To see the other types of publications on this topic, follow the link: Psykosocial arbetsmiljö.
Dissertations / Theses on the topic 'Psykosocial arbetsmiljö'
Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles
Consult the top 50 dissertations / theses for your research on the topic 'Psykosocial arbetsmiljö.'
Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.
You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.
Browse dissertations / theses on a wide variety of disciplines and organise your bibliography correctly.
1
Karlsson, Anna, and Kristin Nytomt. "Psykosocial arbetsmiljö : En arbetsgivares respektive arbetstagares ansvar för den psykosociala arbetsmiljön." Thesis, Karlstad University, Faculty of Economic Sciences, Communication and IT, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-5243.
Full textAbstract:
Arbetsmiljö är ”summan” av både fysiska, sociala och psykiska upplevelser som en arbetstagare möter i arbetslivet. Dessa upplevelser skapas eller formas av olika faktorer som arbetstagaren dagligen möter på sin arbetsplats. Då psykosocial arbetsmiljö idag är en relevant och aktuell fråga är uppsatsen inriktad på detta ämnesområde.
I uppsatsen framställs den psykosociala arbetsmiljörätten ur tre olika perspektiv - rättsdogmatiskt, historiskt och empiriskt. Det rättsdogmatiska perspektivet är grunden för uppsatsen då det undersöks hur den psykosociala arbetsmiljön regleras i arbetsmiljölagstiftningen, samt vilket ansvar arbetsgivare respektive arbetstagare har gentemot den psykosociala arbetsmiljön. Den psykosociala arbetsmiljön och arbetsgivarna respektive arbetstagarnas ansvar regleras i Arbetsmiljölagen (1977:1160), i det följande AML, 3 kapitlet 1a, 2, 2a, 3 och 4 §§ samt föreskriften Systematiskt arbetsmiljöarbete (AFS 2001:1), i det följande SAM. Arbetsgivaren har tillsammans med arbetstagarna en skyldighet att samverka för att främja den psykosociala arbetsmiljön. Arbetsgivaren har dock huvudansvaret att vidta alla åtgärder som krävs för att uppnå detta, bland annat att systematiskt genomföra undersökningar och riskbedömningar som beaktar de psykosociala aspekterna på arbetsplatsen. Arbetsgivaren ska dessutom tillgodose arbetstagarna med introduktion, instruktion och vid behov aktuell utbildning, allt för att arbetstagarna ska kunna vara aktiv i arbetsmiljöarbetet.
Som komplement till den rättsdogmatiska undersökningen utfördes en empirisk undersökning i form av två kvantitativa studier. Där undersöktes hur arbetstagarna upplevde den psykosociala arbetsmiljön på arbetsplatsen. Det framgick inga alarmerande resultat som krävde någon större redovisning.
Det psykosociala arbetsmiljöarbetet kan vara kostsamt samtidigt som det kan vara en framtida investering som i slutändan kan ge arbetsgivaren friska och mer tillfredsställda arbetstagare. Om kraft och energi läggs ned på goda arbetsförhållanden kan detta öka både trivseln och intresset hos arbetstagarna, som i sin tur ger resultat av en bättre ekonomi för verksamheten och därmed en attraktivare arbetsgivare.
2
Möricke, Linnéa, and Sandra Liljekvist. "Psykosocial arbetsmiljö : Upplevelser av den psykosociala arbetsmiljön beroende på anställningsform och kön." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för psykologi (PSY), 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-60289.
Full textAbstract:
Syftet med föreliggande studie var att undersöka upplevelsen av den psykosociala arbetsmiljön beroende av anställningsform och kön. Datainsamlig genomfördes med ett nyutvecklat frågeformulär (EPA), som är baserat på de senaste föreskrifterna gällande organisatorisk och social arbetsmiljö. EPA bestod av sju moduler; arbetsbelastning, arbetsorganisation, handlingsutrymme, kunskap och utveckling, ledarskap, stöd samt återhämtning. I studien deltog 80 personer, 40 personer hade reglerad arbetstid som jämfördes med 38 personer som hade oreglerad arbetstid, 35 var män och 45 var kvinnor. Resultatet visade att de med oreglerad arbetstid upplevde den psykosociala arbetsmiljön något bättre men det var inte statistiskt signifikant. Männen upplevde den psykosociala arbetsmiljön bättre än kvinnorna men det fanns ingen statistisk signifikant skillnad. För modul ledarskap fanns en statistiskt signifikant skillnad mellan könen, där männen upplevde ledarskapet bättre. Vidare förelåg inga skillnader i arbetsmiljön beroende på anställningsform eller kön.The aim with the present study was to study the psychosocial work environment depending on employment and sex with a newly developed questionnaire (EPA), which was based on the latest regulations regarding organizational and social work environment. The questionnaire consisted of seven modules; workload, work organization, margin of action, leadership, support, knowledge and development and recuperation. In this study 80 persons participated, 40 of them had regulated working hours and 38 had unregulated working hours, 35 were men and 45 were women. The results of the study showed that persons with unregulated working hours experienced the work environment slightly better, but the result was not statistic significant. Men experienced the work environment better then women, but the result was not statistic significant. There was a statistic significant difference though, in module leadership, showing that men had a better experience of leadership. Further, the result showed that there was no diffrences in the workenvironment depending on employment and sex.
3
Follmer, Fredrik. "Psykosocial arbetsmiljö : En kvalitativ studie om den psykosociala arbetsmiljön i ett hållbart arbetsliv." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-39234.
Full textAbstract:
Ohälsan i arbetslivet ökar bland annat på grund av psykosociala orsaker samtidigt som arbetslivet förväntas pågå under längre tid innan pensionsavgång. Det hållbara arbetslivet handlar om att arbeta långsiktigt för att anställda ska må bra och ha möjligheten att delta ett helt arbetsliv. Syftet med detta examensarbete var att undersöka hur HR-chefer (personalchefer) i kommunal verksamhet arbetar med den psykosociala arbetsmiljön för att uppnå en bra hälsa hos kommunens anställda. För att besvara frågeställningarna valdes en kvalitativ metod där HR-cheferna blev intervjuade. Det var fyra kvinnor och en man som deltog och alla tillhörde olika kommuner i Mellansverige. Ett målinriktat urval har använts för att besvara frågeställningarna. Datainsamlingen skedde med hjälp av semistrukturerade intervjuer och analyserades sedan med kvalitativ innehållsanalys. Resultat visar att HR-chefer använder sig av kompetensutveckling av ledarskapet, fackliga organisationer och medarbetare för att uppnå en god psykosocial arbetsmiljö. Faktorer som påverkar den psykosociala arbetsmiljön kan vara bristande engagemang, för stora arbetsgrupper för cheferna och hur kommunerna skapar delaktighet genom arbetsplatsträffar. Att ha modet att arbeta med frågor som kan vara svåra samt att det finns tid för att arbeta med den psykosociala arbetsmiljön är förutsättningar för att lyckas.
4
Johansson, Anna, and Linda Svensson. "Psykosocial arbetsmiljö och lärande : En studie om hur tio elever upplever att den psykosociala arbetsmiljön påverkar deras lärande." Thesis, Växjö University, School of Education, 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:vxu:diva-640.
Full textAbstract:
Den psykosociala arbetsmiljön som handlar om relationer mellan människor, anses vara ett stort problem i skolan, och en faktor som påverkar lärandet. Syftet med uppsatsen har varit att skapa en bild och en förståelse för hur elever upplever att deras lärande påverkas av den psykosociala arbetsmiljön. Vidare var syftet att försöka ta reda på några faktorer som påverkar elevers lärande. För att undersöka detta har vi genomfört tio semistrukturerade intervjuer med tio elever i årskurs åtta och nio i två Smålandskommuner.
I resultatet och analysen har lärande presenterats och senare diskuterats med hjälp av teorier som Maslows behovshierarki, Human Relationsteorin och sociokulturell teori, med fokus på de psykosociala faktorerna i arbetsmiljön. En tematisering har gjorts utifrån trygghet och trivsel, tillhörighet och gemenskap, uppmärksamhet, delaktighet och inflytande samt stress.
Sammanfattningsvis visar studien att elevernas lärande påverkas negativt om de psykosociala faktorerna i arbetsmiljön inte är tillgodosedda. Medan lärandet påverkas positivt om eleverna känner sig uppmärksammade, trygga, om de trivs och har vänner att umgås med och om eleverna får vara med och påverka undervisningen.
5
Bogren, Amanda, and Amanda Lilja. "Psykosocial arbetsmiljö vid påtvingat distansarbete : Hur upplevs arbetstagares psykosociala arbetsmiljö och hur kan arbetstagares psykosociala arbetsmiljö förbättras vid påtvingat distansarbete under Covid-19?" Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för organisation och entreprenörskap (OE), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-104254.
Full textAbstract:
Sammanfattning Titel: Hur upplevs arbetstagares psykosociala arbetsmiljö och hur kan arbetstagares psykosociala arbetsmiljö förbättras vid påtvingat distansarbete under Covid-19? Syfte: Syftet är att öka förståelsen för hur arbetstagare upplever deras psykosociala arbetsmiljö vid påtvingat distansarbete under Covid-19, samt hur den psykosociala arbetsmiljön kan förbättras för arbetstagare vid påtvingat distansarbete under Covid-19. Metod: Den här studien präglas av en abduktiv ansats. Den forskningsmetod som använts är kvalitativ forskningsstrategi. Urvalet gjordes i enlighet med ett målinriktat urval och datainsamlingen gjordes utifrån fokusgrupper, där diskussioner pågick kring ämnen som berör psykosocial arbetsmiljö vid påtvingat distansarbete. Forskningens trovärdighet och forskningsetik belyses och beskriver vårt tillvägagångssätt i studien. Slutsats: Studien har visat på att arbetstagarna upplever den psykosociala arbetsmiljön vid påtvingat distansarbete på olika sätt och att det finns flera olika faktorer som påverkar upplevelsen av den psykosociala arbetsmiljön vid påtvingat distansarbete. Studien har vidare identifierat förbättringar som kan tillämpas i den psykosociala arbetsmiljön vid påtvingat distansarbete för att förbättra och uppnå en god psykosocial arbetsmiljö för arbetstagare vid påtvingat distansarbete. Nyckelord: Arbetsmiljö, arbetsförhållanden, psykosocial arbetsmiljö, arbetsbelastning, krav, kontroll, socialt stöd, stöd, arbetsrelaterad stress, psykisk ohälsa, psykisk hälsa, distansarbete,Covid-19, organisationsförändring.
6
Frestadius, Ida, and Kajsa Larsson. "Ledarskapets betydelse för en god psykosocial arbetsmiljö : En kvalitativ studie om arbetstagares upplevelser av ledarskapet i relation till den psykosociala arbetsmiljön." Thesis, Umeå universitet, Sociologiska institutionen, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-149889.
Full textAbstract:
Syftet med denna studie är att undersöka på vilket sätt olika typer av ledarskap påverkar en arbetstagares psykosociala arbetsmiljö. För att besvara syftet och de fyra frågeställningarna kommer begreppen psykosocial arbetsmiljö med fokus på kommunikation, gemenskap, motivation och stress samt de tre ledarskapsstilarna transformell, transaktionell och laissez-faire att användas. En kvalitativ undersökning genomfördes på ett större företag och datamaterialet inhämtades genom semistrukturerade intervjuer med 6 respondenter. Datamaterialet analyserades med hjälp av tematisk analys. Det övergripande resultatet visar att den ledarskapsstil som har störst betydelse för en god psykosocial arbetsmiljö på denna arbetsplats är den transformella ledarskapsstilen. Resultatet visar även att det finns inslag av både den transaktionella ledarskapsstilen och laissez-faire ledarskapsstil men att detta har negativ påverkan på den psykosociala arbetsmiljön. Resultatet går också emot tidigare forskning som säger att ett ledarskap som både är uppgiftsorienterad och socio-emotionell är mest effektiv för den psykosociala arbetsmiljön.
7
Forsberg, Johan. "Psykosocial arbetsmiljö." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-35783.
