Denna studie är inriktad mot olika organisationsmodeller och dess påverkan på medarbetarnas psykosociala arbetsmiljö och hälsa. Människor spenderar mycket tid i organisationer och de har därför stor påverkan på våra liv och vår psykosociala hälsa. Organisationerna ser olika ut, vilket ger upphovet till frågan huruvida vår psykosociala hälsa påverkas beroende på vilken organisationen vi befinner oss i, och om så är fallet vilka organisatoriska påverkningsfaktorer finns? Denna studie har som syfte att utifrån arbetsgivares erfarenheter och tolkningar studera huruvida olika organisationsmodeller påverkar dess medarbetares psykosociala hälsa, samt undersöka hur arbetsgivarna anser sig arbeta med den psykosociala arbetsmiljön inom de olika organisationsmodellerna. Studien utgår från tre organisationsmodeller: den strukturella, Human Resource (HR)- och den politiska organisationen samt Karasek & Theorells modell kring psykosocial hälsa och arbetsmiljö, krav- kontroll och stödmodell. En kvalitativ undersökningsmetod användes och tre intervjuer har genomförts inom olika organisationer, där samtliga tre organisationsmodeller undersökts. Resultatet visar att centrala organisatoriska dimensioner skiljer sig inom organisationerna och påverkar medarbetarnas psykosociala hälsa på olika sätt. HR- organisationen och dess arbetsgivare visades arbeta med den psykosociala arbetsmiljön och hälsan i störst utsträckning medan den strukturella organisationen arbetade och prioriterade detta minst.

Under senare år har den psykiska ohälsan i arbetslivet tilltagit och inom vården är psykisk ohälsa ett vanligt problem. För att främja den psykiska hälsan hos vårdpersonalen bör en optimal arbetsmiljö eftersträvas. Syftet med litteraturstudien var att beskriva hur den psykosociala arbetsmiljön inom slutenvården påverkar den psykiska hälsan hos vårdpersonalen samt hur vårdpersonalen hanterade de krav som de ställdes inför på arbetsplatsen. Artiklar har sökts i databaserna Pubmed, Cinahl och Psychinfo. Resultatet innefattar 15 kvantitativa artiklar. Teman som framkom under analysen var ”När kraven blir för stora”, ”Att hantera kraven” och ”Samspelet på vårdavdelningen”. Resultatet visade att stress var vanligt förekommande inom vården och hög arbetsbelastning var den största stressfaktorn. Vårdpersonalen hanterade kraven genom att använda sig av olika strategier, som till exempel positiv omvärdering och planerad problemlösning. Även arbetsplatsens ledning och samarbetet mellan kollegor spelade en stor roll för den psykosociala arbetsmiljön och för vårdpersonalens psykiska hälsa. Den perfekta arbetsplatsen är svår att uppnå i verkligheten men under litteraturstudiens gång har det framkommit faktorer som kan påverka den psykiska hälsan i positiv riktning. Faktorer som kan påverka den psykiska hälsan i positiv riktning är socialt stöd från kollegor och arbetsledning.

Uppsatsens syfte var att beskriva hur elever uppfattar sin psykiska hälsa och hur de uppfattar den psykosociala skolmiljön och om den påverkar deras psykiska hälsa. Syftet var även att ta reda på om elever upplever att de själva kan påverka sin situation i skolan och arbetet på skolan. Studien hade en kvantitativ design och utgick från en enkätundersökning som gjordes på en skola med elever i årskurs sju. Resultaten presenterades under tre teman: elevernas uppfattning kring sin hälsa, elevernas syn på den psykosociala skolmiljön och elevernas möjlighet att påverka deras situation i skolan. Uppsatsen hade en positivistisk vetenskapsfilosofisk position och analysen utgick från Antonovskys och Lazarus perspektiv på Copingteori. Resultaten visade att eleverna ansåg att de inte oroar sig för att bli sjuka men samtidigt uppger de att de ibland eller ofta kan drabbas av återkommande besvär, t.ex. huvudvärk och magont. De flesta elever uppfattade den psykiska skolmiljön som ganska dålig med för hög ljudnivå, röriga situationer i klassrummen och lärare som ibland inte hann med att hjälpa dem. Resultaten visar även att eleverna känner att de är delaktiga i skolan men de flesta uppgav dock att de inte tycker att de kan påverka arbetet på skolan särskilt mycket.

