Relevant bibliographies by topics / Psykosocial arbetsmiljö

Contents

  1. Dissertations / Theses
  2. Books

Academic literature on the topic 'Psykosocial arbetsmiljö'

Author: Grafiati
Published: 4 June 2021
Last updated: 3 March 2023

Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles

Select a source type:

Consult the lists of relevant articles, books, theses, conference reports, and other scholarly sources on the topic 'Psykosocial arbetsmiljö.'

Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.

You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.

Dissertations / Theses on the topic "Psykosocial arbetsmiljö"

1

Karlsson, Anna, and Kristin Nytomt. "Psykosocial arbetsmiljö : En arbetsgivares respektive arbetstagares ansvar för den psykosociala arbetsmiljön." Thesis, Karlstad University, Faculty of Economic Sciences, Communication and IT, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-5243.

Full text
Abstract:

Arbetsmiljö är ”summan” av både fysiska, sociala och psykiska upplevelser som en arbetstagare möter i arbetslivet. Dessa upplevelser skapas eller formas av olika faktorer som arbetstagaren dagligen möter på sin arbetsplats. Då psykosocial arbetsmiljö idag är en relevant och aktuell fråga är uppsatsen inriktad på detta ämnesområde.

I uppsatsen framställs den psykosociala arbetsmiljörätten ur tre olika perspektiv - rättsdogmatiskt, historiskt och empiriskt. Det rättsdogmatiska perspektivet är grunden för uppsatsen då det undersöks hur den psykosociala arbetsmiljön regleras i arbetsmiljölagstiftningen, samt vilket ansvar arbetsgivare respektive arbetstagare har gentemot den psykosociala arbetsmiljön. Den psykosociala arbetsmiljön och arbetsgivarna respektive arbetstagarnas ansvar regleras i Arbetsmiljölagen (1977:1160), i det följande AML, 3 kapitlet 1a, 2, 2a, 3 och 4 §§ samt föreskriften Systematiskt arbetsmiljöarbete (AFS 2001:1), i det följande SAM. Arbetsgivaren har tillsammans med arbetstagarna en skyldighet att samverka för att främja den psykosociala arbetsmiljön.  Arbetsgivaren har dock huvudansvaret att vidta alla åtgärder som krävs för att uppnå detta, bland annat att systematiskt genomföra undersökningar och riskbedömningar som beaktar de psykosociala aspekterna på arbetsplatsen. Arbetsgivaren ska dessutom tillgodose arbetstagarna med introduktion, instruktion och vid behov aktuell utbildning, allt för att arbetstagarna ska kunna vara aktiv i arbetsmiljöarbetet.

Som komplement till den rättsdogmatiska undersökningen utfördes en empirisk undersökning i form av två kvantitativa studier. Där undersöktes hur arbetstagarna upplevde den psykosociala arbetsmiljön på arbetsplatsen. Det framgick inga alarmerande resultat som krävde någon större redovisning.

Det psykosociala arbetsmiljöarbetet kan vara kostsamt samtidigt som det kan vara en framtida investering som i slutändan kan ge arbetsgivaren friska och mer tillfredsställda arbetstagare. Om kraft och energi läggs ned på goda arbetsförhållanden kan detta öka både trivseln och intresset hos arbetstagarna, som i sin tur ger resultat av en bättre ekonomi för verksamheten och därmed en attraktivare arbetsgivare.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Möricke, Linnéa, and Sandra Liljekvist. "Psykosocial arbetsmiljö : Upplevelser av den psykosociala arbetsmiljön beroende på anställningsform och kön." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för psykologi (PSY), 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-60289.