Full textAbstract:
Psykosocial arbetsmiljö är något som är prioriterat av den svenska regeringen och riksdagen. Det finns fortfarande kopplat till detta ett antal arbetsområden som är relativt outforskade. Efterforskningar visar att personal som hanterar IT-hot verkar i Sverige vara ett av dessa områden. Med detta som bakgrund genomfördes en undersökning av den psykosociala arbetsmiljön vid en enhet i Försvarsmakten. Denna genomfördes med fallstudien som angreppssätt. Iakttagelser av arbetsplatsen för en övergripande beskrivning av denna och semistrukturerade intervjuer genomfördes. Totalt intervjuades nio personer under tre dagar. Data från intervjuerna analyserades sedan tematiskt och utifrån detta redovisas resultatet. Undersökningen visar att det till största del finns resurser att möta de krav som arbetet ställer på den enskilde individen. Det är dock i dagsläget en viss obalans vilket leder till en känsla av upplevd stress. Individerna är mycket resursstarka utanför arbetsplatsen vilket hjälper till att ge balans. Vidare framkommer att ett arbete med målsättningar i förhållande till arbetets krav troligen är ett sätt att reducera den upplevda stressen och därmed uppnå en bättre balans mellan krav och resurser. En möjlig bieffekt av detta är en effektivare verksamhet och hälsofrämjande av personalen. För att ge mer erfarenhetsvärden inom området är ytterligare studier av enheter som hanterar IT-hot vid andra myndigheter och företag värdefullt.
8
Andersson, Johan, and Kesia Hansson. "Arbetsmiljö för ledare - En kvalitativ intervjustudie om psykosocial arbetsmiljö för ledare." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för kultur och samhälle (KS), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-21215.
Full textAbstract:
Arbetsmiljö för ledare.En kvalitativ intervjustudie om psykosocial arbetsmiljö för ledare.Under många år har arbetsmiljöarbetet varit fokuserat på den fysiska arbetsmiljön. Tidigare forskning visar att psykisk ohälsa är något som ständigt ökar, inte minst inom första linjens ledare. För att motverka detta har nya föreskrifter och regler om den psykosociala arbetsmiljön tillkommit för att förebygga psykisk ohälsa. Tidigare forskning visar även att arbetsgivare har stor inverkan på individens psykosociala hälsa. Det övergripande syftet med denna studie är att undersöka hur ledarna upplever att organisationen arbetar med deras psykosociala arbetsmiljö. Metod: Författarna till denna studie har valt en kvalitativ intervjustudie med semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod. Som grund för empiri har fjorton ledare inom ett offentligt bolag blivit intervjuade. Teori: Begrepp som organisatorisk lärandeprocess och proaktiv samt reaktiv handling har använts för att skapa förståelse om det studerade ämnet. Resultat: Resultatet visar att ledarna upplever att det psykosociala arbetsmiljöarbetet sker enligt de krav som Arbetsmiljöverket ställer. Ledarna upplever att organisationen har tydliga riktlinjer och en god organisatorisk struktur. De upplever att de högsta arbetskraven kommer från organisationen men samtidigt erbjuder organisationen stödfunktioner när det behövs. Ledarna upplever att organisationen arbetar med deras psykosociala arbetsmiljö enligt SAM, men själva arbetet med deras psykosociala arbetsmiljö sker inte löpande utan genom punktinsatser. Ledarna upplever ett gott organisatoriskt stöd och att organisationen erbjuder möjligheter till nätverkande och kompetensutveckling.Working environment for leaders.A qualitative interview study regarding psychosocial work environment for leaders.For many years, work environment has been focused on physical environment. Previous research shows that mental illness is something that is constantly increasing for first-line leaders. To counteract this, new regulations and rules regarding the psychosocial work environment have been added to prevent mental illness. Previous research also shows that employers have a major impact on the individual's psychosocial health. The overall purpose of this study is to examine how leaders experience the organizational works with their psychosocial work environment. Method: The data collection method is a qualitative interview study with semi-structured interviews. As a basis for empirical evidence, fourteen leaders in a public company have been interviewed. Theory: Concepts such as organizational learning process and proactive as well as reactive action have been used to create understanding of the subject studied. Results: The results show that the leaders feel that the work with the psychosocial work environment is conducted in accordance with the requirements set by the Swedish Work Environment Authority. The leaders feel that the organization has clear guidelines and a good organizational structure. They feel that the highest work demands come from the organization, but at the same time the organization offers support functions when needed. The leaders feel that the organization works with their psychosocial work environment according to SAM, but the actual work with their psychosocial work environment is not conducted on an ongoing basis but on an as-needed basis. The leaders experience good organizational support and that the organization offers opportunities for networking and development of skills.
9
Mårdklint, Cecilia, and Malin Olsson. "Chefers psykosociala arbetsmiljö - En kvalitativ studie om den psykosociala arbetsmiljön hos chefer i den offentliga sektorn." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-25958.
Full textAbstract:
Globaliseringen av de internationella ekonomierna och internationella influenser har under de senaste decennierna fått stor genomslagskraft i svensk förvaltningspolitik. En följd av reformen är krav på styrning av den offentliga sektorn liknande den privata med en mera företagsliknande styrningsmodell med ekonomin i fokus. En annan följd av reformen är att chefer närmast produktionen i den offentliga sektorn idag har ett stort ansvar för kommunikationen mellan de chefer de har över sig och medarbetarna. Detta kan påverka chefens psykosociala arbetsmiljö och det är vad som denna uppsats behandlar. Vi undersöker hur chefer upplever sin egen psykosociala arbetsmiljö. Syftet är att skapa förståelse kring denna yrkeskategoris psykosociala arbetsmiljö. Metoden i vår studie är en kvalitativ intervjustudie med ett utforskande forskarintresse. Vi har intervjuat tre chefer som arbetar närmast produktionen inom offentlig verksamhet i Skåne. Fokus i studien ligger på chefernas upplevda arbetsmiljö och hur vi kan förstå denna. Uppsatsen diskuterar de konsekvenser som kan uppkomma om chefers psykosociala mående är dåligt. I uppsatsen belyses också vikten av ett gott psykosocialt mående för chefer. Ett resultat i undersökningen visade att en faktor som påverkar det psykosociala måendet är de förväntningar chefen ställer på sig själv och hur väl chefen lyckas leva upp till dem.
10
Pettersson, Julia, and Ida Adolfsson. "Kvinnliga lärares psykosociala arbetsmiljö : En kvantitativ tvärsnittsstudie om den självupplevda psykosociala arbetsmiljön, ur ett salutogent perspektiv." Thesis, Hälsohögskolan, Högskolan i Jönköping, HHJ, Avd. för rehabilitering, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-45141.
Full textAbstract:
Kvinnliga lärare upplever sitt arbete som meningsfullt samtidigt som de utsätts för tidspress, vilket har en negativ inverkan på deras psykosociala arbetsmiljö och hälsa. Syftet med denna studie var att beskriva den självupplevda psykosociala arbetsmiljön hos kvinnliga lärare ur ett salutogent perspektiv. En tvärsnittsstudie enligt en kvantitativ design gjordes på 43 kvinnliga lärare på tre olika skolor med hjälp av instrumentet Work Experience Measurment Scale (WEMS). Kompletterande frågor om ålder och år av yrkeserfarenhet tillfördes för att undersöka eventuellt samband. Resultatet visade att det inte finns något statistiskt signifikant samband mellan ålder eller år av yrkeserfarenhet i hur deltagarna upplever sin psykosociala arbetsmiljö. För att beskriva kvinnliga lärares psykosociala arbetsmiljö ur ett salutogent perspektiv användes främst modellen “känsla av sammanhang” (KASAM). Deltagarna har starkt KASAM vad det gäller meningsfullhet men svagare KASAM i hanterbarhet och begriplighet. Slutsatsen för studien visar på att kvinnliga lärare upplever sitt arbete som meningsfullt vilket påverkar den psykosociala arbetsmiljön positivt. Samtidigt utsätts de för tidspress, vilket har en negativ inverkan på deras psykosociala arbetsmiljö.Female teachers experiencing their work meaningful at the same time the work expose them for time pressure, which can have a negative impact on the health. The aim of this study was to describe self-perceived psychosocial work environment for female teachers in a salutogenic approach. A cross-sectional study with a quantitative design with 43 female teachers on three different schools was preformed, using the instrument Work Experience Measurement Scale (WEMS). Additional questions about age and years of work experience added to explore any relationship. The result show that there was no statistic significant relationship between age or years of work experience in how the participants experiencing their psychosocial work environment. To describe female teachers psychosocial work environment in a salutogenic approach has uppermost the model “Sense of coherence” (SOC) been used. The participants have a strong SOC regarding meaningfulness, but weaker SOC regarding manageability and comprehensibility. The conclusion of this study show that female teachers experience their work meaningful, which affect the psychosocial work environment positive, at the same time they are exposed for time pressure, which affect the psychosocial work environment negative.
11
Sterling, Joy. "Psykosocial arbetsmiljö : En kvalitativ studie om psykosocial arbetsmiljö inom ett förvaltningsföretag." Thesis, Uppsala universitet, Sociologiska institutionen, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-443639.
Full textAbstract:
Psykosocial arbetsmiljö verkar för de anställdas psykiska hälsa och välmående på arbetsplatsen. Den psykosociala arbetsmiljön påverkas av anställdas upplevelse av belöning för arbetsprestation, kontroll, krav och socialt stöd. Sjukskrivning på grund av psykisk ohälsa har drastiskt ökat sedan 1990-talet, och det är således av intresse att belysa hur den psykosociala arbetsmiljön kan te sig inom en organisation. Syftet med denna uppsats är att skapa en förståelse för hur psykosocial arbetsmiljö kan te sig inom ett av Riksbyggens marknadsområden, samt hur den psykosociala arbetsmiljön beskrivs av en marknadsområdeschef och fyra fastighetsförvaltare. Uppsatsen redogör för en kvalitativ studie med deduktiv ansats, och empiriinsamlingen genomfördes genom semistrukturerade intervjuer och dokumentstudier av organisatoriskt material. Studien utgår från Karaseks och Theorells krav-, kontroll- och stödmodell och Ansträngnings- och belöningsmodellen. Resultatet från studien påvisar en korrelation mellan ansträngning, belöning, krav, kontroll och socialt stöd. Resultatet påvisar även att organisationen har utifrån det organisatoriska material vilket avhandlats goda förutsättningar för att främja en god psykosocial arbetsmiljö med hänsyn till förvaltarnas upplevda handlings- och beslutsutrymme, sociala stöd och sociala aktiviteter.
12
Svärd, Hugo. "Ledarskapets inverkan på psykosocial arbetsmiljö : En tvärsnittstudie av svenska medarbetares psykosociala arbetsmiljö beroende av ett transaktionellt respektive transformativt ledarskap." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för ekonomi, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-17387.