I flera studier beskrivs hur traumatiska barndomsupplevelser och försummelse har samband med psykosocial hälsa/ohälsa i vuxen ålder. Studier visar även hur personlighet (temperament och karaktär) har samband med utvecklande av psykiska problem. I denna studie undersöks dessa faktorer tillsammans, dvs hur förekomsten av problematiska barndomsupplevelser tillsammans med temperamentsfaktorer i personligheten kan predicera olika aspekter av psykosocial hälsa/ohälsa såsom mognad, depression, ångest, social integration samt anknytning. Studien genomfördes i en studentpopulation (n = 228; 31 % män) där studenterna besvarade enkät inkluderade: CTQ BF som mäter barndomsupplevelser, personlighetstestet TCI. Vidare inkluderades SS13 som mäter social integration och anknytning samt HAD som mäter ångest och depression. Resultatet visade att det fanns signifikanta skillnader kön. Män uppgav större nätverk, medan kvinnor uppgav mer tillgång till intima anknytningspersoner. Kvinnor rapporterade också mer ångest. Ungefär samma andel i båda könen (knappt 9 %) rapporterade svåraste grad av barndomsproblem i minst en av fem olika typer. En nyskapad skala i den modifierade CTQ-BF, kallad Tillsyn, visade också på könsskillnader samt acceptabel reliabilitetsnivå. Skalans betydelse är intressant både som predicerande faktor till psykosocial hälsa/ohälsa samt för vidare forskning. De multivariata analyserna visade att temperamentsfaktorer i hög grad bidrar till förklarad varians i alla studerade former av psykosocial hälsa/ohälsa, men också att erfarenhet av känslomässig försummelse tycks ha en egen separat betydelse när det gäller social integration och anknytning. Förhoppningsvis bidrar studien till att utveckla teoriutvecklingen när det gäller barndomsupplevelsernas och temperamentets betydelse för psykosocial hälsa hos vuxna.

Abstract

Syftet med vår studie är att undersöka vilken betydelse kuratorn har för den psykosociala hälsan. Vi har för det här ändamålet gjort tio stycken kvalitativa intervjuer med kuratorer inom skola, ungdomsmottagning, samt barn- ungdoms- och vuxenpsykiatrin. Vi har utgått från en hermeneutisk ansats. Resultatet har analyserats utifrån Aaron Antonovskys, Thomas J. Scheffs, samt Moria von Wrights teorier. Vårt resultat visar att kuratorn har en betydelse för den psykosociala hälsan hos eleven/patienten inom ramen för deras nätverk. Det var dock ibland svårt för kuratorn att precisera exakt vad som leder till förändringarna eftersom de ser sig som en del av helheten. Resultatet visar vidare att kuratorerna med olika metoder kan öka begripligheten och meningsfullheten hos eleverna/patienterna, för att de ska få en bättre känsla av sammanhang, och därmed lättare att hantera sin vardag. Inom psykiatrin fokuseras det mycket på ett patogent synsätt medan skolan och ungdomsmottagningen mer använder ett salutogent synsätt. Den punktuella positionen visar sig vara viktig i utredningsfasen av eleverna/patienterna men kuratorerna själva lyfter även fram vikten av en relationell position. Kuratorerna kan genom samtal uppmärksamma de sociala banden, lyfta fram dess betydelse för att eleverna/patienterna ska kunna bevara dem. Det här genom att eleverna/patienterna på ett bättre sätt kan hantera sina skam- och stolthetskänslor.

