Academic literature on the topic 'Psykosocial situation'

Mening i arbejde er en central faktor i vurderingen af det psykosociale arbejdsmiljø. Mening i arbejdet handler om formålet med og vigtigheden af det, man laver, og oplevelsen af mening har betydning for, hvordan man har det, og hvordan man trives på sin arbejdsplads. Denne artikel omhandler, hvilke betydninger af mening, medarbejdere i den danske ældrepleje op-lever i deres arbejde, og artiklen viser med udgangspunkt i et kvalitativt feltarbejde, hvordan og i hvilke situationer det meningsfulde arbejde praktiseres. Teorien om 'job crafting' udgør rammen for analysen af det meningsfulde arbejde. Denne teori er anvendelig, fordi den ikke udelukkende fokuserer på sammenhænge mellem motiver, indhold og betydninger i arbejdet, men inddrager medarbejdernes aktive handlinger som et væsentligt element til at forstå, hvordan mening skabes og praktiseres.

The most common form of female cancer in Sweden is breast cancer and the primary choice of treatment is surgery. Removing a woman's breasts is not just removing a body part but is also strongly linked to the emotional life. This has psychosocial consequences and the reactions will be different depending on how people perceive health and illness. Factors that matter are both personal experiences and cultural factors such as religion, family, and the own standards and values. It is important that a nurse is aware of cultural factors that may influence the perception of care. The aim of this study was to describe whether, and if so how, the health-related psychosocial situation after breast cancer differ between women of different cultural backgrounds. An additional aim was to discuss what the nurse should focus on during and after breast cancer treatment with respect to these differences. The method was a literature study of 12 scientific articles that were analyzed and put together in different themes. The results show that psychological stress is not rare after breast cancer treatment and various factors that influenced this proved to be altered appearance, decreased intimacy, inadequate social support and sense of hopelessness. Women from western countries stated that the altered appearance gave the greatest psychological stress while women from eastern countries had depressive symptoms as a result of inadequate social support and deficiencies in close relationships. The conclusion was that there are both many similarities and many differences among different cultures in terms of the psychosocial situation after breast cancer treatment. To provide an adequate patient care a nurse should have knowledge about these cultural differences, but still treat each patient as an individual and not as a representative of a specific culture.

Bakgrund: Partnervåld är något som drabbar och utövas av män och kvinnor världen över. Flertalet faktorer har funnits öka risken för att partnervåld ska inträffa, så som psykisk ohälsa, missbruk och arbetsrelaterade problem. Även attityder kring partnervåld har visat sig vara associerat med en förhöjd risk. Attityder är något som skiljer sig åt beroende på kultur, psykosociala omständigheter samt kön på offer och förövare. Syfte: Att undersöka hur förövarens psykosociala situation påverkade studenters acceptans för partnervåld, samt att jämföra skillnader beroende på respondentens kön och upplevt kön på förövaren. Metod: Studenter på ett medelstort svenskt universitet (N = 197; 78 män och 118 kvinnor) tilldelades en enkät innehållande tre vinjetter som beskrev ett gräl mellan två partners, där gärningspersonens psykosociala situation ändrades för respektive vinjett, samt sex efterföljande åsiktsfrågor. Resultat: Den psykosociala situationen påverkade studenternas acceptans för partnervåld när det rörde sig om verbal aggression och förtäckta hot. Männen hade högre acceptans än kvinnorna för vissa av de beskrivna beteendena. När det rörde sig om verbalt partnervåld var acceptansen lägre bland de respondenter som uppfattade gärningspersonen med missbruksproblem som man, däremot fanns inga skillnader när det rörde sig om fysiskt partnervåld eller rörande de övriga två vinjetterna. Diskussion: Vissa skillnader fanns och stämde överens med tidigare forskning, medan andra resultat motsade resultat från tidigare studier. Teorin om personlig konstruktion kunde delvis förklara hur respondenternas attityder kunde ha formats. Resultatet belyser att partnervåld ursäktas under vissa omständigheter, något som kan bidra till förståelsen för varför partnervåld utövas.

