To see the other types of publications on this topic, follow the link: Rädsla för att falla.

Dissertations / Theses on the topic 'Rädsla för att falla'

Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles

Select a source type:

Consult the top 33 dissertations / theses for your research on the topic 'Rädsla för att falla.'

Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.

You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.

Browse dissertations / theses on a wide variety of disciplines and organise your bibliography correctly.

1

Ekberg, Lottie. "Ett designbidrag till minskad rädsla för att falla : Forskning genom design." Thesis, Malmö universitet, Institutionen för konst, kultur och kommunikation (K3), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-44402.

Full text
Abstract:
Med bakgrund av fallolyckor som ett betydande folkhälsoproblem, med personligt lidande och omfattande samhällskostnader som följd, undersökte studien produktdesigners möjligheter att skapa en tillgänglig och användbar produkt värd att använda, för personer över 65år, som känner rädsla för att falla (FHM, 2021). I en generell kommentar till FN:s mål för hållbar utveckling, uttrycks vikten av tillämpning av Universell Design (UD) i design av alla nya produkter (UN, 2013). Genom den globalt växande och breda målgruppen, blev det därför centralt att parallellt undersöka hur man kan skapa en bredare tillämpning av UD i designbranschen (WHO, 2018). Designprocessen tog stöd av principerna för UD (Story, Mueller & Mace, 1998) i kombination med Emotionell design och Normans (2004) tre nivåer av emotion. Studien tog även stöd i gerontologisk forskning om fenomenet Fear of falling (FoF), som pekar på att högst nivå av FoF uppmätts hos personer då man ställer rädslan i relation till en aktivitet (Lachman et al., 1998). Studiens empiri genererades huvudsakligen ur metoderna enkätundersökning och dagboksstudie, vilka visade en utbredd strategi bland användarna, att hantera rädsla för att falla genom aktivitetsbegränsning. Aktiviteten att nå högt placerade föremål i hemmet, blev central efter upptäckten att deltagarna i stor utsträckning använder annan utrustning och inredning än en avsedd stegpall. Studiens designbidrag resulterade i en stegpall, vars utformning inte ska motivera att använda en köksstol för aktiviteten. Studiens kunskapsbidrag till designbranschen är ett visuellt greppbart analysresultat, vars styrka är att kommunicera både konkret mätbara och känslomässiga värden i en produkt.
With the background in fall accidents as a significant public health issue, causing both individual suffering and a large social cost, the study examined product designers’ opportunities to create accessible, useful products worth using, for people over 65, who suffers from fear of falling (FHM, 2021). In a general comment to the UN’s sustainable development goal’s, the importance of practising Universal Design (UD) in design of all new products is clearly expressed (UN, 2013). With a globally ageing population and within a broad target group, it became central to explore how to reach a more common practice of UD in the industry of product design (WHO, 2018). The design process was supported by the principles of UD (Story, Mueller & Mace, 1998) combined with Emotional Design and Norman’s (2004) three levels of emotion. The study also included theories from gerontological research on the phenomenon of Fear of falling (FoF), which indicates that a higher level of FoF is expressed by people when it is put in relation to an activity (Lachman et al., 1998). The study’s empirics were mainly generated from the methods Questionnaire and Diary study, which showed a widespread strategy among users, to handle FoF through activity restriction. The activity to reach highly placed objects at home became central after the discovering that the participants often use other equipment and furnishing than a designated step stool. The study’s design proposal resulted in a step stool, which should not justify using a kitchen chair for the activity. The study contributes closing a knowledge gap, which can benefit the design industry with a visually tangible analysis result of both measurable and emotional value in a product.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Sjöberg, Viktor, and Caroline Nilson. "FALLS EFFICACY SCALE-INTERNATIONAL VID MÄTNING AV RÄDSLA FÖR ATT FALLA HOS PERSONER SOM DRABBATS AV STROKE : En tvärsnittsstudie innefattande rädsla för att falla och hälsorelaterad livskvalitet hos svenska strokedrabbade individer." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-53911.

Full text
Abstract:
Bakgrund: Strokedrabbade personer tillhör en patientgrupp som ofta lever med livslånga funktionsnedsättningar. En vanlig funktionsnedsättning är nedsatt balans som leder till ökad risk för att falla. Patientgruppens rehabilitering är mångfacetterad där fysioterapi är en del där interventioner som bygger på beteendemedicin b.la self-efficacy visats ha positiva effekter.  Syfte: Att undersöka den interna konsistensen för den svenskaöversatta FES-I samt associationen mellan rädsla för fall (enligt FES-I) och hälsorelaterad livskvalitet (enligt RAND-36) för personer som drabbats av stroke i Sverige.  Metod: En icke-experimentell tvärsnittsdesign användes där 40 strokedrabbade personer (medelålder 56 år, SD 11) rekryterades med ett bekvämlighetsurval via två Facebookgrupper. Informanterna fick besvara formulären FES-I och RAND-36, där deskriptiv statistik samt korrelationsanalyser genomfördes.  Resultat: FES-I visade ett Cronbachs alfa-värde på 0,95. Måttlig eller hög fallrädsla förelåg hos 80 % av deltagarna. Angående hälsorelaterad livskvalitet hade fysisk funktion och vitalitet lägst värden. Negativa signifikanta korrelationer påvisades för FES-I och fysisk funktion, smärta, allmän hälsa, social funktion och emotionell rollfunktion. Ingen signifikant skillnad förelåg mellan könen avseende fallrädsla eller hälsorelaterad livskvalitet. Personer med gånghjälpmedel hade en signifikant högre fallrädsla samt lägre hälsorelaterad livskvalitet avseende fyra dimensioner.  Slutsatser: Svenska FES-I verkar vara lämpligt instrument för att mäta rädsla för att falla hos svenska strokedrabbade personer.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Karlsson, Jimmy. "Att leva med rädsla för canceråterfall : En litteraturöversikt." Thesis, Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:esh:diva-7861.