Full text
Abstract:
Syftet med föreliggande studie var att undersöka upplevelsen av den psykosociala arbetsmiljön beroende av anställningsform och kön. Datainsamlig genomfördes med ett nyutvecklat frågeformulär (EPA), som är baserat på de senaste föreskrifterna gällande organisatorisk och social arbetsmiljö. EPA bestod av sju moduler; arbetsbelastning, arbetsorganisation, handlingsutrymme, kunskap och utveckling, ledarskap, stöd samt återhämtning. I studien deltog 80 personer, 40 personer hade reglerad arbetstid som jämfördes med 38 personer som hade oreglerad arbetstid,  35 var män och 45 var kvinnor. Resultatet visade att de med oreglerad arbetstid upplevde den psykosociala arbetsmiljön något bättre men det var inte statistiskt signifikant. Männen upplevde den psykosociala arbetsmiljön bättre än kvinnorna men det fanns ingen statistisk signifikant skillnad.  För modul ledarskap fanns en statistiskt signifikant skillnad mellan könen, där männen upplevde ledarskapet bättre. Vidare förelåg inga skillnader i arbetsmiljön beroende på anställningsform eller kön.
The aim with the present study was to study the psychosocial work environment depending on employment and sex with a newly developed questionnaire (EPA), which was based on the latest regulations regarding organizational and social work environment. The questionnaire consisted of seven modules; workload, work organization, margin of action, leadership, support, knowledge and development and recuperation. In this study 80 persons participated, 40 of them had regulated working hours and 38 had unregulated working hours, 35 were men and 45 were women. The results of the study showed that persons with unregulated working hours experienced the work environment slightly better, but the result was not statistic significant. Men experienced the work environment better then women, but the result was not statistic significant. There was a statistic significant difference though, in module leadership, showing that men had a better experience of leadership. Further, the result showed that there was no diffrences in the workenvironment depending on employment and sex.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Follmer, Fredrik. "Psykosocial arbetsmiljö : En kvalitativ studie om den psykosociala arbetsmiljön i ett hållbart arbetsliv." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-39234.

Full text
Abstract:
Ohälsan i arbetslivet ökar bland annat på grund av psykosociala orsaker samtidigt som arbetslivet förväntas pågå under längre tid innan pensionsavgång. Det hållbara arbetslivet handlar om att arbeta långsiktigt för att anställda ska må bra och ha möjligheten att delta ett helt arbetsliv. Syftet med detta examensarbete var att undersöka hur HR-chefer (personalchefer) i kommunal verksamhet arbetar med den psykosociala arbetsmiljön för att uppnå en bra hälsa hos kommunens anställda. För att besvara frågeställningarna valdes en kvalitativ metod där HR-cheferna blev intervjuade. Det var fyra kvinnor och en man som deltog och alla tillhörde olika kommuner i Mellansverige. Ett målinriktat urval har använts för att besvara frågeställningarna. Datainsamlingen skedde med hjälp av semistrukturerade intervjuer och analyserades sedan med kvalitativ innehållsanalys. Resultat visar att HR-chefer använder sig av kompetensutveckling av ledarskapet, fackliga organisationer och medarbetare för att uppnå en god psykosocial arbetsmiljö. Faktorer som påverkar den psykosociala arbetsmiljön kan vara bristande engagemang, för stora arbetsgrupper för cheferna och hur kommunerna skapar delaktighet genom arbetsplatsträffar.  Att ha modet att arbeta med frågor som kan vara svåra samt att det finns tid för att arbeta med den psykosociala arbetsmiljön är förutsättningar för att lyckas.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Johansson, Anna, and Linda Svensson. "Psykosocial arbetsmiljö och lärande : En studie om hur tio elever upplever att den psykosociala arbetsmiljön påverkar deras lärande." Thesis, Växjö University, School of Education, 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:vxu:diva-640.

Full text
Abstract:

Den psykosociala arbetsmiljön som handlar om relationer mellan människor, anses vara ett stort problem i skolan, och en faktor som påverkar lärandet. Syftet med uppsatsen har varit att skapa en bild och en förståelse för hur elever upplever att deras lärande påverkas av den psykosociala arbetsmiljön. Vidare var syftet att försöka ta reda på några faktorer som påverkar elevers lärande. För att undersöka detta har vi genomfört tio semistrukturerade intervjuer med tio elever i årskurs åtta och nio i två Smålandskommuner.

I resultatet och analysen har lärande presenterats och senare diskuterats med hjälp av teorier som Maslows behovshierarki, Human Relationsteorin och sociokulturell teori, med fokus på de psykosociala faktorerna i arbetsmiljön. En tematisering har gjorts utifrån trygghet och trivsel, tillhörighet och gemenskap, uppmärksamhet, delaktighet och inflytande samt stress.

Sammanfattningsvis visar studien att elevernas lärande påverkas negativt om de psykosociala faktorerna i arbetsmiljön inte är tillgodosedda. Medan lärandet påverkas positivt om eleverna känner sig uppmärksammade, trygga, om de trivs och har vänner att umgås med och om eleverna får vara med och påverka undervisningen.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Bogren, Amanda, and Amanda Lilja. "Psykosocial arbetsmiljö vid påtvingat distansarbete : Hur upplevs arbetstagares psykosociala arbetsmiljö och hur kan arbetstagares psykosociala arbetsmiljö förbättras vid påtvingat distansarbete under Covid-19?" Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för organisation och entreprenörskap (OE), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-104254.

