Academic literature on the topic 'Psykosociala effekter'

Man kan blive syg af at arbejde-det er velkendt. Men kan man også blive sundere af at gå på arbejde? Det er på arbejdspladsen, at vi tilbringer en stor del af vores aktive hverdagsliv, så spørgsmålet er, om arbejdspladsen kan være sundhedsfremmende? Og hvad er sundhedsfremmende og sundhedsskadelige arbejdspladser i dag, hvor arbejdets trusler mod sundheden i vores del af verden handler mere og mere om stress, udbrændthed og psykisk nedslidning? Og hvor sundt er det at arbejde i sundhedssektoren, hvor man om noget sted burde have viden om sygdom og sundhed i arbejdet? Disse spørgsmål sætter vi fokus på i dette nummer af Tidsskrift for Arbejdsliv. Frem for at fokusere på forbindelsen mellem arbejdsmiljøet og de skadelige effekter på helbredet alene, ønsker vi at belyse både det sundhedsnedbrydende og det sundhedsfremmende ved arbejdet. Vægten i forhold til sundhed og sygdom har hidtil ligget på at undgå sygdom og skader gennem forbedringer af arbejdsmiljøet. I dette temanummer ønsker vi at inddrage andre perspektiver, som handler om det sunde i arbejdet og sunde livsprocesser i arbejdet hos de arbejdende. Det er en udfordring at fl ytte perspektivet fra det sundhedsnedbrydende til det sundhedsfremmende i arbejdet og arbejdspladserne. Forskningen i det, som kan kaldes sunde livsprocesser i arbejdslivet, kalder på andre perspektiver, for eksempel forskning i læring og organisationskultur, som sætter fokus på ressourcer, muligheder og kreativitet. Det er perspektiver som forsøger at se arbejdet ikke kun som forbrug og nedslidning af arbejdskraften, men som mulighed for livsudfoldelse, menneskelig udvikling, trivsel og sundhed. Et sådan skifte kræver, at arbejdet betragtes udfra et sundhedsbegreb, der er bredere end det medicinske sygdomsbegreb, der betragter sygdommen som adskilt fra den syge og dennes erfaringsverden-og fra et eventuelt 'sygt arbejde'. Et afsæt for forskningen i sundhed i arbejdet kan tages i hverdagslige sundhedsforståelser, selvom de ikke er tilstrækkelige i sig selv. Hverdagslige sundhedsforståelser indebærer, at sundhed ikke er absolut, men relativ i forhold til forskellige livsomstændigheder og livsstrategier. Sundhed og sygdom er subjektivt erfarede, tolkede og konstruerede tilstande og indgår i menneskers aktive håndtering af deres liv. Tværfaglig psykosocial og medicinsk forskning har i dag sat fokus herpå for eksempel i behandlingen af kræft. En hverdagslig sundhedsforståelse tager sit afsæt i menneskers bestræbelser på at skabe og konstruere deres egen sociale virkelighed, lige så meget som på at reproducere den. Hverdagslivet har mange aspekter af lyst og udfordringer samt krav og magt, hvori sundhed kun indgår som et delaspekt. Hverdagsforståelsen af sundhed, og det vil