Abstract

The aim of our study is to investigate witch role the counselor has for the psychosocial health. For this purpose we have made ten qualitative interviews with counselors at schools, in one youth center, and at a child-youth and adult psychiatry. Vi har utgått från en hermeneutisk ansats.We have used a hermeneutic approach. Resultatet analyserades utifrån Aaron Antonovsky, Thomas J. Scheff, samt Moria von Wright.We`ve based our result in Aaron Antonovsky´s, Thomas J. Scheff´s, and Moria von Wright´s theories.Vårt resultat visade att kuratorn har en betydelse för den psykosociala hälsan hos eleven/patienten inom ramen för deras nätverk. Our result showes that the counselor has got an impact in the psychosocial health of the student / patient within their network. Det var dock ibland svårt för kuratorn att precisera exakt vad som ledde till förändringarna eftersom de såg sig som en del av helheten. However, it was sometimes difficult for the counselor to clarify exactly what leeds to the changes as they see themselves as one part of the whole. The Result further showes that the counselor using different methods could increase the comprehensible and meaningfulness to the students/patients, so that they could get a better sense of context, and thus easier to manage their everyday. In psychiatry the approach is pathogenic and at schools and the youth clinic it is salutogenic. The punctate location prove to be important in the investigation phase of the students / patients, but the counselors themselves even highlight the importance of a relational position. Kuratorerna kunde genom samtal uppmärksamma de sociala banden, lyfta fram dess betydelse för att eleven/klienten skulle kunna bevara de sociala banden genom att de på ett bättre sätt kunde hantera sina skam- och stolthetskänslor.Counselors can, through conversations, rise attention to the social ties, highlighting its importance so that the students / patients is able to maintain them. This is made through that the students/patients, in a better way, is able to deal with their shame and feelings of pride.

En arbetspsykologisk och kvantitativ enkätundersökning som omfattar arbetstillfredsställelse, har gjorts hos operatörer på ett företag i fordonsindustrin. De områden som har behandlats är följande; målsättningar, kontroll, krav, arbetsvariation, yrkesstolthet, utvecklingsmöjligheter, anställningstrygghet, ledarskap samt arbetskamrater. Dessa har enligt teorin och den tidigare forskningen, med arbetstillfredsställelse att göra.

Syftet var att kartlägga hur tillfredsställda operatörerna på företaget är sitt arbete i dagsläget, vad som genererar arbetstillfredsställelse, hur detta skiljer sig åt mellan avdelningar samt om samband finns mellan arbetstillfredsställelse och de valda undersökningsområdena. Slutligen var syftet även att få kunskap om vilka områden som skulle kunna utvecklas, för att skapa en så tillfredsställande arbetsmiljö som möjligt.

Resultatet visade att en majoritet operatörer på samtliga avdelningar; montering, bearbetning hus och bearbetning snäckhjul/snäckskruv, ansåg sig tillfredsställda i arbetet. Samtidigt fanns också operatörer som inte ansåg sig vara det. Bearbetning hus var den avdelning som var mest tillfredsställd. Vidare var relationerna med arbetsledare, arbetskamrater, yrkesstoltheten samt arbetsvariation viktigast för operatörernas tillfredsställelse. Positiva signifikanta samband med operatörernas arbetstillfredsställelse fanns till hur de upplevde arbetsledare, yrkesstolthet samt arbetsvariation. Vidare fanns det också ett positivt signifikant samband med hur de värderade yrkesstolthet och teamledare. Slutligen visade resultatet också på utvecklingsmöjligheter inom vissa områden.

Under 1980-talet ökade arbetstempot och kraven inom organisationer samtidigt som den egna kontrollen och påverkan minskade tydligt. Vilket resulterade i att alltfler sjukskrev sig. Den psykosociala stressen blev den centrala orsaken till ohälsan. Olika studier har visat att psykosocial stress kan leda till muskelbesvär. Den viktigaste komponenten i återställning av balansen är tid för återhämtning. Tandvårdspersonal är en av de grupper som uppger och rapporterar hög frekvens av muskuloskeletala besvär, främst i nacke, axlar och skuldror. Olika interventioner har prövats för att åtgärda problemet. Denna studie syftar till att undersöka effekterna av arbetstidsförkortning (2.5 timmar) och träning på arbetstiden (2.5 timmar) på psykosociala faktorer och hälsa bland kvinnlig tandvårdspersonal. Resultatet visar att undersökningsdeltagarna i tids- och motionsgruppen rapporterar färre muskelbesvär och andra hälsoproblem än kontrollgruppen sex månader efter att projektet påbörjades. Samtidigt rapporterar undersökningsdeltagarna i dessa två grupper minskning av arbetskraven och ökning av den egna kontrollen. Sammanfattningsvis är resultaten goda och visar värdefullheten av hälsofrämjande insatser i alla fall i sex månader.

