Academic literature on the topic 'Pulp and Fiber Technology'
Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles
Consult the lists of relevant articles, books, theses, conference reports, and other scholarly sources on the topic 'Pulp and Fiber Technology.'
Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.
You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.
Journal articles on the topic "Pulp and Fiber Technology"
FERNANDO, DINESH, and GEOFFREY DANIEL. "Characterization of spruce thermomechanical pulps at the fiber cell wall level: a method for quantitatively assessing pulp fiber development using Simons’ stain." October 2010 9, no. 10 (November 1, 2010): 47–55. http://dx.doi.org/10.32964/tj9.10.47.
Full textARYAIE MONFARED, MOHAMMAD HADI, HOSSEIN RESALATI, ALI GHASEMIAN, and MARTIN A. HUBBE. "Passivation of pressure sensitive adhesive stickies by addition of acrylic fibers to OCC pulp before papermaking." October 2016 15, no. 10 (October 1, 2016): 631–39. http://dx.doi.org/10.32964/tj15.10.631.
Full textGUSTAFSON, RICHARD, GAURAV RAYAL, MING QIAO, and JINGLIANG MAO. "The Nature of Single Fiber Kappa Distributions." March 2009 8, no. 3 (April 1, 2009): 26–31. http://dx.doi.org/10.32964/tj8.3.26.
Full textKOUKO, JARMO, TUOMAS TURPEINEN, ARTEM KULACHENKO, ULRICH HIRN, and ELIAS RETULAINEN. "Understanding extensibility of paper: Role of fiber elongation and fiber bonding." March 2020 19, no. 3 (April 1, 2020): 125–35. http://dx.doi.org/10.32964/tj19.3.125.
Full textHan, Ying, Xin Song, Xiao Ming Xia, Hai Ming Li, and Guang Wei Sun. "Study on Pre-Hydrolysis Technology of Reed Artificial Fiber Pulp." Advanced Materials Research 821-822 (September 2013): 119–23. http://dx.doi.org/10.4028/www.scientific.net/amr.821-822.119.
Full textMATSUMOTO, YUJI. "Innovation of Pulp Bleaching Technology to Minimize the Environmental Impact." Sen'i Gakkaishi 53, no. 12 (1997): P402—P406. http://dx.doi.org/10.2115/fiber.53.12_p402.
Full textHART, PETER W. "Wheat straw as an alternative pulp fiber." January 2020 19, no. 1 (February 1, 2020): 41–52. http://dx.doi.org/10.32964/tj19.1.41.
Full textS. LAVRYKOV, S., and B. V. RAMARAO. "Characterization of refined papermaking pulps using hydrodynamic parameters from filtration analysis." May 2015 14, no. 5 (June 1, 2015): 305–9. http://dx.doi.org/10.32964/tj14.5.305.
Full textChen, Yuan, Kuizhong Shen, and Gaiyun Li. "Comprehensive evaluation of the industrial processing effects on the fiber properties of the pulps from wood residues." Nordic Pulp & Paper Research Journal 35, no. 4 (November 18, 2020): 631–40. http://dx.doi.org/10.1515/npprj-2020-0065.
Full textGOTO, SHISEI, HIROMICHI TSUJI, ISAO ONODERA, KEIGO WATANABE, and KATSUMASA ONO. "Cavitation-jet deinking: A new technology for deinking of recovered paper." September 2014 13, no. 9 (October 1, 2014): 9–17. http://dx.doi.org/10.32964/tj13.9.9.
Full textDissertations / Theses on the topic "Pulp and Fiber Technology"
Biasca, James E. "Oriented fiber refining application of individual modes of mechanical action to single pulp fibers /." Diss., Available online, Georgia Institute of Technology, 1989:, 1989. http://etd.gatech.edu/theses/available/ipstetd-446/biasca%5fje.pdf.
Full textCarlsson, Viktoria. "Pulp compositions and their influence on the production of dialcohol cellulose." Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för ingenjörsvetenskap och fysik (from 2013), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-78704.
Full textBjörk, Elisabeth. "Production and application of fine fractions made of chemical pulp for enhanced paperboard strength." Licentiate thesis, Mittuniversitetet, Fakulteten för naturvetenskap, teknik och medier, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-40246.