Full text
Abstract:
Bakgrund: Cancer är en sjukdom som 61000 individer drabbas av i Sverige varje år. Antalet överlevande är större tack vare tidigare upptäckt av cancer. Att drabbas av cancer kan upplevas traumatisk varför flera efter friskförklarande upplever rädsla för canceråterfall. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att utforska upplevelser av att leva med rädsla för canceråterfall. Metod: En litteraturöversikt över nio vetenskapliga artiklar enligt Fribergs metod. Artiklarna till resultatet hämtades från Academic Search Complete, Cinahl Complete och Nursing & Allied Health Database. Resultat: Rädsla för canceråterfall kan ses som ett fenomen som orsakar lidande hos den drabbade, och påverkar fler områden i livet negativt, fysiska, psykologiska samt psykosociala. Litteraturöversikten presenteras i två teman. Det första temat är Utlösande fenomen som behandlar fenomen som ökar rädslans intensitet. Det andra temat är Hantering av rädslan för canceråterfall som behandlar hur det drabbade påverkas psykosocialt och hur de hanterar livet. Diskussion: Canceröverlevare befinner sig i en ny livssituation efter cancerbehandlingen är klar, detta kan innebära svårigheter att hantera livet efter cancersjukdom. Sjuksköterskan behöver vara uppmärksam på att dessa patienter inte enbart dyker upp i onkologisk kontext utan också i öppenvården. Litteraturöversiktens fynd har diskuterats utifrån Roys adaptionsmodell.
Background: Cancer is a disease that 61,000 individuals suffer in Sweden each year. The number of survivors is greater due to early cancer detection. Being affected by cancer can be perceived as traumatic, which is why several people whom survived cancer, experience fear of cancer recurrence. Aim: The aim of this literature review was to explore experiences of living with fear of cancer recurrence. Method: A literature review of nine scientific articles according to the Friberg method. The results articles were taken from Academic Search Complete, Cinahl Complete and Nursing & Allied Health Database. Results: Fear of cancer recurrence can be seen as a phenomenon that causes suffering in the affected person, and affects areas of life negatively, physically, psychological and psychosocially. The literature review is presented in two themes. The first theme is Triggering Phenomena which deals with phenomena that increase fear. The second theme is Managing the Fear of Cancer Recurrence, which addresses how the fear affect the affected psychosocially and how the affected deal with life. Discussion: Cancer survivors are in a new life situation after the cancer treatment is complete, this can mean difficulties in managing life after cancer. The nurse needs to be aware that these patients not only appear in the oncological context but also in outpatient care. The findings of the literature review have been discussed on the basis of Roy's adaptation model
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Larsson, Camilla, and Lina Linderberth. "Transsexualism - att falla inom ramen för en förståelsebar människa." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-26727.

Full text
Abstract:
Syftet med studien är att undersöka hur utredare vid könstillhörighetsutredningsenheter i Sverige resonerar kring bedömningskriterier för diagnos och behandling av transsexualism. Tidigare forskning på området antyder att transpersoner utesluts från behandling på grund av ett heteronormativt förhållningssätt i lagen och hur den tolkas. Denna forskning baserar sig inte på empiriska studier där utredarna fått beskriva sin praktiska tillämpning av lagen, utan på teorier som sedan applicerats på könstillhörighetsutredningen. Vår studie grundar sig på kvalitativa intervjuer och materialet har analyserats genom socialkonstruktivistiska begrepp, vilka jämförts med de riktlinjer utredarna har att förhålla sig till. Vårt tolkningsresultat stämmer till stor del överrens med tidigare genusforskning på området, men vi har också kommit fram till att det inte finns några entydiga svar på vilka krav och förväntningar som ställs på transpersonens kön och genus under utredningen. Det framgår att utredarna gör en helhetsbedömning där de väger olika kriterier mot varandra, där vissa kriterier ibland får väga tyngre än andra. Vi hävdar att utredarna framstår som öppna och toleranta för variationer av kön och könsuttryck, så länge transpersonen rör sig inom utredarens förståelse för vad ett begripligt könsuttryck och genus är. Detta varierar betydligt mellan de olika utredarna. Vi har kommit fram till att det finns en stor tolkningsflexibilitet inbyggd i utredningen som ger utrymme för dessa variationer.
The aim of this study is to examine how assessors in gender assessment units inSweden think about assessment criteria for the diagnosis and treatment oftranssexuals. Previous studies in the area imply that transgender individuals areexcluded and left without health care due to a heteronormative perspective, foundboth in the interpretation and the implementation of the law. Previous research hasnot been based on empirical studies where the assessors have been interviewed inorder to ascertain how they implement the law. Rather, previous research has beenfounded solely on theory, which has then been applied to the gender assessment.Our study is based on qualitative interviews. The empirical material has beenanalyzed using social constructive concepts, and has been compared to theguidelines under which the assessors operate. Our result confirms much of theprevious research in the area, but we have also found that there are no clearanswers with regards to expectations and requirements placed on the transgenderindividual’s sex and gender during the gender assessment. Our researchdemonstrates that the assessors make an overall assessment; weighing variouscriteria against each other, and that at times certain criteria are given moreemphasis. The reasoning guiding this process is at times apparently contradictory.We argue that the assessors are open and tolerant with regards to variations of sexand gender expressions, as long as the transgender individuals remain within theindividual assessors understanding of what sex and gender is. We conclude that asthis understanding varies from one assessor to another, there is much room forflexibility in the interpretations.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Nyström, Kajsa, and Mathilda Sundström. "Skillnaden mellan studerande mäns och kvinnors uppfattade rädsla för att utsättas för brott." Thesis, Mittuniversitetet, Avdelningen för samhällsvetenskap, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-23441.

Full text
Abstract:
Enligt Brottsförebyggande rådet [BRÅ] (2014) anmäldes år 2013 1,4 miljoner brott i Sverige, en siffra som sett relativt lika ut även under tidigare år. Vidare visar [BRÅ] (2012) att det är 11-17% som är oroliga för att själva bli utsatta för något brott, 25% oroar sig för att någon närstående ska bli utsatt och 21% känner oro för brottsligheten i samhället. Rädsla beskrevs som en negativ emotion som framkommer av att en person uppfattar en situation eller en person/flera personer som hotande (Nationalencyklopedin, 2014). Killias (1990) presenterade en teoretisk modell som förklarade rädsla för brott med hjälp av tre dimensioner som byggde på sårbarhet. Dessa tre dimensioner var riskexponering, kontrollförlust och allvarliga konsekvenser tillföljd av brottet. Syftet med uppsatsen var att undersöka hur uppfattningen om rädsla för att utsättas för brott skiljer sig mellan män och kvinnor som studerar vid Mittuniversitetet i Sundsvall. Studien var kvantitativ och data insamlades via enkäter som delades ut till 148 män och kvinnor i blandade åldrar, alla studerande vid Mittuniversitetet i Sundsvall. Analyserna genomfördes med det icke-parametriska testet Chi-två. Resultatet visade att kvinnor i allmänhet var räddare än män. Kontrollförlust var den dimensionen där två av tre enkätfrågor uppnådde signifikanta resultat, kvinnorna uppfattade mer rädsla för brott än männen gällande situationer med eventuell kontrollförlust. Teorin som denna studie byggde på (Killias, 1990) kunde inte med hjälp av denna studie styrkas, då signifikanta resultat bara uppnåddes på två av tre enkätfrågor under dimensionen kontrollförlust. Studien kan till stor del påverkats av vilket mätinstrument som använts, vilka analyser som gjorts och antalet deltagare. Rädsla för brott är ett stort område att undersöka och det behöver utforskas vidare för att i framtiden eventuellt med hjälp av mer kunskap inom området kunna minska personers rädsla för brott till den grad att rädsla för att utsättas för brott inte längre styr livet, vilket enligt Sarnecki (2009) kan vara en konsekvens av att uppfatta rädsla för brott.