Background: Because of the high unhealthy rates among women in the com-mune a project to reduce it have begun. For this reason we have been given the mission from the commune of Sotenäs to study the character of these women's health. Objective: To study the health among permanent employed women in the commune of Sotenäs. Method: Quantitative method. The data have been collected through question-naire survey. The purpose of choosing this method was to be able to see connec-tions between various variables. Result: A large number of women who do not have time to carry out their duties during ordinary working hours have experienced that they are tense and anxious, which means that this mental demand may have affected women's health. The study reveals that many of the women who have not received enough informa-tion from their employer to perform their duties have experienced that they are worn out. The majority of women who lacked in development opportunities at work felt tense. These results imply that small decision latitudes could be one of the explanations of a lower level of health among women. The study identified a number of potential explanations for the sick leave in the commune, as the women felt tense and anxious. Adequate emotional support from friends and family, and a satisfactory everyday social life was related to a low degree of anxiety. A good distribution of practical domestic duties at home was a factor related to a low degree of tension among the permanent employed women in the commune of Sotenäs.

Bakgrund: På grund av det höga ohälsotalet bland kvinnorna i Sotenäs kom-mun har ett arbete med att reducera detta påbörjats. Vi fick därför i uppdrag av Sotenäs kommun att undersöka karaktären på dessa kvinnors hälsa.

Syfte: Att kartlägga hälsan bland tillsvidareanställda kvinnor i Sotenäs kommun och hur den påverkas av psykosociala faktorer i arbets- och privatliv.

Metod: Kvantitativ metod. Datainsamlingstekniken som tillämpades var enkät. Denna valdes för att kunna genomföra sambandsanalyser mellan olika faktorer.

Resultat: Ett stort antal kvinnor som inte hinner utföra sina arbetsuppgifter un-der ordinarie arbetstid uppgav att de är spända och utslitna, vilket innebär att detta psykiska krav kan ha påverkat kvinnornas hälsa. I undersökningen fram-kom vidare att många av kvinnorna som inte mottagit tillräckligt med informa-tion från sin arbetsgivare för att utföra sina arbetsuppgifter att de kände sig ut-slitna. Majoriteten av kvinnorna med bristande utvecklingsmöjligheter i arbetet kände sig spända. Dessa resultat antyder att ett litet beslutsutrymme kan vara en av förklaringarna till en lägre grad av hälsa bland kvinnorna. I undersökningen framkom några möjliga förklaringar till sjukskrivningarna i kommunen, såsom att kvinnorna kände sig spända och utslitna. Ett tillfredsställande emotionellt stöd från vänner och familj, samt ett tillfredsställande vardagligt socialt liv kun-de relateras till en låg grad av oro. En god fördelning av praktiska vardagssyss-lor i hemmet var faktorer, vilka kunde relateras till en låg grad anspänning bland de tillsvidareanställda kvinnorna i Sotenäs kommun.