Man kan blive syg af at arbejde-det er velkendt. Men kan man også blive sundere af at gå på arbejde? Det er på arbejdspladsen, at vi tilbringer en stor del af vores aktive hverdagsliv, så spørgsmålet er, om arbejdspladsen kan være sundhedsfremmende? Og hvad er sundhedsfremmende og sundhedsskadelige arbejdspladser i dag, hvor arbejdets trusler mod sundheden i vores del af verden handler mere og mere om stress, udbrændthed og psykisk nedslidning? Og hvor sundt er det at arbejde i sundhedssektoren, hvor man om noget sted burde have viden om sygdom og sundhed i arbejdet? Disse spørgsmål sætter vi fokus på i dette nummer af Tidsskrift for Arbejdsliv. Frem for at fokusere på forbindelsen mellem arbejdsmiljøet og de skadelige effekter på helbredet alene, ønsker vi at belyse både det sundhedsnedbrydende og det sundhedsfremmende ved arbejdet. Vægten i forhold til sundhed og sygdom har hidtil ligget på at undgå sygdom og skader gennem forbedringer af arbejdsmiljøet. I dette temanummer ønsker vi at inddrage andre perspektiver, som handler om det sunde i arbejdet og sunde livsprocesser i arbejdet hos de arbejdende. Det er en udfordring at fl ytte perspektivet fra det sundhedsnedbrydende til det sundhedsfremmende i arbejdet og arbejdspladserne. Forskningen i det, som kan kaldes sunde livsprocesser i arbejdslivet, kalder på andre perspektiver, for eksempel forskning i læring og organisationskultur, som sætter fokus på ressourcer, muligheder og kreativitet. Det er perspektiver som forsøger at se arbejdet ikke kun som forbrug og nedslidning af arbejdskraften, men som mulighed for livsudfoldelse, menneskelig udvikling, trivsel og sundhed. Et sådan skifte kræver, at arbejdet betragtes udfra et sundhedsbegreb, der er bredere end det medicinske sygdomsbegreb, der betragter sygdommen som adskilt fra den syge og dennes erfaringsverden-og fra et eventuelt 'sygt arbejde'. Et afsæt for forskningen i sundhed i arbejdet kan tages i hverdagslige sundhedsforståelser, selvom de ikke er tilstrækkelige i sig selv. Hverdagslige sundhedsforståelser indebærer, at sundhed ikke er absolut, men relativ i forhold til forskellige livsomstændigheder og livsstrategier. Sundhed og sygdom er subjektivt erfarede, tolkede og konstruerede tilstande og indgår i menneskers aktive håndtering af deres liv. Tværfaglig psykosocial og medicinsk forskning har i dag sat fokus herpå for eksempel i behandlingen af kræft. En hverdagslig sundhedsforståelse tager sit afsæt i menneskers bestræbelser på at skabe og konstruere deres egen sociale virkelighed, lige så meget som på at reproducere den. Hverdagslivet har mange aspekter af lyst og udfordringer samt krav og magt, hvori sundhed kun indgår som et delaspekt. Hverdagsforståelsen af sundhed, og det vil

Tecknen på en medikalisering av det psykosociala fältet har ökat under senare tid. Denna artikel undersöker denna medikaliseringsprocess utifrån Socialstyrelsens kunskapssammanställning »Effekter av psykosociala insatser för personer med schizofreni och bipolär sjukdom«, som ska resultera i riktlinjer för socialtjänsten.

På legepladsen, i motorikrummet eller på gangene i et dansk dagtilbud støder man helt sikkert på børn, der løber, hopper, tumler eller triller frem og tilbage og ind i mellem hinanden. Det er der mange grunde til at glædes over, og samtidig arbejde for at endnu flere får en fysisk aktiv hverdag i dagtilbud. Det er nemlig sådan, at bevægelse fremmer børns glæde (Sørensen, 2012), og bevægelse har gavnlige effekter på motorisk udvikling, psykosocial sundhed ogkognition hos børn i 0-6 års alderen (Sundhedsstyrelsen, 2016).