2014-11-12

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Larsson, Therese. "Att falla för grupptrycket : Hur unga entreprenörer kan sälla sig till kluster för att hantera osäkerheter rörande företagande." Thesis, Högskolan i Borås, Institutionen Textilhögskolan, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-20710.

Full text
Abstract:
Tidigare forskning har visat att det finns ett stort intresse bland unga i Sverige att starta företag. Det har också uppenbarats att det finns brister i ungas kunskaper om företagande och entreprenörskap, och de vet inte heller hur de skall gå tillväga för få den kunskapen. De faktorerna påverkar ungas företagande negativt och hämmar dem i deras önskan om egenföretagande. Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka specifika faktorer som hindrar unga från att starta företag, det vill säga vilka osäkerheter de upplever i den industriella omgivningen och hur de kan hanteras. I ett försök att finna metoder som hjälper unga att hantera de osäkerheter som upplevs har jag undersökt hur klusterteorin kan underlätta företagandet. Klusterteorin skapades av Michael Porter i slutet av nittonhundratalet och visar på hur företag kan erhålla konkurrensfördelar genom att samlas i industriella kluster. Till det empiriska materialet har jag använt mig av sekundärdata i form av en undersökning utförd av Nutek 2008. Jag har också genomfört en fallstudie med tre företag som opererar i klustret Textil- och Modefabriken.I analysen har jag kunnat identifiera att de osäkerheter som unga upplever är finansiella; hur verksamheten skall finansieras, operationella; hur effektivt företaget kan drivas, samt konkurrensmässiga; om förmågan att konkurrera med andra. Med hjälp av kluster kan de osäkerheterna hanteras då kluster gör unga till bättre företagare med större kunskap om branschen, minskar deras ekonomiska otrygghet och bidrar med en social miljö som främjar deras innovation och ökar den teknologiska utvecklingen.Previous research has shown that there is a great interest among young people in Sweden to start a business. It has also become apparent that there are gaps in young people’s knowledge about business venturing and entrepreneurship, as well as their ability to obtain that knowledge. These factors affect entrepreneurship among young people negatively and it inhibits them in their desire to start at business. The purpose of this paper is to examine the specific factors that prevent young people from starting a business, that is, the uncertainties they experience in the industrial environment and how they can be managed. In an attempt to find methods that can be used to help young people manage the perceived uncertainties I have researched how cluster theory can facilitate entrepreneurship. Cluster theory was created by Michael Porter in the late twentieth century as way to show how businesses can achieve a competitive advantage by congregating in industrial clusters. For my empirical material I have used secondary data in the form of a survey carried out by Nutek in 2008. I have also done a case study with three companies that operate in a cluster called Textil- och Modefabriken.I have identified that the nature of the uncertainties perceived by young people are financial; how the business will be financed, operational; how effectively they will be able to run the business, and competitive; the ability to compete with others. Through the use of clusters these uncertainties can be managed as clusters can turn the young people into better entrepreneurs with a greater knowledge of the industry, as well as reduce their financial insecurities and provide them with a social construct that increase innovation and technological advancements.
Program: Textilekonomutbildningen
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Berggren, Fredrik, and Rickard Willners. "Betydelsen av tonregister för att förmedla rädsla inom spelmusik : Vid vilket tonregister är musik mest effektiv för att skapa eller förstärka en känsla av rädsla i spel?" Thesis, Högskolan i Skövde, Institutionen för informationsteknologi, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:his:diva-18607.

Full text
Abstract:
Tidigare forskning har utförts om vilken betydelse musik har inom dataspel, vad musik tillför till helhetsupplevelsen och vilka parametrar inom musiken som framkallar vissa emotionella reaktioner hos spelaren. Dock har få av dessa studier fokuserat på tonregister och dess användbarhet för att framkalla rädsla, vilket leder till denna undersöknings problemformulering. Detta undersöktes genom ett speltest uppföljd av semistrukturerade intervjuer där kvalitativ data insamlades. Resultaten pekar på att höjden av tonregister inom spelmusik inte påverkar den upplevda känslan av rädsla i ett dataspel. Däremot verkar förändring av tonregister bidra till en förstärkt känsla av rädsla, oavsett riktning eller höjd. Detta visar på ett behov av mer forskning inom området som inte begränsas av de ramar som denna undersökning har begränsats av. Främst behövs flera tonregister i olika omfång undersökas kombinerat med ett bredare urval av respondenter för att utröna eventuella skillnader mellan folkgrupper.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Gentzel, Caroline, and Rebecca Peterson. "Sjuksköterskans information till hjärtinfarktspatienter för att förhindra oro och rädsla efter sjukhusvistelsen." Thesis, University of Skövde, School of Life Sciences, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:his:diva-509.

Full text
Abstract:

A major part of the Swedish population suffers from myocardial infarction. A wish in the study is to give nurses an increasing knowledge about what patients with myocardial infarction wish to be informed about so that the nurses can meet these patients as good as possible.

The aim is to show what nurses need to inform heart patients about to prevent anxiety and fear after hospital care.

The method used was literature reviews where seven articles were reviewed according to Polit, et. al., (2001). The databases used were Cinahl and ELIN.

Results: There is a dissonance between what the patient and what the nurse is ranking to be the most important item to be informed about after a myocardial infarction. The patients prioritize information about symptoms and lifestylechanges. The nurses prefer that support in the community is the most important effort to inform about.

Discussion: It has come to light what the patients want to have information about and what the nurses feel is important to inform about. It has not come to light if the information from the nurse reduces the patients anxiety and fear after their stay at the hospital.

Conclusion: It is important that the patient get a chance to have an active role in the information process and as much as possible get involved in the decision making on what information to give.


Hjärtinfarkt är en stor folksjukdom som fortfarande drabbar många i Sverige. Det är viktigt att patientens informationsbehov blir tillgodosett efter sjukhusvistelsen.