Full textAbstract:
Titel: Ledarskapets inverkan på psykosocial arbetsmiljö – En tvärsnittsstudie av svenska medarbetares psykosociala arbetsmiljö beroende av ett transaktionellt respektive transformativt ledarskap. Nivå: Kandidatuppsats, företagsekonomi Författare: Hugo Svärd Handledare: Lars Ekstrand Datum: 2014-06 Bakgrund och Syfte: Psykisk ohälsa kan vara ett problem med påtagliga konsekvenser för såväl ett företag som medarbetarna. Företaget kan påverkas av ekonomiska kostnader till följd av sjukfrånvaro och andra driftstörningar på arbetsplatsen samtidigt som medarbetarnas drabbas av reducerad lön, social isolering samt risken att entledigas från arbetet. Den psykiska ohälsan har i tidigare forskning konstaterats bero på hur medarbetare upplever den psykosociala arbetsmiljön på en arbetsplats. Det har även uppmärksammats att ledarskapet kan ha en stark inverkan på hur medarbetare (anställda) upplever den psykosociala arbetsmiljön. Föreliggande uppsats avser därför undersöka hur medarbetare upplever den psykosociala arbetsmiljön beroende av uppfattning om en ledare tillämpar låg eller hög nivå av transaktionellt respektive transformativt ledarskap. Uppsatsen har också avsikt att jämföra hur ledarstilarna predicerar upplevelsen av den psykosociala arbetsmiljön hos medarbetarna. Metod: En kvantitativmetod tillämpades för att uppnå studiens (tvärsnittsstudie) strävan att generalisera resultatet till att representera en svensk kontext. Data insamlades via enkäter vilka därefter sammanställts och analyserats med hjälp av SPSS. Enkäten utgjordes av ett mätinstrument för psykosocial arbetsmiljökartläggning, samt ett instrument för att mäta ledarskap. För analys av data gjordes följande: korrelationsanalys, multivariata variansanalys (MANOVA), multipla regressionsanalyser samt enkelt t-test vilka redovisats deskriptivt. Resultat & slutsats: Transaktionellt ledarskap visade endast skillnader på arbetsledningsklimatet beroende av om medarbetare skattade låg eller hög ledarstil. För samma fråga visade transformativt skillnader i stimulans, arbetsgemenskap och arbetsledningsklimat. Dessa tre 2 faktorer predicerades av transformativt ledarskap medan transaktionellt inte predicerade någon faktor alls. Studien visar att transformativt ledarskap är överlägset transaktionellt i att predicera psykosocial arbetsmiljö hos medarbetarna. Transformativa ledare bidrar till en positiv arbetsmiljö. Förslag till fortsattforskning: För fortsatt forskning kan det vara intressant att dela upp urvalet av företag på offentlig och privat sektor. Det kan finnas skillnader hur medarbetare upplever den psykosociala arbetsmiljön beroende av ett transaktionellt respektive transformativt ledarskap i en privat sektor, jämfört med en offentlig. Detta kan vara en viktig aspekt då t.ex. en privatägd skola i jämförelse med en statligt ägd skola är vinstdrivande på helt olika sätt, vilket då kan inverka på ledarskapet. Det kan också vara intressant att undersöka respektive ledarstils subfaktorer i förhållande till subfaktorerna i psykosocial arbetsmiljö. Särskilt med tanke på den höga effekten hos arbetsledningsklimat, samt för att i egenskap av tidigare forskning ge transaktionellt ledarskap en rättvis redogörelse. Uppsatsens bidrag: Studien har bidragit till kunskap i ett svenskt sammanhang då det saknas tidigare studier som undersökt det transaktionella och transformativa ledarskapets inverkan på medarbetarnas psykosociala arbetsmiljö. Det finns också ett praktiskt bidrag där studiens resultat ger en viss indikering till ledare/chefer i svenska företag gällande praktiserandet av ett transformativt ledarskap och hur det kan förutsäga medarbetarnas psykosociala arbetsmiljö på ett positivt sätt. Nyckelord: Ledarskap, transformativ, transaktionell, psykosocial, arbetsmiljö
13
Bornliden, Linn. "Rektorers psykosociala arbetsmiljö." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för ekonomistyrning och logistik (ELO), 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-41481.
Full textAbstract:
The purpose of this study is to review the legal situation of the psychosocial work enivronment for principals. The purpose is also to get an increased understanding for how the principals work environment can affect people involved in the swedish school. The psychosocial work environment is explained through studying European law, national law and case law. The principals work situation is studied by different sources, for example from the Work Environment Agency and a report from the Swedish School Agency. The legal dogmatic method has been applied with the legal sociology method to analyze the material. Four interviews have been conducted with principals in Växjö municipality. The results point out that Sweden needs to claify the legalisation in the area of the psychosocial work environment area. A very unique trial regardning the municipality of Krokom where a man committed suicid, is causing uncertainty in the legal sitaution. Two supervisors were just acquitted from the accusation by the Swedish Court of Appeal, despite they were earlier sentenced in the District Court. The analyze shows that principals in Sweden have a high workload and that they wish for a decrease of aministrative assignments. The four principals that were interviewed agree to that their high workload negatively influences the school. The principals dont have time to participate during lecturing hours in order to provide teachers with feedback.
14
Nurisalo, Erika, and Emmi Runnerström. "Distriktsarbetsterapeuters psykosociala arbetsmiljö." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskaper, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-53720.
Full text
15
Troedsson, Helena, and Johan Isaksson. "Projektmedlemmars psykosociala arbetsmiljö." Thesis, Karlstads universitet, Handelshögskolan, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-55249.
Full textAbstract:
Denna studie handlar om projektmedlemmars upplevelser av den psykosociala arbetsmiljön. Psykosocial arbetsmiljö skapas av faktorer i arbetsmiljön som inte har ett fysiskt framträdande, utan kan exempelvis röra sig om relationer i arbetet och vilka arbetsuppgifter man har (Eklöf 2017). Tidigare studier har riktat fokus på projektledares psykosociala arbetsmiljö och inte projektmedlemmars. Det finns därför ett område som tycks vara tämligen outforskat, nämligen att belysa projektmedlemmars upplevelser av den psykosociala arbetsmiljön. Som utgångspunkt har vi valt Karasek och Theorells (1990) krav-kontroll- och stödmodell som är en vanligt förekommande undersökningsmodell inom området psykosocial arbetsmiljö. Vi undersöker även hur karaktärsdrag i projekt påverkar den psykosociala arbetsmiljön. Innan undersökningens början hade vi en förförståelse om att karaktärsdragen påverkar upplevelser av den psykosociala arbetsmiljön. Studien är baserad på kvalitativ metod med den semistrukturerade intervjuformen. Sammanlagt har fyra intervjuer genomförts och urvalet är projektmedlemmar som tillhör en och samma organisation inom servicebranschen. Resultatet visar att arbetskraven bland projektmedlemmarna är höga, medan graden av egenkontroll varierar. Det visar sig också att graden av egenkontroll har stor betydelse för projektmedlemmarnas upplevelser av den psykosociala arbetsmiljön. Något som tycks påverka graden av egenkontroll är främst moderorganisationens struktur och relationen till resursägare. Vidare tycks det sociala stödet bland projektmedlemmar vara tillfredsställande inom projektets ramar, men att det kan vara bristande i relation till moderorganisation och resursägare, vilket upplevs påfrestande. Sammanfattningsvis tycks den psykosociala arbetsmiljön bland projektmedlemmarna präglas av höga arbetskrav och varierande grad av egenkontroll och socialt stöd. Vad gäller karaktärsdrag i projekt och dess påverkan på psykosocial arbetsmiljö visar de sig ha stor betydelse för projektmedlemmarnas hantering av de höga arbetskraven.
16
Wigren, Maud. "Hållbart ledarskap : En studie av den psykosociala arbetsmiljön hos chefer. Är det någon som tänker på chefernas psykosociala arbetsmiljö?" Thesis, Högskolan Dalarna, Personal och arbetsliv, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-28172.
Full textAbstract:
Syftet med den här studien är att undersöka om de rätta förutsättningarna finns för att bedriva ett hållbart ledarskap, samt att undersöka hur cheferna på det aktuella företaget ser på sin psykosociala arbetsmiljö. För att undersöka syftet har en kvalitativ metod använts, där intervjuer utgjorde metoden för datainsamlingen. Intervjuerna genomfördes med hjälp av en semistrukturerad intervjuguide, intervjuerna transkriberades sedan för att underlätta analysarbetet. Vad innebär det för ledarna i organisationerna att arbeta med hållbart ledarskap? Genom ledarskapets påverkan på motivation, engagemang och prestation har det stor betydelse för de utvecklingsarbeten som syftar till hållbarhet. En chef ska förutom sina vardagliga arbetsuppgifter såsom att säkerställa driften, se till att personal finns på plats och gå på möten även ansvara för att medarbetarna trivs på sin arbetsplats och har en bra arbetsmiljö. Kraven på dagens chefer och ledare blir allt fler, men har de den kunskap och de verktyg de behöver för att kunna bedriva ett hållbart ledarskap? Resultaten som framkommit visar på att respondenterna inom den organisation jag besökt till viss del arbetar på ett hållbart sätt, utan att de själva är medvetna om det. Problemområden som respondenterna identifierar är tidsbrist, stress, hög arbetsbelastning och utbrändhet.The purpose of this study was to investigate whether the right conditions for conducting sustainable leadership and investigating how the managers of current company look at their psychosocial work environment. To investigate the purpose, a qualitative method has been used, where interviews formed the material for data collection. The interviews were conducted using a semi structured interview guide; the material was then transcribed to ease the analysis work. What does it mean for leaders to work with sustainable leadership? Through the leadership´s influence on motivation, dedication and achievement, it is of great importance for sustainability development efforts. In addition to their daily duties, a manager must that the staff is in place, attend meetings, take responsibility for employees having a good working environment. The demands of today´s managers and leaders are increasing, but do they have the knowledge they need to run a sustainable leadership? The results show that the managers of the organization I have visited to some extent work in a sustainable way, without being aware of it. Problem areas identified by respondents, however, are time shortages, stress, high workload and burnout.
17
Enquist, Fredrik. "Är en gynnsam psykosocial arbetsmiljö oviktig? : En kvantitativ enkätundersökning om psykosocial arbetsmiljö och stress hos kontorsarbetare." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-54084.
Full textAbstract:
Bakgrund: Antalet fall av utmattningssyndrom i Sverige har ökat sedan 1980 och en orsak till ökningen är höga krav i relation till låg kontroll och lågt stöd på arbetsplatsen. Krav-kontroll-stöd-modellen kan identifiera förekomsten av psykosocial arbetsmiljö och dess påverkan på arbetares stressnivåerna. Syfte: Att undersöka eventuella samband mellan kontorsarbetares psykosociala arbetsmiljö och stress på arbetsplatsen. Metod: En kvantitativ tvärsnittsstudie genomfördes med en enkätundersökning för att besvara uppsatsen syfte. Totalt svarade 109 respondenter och data analyserades i SPSS med korrelationsanalyser och Fisher’s exact test. Resultat: Kontorsarbetare skattar höga nivåer av krav, kontroll och stöd. Ungefär 57% av 101 kontorsarbetare skattar att de har en hög stressnivå och ungefär 86% befinner sig i en gynnsam psykosocial arbetsmiljö. Det förekommer en svag till medelstark korrelation mellan krav, kontroll och stöd i samband med stress. Slutsatser: Majoriteten av kontorsarbetare har höga krav, hög kontroll och högt stöd på deras arbetsplats men lite mer än hälften av alla kontorsarbetare har en hög stressnivå. Det förekommer ingen skillnad mellan en gynnsam- och en ogynnsam psykosocial arbetsmiljö i samband med stress.
18
Lindström, Jenny. "Psykosocial arbetsmiljö och besvärsförekomst bland flygplanslastare." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-8479.
Full textAbstract:
The purpose of this study was to describe perceived psychosocial work environment and musculoskeletal complaints among baggage handlers, and to evaluate whether there is any linear relationship between them. The study is a questionnaire based cross-sectional study, and part of an ongoing larger project. Therefore, the number of forms has been limited to those that were collected in the project by 2010-11-25 (N=117). The questions analyzed in the study come from the Copenhagen Psychosocial Questionnaire and “Nordiska Ministerrådets formulär om besvär i rörelseorganen”, respectively. In addition, ratings of pain intensity according to Borg CR-scale have been used. Linear correlations were assessed by Spearman’s rank correlation. The results showed that the baggage handlers rated good sense of Community and low Emotional demands, but poor Influence and Feedback at the workplace. Their ratings of pain frequency and intensity were relatively low, but the regions where they had most complaints were shoulders and low back. The highest correlation was -0.36 between Meaning and pain frequency in the Shoulders. No particular psychosocial factor or body region appeared highly correlated with all or most of the other variables. For the psychosocial environment factors investigated in this study no extremely good or extremely bad values were discovered. Musculoskeletal complaints were low. No strong correlations between baggage handlers ratings of psychosocial work environment and musculoskeletal complaints were found in this study.
19
Engblom, Teresia. "Anknytningsstil och upplevelse av psykosocial arbetsmiljö." Thesis, Ersta Sköndal högskola, S:t Lukas utbildningsinstitut, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:esh:diva-5150.