I denna studie undersöker vi de anställdas arbetsförhållande på ett bemanningsföretag inom den offentliga sektorn och hur de upplever sitt arbete när det gäller gemenskapen på arbetsplatsen och balansen mellan arbetslivet och privatlivet. Flexibiliteten som krävs av en bemanningsanställd kan påverka individen på fler sätt än själva arbetet. Syftet med öreliggande undersökning är att få en ökad kunskap om bemanningsanställdas arbetsförhållanden och hur de upplever dessa. För att få svar på vårt syfte har vi använt oss av en kvalitativ undersökning bestående av intervjuer med anställda på ett bemanningsföretag inom den offentliga sektorn. Empiri i denna undersökning har delats upp i fyra kategorier som är : anställningsförhållanden, flexibilitet, socialt stöd och psykosociala faktorer. Resultatet visade att informanterna trivs med det flexibla arbetssättet med olika arbetsplatser, men att de psykosociala faktorerna påverkar deras privatliv. I studien har teorier kring krav/kontroll/stöd, flexibilitet och motivationsteorier använts. Viktiga faktorer som framkommit i studien var betydelsen av gemenskap, besluts förmåga och ekonomisk trygghet.
In this study we are investigating the working conditions of the employees in an employment agency within the public sector and how they feel about their work. We have specially focused on social support and social climate and the balance between working life and private life. The flexibility, which is a necessity for the employee in a staffing work, can affect the individual in more ways than in the work itself. The purpose with this study is to get an increased understanding of the working conditions for the employees in an employment agency and how they meet with these. To get an answer of our purpose we have used a qualitative survey consisting of interviews with employees in an employment agency within the public sector. The data in this study has been divided in four categories which are: appointment flexibility, social support, and psychosocial factors. The result showed that the informants like the flexible way of working with different working places, but the psychological factors have affect on their private lives. In the study theories around demand/control/ support, motivation and flexibility have been used. Important factors which have been indicated in the study were the meaning of unity, ability to take decisions and economic security.

Abstract According to previous findings girls tend to excel in school to hide and compensate for difficulties due to their ADHD diagnosis. Girls show a higher level of inattentive/introverted symptoms, whereas boys show higher levels of hyperactive symptoms. Based on prevailing research, this essay seeked to find a better understanding toward the symptoms and psychosocial effects among girls with ADHD, with a feminist approach. To investigate the objective a literature study has been conducted, where nine peer reviewed documents have been selected as primary documents for data and analyses. The present study found there to be a lack of knowledge among professionals about girls with ADHD regarding to symptoms, psychosocial effects and treatment. Furthermore, the study suggested a gender bias in the school environment, where teachers had a negative impact on whether girls with ADHD symptoms were referred for further assessment and treatment. Based on the literature review, it was concluded that girls are subordinate to boys in terms of receiving help and support, which may have consequences for the way girls’ symptoms and psychosocial effects are dealt with. The conclusion was made that society’s view of girls with ADHD is, from a feminist approach, not related to an ill will, but lies in deeper social structures. Keywords: ADHD, girls, effects, symptoms, gender

Bakgrund: Cancer är en av de vanligaste dödsorsakerna bland barn, där ca 300 barn i Sverige insjuknar varje år. Sociala, psykologiska och fysiska faktorer påverkas negativt hos barn med cancer, vilket i sin tur har en negativ påverkan på barnens livskvalité. Barn som drabbats av cancer bör erbjudas fysisk aktivitet, då psykosociala symtom kan reduceras med hjälp av fysisk aktivitet. Syftet med studien var att sammanställa forskning gällande hur beteendeförändring i form av fysisk aktivitet eventuellt kan påverka biopsykosociala faktorer och livskvalitén hos barn med onkologiska sjukdomar, samt bedöma studiernas kvalité. Metod: En systematisk litteraturstudie utfördes, där sökningarna genomfördes i databaserna PubMed, Medline och CINAHL Plus. Sju studier inkluderades i enlighet med studiens syfte och frågeställningar, samt kvalitetsgranskades enligt SBU:s granskningsmallar för randomiserade kontrollerade studier. Resultat: Fyra av studierna redovisade att fysisk aktivitet påverkar livskvalitén hos barn med cancer. En studie påvisade endast effekt gällande fysiska faktorer och två studier visade inga statistiskt signifikanta effekter. Fem studier bedömdes ha hög kvalité och två medelhög. Slutsats: En beteendeförändring i form av fysisk aktivitet kan påverka biopsykosociala faktorer och livskvalitén hos barn med onkologiska sjukdomar.
Background: Cancer is one of the most common causes of death amongst children and about 300 children in Sweden get sick every year. Social, psychological and physical factors are negatively affected in children with cancer, which has a negative impact on their quality of life. Children with cancer should be offered physical activity as psychosocial symptoms can be reduced by it. Objective was to compile research on how behavioral change in form of physical activity could possibly affect bio-physcho-social factors and the quality of life of children with oncological diseases and to assess the quality of those studies. Method: A systematic literature study was conducted where the searches were made in the databases PubMed, Medline and CINAHL Plus. Seven studies were included in accordance to the objective and issues of the study. The quality was assessed according to SBU's review templates for randomized controlled trial. Results: Four studies reported that physical activity affects the quality of life of children with cancer. One study showed effect on physical factors and two showed no statistically significant effects. Five of the studies were assessed to be of high quality and two of average. Conclusions: A behavioral change in the shape of physical activity may affect biopsychosocial factors and the quality of life of children with oncological diseases.