Full text
Abstract:
Sammanfattning Titel: Hur upplevs arbetstagares psykosociala arbetsmiljö och hur kan arbetstagares psykosociala arbetsmiljö förbättras vid påtvingat distansarbete under Covid-19? Syfte: Syftet är att öka förståelsen för hur arbetstagare upplever deras psykosociala arbetsmiljö vid påtvingat distansarbete under Covid-19, samt hur den psykosociala arbetsmiljön kan förbättras för arbetstagare vid påtvingat distansarbete under Covid-19. Metod: Den här studien präglas av en abduktiv ansats. Den forskningsmetod som använts är kvalitativ forskningsstrategi. Urvalet gjordes i enlighet med ett målinriktat urval och datainsamlingen gjordes utifrån fokusgrupper, där diskussioner pågick kring ämnen som berör psykosocial arbetsmiljö vid påtvingat distansarbete. Forskningens trovärdighet och forskningsetik belyses och beskriver vårt tillvägagångssätt i studien. Slutsats: Studien har visat på att arbetstagarna upplever den psykosociala arbetsmiljön vid påtvingat distansarbete på olika sätt och att det finns flera olika faktorer som påverkar upplevelsen av den psykosociala arbetsmiljön vid påtvingat distansarbete. Studien har vidare identifierat förbättringar som kan tillämpas i den psykosociala arbetsmiljön vid påtvingat distansarbete för att förbättra och uppnå en god psykosocial arbetsmiljö för arbetstagare vid påtvingat distansarbete. Nyckelord: Arbetsmiljö, arbetsförhållanden, psykosocial arbetsmiljö, arbetsbelastning, krav, kontroll, socialt stöd, stöd, arbetsrelaterad stress, psykisk ohälsa, psykisk hälsa, distansarbete,Covid-19, organisationsförändring.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Frestadius, Ida, and Kajsa Larsson. "Ledarskapets betydelse för en god psykosocial arbetsmiljö : En kvalitativ studie om arbetstagares upplevelser av ledarskapet i relation till den psykosociala arbetsmiljön." Thesis, Umeå universitet, Sociologiska institutionen, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-149889.

Full text
Abstract:
Syftet med denna studie är att undersöka på vilket sätt olika typer av ledarskap påverkar en arbetstagares psykosociala arbetsmiljö. För att besvara syftet och de fyra frågeställningarna kommer begreppen psykosocial arbetsmiljö med fokus på kommunikation, gemenskap, motivation och stress samt de tre ledarskapsstilarna transformell, transaktionell och laissez-faire att användas. En kvalitativ undersökning genomfördes på ett större företag och datamaterialet inhämtades genom semistrukturerade intervjuer med 6 respondenter. Datamaterialet analyserades med hjälp av tematisk analys. Det övergripande resultatet visar att den ledarskapsstil som har störst betydelse för en god psykosocial arbetsmiljö på denna arbetsplats är den transformella ledarskapsstilen. Resultatet visar även att det finns inslag av både den transaktionella ledarskapsstilen och laissez-faire ledarskapsstil men att detta har negativ påverkan på den psykosociala arbetsmiljön. Resultatet går också emot tidigare forskning som säger att ett ledarskap som både är uppgiftsorienterad och socio-emotionell är mest effektiv för den psykosociala arbetsmiljön.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Forsberg, Johan. "Psykosocial arbetsmiljö." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-35783.

Full text
Abstract:
Psykosocial arbetsmiljö är något som är prioriterat av den svenska regeringen och riksdagen. Det finns fortfarande kopplat till detta ett antal arbetsområden som är relativt outforskade. Efterforskningar visar att personal som hanterar IT-hot verkar i Sverige vara ett av dessa områden. Med detta som bakgrund genomfördes en undersökning av den psykosociala arbetsmiljön vid en enhet i Försvarsmakten. Denna genomfördes med fallstudien som angreppssätt. Iakttagelser av arbetsplatsen för en övergripande beskrivning av denna och semistrukturerade intervjuer genomfördes. Totalt intervjuades nio personer under tre dagar. Data från intervjuerna analyserades sedan tematiskt och utifrån detta redovisas resultatet. Undersökningen visar att det till största del finns resurser att möta de krav som arbetet ställer på den enskilde individen. Det är dock i dagsläget en viss obalans vilket leder till en känsla av upplevd stress. Individerna är mycket resursstarka utanför arbetsplatsen vilket hjälper till att ge balans. Vidare framkommer att ett arbete med målsättningar i förhållande till arbetets krav troligen är ett sätt att reducera den upplevda stressen och därmed uppnå en bättre balans mellan krav och resurser. En möjlig bieffekt av detta är en effektivare verksamhet och hälsofrämjande av personalen. För att ge mer erfarenhetsvärden inom området är ytterligare studier av enheter som hanterar IT-hot vid andra myndigheter och företag värdefullt.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Andersson, Johan, and Kesia Hansson. "Arbetsmiljö för ledare - En kvalitativ intervjustudie om psykosocial arbetsmiljö för ledare." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för kultur och samhälle (KS), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-21215.

