Academic literature on the topic 'Ränta'

För sex år sedan infördes för första gången en negativ reporänta i Sverige. Vi undersöker sambandet mellan reporänta och hushållens skuldkvot, det vill säga låneskulder dividerat med disponibel inkomst. Frågan som ställs är huruvida sambandet mellan reporänta och skuldkvot skiljer sig i period av negativ reporänta jämfört med period av positiv reporänta. Laggade värden av reporäntan regresseras mot skuldkvoten och sambandet skattas med Ordinary Least Squares. Dessutom undersöks hur resultaten förändras när fastighetsprisindex och policyåtgärder inkluderas i modellen. Vi finner indikationer på att sambandet mellan reporänta och skuldkvot är starkare i perioder av negativ ränta. Resultatet tycks vara kopplat till fastighetsprisindex. Det verkar därför som att kreditkanalen är betydelsefull när det gäller reporänta och skuldkvot.

Uppsatsen utreder om panträtt säkrar ränta på den pantsäkrade fordringen utan att parterna särskilt avtalat om saken. Undersökningen berör ett antal alternativ för att besvara frågan: bevispresumtioner, fördelning av bevisbörda, avtalstolkning, analogier från befintliga utfyllande rättsregler, samt systematisk-teleologisk rättstillämpning. Undersökningen har kommit fram till att legal avkastningsränta, avtalad avkastningsränta och avtalad dröjsmålsränta i princip säkras av panten enligt dispositiv rätt, även om parterna inte har avtalat om att panten ska säkra sådan ränta. Däremot säkrar panten bara den del av den legala dröjsmålsräntan som avser att kompensera för inflation genom avtalstolkning.

Resonemanget kring personlig integritet är inget nytt förekommande, men det är däremot användningen av sociala medier som har blivit en naturlig del av människors vardag. Med det växande engagemanget i sociala medier växer ytterligare en debatt, vilket ansvar har en vårdnadshavare vid publicering av bilder och videoklipp på sitt barn, tillsammans med en text som kan anses kränkande? Enligt 6 kap. 11 § Föräldrabalken (1949:381) (FB) har vårdnadshavaren både en rätt och en skyldighet att fatta beslut som rör barnets personliga angelägenheter. Enligt 6 kap. 1 § FB är vårdnadshavaren också skyldig att tillgodose barnet skydd för dennes person och egenart, paragrafen förbjuder också vårdnadshavaren att utsätta barnet för kroppslig skada och kränkande behandling. Barnets rättigheter finns reglerat på två olika nivåer, både nationellt och internationellt. Varje människa oavsett ålder har rätt till privat- och familjeliv enligt artikel 8 Europakonventionen (EKMR). Artikeln omfattar olika perspektiv och rätten till integritet är en av dem. Enligt artikel 19 i barnkonventionen ska det allmänna förhindra att ett barn far illa i hemmet. En central fråga i debatten om barnets rättigheter är barnets kapacitet. Är barnet själv förmögen att kunna fatta välgrundade beslut och inneha självbestämmanderätt? Är barnet tillräckligt moget, intellektuellt och innehar tillräckligt med erfarenhet för att kunna göra rationella bedömningar? Det unga barnets troliga avsaknad av erfarenheter och mognad gör det svårt för barnet att utöva sina rättigheter och det är kanske på grund av detta som barnets rättigheter borde erkännas. Barnet är ibland inte kapabelt att tala för sig själv eller förstå sammanhanget av vad vårdnadshavaren publicerar. Med hänvisning till detta kan det ibland ifrågasättas om vårdnadshavaren spridning av information på sociala medier verkligen utgår från barnets bästa och barnets rätt till integritet. Uppsatsen syfte är att undersöka den problematik som kan uppstå när en vårdnadshavare lägger ut publikationer på barn i sociala medier som kan uppfattas som kränkande. Hur förhåller sig den svenska lagstiftningen, artiklarna i EKMR och barnkonventionen till detta? Kan barnets personliga integritet och rättigheter komma i konflikt med vårdnadshavarens intresse genom publiceringar på sociala medier? Genom undersökningen som gjorts i uppsatsen kan det konstateras att det finns en möjlighet för vårdnadshavaren att via internetpublikationer kränka barnets rätt till integritet. Det saknas i dagsläget direkta lagrum i svensk rätt för att skydda barnet i ovanstående hänseendet. Ett förtydligande i lagen där barn särskilt omnämns eller en inkorporering av barnkonventionen kan medföra ett starkare skydd för barns rätt till integritet på sociala medier.
The discussion concerning personal integrity is nothing new with regards to the use of social media, which has become a natural part of everyday life. With the growth of social media comes another debate, concerning what responsibility the guardian has when it comes to posting pictures and videos of their children, along with a text that can be considered offensive on social media? According to chapter 6. 11 § in the parental code the guardian has a right and an obligation to make decisions concerning the child's personal matters. According to chapter 6. § 1 in the parental code the guardian is also required to supply children with protection from their own actions. The article also prohibits the guardian to expose the child to bodily injury and offensive treatment. Children's rights are regulated at two different levels, both nationally and internationally. Every person, regardless of age has the right to privacy in family life according to article 8 of the European Convention (ECHR). The article covers different perspectives and the right to privacy is one of them. Article 19 in the UN Convention on the Rights of the Child requires the public to prevent that a child is being abused in the home environment. A central issue in the debate about child rights is the child's capacity. Is the child able to make well-grounded decisions and do they have a right to self-determination? Is the child mature enough, intellectual enough and hold enough experience to be able to make rational judgments? The young child's probable lack of experience and maturity makes it difficult for them to exercise their rights and it is perhaps because of this that childrens rights should be recognised. The child is sometimes not able to speak for himself or understand the context of what the guardian publishes on social media. With reference to this, the guardian’s dissemination of information on social media should be questioned - is it really based with the best interests of the child in mind and their right to privacy. The essay aims to examine the problems that can arise when a guardian publishes pictures of their children on social media that may be perceived as offensive. How does the Swedish legislation, the articles of the ECHR and the Convention deal with this scenario? Can the child's privacy and rights come into conflict with the guardian's interest in making publications on social media? The survey carried out in the essay states that there is a possibility for the guardian to violate the child's right to privacy through internet publications. Swedish law is missing sections of the law to protect the child of the regarding above. A clarification of the law where children are specifically referred to or a incorporation of the UN Convention on the Rights of the Child can result in greater protection for children's right to personal integrity on social media.