This is a qualitative study, whose purpose is to examine if night shelters effects homeless peoples self-perceived psychosocial health. In Sweden alone there are almost 18000 homeless people, and 12% of them uses a night shelter. The homeless can’t be seen as a heterogeneous group but instead homelessness counts as a state of being in. The Swedish National Board of Health and Welfare have done mapping over the homelessness since 1993 and the problem is an important part of what the welfare system has to fight against. A night shelter is one of many contributions to aid the homeless people in an effort to get them off the streets. To do this research, we have conducted seven interviews in total with the homeless men and the supervisor of a nigh shelter. The data analysing tool we used was inspired by the IPA-method and we found out that the shelter had both positive and negative effects on the users. The shelter provided the basic need for the homeless such as food, shelter and the opportunity to rest and also to wash themselves and clean their clothes. The shelter also provided important contacts with the local hospital and the social welfare for its users. The negative impact it had on their self-perceived psychosocial health was that they had nothing to do during the day other than drift around the town, drinking alcohol and using drugs. Another negative influence was that the homeless men felt a loss of their right to self-determination and that they sometimes felt treated like children. Other findings were that they found that the society made harder rules and demands for them than other citizens has to apply to.

Syfte: Uppsatsen syfte är att undersöka de psykosociala effekterna av förtroendearbetstidutifrån ett individperspektiv. Tanken grundas på att upplevelserna av det individuella och fria arbetstidssystemet påverkas av den sociala kontexten med kollegor på arbetsplatsen. Studien undersöker således i vilken mån samvaron med kollegor påverkar individens upplevelse av förtroendearbetstiden vad gäller krav och förväntningar.Metod: Studien görs som en fallstudie med intervjuer som metod. Den insamladeinformationen från intervjuerna utgör basen för empirin. Dessa sätts sedan i relation till för studien relevanta teorier och modeller kring arbetsvetenskap.Resultat & Slutsats: I studiens resultat framkommer att individens upplevelse avförtroendearbetstid i stor mån påverkas av kollegorna vad gäller såväl uttalade som outtalade krav och förväntningar. Individen tenderar även att förlägga en stor del av arbetet utifrån dessa faktorer. Det visar sig att den undersökta avdelningen omgärdas av många outtalade krav och förväntningar som i stor del grundar sig i de traditionella avgränsningar mellan arbetet och fritid som den reglerade arbetstiden tillhandahåller.