Full textAbstract:
Introduction: Although attachment theory is widely studied within the field of developmental psychological research, work environment research frequently disregards attachment-related individual characteristics of co-workers when studying workplace environment. The aim of this study was to investigate the impact of attachment style on the perception of psychosocial work environment. Research question: How does attachment style relate to the experience of demands, influence and social support at work? Method: Nurses and assistant nurses employed at the emergency departments, Skåne University Hospital (n = 218), were asked to answer the Attachment Style Questionnaire (ASQ) and Copenhagen Psychosocial Questionnaire (COPSOQ). Results: A total of 135 questionnaires (62%) were included in the study. In the majority of the analyses no correlations were found between attachment style and experience of psychosocial work environment. A lower degree of perceived support from colleagues was, however, related to higher discomfort with closeness and relationships as secondary. An association between higher degree of perceived support from peers and higher degree of confidence in self and others was found. Securely attached individuals were less burdened by quantitative requirements and experienced more support from peers than insecure attached individuals. Discussion/conclusion: There is only a weak relationship between attachment style and experience of demands, influence and social support at work. This might partly be explained by the nature of the questionnaires, the homogeneity of the study population and missing cases. The statistically significant correlations that were found are supported by findings in previous studies.Inledning: Trots att anknytningsforskningen är väl utbredd inom det utvecklingspsykologiska forskningsfältet har arbetsmiljöforskare hittills i stor utsträckning bortsett ifrån anknytningsteorin vad gäller studier av individers olikheter på arbetsplatsen. Syftet med denna studie var att undersöka anknytningsstilens betydelse för upplevelsen av psykosocial arbetsmiljö. Frågeställningar: Hur förhåller sig anknytningsstil till upplevelsen av krav, inflytande och socialt stöd på arbetsplatsen? Metod:Sjuksköterskor och undersköterskor anställda på akutmottagningarna, Skånes universitetssjukhus (n=218), fick besvara Attachment Style Questionnaire (ASQ) och Copenhagen Psychosocial Questionnaire (COPSOQ). Resultat: 135 enkäter (62%) inkluderades i studien. I flertalet analyser sågs inga samband mellan anknytningsstil och upplevelse av psykosocial arbetsmiljö. Hög grad av sakorientering och distans på ASQ var dock relaterad till lägre grad av upplevt stöd ifrån kollegor. Dessutom fanns ett samband mellan högre grad av upplevt stöd ifrån kollegor och högre grad av tillit. Tryggt anknutna visade sig i lägre utsträckning belastade av kvantitativa krav och upplevde mer stöd från kollegor än otryggt anknutna. Diskussion/slutsats: Det finns endast ett svagt samband mellan anknytningsstil och upplevelse av krav, inflytande och socialt stöd på arbetsplatsen. Anledningen till detta kan delvis bero på mätinstrumentens utformning, studiepopulationens relativa homogenitet samt ett relativt stort bortfall. De samband som återfanns överensstämmer med tidigare forskning.
20
Lindgren, Susanne, and Kari Petrusson. "Psykosocial arbetsmiljö hos vårdpersonal inom äldreomsorg." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för omvårdnad, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-115785.
Full textAbstract:
Bakgrund: Det ställs allt högre krav på vårdpersonal som arbetar inom äldreomsorgen idag. Ökad arbetsbelastning, tidspress och en högre stress på arbetet påverkar den psykosociala arbetsmiljön inom äldreomsorgen. Enligt Karasek och Theorell så handlar det om krav, kontroll och socialt stöd för att kunna påverka hur vi mår på våra arbetsplatser. Syfte: Syftet med denna studie är att genom en litteraturöversikt belysa vårdpersonalens upplevda psykosociala arbetsmiljö inom äldreomsorgen. Metod: En litteraturöversikt. Resultat: Det finns en stolthet att arbeta inom äldreomsorgen, en tillfredsställelse av att hjälpa andra och att känna att de kan göra skillnad för någon. Den höga arbetsbelastningen, tidspressen, högt ställda krav, stress och hopplöshet leder till en rädsla av att begå misstag och ger en känsla av att inte känna sig tillfreds på sitt arbete. Att få utvecklas på arbetet har betydelse. Dels att få utbildning och en chans att förkovra sig inom sitt arbete samt dels att få chansen att använda sig av de kunskaper de har. Konklusion: Litteraturöversiktens resultat visar att vårdpersonalen upplever sig frustrerade på sitt arbete, att när kraven är för höga och när de inte har kontroll över sitt arbete minskar arbetstillfredsställelsen. Bra stöd och samverkan från chefer samt arbetskamrater ökar trivseln. Krav och resurser bör ha en hälsosam balans.
21
Lovén, Mikael, and Josefin Westerlund. "Socionomens psykosociala arbetsmiljö - En kvalitativ studie av fyra socionomers upplevelse av sin psykosociala arbetsmiljö." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-25227.
Full textAbstract:
Vi har utfört en kvalitativ studie i form av semi-strukturerade intervjuer. Syftet med studien är att undersöka socionomens psykosociala arbetsmiljö för att belysa vilka faktorer som är av störst vikt för upplevelsen av en god psykosocial arbetsmiljö, av vem det är av störst vikt för socionomen att få feedback från samt vilken som är den största drivkraften i arbetet för socionomen. Det som framkommit i vår studie är att samtliga intervjupersonerna lägger fokus på i stort sett samma faktorer då det gäller den psykosociala arbetsmiljön. Det som alla intervjupersoner betonat är vikten av goda relationer med klienter, arbetsgivare och kollegor.
22
Lilliebjörn, Norlin Jannika, and Herbert Floria. "Distriktssköterskors psykosociala arbetsmiljö inom hemsjukvården." Thesis, Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-12033.
Full textAbstract:
Bakgrund: Stresstudier inom sjukvården har huvudsakligen handlat om sjuksköterskor som arbetar på sjukhus. Få studier har berört sjuksköterskor inom hemsjukvården. Sjuksköterskor har rapporterat hög arbetsrelaterad stress. Stress och höga psykologiska krav leder till arbetsrelaterad psykisk ohälsa hos kvinnor. Trivsel och positivt arbetsklimat på arbetsplatsen är betydelsefullt för den psykiska hälsan för de anställda. Syfte: Syftet var att undersöka distriktssköterskors arbetsrelaterade stress, välbefinnande, hälsa, upplevda krav och kontroll. Detta för att bidra till kunskapsutveckling om hur distriktssköterskornas arbetsmiljö kan förbättras. Metod: kvantitativa och kvalitativa data samlades in via enkäter, intervjuer, personalstatistik och litteratur. Studiens ansats blev en triangulering genom att använda flera datakällor. Resultat: Studien visade att distriktssköterskor trivdes bra med sina arbetsuppgifter, hade stor arbetsglädje och tillgång på hög egen kontroll samt var utsatta för höga krav men hade tillgång till bra stöd. Även stress förekom hos distriktssköterskor inom hemsjukvården men denna var hanterbar. Slutligen var sjukfrånvaron inte åldersrelaterad då yngre och äldre hade samma sjukfrånvaro.
23
Lundkvist, Johan, and Tobias Totsås. "Sjuksköterskan och den psykosociala arbetsmiljö." Thesis, Mittuniversitetet, Avdelningen för omvårdnad, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-21942.
Full textAbstract:
BAKGRUND: Alla personer inom sjuksköterskans omgivning är en del av den psykosociala arbetsmiljön. Sjuksköterskor, patienter och övrig personal i arbetsomgivningen är med och skapar miljön och utvecklas av den. Sjuksköterskan har en stor betydelse för hur den psykosociala miljön ser ut på till exempel sjukhusavdelningar och äldreboenden. SYFTE: Syftet var att belysa den psykosociala arbetsmiljöns påverkan i sjuksköterskans arbete. METOD: Är en litteraturöversikt med 14 vetenskapliga artiklar av både Kvalitativ och kvantitativ design. RESULTAT: De främsta faktorerna som påverkar sjuksköterskors arbete och välbenfinnande är stress, tidsbrist, brist på uppskattning och extra arbete som inte hör till sjuksköterskans profession. Flertalet sjuksköterskor vantrivs på sitt arbete och funderar på att avsluta sin anställning eller lämna sjuksköterskeyrket. Det finns en signifikant sammankoppling mellan personalen och patienters välbefinnande. För att patienterna ska få förtroende för sjuksköterskorna är det viktigt att sjusköterskorna avspeglar ett gott välbefinnande och lugn. Sjuksköterskor som arbetar i en dålig psykosocial arbetsmiljö rapporterar att vårdkvalitén inte håller tillräcklig nivå. DISKUSSION: Majoriteten av sjuksköterskorna som arbetar på sjukhus anger att den psykosociala arbetsmiljön är dålig eller endast acceptabel. En dålig psykosocial arbetsmiljö leder oftast till sämre vårdkvalitet då till exempel kommunikationen mellan personalen blir bristfällig. Ju mindre patienter per sjuksköterska desto bättre psykosocial arbetsmiljö, vilket resulterar i bättre vårdkvalité. SLUTSATS: Stress är en stark faktor som påverkar den psykosociala arbetsmiljön. Möte mellan personalen och ledning bör hållas ofta, så att alla får dela med sig av sina åsikter om arbetsmiljön.
24
Schönström, Johannes. "Psykosocial arbetsmiljö och psykologiskt välbefinnande inom servicebranschen." Thesis, Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS), 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-21341.
Full textAbstract:
Syftet med studien är att studera relationen mellan den psykosociala arbetsmiljön och det psykologiska välbefinnandet, inom en serviceorganisation. Studiens frågeställning utgår från att undersöka arbetets krav, resurser och ett arbetsrelaterat psykologiskt välbefinnande. Sex individer intervjuades med hjälp av semi-strukturerade intervjuer. Resultaten indikerar varierade upplevelser gällande den psykosocial arbetsmiljö och det psykologiska välbefinnandet. Deltagarna upplever höga emotionella och kognitiva krav och relativt goda resurser. För att förbättra den psykosociala arbetsmiljön är det viktigt att skapa realistiska krav i förhållande till resurserna. Jämförelsen emellan den psykosociala arbetsmiljön och det psykologiska välbefinnandet tyder på en positiv relation dessa emellan.
25
Grundén, Ellinor, and Rebecca Findahl. "Psykosocial arbetsmiljö hos högstadielärare : En kvantitativ studie." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för psykologi (PSY), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-80760.
Full textAbstract:
Sveriges lärare upplever en stor press från olika håll och undersökningar har visat att sociala och organisatoriska faktorer i deras arbete är en stor orsak till psykisk ohälsa. Upplevelsen av det psykosociala arbetet beror på vilken nivå som individen upplever psykologiska krav, kontroll samt socialt stöd. Studiens syfte var att undersöka hur högstadielärare upplever den psykosociala arbetsmiljön på sin arbetsplats och om det är någon skillnad om de arbetar på större eller mindre skola. Studien utfördes bland högstadielärare från sex skolor i södra Sverige där 69 lärare deltog, 27 från större skolor och 42 från mindre skolor. Instrumentet som användes var QPS-Nordic34+ samt bakgrundsfrågor och tre tillagda frågor som rörde önskat socialt stöd. Generellt sett såg den upplevda psykosociala arbetsmiljön bra ut hos deltagarna. Resultatet visade ingen signifikant skillnad mellan de mindre och större skolorna gällande upplevd psykosocial arbetsmiljö eller önskat socialt stöd. Dock fanns signifikanta samband mellan ålder, antal år som lärare, antal år på nuvarande arbetsplats och upplevelse av den psykosociala arbetsmiljön.The teachers in Sweden experience a great pressure from different directions and previous studies has shown that social and organizational factors in their work are a major cause of mental illness. The experience of the psychosocial work depends on what level the individual experience psychological demands, control and social support. The purpose of this study was to see how secondary school teachers experience the psychosocial work environment in their workplace and if there is any difference depending on if they work in a bigger or smaller school. This study was conducted among secondary school teachers from six schools in southern Sweden where 69 teachers participated, 27 from bigger schools and 42 from smaller schools. To measure this QPS-Nordic34+ was used and also background questions and three added questions which concerned the desired social support. The psychosocial work environment among the participants looked good in general. The result did not show any statistically significant difference between the smaller and bigger schools concerning the experience of the psychosocial work environment or desired social support. But there were significant correlations between age, number of years as a teacher, number of years at current workplace and the experience of the psychosocial work environment.
26
Hailemariam, Rebecca, Sally Hiruy, and Salem Rustom. "Att uppfinna hjulet : Psykosocial arbetsmiljö på socialtjänsten." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för socialt arbete, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-155420.