2016-06-01

Bakgrund: Tonåringar befinner sig i en turbulent övergångsfas mellan barndom och vuxenliv, där kroppsliga, psykiska och sociala förändringar sker och en egen identitet formas. Psykosociala problem kan i större utsträckning uppstå hos tonåringar än hos yngre eller äldre cancerdrabbade. För att kunna utveckla en bättre efterbehandling för psykosociala problem är det av vikt att studera tonåringars upplevelser vid cancer. Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att undersöka cancersjuka tonåringars upplevda psykosociala situation. Metod: Studien har en beskrivande design med kvalitativ approach och görs i form av en litteraturöversikt. Litteraturöversikten har inkluderat tio kvalitativa studier från PubMed och Cinahl. Resultat: Resultatet har delats in i fyra huvudkategorier: avsaknad av tillhörighet, konsekvenser av fysiska förändringar, autonomi och integritet och relationer. Det visade sig att förhållandena under cancern ledde till självvald eller ofrivillig isolering och känsla av ensamhet. Utseendeförändringar till följd av behandlingar var även en central del under sjukdomen som orsakade mycket oro och stress bland tonåringarna. Vidare framkom det även att förlust av autonomi och integritet kunde orsaka frustration och att cancern påverkade relationer som ledde till upplevelser av både stöd och svek. Slutsats: Det visade sig att tonåringar var måna om att tillhöra ett socialt sammanhang och att utseendeförändringar spelade en stor roll. Cancerbehandlingarnas medföljande utseendeförändringar ledde till isolering, förlust av kontroll och påverkan på relationer. De upplevde även förlust av autonomi och integritet. Genom tillräcklig och anpassad information kan tonåringarna bli mer medvetna om sina rättigheter i vården. Sjuksköterskor bör därför i större utsträckning arbeta mer personcentrerat med tonåringar för att främja deras psykosociala situation i stort.
Background: Teenagers are in a developing phase between childhood and adulthood, where they go through physical, psychological and social changes. Also, an identity is formed. Psychosocial problems can occur in a greater extent in teenagers than in younger or older people diagnosed with cancer. It is important to study teenagers with cancer and their experiences to develop better psychosocial post treatment. Aim: The aim of this literature overview was to describe how cancer ill teenagers experienced their psychosocial situation.  Method: This literature overview has a descriptive design with a qualitative approach. Further, the literature overview included ten original qualitative studies obtained from the databases PubMed and Cinahl.  Result: The analysis resulted in four main categories: lack of belonging, consequences of physical changes, autonomy and integrity, and relationships. Appearance changes caused by treatment was a central result that caused stress and anxiety among teenagers. Further teenagers expressed loss of autonomy and integrity which could cause frustration among them. Cancer also affected relationships and teenagers expressed either feeling supported or betrayed.  Conclusion: Teenagers cared about belonging to social networks. Further appearance changes played a big part in how they perceive their psychosocial situation. The negative side effect cancer treatment had on their appearance lead to isolation, lack of control and affected their relationships. Teenagers also experienced lack of autonomy and integrity. Through adequate information teenagers can become more aware of their rights regarding their healthcare. Therefore, nurses should work in a greater extent towards giving teenagers a person centered healthcare to help them achieve further psychosocial health.

Abstract   Background:  Breast cancer is the most common cancer for women, with over 8000 of cancer cases per year. Surgery is the most common form of treatment. Basis of illness and the loss of a breast can be a big trauma for the individual and affect many aspects. Aim: The aim of this study was to investigate health-related quality of life and psychosocial situation and the need for support and care for women who undergone a mastectomy with or without reconstruction. Method: The study design was a descriptive study with qualitative approach. The selection was strategically consisting of the eight women from five cities which had undergone mastectomy with or without reconstruction. The interviews were semi-structured individual that analyzed using  content analysis. Results:All of the women felt that the body changed after the mastectomy.  Feelings of insecurity and discomfort were common. Among those who underwent reconstruction were all dissatisfied with the results. The quality of life was under the influence of individual plan in terms of reduced strength and altered personality. Two of the women  experienced a more active and enriched lifestyle, despite unsatisfactory reconstructions. The psychosocial health was perceived to have been adversely affected and the main support  came from the women's relatives. Desire for an increased deal of support from health care emerged. A good treatment and the opportunity for courses about state of disease where a positive experiences of care. The negative perceptions revolved around lack of time, stress, complications and impersonal encounters with hospital staff. Conclusion: The women in this  study seek more supportand knowledge. Personalized care where good communication and good treatment is the foundation, should be implemented.
Sammanfattning    Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancerformen för kvinnor, över 8000 av cancerfallen per år består av bröstcancer. Kirurgi är den vanligaste behandlingsformen. Sjukdomsperiod samt förlorandet av ett bröst kan vara ett stort trauma för individen och således påverka psykiska, fysiska och sociala aspekter. Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka hälsorelaterad livskvalitet och psykosocial situation, samt behov av stöd och omvårdnad bland kvinnor som genomgått en mastektomi med eller utan rekonstruktion. Metod: Studiens design var en deskriptiv studie med kvalitativ ansats. Urvalet var strategiskt innehållandes åtta kvinnor från fem städer vilka hade genomgått mastektomi med eller utan rekonstruktion. Intervjuerna var individuella semistrukturerade sådana som analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Samtliga kvinnor upplevde att kroppen förändrats efter genomförd mastektomi. Känslor av osäkerhet och obehag var vanligt förekommande. Bland de som genomgått rekonstruktion var samtliga missnöjda med resultatet. Livskvaliteten var påverkad på individuella plan i form av minskad ork, nedsatt kraft och förändrad personlighet. Två av kvinnorna upplevde en mer aktiv och berikad livsstil, trots otillfredsställande rekonstruktioner. Den psykosociala hälsan upplevdes ha påverkats negativt och det huvudsakliga stödet kom från kvinnornas närstående. Önskan om ett utökat erbjudande av stöd och samtal från sjukvården framkom. Ett gott bemötande samt möjlighet till utbildning inom sjukdomstillstånd gav positiva upplevelser av vården. De negativa upplevelserna kretsade ofta kring tidsbrist, stress, sjukdomsbesked samt opersonliga möten. Slutsats: Kvinnorna i denna studie efterfråga mer stöd och kunskap. Individanpassad vård där god kommunikation och ett gott bemötande utgör grunden bör implementeras vid vårdtillfällen som strålbehandling samt cancerbesked.