Full textBöjstyvheten är en viktig egenskap för alla sorters hårda förpackningar. I flerskiktskartong får man böjstyvhet genom att ha ytterskikt med hög dragstyvhet tillverkade av fibrer från kemisk massa och ett mittskikt med hög bulk från styva fibrer, ofta med en stor andel CTMP (kemitermomekanisk massa). CTMP-fibrer är styva men ger lägre styrka i arket. För att öka styrkan i mittskiktet tillsätter man utskott (kasserad kartong) som delvis innehåller kemisk massa, och ibland även ren högmald kemisk massa. Både fibrer och finmaterial (fines) har stor betydelse för slutproduktens egenskaper. Fines som skapas vid malning av kemisk massa är särskilt effektiva för att öka styrkan. Genom att fraktionera massa med en mikroperforerad sil kan man få en finfraktion med högt finesinnehåll. Mikroperforerade silar är effektiva för längdfraktionering av massa; fines anrikas i den fraktionen som passerar silen medan långa fibrer stannar i den andra fraktionen. Genom att använda en sådan finfraktion i mittskiktet kan man få tillräcklig styrka och samtidigt behålla mer av bulken från CTMP:n genom att man inte behöver mala den för att få styrka. En nackdel är att finfraktionen vanligtvis har väldigt låg masskoncentration eftersom mycket vatten passerar silen tillsammans med fines och fiberfragment. Detta extra vatten måste tas bort för att vattenbalansen i papperstillverkningsprocessen ska bibehållas. Dessutom kräver den större volymen ökad pumpkapacitet. För att kunna använda en finfraktion industriellt behövs en effektiv produktion med hög koncentration och högt finesinnehåll. Fokus i det här arbetet lades på separationseffektivitet (skillnaden i fiberlängdsfördelning som resultat av silningen) och processeffektivitet (koncentrationen i finfraktionen) för tillverkning av en finfraktion av kemisk massa genom silning samt dess utnyttjande som styrkehöjande tillsats i ett mittskikt av kartong. För att utvärdera hur separationseffektiviteten och processeffektiviteten påverkas av parametrar som koncentrationen i flödet in till silen, typ av kemisk massa (gjord av lövved eller barrved), hålstorlek i silen samt malningen av massan, gjordes fraktioneringsförsök i pilotskala med en trycksil med olika mikroperforerade silkorgar. Resultatet av fraktioneringen utvärderades med hjälp av fiberlängdsfördelningar, flöden och koncentrationer i flödet till silen och de två fraktionerna efter silen. För utvärderingen togs två olika utvärderingsmetoder fram: Proportion i finfraktionen (för processeffektivitet) och Finfraktionsanrikning (för x separationseffektivitet). För att utvärdera hur effektiv en finfraktion av kemisk massa var som styrkeadditiv i ett CTMP-ark gjordes labbförsök där tillsats av högmald kemisk massa jämfördes med tillsats av enbart en finfraktion av den högmalda kemiska massan. Resultaten verifierades med ett försök på en pilotpappersmaskin. I ett följande försök på pilotpappersmaskinen tillverkades ark med ökat CTMP-innehåll för att öka bulken, och med en tillsats av en finfraktion av kemisk massa som styrkeadditiv. När det gäller processeffektivitet var hög koncentration i flödet till silen den viktigaste parametern för att få hög koncentration på finfraktionen. Detta var också positivt för separationseffektiviteten, färre av de längre partiklarna hamnade i finfraktionen. Vidare blev finfraktionens koncentration högre för lövvedsmassa. En finfraktion som ska användas som styrkeadditiv ska vara tillverkad av mald massa, malning av massan var också fördelaktigt för finfraktionens koncentration. Små hål och en slät yta på silkorgen var också positivt för separationseffektiviteten. Som styrkeadditiv i CTMP var finfraktionen av högmald kemisk massa dubbelt så effektiv som den högmalda kemiska massan vid lika stor tillsats. Men i både labbförsök och pilotförsök minskade bulken när styrkan ökade. Det var väntat eftersom att ersätta en del av originalmassan som har hög bulk, med en finfraktion eller högmald massa, som båda har mycket lägre bulk, alltid minskar bulken på arket. För att undvika en bulkförlust måste massasammansättningen i arket ändras. Försöket på pilotpappersmaskinen med ökat CTMP innehåll och en finfraktion av mald kemisk massa som styrkeadditiv visade att det är möjligt att tillverka ett ark med högre bulk och bibehållen styrka.
Rosdahl, Matilda. "Predicting failure distribution for varying load histories applied to paper materials." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för fysik, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-184385.
