAMI-s). Rekrytering av vårdpersonal skedde via enhetscheferna på ett 70-tal psykiatriska avdelningar och vårdpersonal som dagligen arbetar med människor med psykisk ohälsa tillfrågades om att delta. Resultatet visar inga signifikanta skillnader i attityder mellan olika (yrkesgrupper) utbildningsnivåer och statistisk signifikans återfanns endast vid ett påstående, där respondenterna tog ställning till om det bästa sättet att omhänderta människor med psykisk sjukdom var att låsa in dem. Inga skillnader i attityd upptäcktes beroende på erfarenhet av psykisk ohälsa. Slutsatsen av denna studie visar en övervägande positiv attityd bland vårdpersonal gentemot personer med psykisk ohälsa. Studien visar även, om än i mindre utsträckning än i de artiklar vi jämfört med, att det fortfarande finns tendenser till stigmatiserande och diskriminerande attityder till personer med psykisk ohälsa kvar bland vårdpersonal.The aim of this study was to examine health professionals’ (N=108) attitudes towards people with mental illness as well as differences in attitudes depending on the respondents level of education and previously experiences of mental illness. The study is a part of the project “Psykisk Ohälsa” that has a prospective longitudinal design. To measure attitudes towards people with mental illness the questionnaire Community Attitudes Towards Mental Illness (CAMI-s) was used. Recruitment of health professionals was made with help from the unit directors on 70 different psychiatric wards and health professionals that worked with people with mental illness on a daily basis was asked to participate. The result shows only minor differences in attitudes towards people with mental illness between different education levels. Statistical significance differences between education level groups, was only found in one claim, where the respondents took a standpoint if the best way to manage people with mental illness was to keep them locked in. Results showed no differences in attitudes depending on experiences of mental illness. The conclusion of this study shows a predominantly positive attitude among health professionals towards people with mental illness. The study also shows, though to a lesser extent, that there are still tendencies to stigmatization and discriminating attitudes towards people with mental illness among health professionals.
50
Pärnering, Christian, and Anna Götblad. "Föreställningar om psykisk ohälsa vid depressionssjukdom : Projektplan." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap (HV), 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-24958.
Full textAbstract:
Depression är ett allvarligt sjukdomstillstånd, som medför lidande för såväl personen med sjukdomen, som övriga familjemedlemmar. Föreställningar kring sjukdom grundas både på föreställningar innan sjukdomen uppstod och på föreställningarna som utvecklats till följd av den. Föreställningar kan ses som en sanning, om den subjektiva verkligheten, som påverkar såväl oss själva som andra. Föreställningarna kan både hindra och hjälpa oss. Idag finns en bristande kunskap kring föreställningar om den egna ohälsan hos personer med depressionssjukdom inom vårdens kontext. Likaså saknas kunskap om familjemedlemmars föreställningar om detsamma. Syftet med de planerade studierna är att utforska vilka olika föreställningar om den egna psykiska ohälsan som förekommer bland personer med depressionssjukdom samt att utforska vilka olika föreställningar om psykisk ohälsa hos den sjuke som förekommer hos familjemedlemmar till personer med depressionssjukdom. Metoden har en fenomenografisk ansats och undersökningarna skall genomföras med halvstrukturerade djupintervjuer.