SAMMANFATTNING Bakgrund: Ungdomar och unga vuxna under cancerbehandling är i behov av specialanpassad och ålderslämplig vård då deras åldersgrupp genomgår unika livsutvecklande milstolpar i övergången från barndom till att bli vuxen som påverkas av cancersjukdomen. En störd livsutveckling kan resultera med långsiktiga negativa konsekvenser som kan påverka ungdomar och unga vuxna även efter avslutad behandling.   Syfte: Att undersöka ungdomar och unga vuxnas upplevelser av sin psykosociala situation under cancerbehandling.   Metod: Litteraturstudie med systematisk ansats med beskrivande design. Litteratursökningen använde MEDLINE, CINAHL, och PsycINFO. Resultatet baserades på elva kvalitativa studier samt en kvantitativ studie med kvalitativ bearbetning av ett fritextsvar publicerade mellan år 2014–2020.   Resultat: Ungdomar och unga vuxna värderade bibehållandet av ett normalt liv och strävade efter att uppnå detta med olika strategier. Självständighet och känslan för den egna identiteten kunde störas. Stöttning från anhöriga, närstående, cancerdrabbade jämnåriga, och vårdpersonal var av betydelse men inte alltid tillräckligt. Upprymdhet upplevdes över att avsluta cancerbehandlingen men också en oro inför framtiden efteråt.   Slutsats: Rapporterade upplevelser av psykosociala påfrestningar under cancerbehandlingen leder till slutsatsen att kunskap om hur dessa utmaningar kan bemötas på ett specialanpassat och ålderslämpligt vis är bristfällig. En vidare fördjupad förståelse för ungdomar och unga vuxnas psykosociala upplevelser under cancerbehandling från ytterligare forskning kan potentiellt förbättra sjukvårdens möjlighet till att erbjuda adekvat vård.   Nyckelord: Ungdomar och unga vuxna (AYA), Cancerbehandling, Psykosocial, Erfarenheter.
ABSTRACT Background: Adolescents and young adults undergoing cancer treatment are in need of specially adapted and age appropriate care since their age group undergoes unique life-developing milestones in the transition period between childhood and adulthood that may be affected by cancer. A disrupted life development may result in long-term negative consequences that may affect adolescents and young adults even after the end of cancer treatment.   Aim: This study aimed to examine adolescents and young adults’ experiences of their psychosocial situation during cancer treatment.   Method: Literature review with descriptive design. The literature search used MEDLINE, CINAHL, and PsycINFO. The result was based on eleven qualitative studies and a quantitative study with qualitative processing of a free text answer published between 2014-2020.   Result: Adolescents and young adults valued the maintenance of a normal life and strived to achieve this with different strategies. Independence and the feeling for one's own identity could be disturbed. Support from family, friends, cancer-stricken peers, and healthcare staff was of importance, but not always enough. Exaltation was experienced over ending the cancer treatment but also a concern for the future afterwards.   Conclusion: Reported experiences of psychosocial stress during cancer treatment lead to the conclusion that knowledge of how these challenges can be met in a specially adapted and age-appropriate way is deficient. A further in-depth understanding of adolescents and young adults' psychosocial experiences during cancer treatment from further research may potentially improve healthcare's ability to offer adequate care.   Keywords: Adolescents and Young Adults (AYA), Cancer Treatment, Psychosocial, Experiences.