Full textAbstract:
Denna studie undersöker socialsekreterarnas arbetsmiljö på socialtjänstens barn- och ungdomssektion i Luleå kommun. Studien strävar efter att skapa en deskriptiv bild över hur socialsekreterarna upplever sin psykosociala arbetsmiljö. Vidare studeras vilket stöd de upplever samt vilka förbättringsmöjligheter de önskar på sin arbetsplats. Studien använder en webbaserad enkätundersökning som bygger på både kvalitativa och kvantitativa frågor. Undersökningens genomförande baseras på ett hypotetiskt-deduktivt och induktivt arbetssätt. Sammanfattningsvis visar resultatet att det råder ett starkt kollegialt stöd men att stödet från ledningen upplevs som bristande. Det framgår även att socialsekreterarna upplever en hög arbetsbelastning där arbetssituationen påverkar deras privatliv i form av koncentrations-, och sömnsvårigheter. Socialsekreterarna tvingas ta till med strategier för att hantera bristerna och beskriver det som att uppfinna hjulet, vilket även utgör uppsatsens titel. Avslutningsvis krävs det fler tillgångar i form av större arbetskraft och utökning av ekonomiska resurser för att öka välbefinnandet och skapa en trivsam arbetsplats för socialsekreterarna.
27
Johansson, Per, and Haaranen Albin Bjelkendal. "Arbetstillfredsställelse : Relationen mellan arbetstillfredsställelse och psykosocial arbetsmiljö." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för arbetshälsovetenskap och psykologi, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-32872.
Full textAbstract:
Syftet med denna kvantitativa studie var att ta reda på hur den psykosociala arbetsmiljön och ålder är relaterad till arbetstillfredsställelse. Den psykosociala arbetsmiljön delades upp och mättes utifrån tre olika kategorier, krav i arbetet, samarbete och ledning samt hälsa och välbefinnande. Enkäten som delades ut innehåll två bakgrundsfrågor och 75 påståenden. Enkäten var en kombination mellan Minnesota Satisfaction Questionnaire (MSQ) och Copenhagen Psychosocial Questionnaire (COPSOQ). Resultatet av studien visade att två av de fyra prediktorerna (Samarbete och ledning och hälsa och välbefinnande) kunde förklara en signifikant del av variansen i arbetstillfredsställelse. Av prediktorerna var det samarbete och ledning samt hälsa och välbefinnande som visade sig vara signifikanta prediktorer och där båda hade en positiv korrelation med arbetstillfredsställelse. Ålder och krav i arbetet visade ingen signifikant korrelation med arbetstillfredsställelse. Resultatet skulle kunna förklaras av att undersökningen gjordes på ett företag där de många olika befattningarna inom företaget var väldigt olika.
28
Petersson, Elin, and Ellen Johansson. "Psykosocialt arbetsmiljöarbete : En kvalitativ studie om hur enhetschefer inom socialtjänsten förväntas ta ansvar för att främja en god psykosocial arbetsmiljö." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för socialt arbete (SA), 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-65267.
Full textAbstract:
The purpose of this study is to examine and deepen the knowledge of how unit managers are expected to take responsibility for promoting a good work environment by translating the new regulations on organizational and social work environment, in social services in a medium-sized municipality in Southern-Sweden. Method: We have used a qualitative approach as method in this study, with semi-structured interviews as data collection method. To gather empirical material, we chose to interview six unit managers who work in social services. Theory: Our theoretical point have been Implementation theory. We also chose the concepts of learning organizations and competence. Our choice of method and concepts have helped us to examine our-empirical-material. Results: The six different themes, presented in the results of this study, are designed based on the new regulations on organizational and social work environment. The different themes in this study are the following: Competences, goals for the organization and the social work environment, workload, management of working hours, offensive treatment, responsibility and the last theme is competence. Our results indicate that the unit managers are not adequately educated about the new regulations, which in turn leads to the implementation of the regulations as intended. Secondly, our results also show weaknesses in resource allocation.
29
Ross, Olivia, and Ellenor Norgren. "Är arbetsmiljön lika “flashig” som titeln personlig tränare? : En studie om personliga tränare och deras psykosociala arbetsmiljö." Thesis, Högskolan Dalarna, Idrotts- och hälsovetenskap, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-28145.
Full textAbstract:
Syftet med studien var att undersöka hur personliga tränare upplever sin psykosociala arbetsmiljö. Vidare används KASAM-teorin för att se vilka faktorer som bidrar till, respektive hindrar en god psykosocial arbetsmiljö. Metoden som användes var enkät med uppföljande intervju. Enkäten innehöll 18 frågor med stängda svarsalternativ. Enkäterna mailades ut till personliga tränare som nått myndig ålder, bosatta i Sverige och hade en anställning på en friskvårdsanläggning. I mailet fick även deltagarna förfrågan om deltagande i den uppföljande intervjun. Utifrån resultatet från enkäten skapades intervjufrågorna. Tre intervjuer gjordes. Resultatet av enkäterna sammanställdes i figurer och analyserades utifrån KASAM-teorin, även intervjuerna analyserades utifrån samma teori. Det framkom i resultatet att deltagarna upplever information och kommunikation mellan dem och chef, organisation och ledning som en bristfällig faktor i arbetsmiljön. Slutsatsen av denna studie har visat att personliga tränare upplever sin psykosociala arbetsmiljö på olika sätt. Det finns olika faktorer som har utvecklingspotential enligt KASAM-teorins tre begrepp. Dock anser majoriteten av deltagarna att de är motiverade och engagerade i sitt arbete vilket är en viktig del för att uppleva begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet.The purpose of this study is to examine how personal trainers are experiencing their psychosocial work environment. Using the KASAM-theory we identify which factors contribute to the psychosocial work environment, and which factors that doesn’t. The methodology used in this study is a survey with a follow up interview. The survey contained 18 questions with closed answer options. The participants of the survey were personal trainers with the age of 18 years or above, residing in Sweden and with an employment in a wellness center. The survey was sent out by e-mail where participants also received a request to participate in an interview. Based on the results of the survey, the interview questions were created and three interviews were made. The results from the survey were compiled in figures and analyzed by the KASAM-theory. The interviews were also analyzed using the same theory. The results show that participants experience information and communication between them and manager, organization and management as a defective factor in the work environment. The conclusion of this study is that personal trainers experience their psychosocial work environment as very varied. There are different factors that have potential for development according to the KASAM-theory. The majority of participants state that they are motivated and committed to their work, which is an important part of experiencing comprehensiveness, manageability and meaningfulness.
30
Abdulhadi, Jessica, and Vjollca Haradinaj. "Kvinnors och mäns arbetsmiljö : En kvantitativ jämförande studie om hur kvinnor och män upplever den psykosociala arbetsmiljön." Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-21790.
Full textAbstract:
Syftet i vår undersökning är att undersöka skillnader mellan mäns och kvinnors upplevelse av den psykosociala arbetsmiljön. För att kunna uppnå vårt syfte har följande frågeställning utformats: Är det någon skillnad mellan män och kvinnors upplevelse av stress, mobbning, sexuella trakasserier, socialt stöd, chefsstöd och autonomi i deras arbetsmiljö? Studien har utförts via vår webbenkät på sociala medier, Facebook och LinkedIn. Vår metod har varit av kvantitativ art och genomförts med 112 respondenter. För att få så många svar som möjligt har vi delat enkäten offentligt och via Messenger med vänner som kunde ta del av den. Motiveringen till att detta material används i denna studie är att det kan bidra till en förståelse för respondenternas upplevelse av stress, mobbning, socialstöd, chef stöd, sexuella trakasserier, autonomi, inflytande och egenkontroll, samt för att kunna jämföra skillnader mellan män och kvinnor i dessa avseenden. Resultatet avslöjade inga skillnader mellan män och kvinnor som var statistiskt säkerställda Eftersom respondenterna i studien har deltagit på eget initiativ avviker de sannolikt från populationen i sin helhet avseende intresse för och erfarenheter av könsskillnader och frågor om arbetsmiljö. Resultatet kan därför inte generaliseras till andra grupper i samhället. Vidare forskning bör använda sig av randomiserade urval för att undersöka könsskillnader gällande stress, mobbning, sexuella trakasserier, socialt stöd, chefsstöd, autonomi, inflytande och egenkontroll.The purpose of our study is to investigate men's and women's experiences of their psychosocial work environment. To fulfil our purpose and our questions the following research question were formulated “Is there any difference between men and women's experience of stress, bullying, sexual harassment, social support, management support and autonomy in their work environment?” The study has been conducted via our web survey on social media, Facebook and LinkedIn. Our method has been of a quantitative nature and implemented with 112 respondents. To get as many answers as possible, we have shared the questionnaire publicly and via messenger with friends who could take part of it. The reason why this material is used in this study is that it can contribute to an understanding of the respondents' experience of stress, bullying, social support, manager support, sexual harassment, autonomy, influence and self-control, and to be able to compare differences between men and women in these aspects. The result showed that in some cases there are differences between men and women. However, the result showed that there were no significant gender differences. This suggests that further research should continue to investigate gender differences regarding stress, bullying, sexual harassment, social support, managerial support, autonomy, influence and self-control, since the result can be interpreted as being that generalizing conclusions in this regard cannot be drawn at this time.
31
Bjurström, Anna. "Socialsekreterares psykosociala arbetsmiljö relaterad till utbrändhet." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för psykologi, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-82169.
Full textAbstract:
Tidigare forskning har visat på ett samband mellan psykosocial arbetsmiljö, psykosocial ohälsa och utbrändhet. Det finns idag begränsad forskning om socialsekreterares psykosociala arbetsmiljö. Syftet var att undersöka förekomst av utbrändhet och skillnader i skattad psykosocial arbetsmiljö för individer med låg respektive hög utbrändhet. Metod – En enkät med 151 frågor skickades per e-post till respondenterna. Enkäten bestod av två frågeformulär, QPS Nordic och Shirom-Melamed Burnout Questionnaire (SMBQ). Resultat: 43 av 143 av de tillfrågade svarade på enkäten vilket motsvarar en svarsfrekvens på 30 %. Resultatet visade att ca 24 % av respondenterna kategoriserades som högt utbrända. Resultatet visade på en signifikant skillnad mellan högt och lågt utbrända för delskalorna kontroll av arbetstakt, rolltydlighet, positiva utmaningar, stöd från chef och interaktion arbete privatliv. Slutsats – Utbrändhet är vanligare bland de medverkande socialsekreterarna jämfört med andra studier om svenska befolkningen.Previous research has shown that the psychosocial work environment is related to psychosocial ill health and burnout. However, there is limited research about the psychosocial work environment for social workers. The object was to examine the prevalence of burnout and the relation to psychosocial work environment. Methods – A survey with 151 questions were sent by e-mail to the respondents. The survey consisted of a questionnaire using the QPS Nordic and Shirom-Melamed Burnout Questionnaire (SMBQ). Results - 43 of 143 of the invited social care workers participated in the survey corresponding to a rate of 30 %. The result showed a significant group difference between high and low burnout employees for the subscales control of work tempo, role clarity, positive challenges, support from manager and interaction between work and private life. Conclusion – Burnout is more common for the participating social care workers compared to previous research in the common population of Sweden.
32
Johansson, Mikaela. "Socialarbetarens psykosociala arbetsmiljö : En tematisk analys." Thesis, Högskolan i Gävle, Socialt arbete, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-35186.
Full textAbstract:
The purpose of this thesis is to compile current research knowledge about the social worker’s psychosocial work environment in social services, focusing on themes as work-related stress, psychological well-being, social support and professional identity. The aim is to discover areas of change or improvement within the work environment in social services. The thesis is answering the following research question: what does research, published within the timeframe of 2017-2020, say about the social worker’s psychosocial work environment considering themes as work-related stress, social support, psychological well-being and professional identity? Two theoretical perspectives are applied to make understanding of the empirical data: cognitive theory with a coping perspective and social constructionism. The method used in this study is a thematic analysis. The purpose of this method is to compile research regarding the social worker’s psychosocial work environment according to different themes. The results of the study show that social workers experience both stress and well-being within their work environment. Stress is caused by high demands, lack of resources and lack of control. Work-related stress affects social workers’ health, professionality and their attitudes towards their job. Psychological well-being is promoted by resources such as social support, quality of work, work experience and client affirmation. Social support is a high valued resource among social workers and is often a reason for staying in social services. The social worker’s professional identity is both individual and shared, and built on solidarity. The results show that professional identity is affected negatively by conflicting demands within social services.