Full textBroberg, Henrik. "Steaming of Wood Chips - Experimental determination of heating times and effect of different parameters." Thesis, KTH, Skolan för kemi, bioteknologi och hälsa (CBH), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-259926.
Full textBasning av flis är ett viktigt steg inom kemisk massaindustri. Det avlägsnar luft från flisens insida vilket gör att impregneringen av luten blir bättre, vilket i sin tur leder till en jämnare kokning och färre rejekt. När basningen sker vid atmosfärstryck är det viktigt att flisen når en temperatur på 100ᴼ C, annars kommer det finna ett jämviktstillstånd där lite luft blir kvar på insidan. Att ha otillräckligt basad flis i en process skulle kunna orsaka stora problem när det gäller att nå önskade kappatal, eller att ha en önskad retentionstid i kokaren.Basningen görs på ett par olika sätt inom industrin, men det finns väldigt lite experimentell data tillgänglig angående flisens upvärmning, som skulle kunna användas när dessa system designas. De flesta vetenskapliga studier har fokuserat på luftborttagningen eller på förbättringar av impregneringssteget, medan de få studier som inkluderat mätningar av temperaturen ofta varit begränsade till ett slags trä, eller så har de inte inkluderat detaljer kring experimentet. Därför basades handgjorda flisbitar av björk och tall från Sverige i en ATEX-designad kokare med en ångjacka. Flisen hade termoelement inuti och temperaturen samt tiden kunde avläsas, vilket gjorde det möjligt att studera effekten av olika parametrar. Resultaten visade att det kunde skilja mer än en minut i uppvärmningstid mellan flisbitar av olika tjocklekar, både för tall och björk, även fast skillnaden i uppvärmningstid var mer linjärt relaterad till tjockleken för björkflisen. Tallflisen studerades också när trycket inuti kokar tilläts stiga vilket visade att det de tjockare flisbitarnas uppvärmningstid som kortas ned mest, eftersom de tunnare flisbitarna slutar värmas upp när ångan börjar kondensera på kallare ytor runt omkring. När flis av splintved och kärnved jämfördes visade det sig att skillnaden i uppvärmningstid kunde vara omkring 1 minut för tall, men endast ett par sekunder för björk. Detta beror troligtvis på att kärnveden och splintveden i tall hade stora skillnader i fukthalt, 25 % respektive 58 %, medan det för björk var 41 % och 42%. Björkflis och tallflis basades även tillsammans men det skillde bara ett fåtal sekunder i genomsnitt i uppvärmningstid. När den experimentella datan jämfördes med data från simuleringar visade det sig att de stämmer väl överens när det gäller uppvärmningstiden i allmänhet. Å andra sidan förutspådde simuleringsdatan att en ökad fukthalt skulle leda till flera minuters skillnad i uppvärmningstid, medan endast 1 minuts skillnad uppmättes. När jämförelser gjordes med gammal experimentell data som använts som grund för tidigare processers design, var resultaten ganska olika eftersom den gamla datan visade en större effekt av ökad tjocklek än den som uppmättes.Tyvärr kunde inte fler jämförelser göras eftersom detaljerna kring experimentet bakom den gamla datan inte var kända. Slutligen analyserades även kondensatet från de handgjorda flisbitarna av tall och björk. Det visade att det fanns små mängder av små polära organiska ämnen, såsom metanol, myrsyra och ättiksyra. Vanliga metalljoner detekterades också, där mängden natrium var klart större än övriga metalljoner. Tallkondensatets pH mättes och det visade sig vara väldigt högt, något som tyder på att det troligtvis var förorenat.
de, Mourgues Marius. "Composite Cellulose Nanofibrils Filaments." Thesis, KTH, Materialvetenskap, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-277919.
Full textBiologiskt nedbrytbara polymerer börjar framträda som en lösning för det ökade behovet avmiljövänliga material. Samtidigt så växer intresset för lättare och starkare strukturer. I denna rapport tar vi upp produktionsstegen för att uppnå nanofibril komposit cellulosa fibrer (CNF), med hjälp av en ny grön polymerisation mest känd som ”wet spinning”. Med denna nya teknik så behövs inte dem traditionella miljöfarliga viskosprocesserna och man producerar biologiskt nedbrytbara CNF filaments med intressanta mekaniska egenskaper. Denna metod appliceras sen för att producera en komposit som aldrig setts innan. CNF fibrer som består av tre lager ”head-extruder”. För att få fibrer med ledningsförmåga så mixas PEDOT/PPS med CNF för att producera ”in-situ komposit fibrer”. Svepelektronmikroskop (SEM), atomkraftsmikroskopi och töjningstester används för att karaktärisera egenskaperna av fibrerna.