Abstract Psychosocial illness is one of the biggest work problems today and we have chosen to focus this study around this area. The purpose of this study is to examine which factors that can affect middle managers´ psychosocial work environment with a special focus on the internal communication. In this study we cooperated with six smaller organisations, all together in one Group. We have conducted 13 semi-structured interviews with ten middle managers, three CEOs, two middle managers and in some cases one middle manager from each organisation and three CEOs from the organisations participate. This to get as reliable data as possible throughout the Group. The result in the study shows that the middle managers are satisfied with their work situation to a large extent because of a good communication and support from the top management. The middle managers in this study were all part of the management team and we think that this might help them from not being caught in the “hamburger situation”.
Sammanfattning Psykosocial ohälsa kan ses som ett av vår tids största arbetsproblem. Med anledning av detta har vi valt att forma denna studie kring detta område. Syftet med studien är att undersöka vilka faktorer som kan påverka mellanchefers psykosociala arbetsmiljö med ett fokus på den interna kommunikationen. I studien samarbetade vi med sex mindre organisationer, alla tillhörande samma koncern. Vi genomförde 13 semistrukturerade intervjuer varav tio mellanchefer och tre Vd:ar. Två mellanchefer, i vissa fall en mellanchef från varje organisation och tre Vd:ar från tre av organisationerna deltog. Detta för att få ett så tillförlitligt material som möjligt i hela koncernen. Resultatet i denna studie visar att mellancheferna trivs med sin arbetssituation och detta mycket på grund av en bra kommunikation och ett bra stöd från ledningen. Mellancheferna som deltog i denna studie satt med i organisationernas ledningsgrupper och detta tror vi bidrar till att mellancheferna inte upplever den så kallade “hamburgersituationen”.

Lindén.S. En handikappad familj? – en studie om den psykosociala situationen för föräldrar med funktionshindrade barn. Examensarbete i folkhälsovetenskap 20 poäng. Malmö Högskola: Hälsa och Samhälle, 2005Tidigare studier som gjorts på den gruppen pekar mot att föräldrarnas situation är jobbig och ansträngd. Dessvärre är det så att det inte finns något samlat material om den här gruppen trots att de utgör en ganska stor andel av Sveriges befolkning. Föräldrarnas hälsotillstånd har på något vis hamnat i bakgrunden. Syftet med den här studien har varit att kartlägga hur den psykosociala situationen ser ut för dessa föräldrar, om deras sjukskrivningsnivå har påverkats samt i vilken utsträckning föräldrarna delar på ansvaret för barnen. Jag har haft två frågeställningar som utgångspunkt för arbetet:- Hur upplever föräldrarna till funktionshindrade barn sitt psykosociala förhållande?- Hur hanterar de sin situation?Undersökningen är en kvalitativ intervjustudie med hermeneutisk ansats. Teorierna som använts är Aaron Antonovskys KASAM-teori och Robert A. Karaseks Krav/kontrollteori. Det visade sig att de farhågor man kunde skönja från andra studier lite grann kom på skam. Mina informanter var samtliga svenskar, hade bra utbildning och bra inkomst samt levde i socialt stabila miljöer. Visst fanns det problem det kan man inte komma ifrån. Det var oftast mammorna i familjerna som hade det övergripande ansvaret för barnen och det var oftast de som gick ner i arbetstid och lön för att hinna med allt de som behövde hinnas med när man har ett funktionshindrat barn. Deltagarnas hälsa kan man beteckna som god vilket till stor del kan förklaras av att de omgavs av en social trygghet.
Lindén.S. A handicapped family? – a study on the psychosocial situation for parents with disabled children. Master’s thesis in public health 20credits. Malmoe University, Sweden: School of Health and Society, 2005Former studies that have been done on this group show that parent’s situation can be hard and difficult. Unfortunately there are no assembled facts about this group despite they constitute a relatively large proportion on the Swedish population. The parent’s health situation is never really seen and has somehow ended up in the background. The purpose with this study have been to find out how the psychosocial situation are for this kind of parents, if there are sick-listed more than other and in what extent parents share the responsibility for their children. I have had two questions of issue for this survey:- How do these parents experience their psychosocial circumstances?- How do they handle their situation?This survey is a qualitative interview study based on Aaron Antonovskys SOC-theory and Robert A. Karaseks Demand/Control theory. The study show that presentiment from other studies not really come true. The participants were all Swedes; has good education and finance, and they all lives in solid social environments. The do of course has some problem to deal with that is something you can not get away from. Mostly it was the mothers who had the overall responsibility for the children. It was also most of the mothers who cuts work time and salary for manage to do all the things that comes with a disabled child in the family. The participant’s health can be described as good which mostly can be explained on the facts that they lived with social security around them.