33
Nguyen, Sara, and Dajana Tolic. "Psykosocialt arbetsmiljöarbete inom byggföretag : En jämförande studie om vad projektorganisationens struktur har för betydelse för den psykosociala arbetsmiljön." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för ekonomi, teknik och naturvetenskap, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-40432.
Full textAbstract:
The psychosocial work environment has previously been less discussed in comparison with the physical work environment, not least in the construction industry. Previous research shows that mental ill health is something that is constantly increasing in the construction industry and that in recent years, efforts have been made to invest more in the psychosocial work environment. Previous research also shows that the work organization has a great impact on the health of individuals and that is where we have linked two different connections. Construction companies belong to and industry where development is constantly taking place and the requirement to be competitive is clearly inevitable. This in combination with the right demands, time pressure and various project organization environments leaves an impression on the psychosocial well-being of the employees. Because of the project organization’s requirement to constantly adapt to dynamic and changing environments, it is therefore particularly important to be clear with the structure of the organization in order to benefit both the work but also the health of the employees. Based on these aspects, a research gap has been identified, which has resulted in a research question that is to examine the significance of the project organization's structure for the psychosocial work environment. The purpose of this study is to describe the perceived psychosocial work environment in project organizations and by this explain the organizational structure importance for the perceived psychosocial work environment. The study has been done according to a qualitative research method in the form of deep interviews from four different construction companies. In total, interviews were conducted with nine respondents, taking into account variation in occupational roles, gender, experience and age. The results of the study showed that the structure of the project organization has an impact on the psychosocial work environment where communication, influence, work community, well-made planning and structured work are strongly associated with the wellbeing and health of the workers.
34
Gustafsson, Maria, Ann-Louise Nilsson, and Maria Eliasson. "Psykosocial arbetsmiljö : kommunikation och trivsel i industriella arbetslag." Thesis, University West, Department of Social and Behavioural Studies, 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hv:diva-1273.
Full textAbstract:
Relationships and trust between humans create the psychosocial working environment. This is a basic human activity and is communicated in a continually ongoing process. Conciseness about the value of trust and social capital motivates the need for work, with threats to communication, being conflicts and noise. This can create greater trust in the workplace as a whole, as well in the working team. Scientists are increasingly interested in these social relations in the working environment; there are profits, both for production and in terms of individuals\2019 well being, in shifting the focus away from a purely production-oriented, economic perspective. The purpose of this study is to investigate the relationship between experiences of communication and job satisfaction in the working team as perceived by the individual worker. The results show that there is a strong significant correlation between communication and job satisfaction in the working team. The method used in this study is quantitative with a questionnaire given to 139 industrial workers who work in shifts.
35
Nilsson, Maria, and Heidi Lindmark. "Psykosocial arbetsmiljö bland sjuksköterskor och kundtjänstmedarbetare. En jämförelsestudie." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för omvårdnad, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-82893.
Full textAbstract:
Syfte: Denna studie har som syfte att beskriva och jämföra den psykosociala arbetsmiljön hos två olika yrkeskategorier, sjuksköterska på vårdavdelning och personer anställda inom kundsupport och samband med upplevd hälsa. Bakgrund: Sjuksköterskor och personer anställda inom kundsupport arbetar i verksamheter där kraven ofta är höga. Stor arbetsbelastning i kombination med tidspress kan leda leda till att personalen drabbas av ohälsa. Metod: En jämförande tvärsnittsstudie genomfördes våren 2013. Frågeformulär användes för insamlande av data. Deltagarna bestod av 50 sjuksköterskor från 4 olika vårdavdelningar samt 48 personer anställda inom kundsupport från 2 företag. Data analyserades med statistikprogrammet SPSS version 20.0. Analyser som gjordes var frekvensberäkning, independent T-test (för medelvärden, standardavvikelser och p-värden) samt Pearsons korrelation för sambandsanalys. Resultat: Studien visade skillnader i upplevelse av psykosociala arbetmiljöområden mellan de båda yrkeskategorierna. Samband mellan psykosocial arbetsmiljö och hälsa fanns i områdena Kontroll i arbetet, Skicklighet i arbetet, Social interaktion, Ledarskap, Organisationskultur-och klimat samt Grupparbete. Sambanden var tydligare för personer anställda inom kundsupport. Slutsats: Det kan finnas samband mellan hälsa och den psykosocial arbetsmiljö.
36
Gustavsson, Christina. "Hållbart ledarskap : ekonomistyrning utifrån psykosocial arbetsmiljö i skolverksamhet." Thesis, Högskolan Väst, Avd för företagsekonomi, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hv:diva-9639.
Full textAbstract:
Verksamheters ekonomi styrs genom ekonomistyrning, vilken även kan ske utifrån medarbetarskap. Ledares beslut påverkar dagligen hur immateriellt kapital såsom exempelvis personalens motivation samt yrkeskunskap utvecklas. Långsiktig hållbarhet är ett aktuellt ämne, samt kan gynna en verksamhet. Begreppet hållbarhet innefattar att exempelvis långsiktigt tillvarata alla personalresurser, även ledare. Ny lagstiftning har utökat arbetsgivares ansvar för psykosocial arbetsmiljö, och härigenom har framkommit att ledares medarbetarskap samt egna psykosociala arbetsmiljö är mindre belyst. En kvalitativ studie med djupintervjuer genomfördes i syfte att bidra till ökad kunskap i ämnet humankapital samt immateriellt kapital, utifrån hållbart ledarskap. Forskningsfråga var: Kan verksamheters immateriella kapital samt humankapital stärkas utifrån ledares psykosociala arbetsmiljö, och i så fall hur? Respondentgrupp var fjorton högre skolledare, vilka i empiriskt material gav personlig upplevelse av egen arbetsmiljö samt självskattad psykosocial hälsa. Studiens empiri, teori samt analys har belyst fyra teman: ledarskap, strategi och struktur, ledarskap och förändring, ledarskap och ekonomisk styrning utifrån medarbetarskap, samt ledarskapets organisatoriska hållbarhet. Resultatet visade att verksamheten genom påverkan av kultur kan ges ökad möjlighet till information och kunskap. Även stöd i olika former sågs kunna stärka, exempelvis i form av självreflektion över egen psykosocial arbetsmiljö, samt utökade verktyg att hantera vardag. Mentorskap, handledning i grupp, samt samverkande ledarskap sågs även det kunna stärka immateriellt kapital samt motivation. Ändrad administration, kommunikationsvägar samt mötesstruktur, menades kunna frigöra tid och resurser att arbeta med kommunikation och samverkan för kunskapsutbyte. Detta ansågs gynna motivation och produktivitet, samt förstärka kunskap. Studien visade att immateriellt kapital kunde stärkas utifrån ledares psykosociala hälsa. Fynd sågs även överförbara på andra verksamhetsområden.Operations are controlled by financials, which also may be based on coworkers. Leader's decisions daily affect intangible assets such as staff motivation and professional skills development. Long-term sustainability is a hot topic, and can benefit a business. The concept of sustainability includes, for example, long-term safeguarding of human resources, also leaders. New legislation has expanded employer's responsibility for psychosocial work environment, and thus has emerged that the leader's empowerment and own psychosocial work is less illuminated. A qualitative study using in-depth interviews was conducted in order to contribute to increased knowledge of the subject human capital and intellectual capital, on basis of sustainable leadership. Research question was: Can operations intellectual and human capital be strengthened based on leaders psychosocial work environment, and if so, how? Respondents were fourteen high school principals, which in empirical material gave personal experience of own work and self-rated psychosocial health. The study's empirical data, theory and analysis has highlighted four themes: leadership, strategy and structure, leadership and change, leadership and economic governance on the basis of teamwork, leadership, and organizational sustainability. Result showed that activity by influencing culture can be given greater access to information and knowledge. Also various forms of support were seen to strengthen, for example in form of self-reflection about psychosocial work environment, as well as enhanced tools to manage everyday life. Mentoring, tutoring in groups, and collaborative leadership were also seen strengthen intangible assets, and motivation. Changed management, communication channels and meeting structure, could free up time and resources to work with communication and collaboration for knowledge sharing. This was considered promote motivation and productivity, and strengthen knowledge. The study showed that intangible assets and goodwill could be strengthened on basis of leaders' psychosocial health. The findings were also seen transferable to other areas of activity.
37
Gutu-Göransson, Irina. "Psykosociala faktorer i statligt anställda linjechefers arbetsmiljö : En kvalitativ studie." Thesis, Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:gih:diva-4605.
Full textAbstract:
Syfte och frågeställningar Studiens syfte var att undersöka statligt anställda linjechefers arbetsmiljö för att identifiera psykosociala faktorer som enligt forskningen är kopplade till ohälsa. I linje med tidigare forskning och gällande rättsliga regelverk undersöktes separat faktorer som har ett positivt respektive negativt samband med ohälsa. Denna indelning återspeglas i studiens frågeställningar: (1) upplever statligt anställda linjechefer faktorer som har ett positivt samband med ohälsa (krav) och i så fall vilka? (2) upplever statligt anställda linjechefer faktorer som har ett negativt samband med ohälsa (resurser) och i så fall vilka? Metod Studien bygger på semistrukturerade intervjuer med sex linjechefer från en svensk statlig myndighet. Intervjuguiden utformades separat för varje deltagare utifrån respektive deltagares svar på ett frågeformulär som kombinerade frågorna från den svenska Demand-Control-Support Questionnaire (DCSQ) och den långa versionen av Effort-Reward Imbalance Questionnaire (ERI-Q). Transkriberade intervjuer analyserades med hjälp av en kombination av teoriledd tematisk analys, med utgångspunkt i krav-kontroll- och ansträngning-belöningsmodellerna, och induktiv tematisk analys. Studien avgränsades till individuella psykosociala faktorer som ansågs utmärkande för statligt anställda linjechefers arbetsmiljö. Resultat Linjecheferna i studien upplevde en hög arbetsbelastning, otydliga roller, motstridiga krav och krav på att dölja känslor. Samtidigt rapporterade deltagarna en hög grad av kontroll och stöd (framförallt från överordnade) samt mycket ansvar. Ansvar associerades i studien med belöning, utveckling och inflytande. Slutsats Studiens resultat tyder på att statligt anställda linjechefer upplever en rad psykosociala faktorer som har ett samband med ohälsa och som är påverkningsbara, varför studiens slutsats kan användas i myndigheters arbetsmiljöarbete. Intressanta ämnen för framtida forskning är sambandet mellan ansvar och ohälsa samt biträdande chefers exponering för faktorer som har ett samband med ohälsa. Kombination av frågeformulär och intervju som datainsamlingsmetod har i studien visat sig ha fördelar och borde testas i framtida studier.
38
Hansson, Frida, and Julia Wennerlund. "Stressorer i socialsekreterares psykosociala arbetsmiljö under coronapandemin." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-92722.
Full text
39
Fahlström, Alexander, and Tobias Molin. "Påverkar sjuksköterskans psykosociala arbetsmiljö patientsäkerheten? - En Litteraturöversikt." Thesis, Mittuniversitetet, Avdelningen för omvårdnad, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-30815.
Full text
40
Ivarsson, Ellinor. "Arbetsmiljö & Pension : Kan en bättre arbetsmiljö förlänga arbetslivslängden?" Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för nationalekonomi och statistik (NS), 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-35235.