Fivaz, Erika. "Evaluation of joint formation on cellulosic surfaces." Thesis, KTH, Materialvetenskap, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-277912.
Full textMiljöfrågor är mer och mer närvarande i våra samhällen. plastavfall har ökat drastiskt de senaste decennierna och orsakat flera hot mot ekosystemet. Därför är behovet av ny biologiskt nedbrytbar plast för att ersätta de petroleumbaserade brådskande. Cellulosa kan vara en potentiell ersättare eftersom det är en biopolymer. Emellertid måste dess egenskaper förbättras för att vara konkurrenskraftiga gentemot petroleumbaserad plast. Syftet med projektet är därför att bättre förstå cellulosa-cellulosa-interaktioner. Den fokuserar på vidhäftningen mellan cellulosaytor. Kontaktvidhäftningsmätningar har utförts på cellulosapärlor med olika behandlingar. Alla pärlor hade samma storlek och koncentration. Vissa av dem var naturliga medan andra laddades (600 µeq/g). Projektet inkluderade beredning av ytmodifierade pärlor, utdragningstester, där belastning och position registrerades som en funktion av tiden, samt mätningar av kontaktområdet. Det visade sig att högre energi behövdes för att separera laddade och ytmodifierade pärlor, särskilt de modifierade med EXPN 64, jämfört med tonativa pärlor. Projektet har också visat att typerna av pärlor påverkade kontaktområdet och styrkan. Men en trend var ibland svår att hitta. Uppgifterna och resultaten som erhållits i detta projekt kan vidare användas för att förstora studiefältet och undersöka påverkan av andra parametrar (storlek, koncentration) på vidhäftningen av cellulosapärlor.
Marin, Gustav. "On the relation between paperboard properties and packaging performance." Licentiate thesis, KTH, Hållfasthetslära, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-287377.
Full textSom förpackningsmaterial betraktat är pappersbaserade material, som exempelvis kartong,väldigt intressanta material. Utöver att råvaran trä är förnyelsebar finns även många andrafördelar med kartong. Ur ett mekaniskt perspektiv är kartong exempelvis väldigt styv iförhållande till sin vikt och har generellt väldigt hög vikbarhet, vilket båda är egenskaper somlämpar sig väl för en förpackning. En klar nackdel med kartong är dess känslighet för fukt.Fukten reducerar kartongens mekaniska egenskaper, vilket följaktligen leder till attförpackningens prestanda försämras. I den här licentiatavhandlingen undersöktes initialtsambanden mellan fukt och mekaniska egenskaper på materialnivå, för att sedan överförasambanden till förpackningsnivå genom experimentell provning och simuleringar. I Artikel A utfördes en materialkaraktärisering på en kartongserie innehållande femkartonger med varierande ytvikter från samma tillverkare. Fem typer av mekaniska provgenomfördes för att karaktärisera kartongernas respektive materialegenskaper: • Dragprov (i planet), • Dragprov (ut ur planet), • Korta kompressionsprov (SCT), • Böjstyvhetsprov, • Skjuvprofilsprov. Samtliga prov utfördes vid flera olika nivåer av relativ fuktighet (RH). Linjära relationermellan mekanisk egenskap normerad med motsvarande värde vid 50 % RH och fuktnoterades. I Artikel B undersöktes huruvida de linjära sambanden som upptäcktes i Artikel A stämmeräven för andra kartongserier. 15 kartonger från fyra producenter undersöktes därför i dennastudie vid samma fukthalter som tidigare. I den här studien undersöktes endast dragprov iplanet, samt SCT. När även fuktkvoterna i de undersökta kartongerna normerades visade detsig att alla kartonger följde samma linjära relation mellan normerad mekanisk egenskap ochnormerat fuktinnehåll. Utöver detta utvecklades en bilinjär elastisk-plastisk i-planet-modellsom kan prediktera en godtycklig kartongs spännings-töjningsförhållande för godtyckligfuktnivå, utan att någon mekanisk provning utöver standardklimat (50 % RH, 23 °C) behöver genomföras. I Artikel C utnyttjades det linjära sambandet mellan mekanisk egenskap och fuktkvot genomatt prediktera de ingående materialegenskaperna som användes vid simuleringar avboxkompressionsprovning vid olika fuktnivåer. Simuleringarna jämfördes med experimentellprovning och visade sig kunna prediktera experimentella resultat vid olika fukthalter bra.