Denna studie är en litteraturstudie med syftet att se hur kunskapen ser ut om hörselskadade barns psykosociala situation samt hur barnen identifierar sig i förhållande till den döva och den hörande världen. För att få mer helhet och djup i studien inkluderas även döva barn samt barn som fötts döva och fått cochleaimplantat inopererat. Frågeställningarna omfattar de hörselskadade barnens mentala hälsa/välbefinnande, identitetsutveckling, sociala relationer, samt CI-opererade barns situation. Som en särskild grupp när det gäller hälsa/välbefinnande redovisas även hörselskadade barn med tilläggsfunktionshinder.

Studien är gjord som en systematisk kunskapsöversikt där sökningar gjorts i olika databaser för vetenskapliga artiklar och litteratur. När det gäller böcker så har databasen LIBRIS använts och vad gäller artiklar har ELIN, Pubmed, PsychINFO samt ERIC använts. De träffar jag fått har sedan bedömts när det gäller relevans och grundläggande kvalitet.

Resultat i studierna visar att hörselskadade barn löper en ökad risk att drabbas av mental ohälsa i jämförelse med hörande barn. En stor riskfaktor är kommunikationssvårigheter mellan föräldrar och barn i och med att de flesta hörselskadade barn har hörande föräldrar. Föräldrarna kan därmed ha svårt att utveckla ett tillräckligt bra teckenspråk samtidigt som barnen kan ha svårigheter att klara talat språk. Barnens förmåga att använda talspråk varierar också mycket beroende på situation. I en bullrig miljö kan talspråk vara näst intill en omöjlighet för det hörselskadade barnet. Skolplacering är en annan stor fråga när det gäller vad som är det bästa för de hörselskadade barnen. Det är ofta långt till specialskolor vilket kräver att barnen i tidig ålder flyttar hemifrån i veckorna och bor på internat. Många hörselskadade barn placeras i vanliga skolor för hörande barn, antingen i hörselklasser eller i vanliga klasser. En följd av skolplacering bland hörande barn kan vara att det hörselskadade barnet blir isolerat och hamnar i utanförskap. Barnen kan också få svårigheter att utveckla en stabil identitet som hörselskadad om de inte får möjlighet att träffa andra hörselskadade. Barn med hörselskada löper också signifikant större risk att utsättas för övergrepp av olika slag än hörande barn.

The aim of this study was to investigate why some college students choose to only study during their education time and others to work in parallel with their studies. The aim was also to find out whether there was any difference between the two groups regarding health, tiredness, stress and economic. The participants consisted of students at universities in Sweden (n = 3437), of which 57,9 % were women and 42,1 % were men. The study's measuring instrument was a questionnaire that consisted questions about if and why the student worked or not during their education time. Self-assessment answers for health, tiredness, sleep, stress and economy. The results were analyzed and showed that it was economic reasons for why student worked in parallel with the studies. There was a significant difference between the groups how they experienced their financial situation, where working-class students stated their finances as inferior. However, there was no significant difference between the groups in the perception of health, sleep and stress. A significant gender difference in the results showed that women experienced more stress, bad sleep and ill health. Finally, the results of the study and suggestion for further research were discussed.
Syftet med vår studie var att undersöka varför vissa högskolestudenter väljer att enbart studera och andra att yrkesarbeta parallellt med studierna. Samt att undersöka om det fanns någon skillnad i hur grupperna, enbart studerande vid högre studier och yrkesarbetande parallellt med studierna, upplevde hälsa, trötthet, stress och ekonomi under studietiden. Deltagarna bestod av studerande på högskola och universitet i Sverige (n=3437) varav 57,9 % var kvinnor och 42,1% var män. Studiens mätinstrument var en enkät som bestod av bland annat frågor om studenten yrkesarbetade under studietiden, självskattning av upplevelsen av hälsa, trötthet, stress och ekonomi. Resultatet analyserades och visade att ekonomiska skäl var den främsta orsaken till att högskolestudenter yrkesarbetade parallellt med studierna. Det fanns en signifikant skillnad mellan grupperna hur de upplevde sin ekonomiska situation, där yrkesarbetande studenter uppgav sin ekonomi som sämre. Det fanns däremot ingen signifikant skillnad mellan grupperna i upplevelse av hälsa, trötthet och stress. En signifikant könsskillnad i resultatet visade att kvinnor upplevde mer trötthet, stress och ohälsa. Slutligen diskuteras studiens resultat samt förslag på vidare forskning.