Full textAbstract:
Sverige, och övriga Europa, står inför en demografisk omvandling som inte bör, eller kan, ignoreras. Den åldrande befolkningen, det senare inträdet på arbetsmarknaden och den minskade fertilititeten gör det högst aktuellt att hitta ett sätt att få den arbetande delen av befolkningen att stanna längre på arbetsmarknaden. Denna studie undersöker sambandet mellan arbetsmiljö och pensionsbeslut genom att titta på den självskattade pensionsavgången. Tvärsnittsdata från Arbetsmiljöverkets arbetsmiljöundersökningar från åren 2005, 2007, 2009 och 2011 används för att undersöka detta samband. En binär logistisk regressionsanalys utförs där frågan ”Tror du dig kunna arbeta fram till ordinarie pensionsålder i ditt nuvarande yrke?” utgör den beroende variabeln. I regressionsanalysen kontrolleras det för den fysiska och psykosociala arbetsmiljön, utbildning, kön, ålder, hälsa, yrke, bransch osv. Resultatet visade att arbetsmiljön har effekt på vilka förväntningar en individ har kring sin pensionsavgång. I den fysiska arbetsmiljön har ett fysiskt tungt arbete och/eller mycket kontakt med vätska en negativ inverkan på den självskattade pensionsavgången. I den psykosociala arbetsmiljön visade sig låg kontroll kombinerat med höga krav ha en negativ inverkan på den förväntade pensionsavgången. Detsamma gäller psykologisk stress (i form av psykosomatiska åkommor, avsaknad av tid för vänner och familj samt otillräcklighet inför arbetsuppgifter). Att ha ett trivsamt jobb och/eller ha mycket social kontakt med kunder eller klienter hade en positiv effekt på den förväntade pensionsavgången. Alla skillnader mellan kvinnor och mäns självskattade pensionsavgång kunde förklaras av de ingående variablerna i regressionsanalysen.The demographic change in Europe is a challenge not to be ignored. The ageing population, the later entry to the labor market and the decreased fertility rate demands increased attention from the decision makers. The taxes of the working population is not enough to pay for the future retirements and it is essential to find a way to increase the time spent in the labor market to avoid this upcoming financial trap. This paper examines whether the work environment has an impact of how long an individual stays in the labor market by looking on the self-rated retirement age. Cross-sectional data from the work environment survey submitted by the Swedish Work Environment Authority and Statistics Sweden from the years 2005, 2007, 2009 and 2011 are used to examine this relationship. The dependent variable is based on the following question: “Do you estimate that you will be able to work until the ordinary retirement age in your current occupation?”. The binary logistic regression analysis controls for the physical and the psychosocial work environment, education, gender, age, health, occupation, industry etc. The results show that the work environment has an impact on how the individual estimate their point of retirement. When looking on the impact of the physical work environment it is shown that heavy work and/or frequent contact with fluids decrease the probability for the individuals to estimate an ordinary retirement age (i.e. 65 years). Regarding the psychosocial work environment it is revealed that a low level of control combined with high demands has a negative effect of the self-rated retirement age. The same is found for psychological stress (based on psychosomatic disorders, lack of time for family and friends and the feeling of insufficiency). Job satisfaction and, on the contrary to previous research, frequent contact with clients or costumers had a positive impact on the self-rated retirement age. All gender differences were explained by the explanatory variables included in the model.
41
Edman, Elin, and Marie Petersson. "Den psykosociala arbetsmiljön hos personliga assistenter." Thesis, Mittuniversitetet, Institutionen för hälsovetenskap, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-14001.
Full textAbstract:
Att arbeta som personlig assistent liknar inte en normal arbetsplats. Arbetet sker oftast i brukarens hem där även brukarens familj i vissa fall bor. Det kan vara svårt att hantera vissa situationer själv och ingen vill ju inkräkta på en annan människas privatliv. Reglerna för vad som anses vara grundläggande behov som brukarna ska få hjälp med är i dagens läge otydliga. Det kan upplevas stressigt hos många personliga assistenter. Syftet med den här uppsatsen var att undersöka den psykosociala arbetsmiljön hos personliga assistenter. Vi har intervjuat sex stycken personliga assistenter, vilka valdes ut via ett snöbollsurval. För att få chansen att kunna ställa följdfrågor och ha öppna svarsalternativ, använde vi oss av semistrukturerade frågor .Utgångsläget var ett kvalitativt synsätt för att fånga respondenternas egna talade ord och tankar kring sin psykosociala arbetsmiljö. Analysen har skett genom en kvalitativ innehållsanalys. Därefter inleddes transkibiering av intervjuerna ner till text. Texten lästes igenom flertalet gånger. Vi som författare ville finna likheter och olikheter och analyserade därför texten först lodrätt och sedan vågrätt. Avslutningsvis summerades den samlade bilden till text. Resultatet visade på att det förekommer många tunga lyft och att nattarbete upplevdes jobbigt. Arbetsuppgifter får ofta lämnas kvar och många arbetsuppgifter upplevs som påfrestande. Gällande handlingsutrymmet hos personliga assistenter visade resultatet på att det både finns och inte finns. Resultaten visade att man ofta får hjälp av varandra att lösa arbetsuppgifter. Kunskapen som krävs finns och de personliga ombuden anser att de utvecklas yrkesmässigt. Återhämtningen hos personliga assistenter visade sig vara bristfällig.
42
Olsson, Linnéa. "Hur arbetsledare främjar den psykosociala arbetsmiljön?" Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-27767.
Full textAbstract:
Enligt arbetsmiljölagen ska arbetsgivare undersöka, genomföra och följa upp verksamheten, enligt det systematiska arbetsmiljöarbetet ska detta arbete ske naturligt i det dagliga. Den mest använda modellen inom kartläggningen av psykosocial arbetsmiljö var krav-kontroll-stöd modellen, det har dock föreslagits att det var viktigt att ta hänsyn till ledningsförfaranden för att kunna förstå arbetsrelaterade risker bättre. Forskningsfrågorna i denna studie var hur ledare arbetade med den psykosociala arbetsmiljön och hur det arbetet förmodades påverka medarbetarnas hälsa. Syftet med studien är att ta reda på detta. I denna studie deltog 8 personer med arbetsledarbefattning, erfarenheten varierade mellan 4-20 år, antalet personer de ansvarade över varierade mellan 1-42 personer. En kvalitativ metod genom intervjuer genomfördes, en egenkonstruerad intervjuguide användes. Huvudresultaten var att cheferna arbetade med en nära dialog och hälsofrämjande insatser, enligt cheferna ledde det till bättre mående hos medarbetarna och att arbetet var individanpassat. Denna studie ligger i linje med tidigare forskning.
43
Sundell, Hans, and Tom Edoff. "Psykosocial arbetsmiljö : En studie om avdelningschefer på Högskolan Dalarna." Thesis, Högskolan Dalarna, Sociologi, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-25479.
Full textAbstract:
Psykosocial arbetsmiljö är något som påverkar oss alla i vårt dagliga yrkesliv. Vår undersökning syftar till att studera just den psykosociala arbetsmiljön som avdelningschefer upplever på Högskolan Dalarna. Studien är en kombination av semistrukturerade intervjuer och en medarbetarundersökning som man fyllt i på Högskolan Dalarna. Semistrukturerade intervjuerna är 5 till antalet och tjänar till att få mer djup i undersökningen. Intervjuerna genomfördes på plats och kommer att vara anonyma. Den insamlade data från medarbetarundersökningen kommer att testas mot KASAM teorin. Undersökningen påvisar att den generella psykosociala arbetsmiljön på Högskolan Dalarna är bra hos avdelningscheferna. Undersökningen påvisar även att kvinnors psykosociala arbetsmiljö var lite bättre än männens på Högskolan Dalarna. Undersökningen påvisar att det är främst inom KASAM-byggstenen hanterbarhet som Högskolan Dalarna har en utvecklingsresa att göra.The psychosocial work environment is something that affects all of us in our daily working life. Our study will seek to look at the psychosocial work environment for departments heads at Dalarna University. The studies method is a combination of both questionnaire survey of the psychosocial work environment sent to all department heads and semi-structured interviews with five of the department heads. The collected data will be tested against both KASAM theory and gender perspective theory. The study shows that according to our research the psychosocial work environment is in general good at Dalarna university. The study also shows a difference between the genders in how they experience their psychosocial work environment. Women are happier in their work environment than men. Women find that they receive more help from their colleges and department heads than men do. The research points to a few number of areas where improvements are needed to make the psychosocial work environment better at Dalarna University.
44
Anegrund, Stephanie. "Psykosocial arbetsmiljö och förändringsmöjligheter inom demensvården : En kvalitativ intervjustudie." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-48010.
Full textAbstract:
Psykosocial arbetsmiljö som begrepp innebär många olika saker för olika individer och verksamheter. Det finns en överrepresentation av sjukfrånvaro hos individer som arbetar inom vård- och omsorg trots att arbetsplatser ska arbeta i förebyggande syfte för att upptäcka risker och skador som kan leda till sjukskrivningar. Syftet med studien är att undersöka hur vårdpersonal inom demensvård upplever arbetsmiljön och dess eventuella påverkan på personalens psykiska hälsa, samt om vårdpersonalen har förslag på hur deras arbetsmiljö kan förbättras. För studien valdes en kvalitativ metod och semistrukturerade intervjuer. Urvalet är målstyrt och sex undersköterskor intervjuades. Intervjumaterialet analyserades genom en manifest kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visar att vårdpersonalen upplever att kraven i arbetet är för höga i relation till kontrollmöjligheter i arbetet. De flesta upplever att de kan få stöd från sin chef. Ett förbättringsområde som framkommer är personalen bör få styra mer själva över bemanningen, avgöra själva när det behövs förstärkning. Verksamheten behöver öka förutsättningarna för delaktighet bland vårdpersonalen så som att involvera dem i det systematiska arbetsmiljöarbetet.
45
Persson, Tony, and Daniel Lindgren. "Psykosocial arbetsmiljö inom Individ- och familjeomsorgen i Jönköpings kommun." Thesis, Hälsohögskolan, Högskolan i Jönköping, HHJ, Avd. för socialt arbete, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-45843.
Full textAbstract:
This study is a quantitative secondary analysis of existing data from psycho-social working environment questionnaires for the municipality of Jönköping. The goal of the analysis is to study differences between two parts of the individual- and family care, the public authority part and the outpatient care, as well as differences in sex and age-categories. To accomplish this, the methodology is to analyse the existing data from the 2015 questionnaire on psycho-social work environment that the municipality answered. This questionnaire is called QPS/QPS-Nordic and stands for Questionnaire for Psychological and Social Factors at Work. Subsequently, significant findings of differences have been studied and discussed. The result of the analysis shows that while there are some differences, there is many similarities between the two groups. The study does not present any specific causes for the existing significant differences but clarifies which areas the differences occur within. Furthermore, the study gives suggestions for further research of how the differences could be clarified, and what the relevance is for future research into the Swedish social services work performance. The purpose is to spread information about Swedish social worker’s working environment and to figure out where there are any differences. Do social workers at public authority mark their working environment different from the outpatient care workers or are their similar in their beliefs.Detta arbete är en kvantitativ sekundärstudie med målet att undersöka den psykosociala arbetsmiljön inom individ- och familjeomsorgen i Jönköpings kommun. Den jämför huruvida det finns skillnader mellan de som arbetar med myndighetsutövning och öppenvårdsinsatser men också skillnader mellan personalens köns- och ålderstillhörighet. Metoden för detta har varit att granska numeriska data som tagits fram ifrån 2015 års psykosociala arbetsmiljöenkät som personalen fått skatta sina upplevelser av sin psykosociala arbetsmiljö. Enkäten kallas QPS/QPS-Nordic och står för Questionnaire for Psychological and Social Factors at Work. Därefter har signifikanta skillnader undersökts och diskuterats. Resultatet som studien visar tyder på att det förekommer vissa skillnader mellan myndighet och öppenvård, olika åldrar och kön, men mestadels likheter. Studien presenterar inte orsakerna till detta men klargör dock mellan vilka områden skillnaderna finns. Utöver det ger studien förslag på vidare forskning om hur skillnaderna kan klargöras och vad den har för relevans för dagens forskning om den svenska socialtjänstens praktiska utförande. Syftet är att ge mer kunskap om socialarbetares psykosociala arbetsmiljö och undersöka om det skiljer sig åt. Skattar anställda inom myndighet på ett sätt och öppenvården på ett annat eller är miljön likvärdig dem emellan?
46
Andersson, Gun-Marie, and Helena Oreland. "Sjuksköterskans arbetstillfredsställelse och psykosociala arbetsmiljö inom psykiatrisk vård." Thesis, Karlstad University, Division for Health and Caring Sciences, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-3943.