Syfte: Är att belysa vad sjuksköterskan bör informera hjärtinfarktspatienter om för att förhindra oro och rädsla efter sjukhusvistelsen.

Metod: En litteraturstudie användas och artiklar söktes i databaserna Cinahl och ELIN. Sju artiklar granskades enligt Polit, et. al., (2001) och presenteras i en granskningsmatris.

Resultat: Det finns en skillnad på vad patienten och sjuksköterskan tycker är det viktigaste att få information om efter det att man har drabbats av en hjärtinfarkt. Patienterna prioriterar att få information om symtom och livsstilsförändringar. Sjuksköterskorna prioriterar kommunala insatser som det viktigaste att informera om till patienterna efter sjukhusvistelsen.

Diskussion: Det har framkommit vad patienterna vill ha information om och vad sjuksköterskan tycker är viktigt att informera om till hjärtinfarktspatienter efter sjukhusvistelsen. Det har inte framkommit tydligt om sjuksköterskans information minskar patienternas oro och rädsla efter sjukhusvistelsen.

Slutsats: Det är viktigt att patienten får möjlighet att påverka sitt behov av att få information och att kunna påverka den informationen som man får.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Thalin, Cornelia, and Hane Lina Vidarsson. "Trygghet och rädsla att utsättas för brott på ett campusområde : Kan en smartphone-applikation bidra till ökad bedömning av trygghet och minskad bedömning av rädsla att utsättas för brott?" Thesis, Örebro universitet, Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-53997.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Göthberg, Julia, and Vendela Eriksson. "Äldre män och äldre kvinnors uppfattade rädsla för att utsättas för brott - fysisk och social sårbarhet." Thesis, Mittuniversitetet, Avdelningen för samhällsvetenskap, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-23194.

Full text
Abstract:
Äldre personer är den grupp i samhället som i högst utsträckning varit föremål för forskning inom området rädsla för brott. Paradoxalt nog har forskning visat att äldre personer, trots låg utsatthet för brott, uppvisat höga nivåer av rädsla. För att öka förståelsen för äldre personers rädsla är det viktigt att uppmärksamma möjliga sårbarhetsfaktorer som kan påverka rädslan. Syftet med föreliggande studie var att, bland män och kvinnor 65 år och äldre, undersöka uppfattad rädsla för att utsättas för brott. Samband undersöktes mellan deltagarnas uppfattade rädsla för att utsättas för brott och uppfattade fysiska hälsa respektive sociala nätverk. Även könsskillnader beträffande uppfattad rädsla för att utsättas för brott undersöktes. En enkät delades ut till boende i plusboenden i Sundsvall respektive Timrå och studiens urval bestod av 45 män och 67 kvinnor (N = 112), 65 år och äldre. För att undersöka samband genomfördes Spearmans rangkorrelationskoefficient (p < .05) och för att undersöka skillnader genomfördes Mann-Whitney U-tester (p < .05). Resultatet visade skillnader mellan män och kvinnors uppfattade rädsla för att utsättas för brott där kvinnorna skattade högre nivåer av uppfattad rädsla. Vidare förelåg, inom gruppen kvinnor, medelstarka samband mellan uppfattad fysisk hälsa och uppfattad rädsla för att utsättas för brott, vilket innebar att deltagare som skattade sin uppfattade fysiska hälsa som sämre även tenderade att skatta högre nivåer av uppfattad rädsla för att utsättas för brott. Slutligen visade resultatet, för både män och kvinnor, medelstarka samband mellan uppfattat socialt nätverk och uppfattad rädsla för att utsättas för brott, vilket innebar att deltagare som skattade sitt uppfattade sociala nätverk som sämre även tenderade att skatta högre nivåer av uppfattad rädsla för att utsättas för brott. Resultatet diskuteras med utgångspunkt i den teoretiska förklaringsmodellen om särskilt sårbara offer. Framtida forskning bör fortsättningsvis undersöka möjliga sårbarhetsfaktorer för att på så sätt öka förståelsen gällande äldre personers uppfattade rädsla för att utsättas för brott.

2014-06-03

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
11

Antonsson, Maria, and Angelica Ving. "Fri från cancer? : Patienters upplevelser av att leva med en rädsla för recidiv." Thesis, Högskolan i Halmstad, Hälsa och omvårdnad, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-39330.

Full text
Abstract:
Rädsla för recidiv är vanligt förekommande bland patienter som genomgått cancersjukdom. Det är viktigt att sjuksköterskan har kunskaper om hur rädslan för recidiv kan påverka hälsan för att kunna stödja dessa patienter på ett tillfredsställande sätt. Syftet med litteraturstudien var att beskriva patienters upplevelser av rädslan för recidiv efter genomgången cancersjukdom. Tio resultatartiklar som motsvarade studiens syfte granskades och sammanställdes. Genom att kondensera innehållet framkom i databearbetningen tre kategorier som bildade resultatet: Rädsla för recidiv underhålls av återkommande påminnelser, Rädsla för recidiv skapar emotionell och existentiell sårbarhet och Rädsla för recidiv påverkar livskvalitén. I litteraturstudiens resultat identifierades flera faktorer som utlöste patienters rädsla för recidiv. Dessa faktorer var uppföljningsbesök, media, historier om andras cancersjukdom och kroppsliga förändringar. I resultatet framkom också patienters tankar och känslor som gav dem en emotionell och existentiell sårbarhet. Rädslan för recidiv påverkade i hög utsträckning patienternas livskvalité och hade negativ inverkan på deras hälsa. Det är av stor vikt att sjuksköterskan uppmärksammar faktorer hos patienter som kan associeras med rädsla för recidiv och mer forskning krävs om hur sjuksköterskan kan stödja dessa patienter på ett adekvat sätt.
Fear of recurrence is a common issue among patients who have had cancer. It is important that the nurse has knowledge of how the fear of recurrence can affect healthin order to be able to support these patients in a satisfactory manner. The purpose of the literature study was to describe patients' experiences of the fear of recurrence after having cancer.Ten articles that matched the purpose of the study were reviewed and compiled. By condensing the content, the data processing revealed three categories that formed the result: Fear of recurrence is maintained by recurring reminders, fear of recurrence creates emotional and existential vulnerability andfear of recurrence affects the quality of life. In the results of the literature study, several factors were identified that triggered patients' fear of recurrence. These factors were follow-up visits, media, stories of other people's cancer and bodily changes. The result also showed patients' thoughts and feelings that gave them an emotional and existential vulnerability. The fear of recurrence greatly affected the patients' quality of life and had a negative impact on their health. It is of great importance that the nurse draws attention to factors in patients who can be associated with fear of recurrence and more research is needed on how the nurse can adequately support these patients.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
12

Panboon, Johanna, and Karolina Öst. "Psykiskt välbefinnande, självreglerat lärande och rädsla för att misslyckas hos elever på ett elitidrottsgymnasium." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för psykologi, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-148092.