Den psykiska hälsan hos unga kvinnor har en oroväckande utveckling. Psykisk hälsa är en subjektiv upplevelse oberoende av objektiva bedömningar. Den psykiska hälsans utveckling börjar under barndomen och påverkas av olika påfrestningar i livet. Ungdomstiden är en tid av förändring då allt är instabilt. Hur personen klarar detta beror på de förutsättningar individen fått under uppväxten. Ibland kan psykosomatiska symptom vara första tecken på psykisk ohälsa. Alla personer visar psykisk ohälsa på olika sätt. Syftet med uppsatsen var att belysa hur psykosociala faktorer påverkar unga kvinnors psykiska hälsa. En litteraturstudie i ämnet gjordes och resultatet byggde på fjorton vetenskapliga kvantitativa respektive kvalitativa artiklar. Resultatet bestod av två kategorier och åtta subkategorier. Skola och samhälle, socialt nätverk samt familj och uppväxt var de tre största subkategorierna. Det var viktigt att sjuksköterskan och övrig personal inom hälso- och sjukvård samt skola var extra observanta på ungas riskfaktorer under ungdomstiden. Det var betydelsefullt att identifiera riskfaktorerna för att kunna fånga upp dessa ungdomar i tid och därmed förhindra att problem uppstod. Ungdomar som mådde dåligt dolde ofta sina problem eller gömde sig bakom en fasad, deras sätt att bete sig gjorde att de blev synliga eller osynliga. Föräldrarna var de första ungdomarna vände sig till, därför är det angeläget att föräldrarna får kunskap om dagens ungdomars riskfaktorer. Forskning saknas till stor del på psykisk ohälsa hos den genomsnittliga personen i samhället. Det saknas även till stor del kvalitativ forskning. Fler resurser krävs för att skapa en god psykisk hälsa för dagens unga kvinnor.

Den psykosociala hälsan bland Sveriges befolkning blir allt sämre. Undersökningar visar att mellan femton och fyrtio procent av befolkningen lider av oro, nedstämdhet, sömnbesvär och trötthet. Den största ökningen har skett i yngre åldrar med i stort sett fördubblade andelar. Då skolan utgör en central plats i barns och ungdomars liv är det viktigt att den är välfungerande och arbetar för att främja elevernas hälsa. Syftet med studien var undersöka hur eleverna på en skola i Helsingborgs stad upplevde sin skolmiljö i relation till sin psykosociala hälsa samt om skolans hälsofrämjande arbete påverkade elevernas upplevelse av hälsa i positiv riktning.

Datainsamling har skett genom enkäter till alla elever i årskurs 4 – 9. I resultatet framkom det att det fanns skillnader i förekomsten av psykosomatiska symtom mellan flickor och pojkar samt att olika faktorer i skolmiljön påverkade förekomsten av psykosomatiska besvär. Det fanns inga samband mellan skolans hälsofrämjande aktiviteter och minskad förekomst av psykosomatiska symtom. I diskussionen relateras studiens resultat till de teoretiska utgångspunkterna och till tidigare forskning beträffande ämnet. Slutsatser som drogs var att barns uppväxtmiljö, samspel med andra människor samt hur individer tolkar omvärlden ligger till grund för barn och ungdomars psykosociala hälsa. Ur ett folkhälsopedagogiskt perspektiv är det viktigt att utveckla hälsofrämjande miljöer för barn och ungdomar samt att ha kunskap om enskilda individers förutsättningar och tidigare erfarenheter för att främja lärande och utveckling.

Poor mental health conditions in the Swedish population are getting more common and mental

disorders seem rapidly to increase. Studies have shown that between fifteen and forty percent of the population suffers from tiredness, low feelings and difficulty in getting to sleep. The increase of self-reported psychosomatic symptoms has been shown especially among children and adolescents. The school represents a central place for children and it is therefore important that the school provides an environment that promotes their health. The purpose of this study was to examine how the pupils at a School in Helsingborg city experience their school environment in relation to their mental health and if the school’s health promotion work have a positive effect on their health. Data was obtained from a questionnaire distributed to all pupils from the 4th to 9th grade. The result showed that there were differences between girls and boys in occurrence of psychosomatic symptoms and that that different factors in the school environment influenced the occurrence of psychosomatic symptoms. There were no association between the health promotion activities in school and lower occurrence of psychosomatic symptoms. The results of the study are related to the theoretical perspectives and to earlier research concerning the subject. The conclusions of this study were that children’s environment, the social interaction and how individuals understand their surroundings are important factors for children’s mental health. It is important in both a health promotion and an educational point of view to develop health-promoting environments for children and to have knowledge about individual conditions and earlier experiences to promote learning and development.