Magnusson, Mikael S. "Testing and Evaluation of Interfibre Joint Strength under Mixed-Mode Loading." Licentiate thesis, KTH, Hållfasthetslära (Inst.), 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-116700.
Full textDe brottmekaniska egenskaperna hos fiberfogar är nyckeln för uppbyggnaden av styrka hos fibrösa material såsom papper och kartong. För att effektivt skräddarsy sådana materials egenskaper genom kemisk eller mekanisk behandling och för att förstå hur sådana modifieringar påverkar egenskaperna på en mikroskopisk nivå är provning av individuella fiber-fiber-kors en allmänt använd metod. Belastningen i en fiberfog vid provning av individuella fiber-fiber kors är dock generellt mycket komplicerad och ytterligare kunskap om hur fiberfogars mekaniska egenskaper skall utvärderas är önskvärd. I Artikel A, presenteras en metod för samtidig tillverkning av flera fiber-fiber kors samt en metod för mekanisk provning av dessa med olika typer av belastning. Metoden tillämpades för att studera styrkan av fiber-fiber-kors med olika geometri och vid två olika lastfall. En undersökning av hur torktrycket, torkmetoden samt graden av malning inverkar på fogstyrkan presenteras. De uppmätta brottlasterna skalades med olika karakteristiska längder för fogen; nominell överlapparea samt fogens längd och bredd. Resultaten visade att ingendera av normaliseringsmetoderna reducerade variationskoefficienten (av medelvärdet av styrkan) samt att brottlasten för en globalt fläkande belastning var omkring 20 % av brottlasten för prov utförda med den konventionella skjuvande belastningen. I Artikel B, presenteras en metod för utvärdering av mätningar av styrkan hos fiberfogar med hänseende på kraft- och moment- resultanterna i gränsytan mellan fibrerna. Metoden används för att studera belastningsmoden hos fiber-fiber--kors provade i två principiellt olika lastfall. Resultaten visar att för ett typiskt fiberfogsprov av isolerade fiber-fiber-kors med långa fria fibersegment, så kan inte belastningsmoderna vid sidan av skjuvning försummas och att de är starkt beroende av fiber-fiber-korsets geometri. För att kunna jämföra fiberfogar av olika storlek och kvantifiera förhållandet mellan normal- och skjuvbelastningen i fogen skalades de resulterande krafterna och momenten med tvärsnittsstorheter baserade på en approximation av fogareans utformning.
QC 20130125
BiMaC Innovation
Svensson, Anna. "Nanocomposites made from nanoporous cellulose fibre." Licentiate thesis, KTH, Fiberteknologi, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-103342.
Full textQC 20121011
Books on the topic "Pulp and Fiber Technology"
Grattan, K. T. V. Optical Fiber Sensor Technology. Dordrecht: Springer Netherlands, 1995.
Find full textGrattan, K. T. V., and B. T. Meggitt, eds. Optical Fiber Sensor Technology. Dordrecht: Springer Netherlands, 1995. http://dx.doi.org/10.1007/978-94-011-1210-9.
Full textGrattan, K. T. V., and B. T. Meggitt, eds. Optical Fiber Sensor Technology. Boston, MA: Springer US, 1999. http://dx.doi.org/10.1007/978-1-4757-6077-4.
Full textGrattan, K. T. V., and B. T. Meggitt, eds. Optical Fiber Sensor Technology. Boston, MA: Springer US, 2000. http://dx.doi.org/10.1007/978-1-4757-6079-8.
Full textGrattan, K. T. V., and B. T. Meggitt, eds. Optical Fiber Sensor Technology. Boston, MA: Springer US, 2000. http://dx.doi.org/10.1007/978-1-4757-6081-1.
Full textCusano, Andrea, Marco Consales, Alessio Crescitelli, and Armando Ricciardi, eds. Lab-on-Fiber Technology. Cham: Springer International Publishing, 2015. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-319-06998-2.
Full textGrattan, K. T. V., and B. T. Meggitt, eds. Optical Fiber Sensor Technology. Dordrecht: Springer Netherlands, 1999. http://dx.doi.org/10.1007/978-94-017-2484-5.