Studiens syfte är att bidra med kunskap om hur upplevelsen av den psykosociala arbetsmiljön påverkar förutsättningarna för ett hållbart arbetsliv. Mer specifikt har studien fokus på en speciellt utsatt yrkesgrupp, poliser, och deras upplevelse av den psykosociala arbetsmiljön. För att behandla syftet har följande frågeställningar varit utgångspunkt i studien: Hur upplevs den psykosociala arbetsmiljön av poliser? Vilka faktorer upplever poliser som mest centrala i deras psykosociala arbetsmiljö? Vilka konsekvenser får faktorer i den psykosociala arbetsmiljön på polisernas förutsättningar för ett hållbart arbetsliv? Datainsamlingsmetoden som använts i denna studie var kvalitativa intervjuer med sex poliser som antingen arbetar eller arbetat som ingripande polis. För att analysera empirin användes teorin KASAM (Känsla av sammanhang) av Aaron Antonovsky. Viktiga begrepp tillhörande teorin som möjliggjort tolkning av empirin var begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Som analysmetod användes en tematisk analys. Resultatet visar att faktorerna är kopplade till varandra men att de går att urskilja i tre övergripande teman; individuella, sociala, samt samhälleliga och organisatoriska förutsättningar. De individuella förutsättningarna inbegriper faktorerna mental trötthet, kommunikativ kompetens och yrkeserfarenheter. Det andra temat behandlar sociala förutsättningar där faktorer som kollegialt stöd, humor och privatliv blir centrala. Det tredje och sista temat behandlar samhälleliga och organisatoriska förutsättningar. Här synliggörs faktorerna personalbrist, arbetsbelastning, autonomi, utvecklingsmöjligheter, schema, arbetstider, rättssystem, myndighet och ledarskap. Slutligen visar resultatet hur faktorerna kan förstås i relation till varandra utifrån vilka konsekvenser de ger på förutsättningarna för ett hållbart arbetsliv.
The purpose of the study is to contribute knowledge about how the experience of the psychosocial work environment affects the conditions for a sustainable working life. More specifically, the study focuses on a particularly vulnerable occupational group, police officers, and their experience of the psychosocial work environment. In order to address the purpose, the following questions have been the starting point of the study: How is the psychosocial work environment experienced by police officers? What factors do police officers perceive as central to their psychosocial work environment? What are the consequences of factors in the psychosocial work environment on the police's conditions for a sustainable working life? The data collection method used in this study was qualitative interviews with six police officers who either work or work as an interventionist police. To analyze the empiricism, the theory KASAM (Sense of Coherence) was used by Aaron Antonovsky. Important concepts associated with the theory that enabled interpretation of the empiricism were comprehensibility, manageability and meaningfulness. As a method of analysis, a thematic analysis was used. The result shows that the factors are linked to each other but that they can be distinguished in three general themes; individual, social, and societal and organizational conditions. The individual conditions include the factors of mental fatigue, communicative competence and professional experience. The second theme deals with social conditions in which factors such as collegial support, humor and private life become central. The third and final theme deals with social and organizational conditions. Here, the factors are highlighted by staff shortages, workload, autonomy, development opportunities, schedule, working hours, legal system, authority and leadership. Finally, the results show how the factors can be understood in relation to each other based on the consequences they have on the conditions for a sustainable working life.

Bakgrunden till studien bygger på ett samarbete mellan sjukgymnastprogrammet på Mälardalens högskola och ett sjukhus i Sörmlands läns landsting. Syftet var att utvärdera om behandling bestående av fyra veckors KOL-skola haft effekt på patienternas hälsa, välbefinnande och fysiska kapacitet. KOL-skolan bestod utav fyra tillfällen under vilka olika vårdprofessioner gav patienterna information om bl.a. symptompåverkan, känslomässiga upplevelser och vikten av fysisk aktivitet. Det var tio patienter med kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) i stadium två till fyra som deltog i interventionen. Utvärderingsinstrument som användes var The St George’s Respiratory Questionnaire och sex minuters gångtest. Resultaten visade att ingen signifikant skillnad i enkäten eller sex minuters gångtest förelåg efter intervention för gruppen. Tidigare forskning har visat att de psykosociala faktorerna har en stor inverkan på patienter med KOL och deras välbefinnande. Författarna anser därför att framtida forskning och verksamhetsutveckling bör utforma behandlingsstrategier för patienter med KOL utifrån den biopsykosociala modellen.
The background of this study is based on a cooperation between the physiotherapy program at Mälardalen University and a hospital in the county of Södermanland. The aim of the study was to evaluate whether a four week treatment of COPD-school have had an impact on patient health, well being and physical capacity. The COPD-school consisted of four occasions in which different health care professionals gave patients information on subjects including; symptom impact, emotional experiences and the importance of physical activity. There were ten patients with chronic obstructive pulmonary disease (COPD) in stage two to four who participated in the intervention. The instruments for evaluation that were used were The St. George's Respiratory Questionnaire and six minute walk test. The results showed no significant difference in the survey or six minute walk test for the group after the intervention. Previous research has shown that psychosocial factors have a profound effect on patients with COPD and their wellbeing. The authors therefore believe that future research should focus on designing treatment for patients with COPD based on the biopsychosocial model.