Full textAbstract:
To enjoy work, and be satisfied in the work you do, is important to most people. Work scientific research shows that dissatisfaction with physical or the psychosocial work environment often gives negative effects on the performed work. The purpose of our study is to chart the experience in work satisfaction and psychosocial work environment amongst nurses within psychiatric care. It is an empiric cross section study. The participants in the study contains nurses who are either employed on a conditional tenure or have a temporary post (>3 months) in policlinics and wards in general adult psychiatric care (n=126). In the study a PAK/AK questionnaire (psychosocial work environment/ work satisfaction-survey) was used. The form includes 49 questions which were analyzed in the Statistical Package for Social Sciences (SPSS). The outcome shows that there is a considerable dissatisfaction with salary, advantages, and possibilities for personal development. Nurses who work in policlinics are more satisfied compared to nurses who work in wards. They feel that they have possibilities to decide how the work should be performed, possibilities to learn new things and they feel that they have support from the employer when it comes to education. Almost everyone thinks that it is important to use their capacity and competence in their work. The participants are relatively satisfied with the work climate created by the employer. The most negative answer as to workload is about the psychological strain, which is to be tired and exhausted after work, and stress. The frequency of psychosomatic pain is low, but the work described as difficult in a mental aspect. The study shows no connection between how work satisfaction can affect the nursing - an important aspect in the nurses work.
Att trivas på sitt jobb och vara tillfredsställd i det arbete man utför är viktigt för de allra flesta. Den arbetsvetenskapliga forskningen har visat, att missnöje med den fysiska eller psykosociala arbetsmiljön oftast ger negativa effekter för verksamheten. Syftet med studien var att kartlägga upplevelsen av arbetstillfredsställelse och psykosocial arbetsmiljö hos sjuksköterskor inom psykiatrisk vård. Studien är en empirisk tvärsnittsstudie där deltagarna utgörs av hela populationen sjuksköterskor (n =126) som är tillsvidareanställda eller anställda på vikariat (>3 månader) inom öppen och sluten allmän vuxenpsykiatrisk vård inom ett landsting i Sverige. I studien användes frågeformulären PAK/AK (psykosocial arbetsmiljö-/arbetstillfredsställelsekartläggning). Formulären omfattade 49 frågor som bearbetades och analyserades i Statistical Package for Social Sciences (SPSS). Resultatet visar att det finns ett ansenligt missnöje med lön och andra förmåner, även utvecklingsmöjligheter visar på otillfredsställelse. Sjuksköterskor inom öppenvård uppger att de i signifikant högre grad än kollegorna inom slutenvård har möjlighet att lära sig nya saker i arbetet och att själva bestämma hur arbetet ska utföras. De allra flesta tycker att det är viktigt att få användning för sina anlag och sin kompetens i arbetet. Man är också relativt nöjd med arbetsledningsklimatet. Frekvensen av psykosomatiska besvär är låg, men arbetet beskrivs som mentalt påfrestande. Sjuksköterskor inom öppenvård upplever i högre grad än kollegorna inom slutenvård arbetet som psykiskt tungt. Studien visar dock ingen koppling mellan arbetstillfredsställelse och hur det kan påverka patientens omvårdnad - en viktig aspekt av sjuksköterskans arbete.
47
Lögde, Ann. "Anestesisjuksköterskors upplevelser av sin fysiska och psykosociala arbetsmiljö." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-173780.
Full textAbstract:
Health care is increasingly complex, which increases the demand for knowledge and expertise. Despite this, the share of specialized nurses, including anaesthesia nurses, has decreased from 65% to 48% from year 1995 to year 2008, according to statistics from the National Board of Health and Welfare (Socialstyrelsen) in 2010. Studies indicate that there may be various factors in the work environment that anaesthesia nurses, choose to leave the anaesthesia profession. The purpose of this study was to examine how anaesthesia nurses experienced the physical and psychosocial work. The study was conducted as a descriptive study with qualitative approach. The question guide consisted of semistructured questions relevant to the purpose of the study. The interviews were transcribed and analyzed using manifest content analysis. A total of 20 anaesthesia nurses from five Central Swedish hospitals of varying size were interviewed. Anaesthesia nurses' physical and psychosocial work environment includes many stressors such as physical hard work in confined spaces, production and fulfillment, requirements and lack of control, varying relations to managers, hierarchies, team work, a lot of responsibilities, including supervision of students. The deep interest in the work, and the experience of doing an important work, offsetting to a minor part the anaesthesia nurses' work environment's negative expressions, and was a driving force to continue to work on. The results of this study should be supported by further research and investigate both the psychosocial and physical work environment for anaesthesia nurses and the impact on their psychosocial health.Sjukvården blir alltmer komplex, vilket ökar kraven på kunskap och specialistkompetens. Trots detta har andelen specialistutbildade sjuksköterskor, däribland anestesisjuksköterskor enligt statistik från Socialstyrelsen 2010, minskat från 65% till 48% åren 1995-2008. Studier indikerar att det kan finnas faktorer i arbetsmiljön som gör att anestesisjuksköterskor av olika orsaker väljer att lämna anestesiyrket. Syftet med denna studie var att undersöka hur anestesisjuksköterskor upplevde sin fysiska och psykosociala arbetsmiljö. Studien genomfördes som en deskriptiv studie med kvalitativ ansats. Frågeguiden bestod av semistrukturerade frågor relevanta för studiens syfte. Intervjuerna transkriberades och analyserades med manifest innehållsanalys. Totalt intervjuades 20 anestesisjuksköterskor från fem mellansvenska sjukhus av varierande storlek. Anestesisjuksköterskors vardag som innebar hårt fysiskt arbete i begränsade utrymmen, höga produktionskrav, bristande kontroll, varierande förhållande till chefer, hierarkier, teamarbete, handledning av studenter och mycket ansvar för patienten var en bra grogrund för stress. Det djupa intresset för arbetet, och upplevelsen av att vara betydelsefull, uppvägde till viss del anestesisjuksköterskornas arbetsmiljös negativa yttringar, och var en drivkraft att arbeta vidare. Resultatet av denna studie bör styrkas med ytterligare forskning med syfte att undersöka både den fysiska och psykosociala arbetsmiljön för anestesisjuksköterskor, då resultat visar att fysiska faktorer även ger utslag på den psykosociala hälsan.
48
Olofsson, Johanna, and Mattias Nyberg. "Sjuksköterskans psykosociala arbetsmiljö och arbetstillfredsställelse inom psykiatriska slutenvård." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för omvårdnad, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-89919.
Full textAbstract:
Bakgrund: Arbetsmiljölagen säger att man skall sträva efter en arbetsmiljö som ger ett rikt arbetsinnehåll, arbetstillfredsställelse, gemenskap och personlig utveckling. Forskningen har visat att missnöje med den fysiska eller psykosociala arbetsmiljön ofta ger negativa effekter för verksamheten. Syfte: Att belysa sjuksköterskors psykosociala arbetsmiljö och arbetstillfredsställelse inom psykiatrisk slutenvård. Metod: Mixad metod i sekventiell förklarande design. Kvantitativ ansats baserad på data från frågeformuläret QPS Nordic 34+ (n=19) analyserad med beskrivande statistik. Kvalitativ ansats baserad på semistrukturerade intervjuer (n=5) analyserad med kvalitativ innehållsanalys. Deltagarna var sjuksköterskor vid två allmänpsykiatriska slutenvårdsavdelningar för vuxna vid en klinik i norra Sverige. Resultat: Det kvantitativa resultatet visar att de tillfrågande sjuksköterskorna på flera punkter är tillfredsställda den psykosociala arbetsmiljön. En stor del uppskattar att ingå i arbetsgruppen, att det är en väl fungerande grupp med ett positivt och stödjande klimat på arbetsplatsen. De ser positivt på sin närmaste chef, att man av denna person får stöd och hjälp, samt uppmuntras delta i viktiga beslut. Däremot upplever ett flertal att ledningen i liten utsträckning intresserar sig för personalens hälsa och välbefinnande och att det är vanligt att det går rykten om förändringar på arbetsplatsen. Det kvalitativa resultatet visar att gemenskapen och interaktionen med andra människor är viktig för sjuksköterskornas upplevelse av arbetstillfredsställelse, men även att känna att man växer och utvecklas i sin yrkesroll. För att nå detta efterfrågar sjuksköterskorna ett ökat inflytande och en individuell planering för kompetensutveckling. Diskussion: Studien kan förhoppningsvis bidra till att sjuksköterskors arbetssituation i den psykiatriska slutenvården förbättras. På sikt kan detta bli en investering för sjuksköterskor och patienter, men även för organisationen och samhället i stort.
49
Nilsson, Caroline, and Elin Lundberg. "Förskoleverksamhetens psykosociala arbetsmiljö : En studie om förskollärares hälsa." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-79874.
Full textAbstract:
Antalet sjukskrivna förskollärare har ökat kraftigt och förskolläraryrket är nu ett av de yrkendär flest anställda sjukskrivs på grund av psykisk ohälsa (Försäkringskassan, 2015). Syftetmed studien är att få en ökad kunskap om hur förskollärare upplever att den psykosocialaarbetsmiljön påverkar deras hälsa samt vilka strategier som används för att undvika sådanpåverkan. För att nå syftet med studien används en kvalitativ ansats där semistruktureradeintervjuer används som forskningsverktyg. Karasek och Theorells (1990) “krav-, kontroll-,och stödmodell används som teoretiskt ramverk i studien. Studien visar att förskollärare upplever stress relaterad till den psykosociala arbetsmiljön iförskoleverksamheten och att deras hälsa påverkas. Vår slutsats är att deras hälsa påverkas avfaktorer som bland annat för höga krav och för lite tid och tillgänglig personal för att mötadessa krav, stora barngrupper, hög ljudnivå och ett otydligt arbetsuppdrag. De här faktorernabidrar till en ökad stress och psykisk påfrestning hos personalen samt en känsla avotillräcklighet som för vissa kan vara svår att hantera. De strategier som används för atthantera och för att minska att den psykosociala arbetsmiljön har en inverkan på deintervjuade förskollärarnas hälsa är ett positivt fokus och ett statligt bidrag för att minskabarngrupperna. Det finns även förskollärare som använder sig av en tydligare indelning avarbetsuppgifter och ansvarsområden beroende på deras utbildningsnivå och kompetens.
50
Clarence, Emily, and Charlotte Göransson. "Att utforma en enkät - angående tandhygienistens psykosociala arbetsmiljö." Thesis, Malmö högskola, Odontologiska fakulteten (OD), 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-19919.
Full textAbstract:
Psykosociala faktorer kännetecknar allt som inte berör fysiska omständigheter på en arbetsplats. En god psykosocial arbetsmiljö ses bland annat när det råder goda relationer med arbetskamrater och när ansvars- och beslutstagande möjliggörs. Eftersom det i dagsläget råder otillräcklig information inom området är syftet med denna studie att ta fram och utforma en enkät med frågor som berör tandhygienistens psykosociala arbetsmiljö. Frågorna i enkäten kommer att konstrueras utifrån de redan etablerade frågorna i Copenhagen Psychosocial Questionnaire, COPSOQ. Enkäten ska sedan prövas i en pilotstudie. Efter utförd pilotstudie redovisas respondenternas kommentarer på enkätens innehåll och disposition. Resultatet visar att frågorna i COPSOQ innehåller en del svagheter vad avser formulering och innebörd. För enkäten som helhet har både fördelar och nackdelar påträffats. Slutsatsen blir därför att enkäten inför eventuellt framtida ändamål bör bearbetas och förtydligas innan den realiseras.Psychosocial factors characterize everything that does not concern physical circumstances at a workplace. A good psychosocial work environment is exemplified by good relations with colleagues and the possibility of taking responsibility and making decisions. The information regarding the dental hygienist psychosocial work environment is insufficient. The aim of this study is therefore to develop and design a questionnaire within the given subject. The questionnaire will be based on established questions in the Copenhagen Psychosocial Questionnaire, COPSOQ. The questionnaire will then be tested in a pilot study. The pilot study will present the respondents comments on the questionnaire, in terms of its content and presentation. Results show that the questions in COPSOQ contain some weaknesses regarding formulation and meaning. For the survey as a whole, both advantages and disadvantages were encountered. It is therefore concluded that the questionnaire for any future purpose should be reworked and refined before application.