Full textGrattan, K. T. V., and B. T. Meggitt, eds. Optical Fiber Sensor Technology. Boston, MA: Springer US, 1998. http://dx.doi.org/10.1007/978-1-4615-5787-6.
Full textT, Meggitt B., ed. Optical Fiber Sensor Technology: Devices and Technology. Boston, MA: Springer US, 1998.
Find full textBook chapters on the topic "Pulp and Fiber Technology"
Kawakatsu, H., S. Ide, K. Koga, Y. Okuda, and S. Shirahata. "Hydroxyapatite-pulp composite fiber sheet bed: A new material for the continuous culture of CHO-K1 cells." In Animal Cell Technology: Basic & Applied Aspects, 97–101. Dordrecht: Springer Netherlands, 2002. http://dx.doi.org/10.1007/978-94-017-0728-2_18.
Full textIlvessalo-Pfäffli, Marja-Sisko. "Identification of Wood Species in Pulp." In Fiber Atlas, 33–59. Berlin, Heidelberg: Springer Berlin Heidelberg, 1995. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-662-07212-7_4.
Full textBajpai, Pratima. "Fiber Modification." In Biotechnology for Pulp and Paper Processing, 159–83. Boston, MA: Springer US, 2011. http://dx.doi.org/10.1007/978-1-4614-1409-4_10.
Full textBajpai, Pratima. "Fiber Modification." In Biotechnology for Pulp and Paper Processing, 241–71. Singapore: Springer Singapore, 2018. http://dx.doi.org/10.1007/978-981-10-7853-8_12.
Full textAchaw, Osei-Wusu, and Eric Danso-Boateng. "Pulp and Paper Technology." In Chemical and Process Industries, 171–93. Cham: Springer International Publishing, 2021. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-030-79139-1_6.
Full textPersonick, Stewart D. "Technology Overview." In Fiber Optics, 3–5. Boston, MA: Springer US, 1985. http://dx.doi.org/10.1007/978-1-4899-3478-9_1.
Full textMitschke, Fedor. "Components for Fiber Technology." In Fiber Optics, 117–49. Berlin, Heidelberg: Springer Berlin Heidelberg, 2009. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-642-03703-0_8.
Full textPersonick, Stewart D. "Emerging Technology and Applications." In Fiber Optics, 241–47. Boston, MA: Springer US, 1985. http://dx.doi.org/10.1007/978-1-4899-3478-9_14.
Full textMitschke, Fedor. "Components for Fiber Technology." In Fiber Optics, 133–69. Berlin, Heidelberg: Springer Berlin Heidelberg, 2016. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-662-52764-1_8.
Full textWeik, Martin H. "fiber optic technology." In Computer Science and Communications Dictionary, 597. Boston, MA: Springer US, 2000. http://dx.doi.org/10.1007/1-4020-0613-6_7027.
Full textConference papers on the topic "Pulp and Fiber Technology"
Kasai, Yohei, Takuya Aizawa, and Daiichiro Tanaka. "High-power fiber-coupled pump lasers for fiber lasers." In High-Power Diode Laser Technology XVI, edited by Mark S. Zediker. SPIE, 2018. http://dx.doi.org/10.1117/12.2288139.
Full textUmesh, Sharath, Asokan Sundarrajan, Adarsh Bhat, Aadarsh Koratagere, and Jayanth N. Ravi. "In-vitro measurement of temperature increase in pulp chamber with light cured composite resins using fiber Bragg grating thermal sensor." In 2013 Seventh International Conference on Sensing Technology (ICST). IEEE, 2013. http://dx.doi.org/10.1109/icsenst.2013.6727649.
Full textWard, Benjamin G. "BPM study of pump modulation effects on mode instability." In Fiber Lasers XVIII: Technology and Systems, edited by Michalis N. Zervas and Cesar Jauregui-Misas. SPIE, 2021. http://dx.doi.org/10.1117/12.2577755.
Full textStihler, Christoph, Cesar Jauregui-Misas, Andreas Tünnermann, and Jens Limpert. "The impact of pump-power noise on transverse mode instabilities." In Fiber Lasers XVI: Technology and Systems, edited by Liang Dong and Adrian L. Carter. SPIE, 2019. http://dx.doi.org/10.1117/12.2509712.
Full textBerendt, Martin O., Hugo Barbosa, and Miguel Melo. "Gain clamping by predictive model pump control in MOPA fiber laser." In Fiber Lasers XVI: Technology and Systems, edited by Liang Dong and Adrian L. Carter. SPIE, 2019. http://dx.doi.org/10.1117/12.2510680.