Full text
Abstract:
Tidigare studier har visat att elever på elitidrottsgymnasium upplever höga krav att prestera inom både idrott och studier. Samtidigt har det visat sig att dessa elever upplever mindre symtom på depression och ångest än en normalpopulation och att elitidrott därmed inte anses vara en källa till stress. Syftet med denna uppsats var att undersöka elitidrottsgymnasieelevers psykiska välbefinnande, deras rädsla för att misslyckas (fear of failure) och självreglerat lärande (self-regulated learning). Deltagarna bestod av 189 elever från ett elitidrottsgymnasium i åldrarna 16-19 år. Data samlades in under tre år och är en del av ett forskningsprojekt vid ett elitidrottsgymnasium i norra Sverige. Resultatet visar att det psykiska välbefinnandet blir signifikant sämre mellan årskurs 1 och 2 samt att självreglerat lärande och rädsla för att misslyckas kan predicera psykiskt välbefinnande. Resultatet visar även på att färre elever på elitidrottsgymnasiet upplever nedsatt psykiskt välbefinnande än i en normalpopulation. Dessa resultat går i linje med tidigare forskning och tyder på att personliga resurser är av stor vikt för det psykiska välbefinnandet i den komplexa miljö elitidrottsgymnasieeleverna befinner sig i. En kvalitativ studie skulle vara önskvärt för att få djupare förståelse kring vad som ytterligare påverkar dessa elevers psykiska välbefinnande.
Previous studies have shown that elite student athletes are experiencing high pressure to succeed in both their sports and their academic studies. At the same time, it has been found that these students experience less symptoms of depression and anxiety than the general population. Elite sports are therefore not considered to be a source of stress. The purpose of this paper was to examine the psychological well-being of elite student athletes, their fear of failure and self-regulated learning. The participants consisted of 189 elite student athletes between the ages of 16-19. The data was gathered for three years and is part of a research project on elite student athletes in the north of Sweden. The result shows a significant decrease in psychological well-being between the first and second year. It also shows that self-regulated learning and fear of failure can predict psychological well-being. Furthermore the result shows that fewer elite student athletes experience reduced psychological well-being than a general population. These results are in line with previous research and indicate that personal resources are of major importance to the psychological well-being due to the complex environment surrounding the elite student athletes. A qualitative study would be desirable to gain a deeper understanding of what further affects the psychological well-being of these students.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
13

Gränsmark, Ylva, and Carola Nicklasson. "Risken för smitta – och dess inverkan på sjuksköterskors vilja att vårda patienter med smittsam sjukdom." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap (HV), 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-40787.

Full text
Abstract:
Bakgrund: I dagens sjukvård möter sjuksköterskor patienter med många olika smittsamma sjukdomar. Smittoämnen sprids lätt när resandet i världen har ökat och sjuksköterskor står i frontlinjen när det gäller att utsättas för smittsamma sjukdomar på sina arbetsplatser. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva vilka faktorer som inverkar på sjuksköterskors vilja att vårda patienter med smittsamma sjukdomar. Metod: En systematisk litteraturstudie som bygger på 18 artiklar med både kvantitativ och kvalitativ ansats. Resultat: Resultatet visar att sjuksköterskor upplevde stor rädsla och oro för att bli sjuka och smitta sina familjer, kolleger och vänner. Trots risken för att själva smittas framkommer att sjuksköterskorna accepterade dessa risker eftersom de såg det som en del av sin professionella skyldighet att vårda alla patienter. För att sjuksköterskor ska känna sig trygga i sitt arbete krävs att de har effektiv skyddsutrustning, har adekvat utbildning, och stöd från arbetsgivare som ser till att det finns riktlinjer att följa. Slutsats: Sjuksköterskor anser sig ha en etisk plikt att arbeta, även när de står inför en risk för att själva bli utsatta för smitta. Tydliga rutiner och riktlinjer kan minska sjuksköterskornas rädsla för att bli smittade eller för att smitta sina familjer. Detta kan bidra till viljan att gå till arbetet trots hotet om smitta. Sjukvårdens arbetsgivare måste ligga steget före i planeringen och se till att det finns effektiv och säker skyddsutrustning tillgänglig inför framtida pandemier.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
14

Gullin, Mathilda, Amela Avdic, and Arlinda Krasniqi. "Betydelsefulla motivationsfaktorer hos unga vuxna som skall söka arbete : -Rädsla för att hamna utanför samhället." Thesis, Blekinge Tekniska Högskola, Institutionen för industriell ekonomi, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:bth-1009.

Full text
Abstract:
A young adult is defined to be in the ages 16–25 and it is during these years that they step in to the job market. Many young adults feel pressured by society to have a job and to keep it. There are motivational factors such as money, activity level, variation, social contacts and personal development that drives the young adult to want a job. The purpose of the study was to examine which motivational factors are significant and the difference between the genders. The study was based on a questionnaire with 48 participants categorized in the ages between 16–20 and 21–25. The result of the study showed that money and social contacts are the most significant factors for young adults. There were no significant differences between genders when it comes to the factors money and social contacts. Further, the study showed that women are more affected by the unemployment than men, and that a new factor, fear, showed up in the questionnaires’ open answers.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
15

Kronsell, Evelina, and Lovisa Andersson. "Sjuksköterskans omvårdnadsåtgätder för att minska rädsla och obehag hos vuxna stickrädda patienter : En systematisk litteraturstudie." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap (HV), 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-59870.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
16

Stense, Katarina, and Lisa Ekedahl. "Omvårdndsåtgärder för att förebugga och hantera sjukvårdsrädsla hos barn : en litteraturöversikt." Thesis, Sophiahemmet Högskola, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:shh:diva-4145.