Full text
Abstract:
Arbetsmiljö för ledare.En kvalitativ intervjustudie om psykosocial arbetsmiljö för ledare.Under många år har arbetsmiljöarbetet varit fokuserat på den fysiska arbetsmiljön. Tidigare forskning visar att psykisk ohälsa är något som ständigt ökar, inte minst inom första linjens ledare. För att motverka detta har nya föreskrifter och regler om den psykosociala arbetsmiljön tillkommit för att förebygga psykisk ohälsa. Tidigare forskning visar även att arbetsgivare har stor inverkan på individens psykosociala hälsa. Det övergripande syftet med denna studie är att undersöka hur ledarna upplever att organisationen arbetar med deras psykosociala arbetsmiljö. Metod: Författarna till denna studie har valt en kvalitativ intervjustudie med semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod. Som grund för empiri har fjorton ledare inom ett offentligt bolag blivit intervjuade. Teori: Begrepp som organisatorisk lärandeprocess och proaktiv samt reaktiv handling har använts för att skapa förståelse om det studerade ämnet. Resultat: Resultatet visar att ledarna upplever att det psykosociala arbetsmiljöarbetet sker enligt de krav som Arbetsmiljöverket ställer. Ledarna upplever att organisationen har tydliga riktlinjer och en god organisatorisk struktur. De upplever att de högsta arbetskraven kommer från organisationen men samtidigt erbjuder organisationen stödfunktioner när det behövs. Ledarna upplever att organisationen arbetar med deras psykosociala arbetsmiljö enligt SAM, men själva arbetet med deras psykosociala arbetsmiljö sker inte löpande utan genom punktinsatser. Ledarna upplever ett gott organisatoriskt stöd och att organisationen erbjuder möjligheter till nätverkande och kompetensutveckling.
Working environment for leaders.A qualitative interview study regarding psychosocial work environment for leaders.For many years, work environment has been focused on physical environment. Previous research shows that mental illness is something that is constantly increasing for first-line leaders. To counteract this, new regulations and rules regarding the psychosocial work environment have been added to prevent mental illness. Previous research also shows that employers have a major impact on the individual's psychosocial health. The overall purpose of this study is to examine how leaders experience the organizational works with their psychosocial work environment. Method: The data collection method is a qualitative interview study with semi-structured interviews. As a basis for empirical evidence, fourteen leaders in a public company have been interviewed. Theory: Concepts such as organizational learning process and proactive as well as reactive action have been used to create understanding of the subject studied. Results: The results show that the leaders feel that the work with the psychosocial work environment is conducted in accordance with the requirements set by the Swedish Work Environment Authority. The leaders feel that the organization has clear guidelines and a good organizational structure. They feel that the highest work demands come from the organization, but at the same time the organization offers support functions when needed. The leaders feel that the organization works with their psychosocial work environment according to SAM, but the actual work with their psychosocial work environment is not conducted on an ongoing basis but on an as-needed basis. The leaders experience good organizational support and that the organization offers opportunities for networking and development of skills.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Mårdklint, Cecilia, and Malin Olsson. "Chefers psykosociala arbetsmiljö - En kvalitativ studie om den psykosociala arbetsmiljön hos chefer i den offentliga sektorn." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-25958.

Full text
Abstract:
Globaliseringen av de internationella ekonomierna och internationella influenser har under de senaste decennierna fått stor genomslagskraft i svensk förvaltningspolitik. En följd av reformen är krav på styrning av den offentliga sektorn liknande den privata med en mera företagsliknande styrningsmodell med ekonomin i fokus. En annan följd av reformen är att chefer närmast produktionen i den offentliga sektorn idag har ett stort ansvar för kommunikationen mellan de chefer de har över sig och medarbetarna. Detta kan påverka chefens psykosociala arbetsmiljö och det är vad som denna uppsats behandlar. Vi undersöker hur chefer upplever sin egen psykosociala arbetsmiljö. Syftet är att skapa förståelse kring denna yrkeskategoris psykosociala arbetsmiljö. Metoden i vår studie är en kvalitativ intervjustudie med ett utforskande forskarintresse. Vi har intervjuat tre chefer som arbetar närmast produktionen inom offentlig verksamhet i Skåne. Fokus i studien ligger på chefernas upplevda arbetsmiljö och hur vi kan förstå denna. Uppsatsen diskuterar de konsekvenser som kan uppkomma om chefers psykosociala mående är dåligt. I uppsatsen belyses också vikten av ett gott psykosocialt mående för chefer. Ett resultat i undersökningen visade att en faktor som påverkar det psykosociala måendet är de förväntningar chefen ställer på sig själv och hur väl chefen lyckas leva upp till dem.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Pettersson, Julia, and Ida Adolfsson. "Kvinnliga lärares psykosociala arbetsmiljö : En kvantitativ tvärsnittsstudie om den självupplevda psykosociala arbetsmiljön, ur ett salutogent perspektiv." Thesis, Hälsohögskolan, Högskolan i Jönköping, HHJ, Avd. för rehabilitering, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-45141.