Full textTench, Robert E., Jean-Marc Delavaux, and Clement Romano. "Novel highly efficient in-band pump wavelengths for Ho-doped fiber amplifiers." In Fiber Lasers XVIII: Technology and Systems, edited by Michalis N. Zervas and Cesar Jauregui-Misas. SPIE, 2021. http://dx.doi.org/10.1117/12.2578315.
Full textTench, Robert E., Clément Romano, and Jean-Marc Delavaux. "Optimized design and performance of a shared pump single clad 2 µm TDFA." In Fiber Lasers XV: Technology and Systems, edited by Adrian L. Carter and Ingmar Hartl. SPIE, 2018. http://dx.doi.org/10.1117/12.2286933.
Full textBansal, Lalitkumar, Robert Sienkowski, Jose Pincha, S. Rosario, Christopher Neale, Joel D. Mann, and Clifford E. Headley. "Passively cooled pump signal combiners at 2.1 kW for fiber laser and amplifier systems." In Fiber Lasers XVII: Technology and Systems, edited by Liang Dong and Michalis N. Zervas. SPIE, 2020. http://dx.doi.org/10.1117/12.2549728.
Full textWang, Biao, Lu Pang, Jun Liu, and Li Wang. "Single mode 1.6kW pump-gain integrated fiber." In Sixth Symposium on Novel Photoelectronic Detection Technology and Application, edited by Huilin Jiang and Junhao Chu. SPIE, 2020. http://dx.doi.org/10.1117/12.2564899.
Full textRamírez Martínez, Norberto J., Miguel M. A. Núñez Velázquez, and Jayanta K. Sahu. "Efficient cladding pump Tm:Ho co-doped fiber laser for operation in the 2.1 microns region." In Fiber Lasers XVII: Technology and Systems, edited by Liang Dong and Michalis N. Zervas. SPIE, 2020. http://dx.doi.org/10.1117/12.2546007.
Full textReports on the topic "Pulp and Fiber Technology"
Holmes, B. L., and M. A. Janney. Ceramic fiber filter technology. Office of Scientific and Technical Information (OSTI), June 1996. http://dx.doi.org/10.2172/450754.
Full textMilnes, M., L. C. Baylor, and S. Bave. Fiber-Optic Sensing Technology. Office of Scientific and Technical Information (OSTI), October 1996. http://dx.doi.org/10.2172/405754.
Full textFridman, Alexander A., Alexander Gutsol, Lawrence A. Kennedy, Alexei V. Saveliev, Sergey V. Korobtsev, Valery L. Shiryaevsky, and Dmitry Medvedev. Pulsed Corona Plasma Technology for Treating VOC Emissions from Pulp Mills. Office of Scientific and Technical Information (OSTI), July 2004. http://dx.doi.org/10.2172/826442.
Full textJohnson, A. J. Reviews of computing technology: Fiber distributed data interface. Office of Scientific and Technical Information (OSTI), December 1991. http://dx.doi.org/10.2172/10136392.
Full textJohnson, A. J. Reviews of computing technology: Fiber distributed data interface. Office of Scientific and Technical Information (OSTI), April 1992. http://dx.doi.org/10.2172/7026271.
Full textJohnson, A. J. Reviews of computing technology: Fiber distributed data interface. Office of Scientific and Technical Information (OSTI), December 1991. http://dx.doi.org/10.2172/5350782.
Full textDay, G. W. Fiber optic and sensor technology support. Project progress report. Office of Scientific and Technical Information (OSTI), October 1988. http://dx.doi.org/10.2172/71361.
Full textJohnson, A. J. Reviews of computing technology: Fiber distributed data interface. Revision. Office of Scientific and Technical Information (OSTI), April 1992. http://dx.doi.org/10.2172/10173261.
Full textNielsen, J. M., G. F. Pinder, T. J. Kulp, and S. M. Angel. Investigation of dispersion in porous media using fiber-optic technology. Office of Scientific and Technical Information (OSTI), December 1991. http://dx.doi.org/10.2172/10191395.
Full textNielsen, J. M., G. F. Pinder, T. J. Kulp, and S. M. Angel. Investigation of dispersion in porous media using fiber-optic technology. Office of Scientific and Technical Information (OSTI), January 1991. http://dx.doi.org/10.2172/7016099.
Full text