Full text
Abstract:
SAMMANFATTNING  Bakgrund   Många barn besöker sjukvården varje år och det kan vara en plats som upplevs skrämmande. Medicinska moment som omfattar procedurer med kanyler är förekommande och en av de vanligaste källorna till smärta, ångest och rädsla. Känslorna är individuella och om inte barns sjukvårdsrädslor tas på allvar så kan det påverka barns välbefinnande och framtida sjukvårdsbesök. Barns reaktioner och hantering av rädslor påverkas av barns mognadsgrad och utveckling. Samtidigt är familjen viktig och det är familjen som de flesta barnen tyr sig till för trygghet. Då grundutbildade sjuksköterskor kommer i kontakt med barn inom sjukvården så ses det värdefullt att även de har kunskap kring barns sjukvårdsrädslor.   Syfte  Syftet var att belysa omvårdnadsåtgärder som kan förebygga och hantera sjukvårdsrädsla hos barn. Metod  Metoden för arbetet var en icke-systematisk litteraturöversikt där författarna använt artiklar med kvantitativ samt kvalitativ metod. Databassökningar gjordes i CINAHL och PubMed. Sammanlagt består resultatdelen av 15 artiklar som kvalitetsgranskats utifrån Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag och artiklarna analyserades med en integrerad analysmetod. Resultat  Resultatet av litteraturöversikten presenteras i fem kategorier som redovisar barns erfarenheter och upplevelser av hälso- och sjukvården, vilka i olika hög grad besvarar hur omvårdnadsåtgärder kan anpassas för att förebygga och hantera sjukvårdsrädsla: Stödja copingstrategier, Information, Distraktion, Underlätta hantering av känslor samt Uppmärksamma föräldrars närvaro. Slutsats  Resultatet visar att barn efterfrågar och är i behov av distraktion, information och undervisning i självhantering för att lättare hantera känslomässiga situationer. Resultatet visar att barn behöver känna trygghet och många barn vill ha en förälder närvarande för att uppleva den känslan, vilket betonar behovet av att använda familjefokuserad omvårdnad. Omvårdnadsåtgärderna som beskrivits i resultatet är en blandning av bland annat tekniska hjälpmedel, musik och lek, med syfte att informera, förbereda, distrahera samt underlätta barns hantering av känslor. Med stöd av de omvårdnadsåtgärder som barn behöver kan sjuksköterskor förebygga samt hantera sjukvårdsrädslor och göra det lättare för barn att känna trygghet i sjukvården.
ABSTRACT  Background  Many children seek healthcare every year and it can be a place that is perceived as unknown. Medical procedures that include needles are common and also one of the most usual sources of pain, anxiety and fear. These feelings are individual and if children's healthcare fears are ignored, it can affect the children's well-being and future healthcare visits. Children's reactions and fear management are affected by children's maturity and development. Family is important and it is the family that children turn to for safety. As undergraduate nurses come into contact with children in healthcare, it is seen as valuable that they also have knowledge about children's healthcare fears.   Aim  The purpose was to shed light on nursing measures that can prevent and manage fear of healthcare in children. Method  The method for the work was a non-systematic literature review where the authors used articles with quantitative and qualitative methods. Database searches were performed in CINAHL Complete and PubMed. In total, the results consist of 15 articles that were quality examined on the basis of Sophiahemmet's assessment data and the articles were analyzed through an integrated analysis method. Result  The results of the literature review are presented in five categories that report children's perception and experiences of health care, which to varying degrees answer how nursing measures can be adapted to prevent and treat healthcare fears:Support coping strategies, Information, Distraction, Facilitate emotion management and Attention to the presence of parents Conclusion  The results show that children demand and are in need of distraction, information and teaching in self-management to more easily deal with pain, anxiety and fears. The results also show that children need to feel safe and many children want a parent present to experience that feeling, which emphasizes the need to use family-focused care. The nursing measures as described in the results are a mixture of technical aids, music and play, with the aim of informing, preparing and distracting children. With the support of nursing measures that children prefer, nurses can prevent and treat healthcare fears and make it easier for children to feel secure.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
17

Stense, Katarina, and Lisa Ekedahl. "Omvårdndsåtgärder för att förebygga och hantera sjukvårdsrädsla hos barn : en litteraturöversikt." Thesis, Sophiahemmet Högskola, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:shh:diva-4145.

Full text
Abstract:
SAMMANFATTNING  Bakgrund   Många barn besöker sjukvården varje år och det kan vara en plats som upplevs skrämmande. Medicinska moment som omfattar procedurer med kanyler är förekommande och en av de vanligaste källorna till smärta, ångest och rädsla. Känslorna är individuella och om inte barns sjukvårdsrädslor tas på allvar så kan det påverka barns välbefinnande och framtida sjukvårdsbesök. Barns reaktioner och hantering av rädslor påverkas av barns mognadsgrad och utveckling. Samtidigt är familjen viktig och det är familjen som de flesta barnen tyr sig till för trygghet. Då grundutbildade sjuksköterskor kommer i kontakt med barn inom sjukvården så ses det värdefullt att även de har kunskap kring barns sjukvårdsrädslor.   Syfte  Syftet var att belysa omvårdnadsåtgärder som kan förebygga och hantera sjukvårdsrädsla hos barn. Metod  Metoden för arbetet var en icke-systematisk litteraturöversikt där författarna använt artiklar med kvantitativ samt kvalitativ metod. Databassökningar gjordes i CINAHL och PubMed. Sammanlagt består resultatdelen av 15 artiklar som kvalitetsgranskats utifrån Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag och artiklarna analyserades med en integrerad analysmetod. Resultat  Resultatet av litteraturöversikten presenteras i fem kategorier som redovisar barns erfarenheter och upplevelser av hälso- och sjukvården, vilka i olika hög grad besvarar hur omvårdnadsåtgärder kan anpassas för att förebygga och hantera sjukvårdsrädsla: Stödja copingstrategier, Information, Distraktion, Underlätta hantering av känslor samt Uppmärksamma föräldrars närvaro. Slutsats  Resultatet visar att barn efterfrågar och är i behov av distraktion, information och undervisning i självhantering för att lättare hantera känslomässiga situationer. Resultatet visar att barn behöver känna trygghet och många barn vill ha en förälder närvarande för att uppleva den känslan, vilket betonar behovet av att använda familjefokuserad omvårdnad. Omvårdnadsåtgärderna som beskrivits i resultatet är en blandning av bland annat tekniska hjälpmedel, musik och lek, med syfte att informera, förbereda, distrahera samt underlätta barns hantering av känslor. Med stöd av de omvårdnadsåtgärder som barn behöver kan sjuksköterskor förebygga samt hantera sjukvårdsrädslor och göra det lättare för barn att känna trygghet i sjukvården.
ABSTRACT  Background  Many children seek healthcare every year and it can be a place that is perceived as unknown. Medical procedures that include needles are common and also one of the most usual sources of pain, anxiety and fear. These feelings are individual and if children's healthcare fears are ignored, it can affect the children's well-being and future healthcare visits. Children's reactions and fear management are affected by children's maturity and development. Family is important and it is the family that children turn to for safety. As undergraduate nurses come into contact with children in healthcare, it is seen as valuable that they also have knowledge about children's healthcare fears.   Aim  The purpose was to shed light on nursing measures that can prevent and manage fear of healthcare in children. Method  The method for the work was a non-systematic literature review where the authors used articles with quantitative and qualitative methods. Database searches were performed in CINAHL Complete and PubMed. In total, the results consist of 15 articles that were quality examined on the basis of Sophiahemmet's assessment data and the articles were analyzed through an integrated analysis method. Result  The results of the literature review are presented in five categories that report children's perception and experiences of health care, which to varying degrees answer how nursing measures can be adapted to prevent and treat healthcare fears:Support coping strategies, Information, Distraction, Facilitate emotion management and Attention to the presence of parents Conclusion  The results show that children demand and are in need of distraction, information and teaching in self-management to more easily deal with pain, anxiety and fears. The results also show that children need to feel safe and many children want a parent present to experience that feeling, which emphasizes the need to use family-focused care. The nursing measures as described in the results are a mixture of technical aids, music and play, with the aim of informing, preparing and distracting children. With the support of nursing measures that children prefer, nurses can prevent and treat healthcare fears and make it easier for children to feel secure.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
18