Full text
Abstract:
Kvinnliga lärare upplever sitt arbete som meningsfullt samtidigt som de utsätts för tidspress, vilket har en negativ inverkan på deras psykosociala arbetsmiljö och hälsa. Syftet med denna studie var att beskriva den självupplevda psykosociala arbetsmiljön hos kvinnliga lärare ur ett salutogent perspektiv. En tvärsnittsstudie enligt en kvantitativ design gjordes på 43 kvinnliga lärare på tre olika skolor med hjälp av instrumentet Work Experience Measurment Scale (WEMS). Kompletterande frågor om ålder och år av yrkeserfarenhet tillfördes för att undersöka eventuellt samband. Resultatet visade att det inte finns något statistiskt signifikant samband mellan ålder eller år av yrkeserfarenhet i hur deltagarna upplever sin psykosociala arbetsmiljö. För att beskriva kvinnliga lärares psykosociala arbetsmiljö ur ett salutogent perspektiv användes främst modellen “känsla av sammanhang” (KASAM). Deltagarna har starkt KASAM vad det gäller meningsfullhet men svagare KASAM i hanterbarhet och begriplighet. Slutsatsen för studien visar på att kvinnliga lärare upplever sitt arbete som meningsfullt vilket påverkar den psykosociala arbetsmiljön positivt. Samtidigt utsätts de för tidspress, vilket har en negativ inverkan på deras psykosociala arbetsmiljö.
Female teachers experiencing their work meaningful at the same time the work expose them for time pressure, which can have a negative impact on the health. The aim of this study was to describe self-perceived psychosocial work environment for female teachers in a salutogenic approach. A cross-sectional study with a quantitative design with 43 female teachers on three different schools was preformed, using the instrument Work Experience Measurement Scale (WEMS). Additional questions about age and years of work experience added to explore any relationship. The result show that there was no statistic significant relationship between age or years of work experience in how the participants experiencing their psychosocial work environment. To describe female teachers psychosocial work environment in a salutogenic approach has uppermost the model “Sense of coherence” (SOC) been used. The participants have a strong SOC regarding meaningfulness, but weaker SOC regarding manageability and comprehensibility. The conclusion of this study show that female teachers experience their work meaningful, which affect the psychosocial work environment positive, at the same time they are exposed for time pressure, which affect the psychosocial work environment negative.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
More sources

Books on the topic "Psykosocial arbetsmiljö"

1

Dissent in organizations. Cambridge, UK: Polity Press, 2011.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Workplace bullying: Symptoms and solutions. New York: Routledge, 2012.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Den Psykosociala arbetsmiljön. Stockholm: Statistiska centralbyrån, 1992.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Den Psykosociala arbetsmiljon (Information om arbetsmarknaden). SCB forlag [distributor, 1992.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Tehrani, Noreen. Workplace Bullying: Symptoms and Solutions. Taylor & Francis Group, 2013.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Tehrani, Noreen. Workplace Bullying: Symptoms and Solutions. Taylor & Francis Group, 2013.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Tehrani, Noreen. Workplace Bullying: Symptoms and Solutions. Taylor & Francis Group, 2013.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Workplace Bullying: Symptoms and Solutions. Routledge, 2013.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Tehrani, Noreen. Workplace Bullying: Symptoms and Solutions. Taylor & Francis Group, 2013.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Tehrani, Noreen. Workplace Bullying: Symptoms and Solutions. Taylor & Francis Group, 2013.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
You might also be interested in the extended bibliographies on the topic 'Psykosocial arbetsmiljö' for particular source types:
Dissertations / Theses
We offer discounts on all premium plans for authors whose works are included in thematic literature selections. Contact us to get a unique promo code!

To the bibliography