Denna studie genomfördes som en litteraturstudie där syftet var att undersöka vad det kan innebära att vara nyutexaminerad sjuksköterska, samt vilka faktorer i arbetsmiljön som påverkade deras hälsa och arbetstillfredsställelse den första tiden i arbetslivet. Vetenskapliga artiklar söktes med hjälp av sökmotorerna CINAHL, PubMed och Medline. Artiklar med kvantitativ ansats (n= 12) och kvalitativ ansats (n=6) inkluderades i studien. Efter att materialet granskats med hjälp av granskningsmallar som erhölls från Högskolan Dalarna, inkluderades totalt 18 vetenskapliga artiklar med medelhög (n=3) och hög (n= 15) kvalitet i resultatet i litteraturstudien. Resultatet delades upp i 9 underrubriker som ansågs svara på studiens syfte och frågeställningar. Resultatet påvisade att mobbing, verbala övergrepp och stress var faktorer som påverkade de nyutexaminerade sjuksköterskornas hälsa och arbetstillfredsställelse negativt medan en trevlig och stödjande psykosocial arbetsmiljö och tillgång till handledare och/eller mentor var något som påverkade de nyutexaminerade sjuksköterskorna positivt. Konklusion: den psykiska och sociala arbetsmiljön som de nyutexaminerade sjuksköterskorna mötte var en viktig faktor för deras förmåga att anpassa sig till den nya rollen som sjuksköterska. Det fanns faktorer i den psykosociala arbetsmiljön som visade sig påverka kvaliteten på det arbete de nyutexaminerade sjuksköterskorna utförde samt även påverkade deras hälsa och arbetstillfredsställelse.

Vården är särskilt drabbad av hög sjukfrånvaro och speciellt dygnet-runt-verksamheter. Ett sätt att minska sjukfrånvaron är att minska antalet underställda medarbetare per chef. Syftet med denna studie är att kartlägga attityder till och effekter av ett förstärkt ledarskap samt se vilka organisatoriska förutsättningar som behövs för att kunna bedriva ett närvarande ledarskap. Denna uppsats är skriven på uppdrag av Umeå kommun och avser att studera det förstärkta ledarskapet på två särskilda boenden inom äldreomsorgen.Studien grundar sig på tidigare forskning inom området samt Karaseks teori om krav, kontroll stöd, friskfaktorer och Arbetsmiljöverkets föreskrift om social och organisatorisk arbetsmiljö (AFS 2015:4). I studien har kvalitativa intervjuer gjorts med chefer, medarbetare och huvudskyddsombud. Resultatet i denna studie visar att de organisatoriska förutsättningar som krävs för att chefer ska kunna bedriva ett närvarande ledarskap avser bland annat chefsstöd, arbetsbelastning, samt är starkt påverkad av övriga förändringar inom organisationen. Det förstärkta ledarskapet upplevs i flera avseenden ha lett till en förbättrad psykosocial arbetsmiljö, både av chefer och medarbetare. De upplever bland annat att trivseln blivit bättre samt att känslan av stöd ökat.