Johansson, Albin, and Emilia Hammarstrand. "Sjuksköterskans omvårdnadsåtgärder för att förebygga procedursmärta hos barn : En litteraturstudie." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-44261.

Full text
Abstract:
Bakgrund: Nålrädsla hos barn är ett utbrett problem i samhället. Smärta är en dynamisk upplevelse som kan vara svår för barn att kommunicera. Bristande kommunikation och omvårdnad från sjuksköterskan kan förvärra nålrädslan och smärtan. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskans omvårdnadsåtgärder för att förebygga procedursmärta hos barn vid vårdsituation som innefattar nålstick. Metod: Studien är en allmän litteraturstudie med kvalitativ induktiv ansats. Elva artiklar ligger till grund för resultatet. Data analyserades och delades in i kategorier med syftet som utgångspunkt. Resultat: Resultatet delades in i fyra teman: Relationen mellan rädsla och smärta, Omvårdnadsåtgärder innan nålprocedur, Omvårdnadsåtgärder under nålprocedur och omvårdnadsåtgärder efter nålprocedur. Vid mötet med barnet börjar sjuksköterskans omvårdnadsåtgärder med information. Vidare är distraktionsåtgärder av stor vikt och till sist att stärka och berömma efter proceduren. Dessa åtgärder är viktiga för att barnet ska känna sig trygg då tryggheten minskar rädslan, vilket i sin tur minskar smärtan. Konklusion: Något som visade sig vara viktigt från litteraturstudiens resultat var att trygga och stärka barnet genom hela vårdsituationen. Tryggheten bidrar till minskad rädsla vilket i sin tur minskar smärtan. Därför anses tryggheten vara av stor vikt vid omvårdnaden.
Background: Fear of needles among children is a problem in society. Pain is a dynamic experience that can be difficult for children to communicate. Lack of communication and nursing from the nurse can aggravate the fear of needles and the pain. Aim: The aim was to describe the nurse's measures to prevent procedural pain in children in a care that includes needles. Method: The study is a general literature study with an inductive approach. Eleven articles form the basis for the result. Results: The results were divided into four themes: The relationship between fear and pain, Nursing measures before the needle procedure, Nursing measures during the needle procedure and Nursing measures after the needle procedure. The nurse's nursing measures begin with providing information. Furthermore, distraction measures are important and finally to strengthen and praise the child after the procedure. These measures are important for the child to feel safe, security reduces fear, which in turn reduces pain. Conclusion: Something that proved important from the results of the literature study was to secure and strengthen the child throughout the procedure. Security contributes to reduced fear, which in turn reduces pain. Therefore, security is of great importance in nursing.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
19

Arvidsson, Mia, and Viktor Larsson. "Rädsla för att misslyckas : En kvantitativ studie om personlighetens påverkan på "Fear of Failure" i arbetslivet." Thesis, Högskolan Väst, Avdelningen för psykologi, pedagogik och sociologi, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hv:diva-12584.

Full text
Abstract:
Fear of failure (FF) har negativ påverkan på individers motivation, val av arbete, prestationsförmåga och allmänt välbefinnande och kan uppstå när människor skall ta olika beslut. Vår studie avsåg att undersöka om fear of failure kan förklaras av personlighet och om det fanns andra påverkansfaktorer, så som socioekonomisk status, ålder och kön. En kvantitativ metod användes och datainsamlingen skedde via en webbaserad enkät innehållande 62 frågor. Deltagarna i studien (N = 153), bestod av 115 kvinnor (75%) och 38 män (25%). IPIP-30 användes för att mäta personlighet och Performance Failure Appraisal Inventory (PFAI) användes för att mäta fear of failure. Resultatet visade i regressionsanalys ett mycket starkt statistiskt signifikant samband (r = .69) mellan fear of failure och personlighetsfaktorn neuroticism, samt att det kunde förklara ≈ 53% av variansen inom fear of failure. Resultatet var förvånansvärt starkt och tydligt och visade på ett övertygande sätt att personlighet förklarade en stor del av innehållet i det begrepp som kallas "fear of failure". Vår slutsats är därför att fear of failure som begrepp, tillsammans med tillhörande mätinstrument (PFAI-skalan), blir överflödigt och kan istället ersättas av personlighetsfaktorerna i femfaktormodellen.
Fear of failure (FF) has a negative impact on individuals' motivation, choice of occupation, ability to work and general well-being and can occur when people make different decisions. Our study was designed to investigate whether fear of failure can be explained by personality and whether there were other factors of influence such as socioeconomic status, age and sex. A quantitative method was used, and data collection was conducted via a web-based survey containing 62 questions. The participants in the study (N = 153) consisted of 115 women (75%) and 38 men (25%). IPIP-30 was used to measure personality and the Performance Failure Appraisal Inventory (PFAI) was used to measure fear of failure. The result showed in regression analysis a very strong statistically significant relationship (r = .69) between fear of failure and the personality factor neuroticism, and that it could explain ≈ 53% of the variance in fear of failure. The result was surprisingly strong and clear and showed convincingly that personality explained a large part of the content of the term called "fear of failure". Our conclusion is therefore that fear of failure as a concept, together with the associated measuring instrument (PFAI scale) becomes superfluous and can instead be replaced by the personality in the five-factor model.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
20

Jurefors, Jonna, and Anna Roos. "Självmedkänsla hos unga elitsatsande idrottare : Relationen mellan självmedkänsla, rädsla för att misslyckas, achievement goals och psykisk hälsa." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för psykologi, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-114466.