This thesis is written in Swedish.

Till grund för denna uppsats ligger datamaterial från LSH-studien -Livsvillkor, Stress och Hälsa, som har genomförts av forskare vid Hälsouniversitetet vid Linköpings universitet. Med studien undersöker forskarna hur människors livsvillkor kan ge upphov till stress och hur stress i sin tur kan påverka hälsan. Datamaterialet är insamlat år 2003, det omfattar tio vårdcentraler runt om i Östergötland och består av drygt 1000 individer i åldern 45-69 år jämnt fördelade över ålder och kön mellan vårdcentralerna.

Syftet med denna uppsats är att identifiera och försöka justera variationer i resultaten mellan de tio medverkande vårdcentralerna i LSH-studien. Den statistiska analysen är genomförd i tre steg. I steg ett har ett stort antal variabler valts ut från ursprungsmaterialet. Därefter har skillnader identifierats med Chi2-tester och variansanalys för några av variablerna rörande självskattad hälsa, stress, psykosociala faktorer samt traditionella riskfaktorer för hjärt- och kärlsjukdomar. I steg två har vi med bakgrundsfaktorer försökt justera dessa skillnader. Av de 19 variabler som har analyserats med linjär eller logistisk regression är det fem där bakgrundsfaktorerna förklarar skillnaderna mellan vårdcentralerna. Frapperande är att samtliga fem variabler har med den psykiska hälsan att göra, ingen av variablerna angående fysisk hälsa eller riskfaktorer har justerats.

Efter justering för bakgrundsfaktorerna kvarstår skillnader för fyra variabler om psykisk hälsa, dessa är Tillit, Upplevelse av stress, Upplevelse av sömnkvalitet, Psykiskt välbefinnande. Även för samtliga tio riskfaktorer och mätvärden kvarstår skillnader, dessa är Puls, P-LDL-Kolesterol, Systoliskt blodtryck logaritmerad, Systoliskt blodtryck utan uteliggare, Diagnostiserad diabetes, Medicin för blodtryck de senaste två veckorna, Alkohol riskgrupper, Motion totalt, B-Hemoglobin, P-Glukos logaritmerad. Orsaker till dessa skillnader kan vi inte fastställa, men för mätdata kan mätfel vara en tänkbar anledning.

I sista steget, steg tre, har vi tagit upp analysen ett plan till vårdcentralsnivå. Genom ekologisk korrelation har vi undersökt samband mellan inkomst och betaskattningar för vårdcentralerna när justeringar har gjorts för bakgrundsfaktorer. För variabeln Tillit har vi funnit ett positivt samband, där högre inkomst i ett område innebär generellt mer tillit. Dock avviker vårdcentralen i Ödeshög där man istället har en hög grad av tillit trots relativt låg inkomst.

Diss. (sammanfattning) Umeå : Umeå universitet, 2002

This is a qualitative study, whose purpose is to examine if night shelters effects homeless peoples self-perceived psychosocial health. In Sweden alone there are almost 18000 homeless people, and 12% of them uses a night shelter. The homeless can’t be seen as a heterogeneous group but instead homelessness counts as a state of being in. The Swedish National Board of Health and Welfare have done mapping over the homelessness since 1993 and the problem is an important part of what the welfare system has to fight against. A night shelter is one of many contributions to aid the homeless people in an effort to get them off the streets. To do this research, we have conducted seven interviews in total with the homeless men and the supervisor of a nigh shelter. The data analysing tool we used was inspired by the IPA-method and we found out that the shelter had both positive and negative effects on the users. The shelter provided the basic need for the homeless such as food, shelter and the opportunity to rest and also to wash themselves and clean their clothes. The shelter also provided important contacts with the local hospital and the social welfare for its users. The negative impact it had on their self-perceived psychosocial health was that they had nothing to do during the day other than drift around the town, drinking alcohol and using drugs. Another negative influence was that the homeless men felt a loss of their right to self-determination and that they sometimes felt treated like children. Other findings were that they found that the society made harder rules and demands for them than other citizens has to apply to.