Full text
Abstract:
Tidigare studier har visat att elever på elitidrottsgymnasium med dubbla karriärer har höga krav att prestera inom både idrott och studier. Självmedkänsla har kopplats till positiva utfall inom idrott och innebär att vara stöttande snarare än kritisk och dömande mot sig själv. Studiens syfte var att undersöka om självmedkänsla har ett samband med rädsla för att misslyckas, generell psykisk hälsa och achievement goals samt om dessa faktorer kan predicera psykisk hälsa. Studien bestod av 97 elever från ett elitidrottsgymnasium i åldrarna 16-19 år. Resultatet visar att självmedkänsla har ett samband med samtliga faktorer samt att självmedkänsla och mastery-goals kan predicera elevernas psykiska hälsa. Att öva upp självmedkänsla kan vara av vikt för att öka den psykiska hälsan. Longitudinella studier är önskvärt för att följa utvecklingen hos en elitidrottande ungdomsgrupp över tid.
Previous studies has shown that students at elite high school’s with dual careers are under a lot of pressure to perform in both their sports and academic studies. Self-compassion has been linked to positive outcomes in sports and it involves being supportive rather than critical and judgmental towards oneself. The purpose of this study was to examine the relationship between self-compassion, fear of failure, mental health and achievement goals and if these factors can predict psychological well-being. The study consisted of 97 elite high school students, 16-19 years old. The results shows that self-compassion is associated with all the factors and that self-compassion and Mastery-goals can predict psychological well-being. This indicates that it may be important to practice self-compassion to enhance mental health. Longitudinal studies is desirable to follow the development of youth elite athletes over a longer period of time.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
21

Samuelsson, Louise, and Roksana Farasatifoumani. "Metoder för att minska anestesi och sedering vid MR undersökningar av barn : En litteraturstudie." Thesis, Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-30528.

Full text
Abstract:
En Magnetresonansundersökning, förkortat MR, upplevs av många som obehaglig då det är trångt, högt ljud och tar lång tid. Svårigheten med att ligga stilla under så lång tid är också ett problem och det ger rörelseartefakter i bilden. När det gäller barn är det viktigt med en god kommunikation och tydlig information. Många barn sövs ner på grund av rädsla och svårigheten att ligga stilla men det kan innebära risker. Syftet med denna studie var att sammanställa olika metoder som kan användas för att möjliggöra en minskning av narkosanvändning vid MR undersökningar av barn. Metoden som användes för att besvara syftet var en systematisk litteraturstudie där 16 kvantitativa artiklar studerades. Resultatet visade att en immobilisering, naturlig sömn, MR modell och åldersanpassade övningar minskade rädsla och användning av narkos. Ett A/V system gav signifikant skillnad i endast åldersgruppen 3-10 år. En fotobok gav motsatt effekt och ökade ångesten hos barn. Slutsatsen är att det finns metoder som kan underlätta för barn och minska användningen av narkos. Det visar sig också vara både tids- och kostnadseffektivt.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
22

Sellgren, Erika, and Jannica Ståleborg. "Icke farmakologiska metoder och dess effekter för att reducera barns smärta och rädsla vid smärtsamma cancerrelaterade behandlingar : en litteraturstudie." Thesis, University of Gävle, Ämnesavdelningen för vårdvetenskap, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-5560.

Full text
Abstract:

Syftet med studien var att beskriva icke farmakologiska metoder för att reducera barns rädsla och smärta inför cancerrelaterade behandlingar och undersökningar. Studien genomfördes som en litteraturstudie med beskrivande design. 21 vetenskapliga artiklar inkluderades, analyserades och lades som grund för resultatet. Resultatet visade att distraktion var den vanligaste förekommande icke farmakologiska omvårdnadsåtgärden för att minska barns rädsla och smärta inför smärtsamma cancerrelaterade behandlingar och undersökningar. Distraktion i form av kommunikation, beröring och hjälpmedel distraherar, lugnar, ökar smärttoleransen, förbättrar vårdresultatet och ger positiva vårderfarenheter. Barn som själva fick välja distraktionsmedel visade mindre rädsla, smärta och obehag vid smärtsamma behandlingar och undersökningar. Som distraktion används kommunikation, beröring, elektroniska leksaker, såpbubblor, clowner, virtuell verklighet, filmer, musik och kalejdoskop. Kognitiv beteendeterapi (KBT) visade sig vara bra för att hjälpa barn att hantera rädslan inför provtagningar. Hypnos visade sig vara användbart till rädda och oroliga barn med tidigare vårderfarenhet för att inge trygghet och förebygga ångest. Slutsatsen är att kommunikation, åldersadekvata distraktionsmedel och mänsklig närvaro är ett billigt och effektivt komplement för sjuksköterskan att reducera barns smärta och rädsla under smärtsamma procedurer. Vidare forskning inom området behövs för att utvärdera sjuksköterskornas kunskaper om kommunikation och distraktion.


The aim with the study was to describe non pharmacologic methods in order to reduce children's dread and pain before cancer related treatments and surveys. The study was implemented as a literature study with descriptive design. In the study 21 scientific articles was analyzed for the result. The result showed that distraction was the most common non pharmacologic method in order to decrease children's dread and pain before painful cancer related treatments and surveys. Distraction in the form of communication, touch and accessibility distract, reassuring, increases pain tolerance, improve care results and provides positive care experience. Children who elect distracters funds showed less fear, pain and discomfort at painful treatments and surveys. As distraction was communication, contact, electronic toys, soft soap bubbles, clowns, virtual reality, films, musical and kaleidoscope used. Cognitive behavior therapy (KBT) was found to help children to handle the dread before treatments. Hypnos showed to be useful to cautious and anxious children with earlier care experience stem to submit safety and to prevent anxiety. The authors drew the conclusion that communication, age adequate distraction and human presence is a cheap and effective complements for the nurse to reduce children's pain and dread during painful procedures. Further research within the area is needed in order to evaluate the nurses' knowledge about communication and distraction.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
23

Strömberg, Niklas, and Sammy Hassan. "Bakom hörnet lurar faran : En kvantitativ studie av social tillit och sambandet mellan rädslan för att utsättas för brott bland studenter på campusområdet i Växjö." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för samhällsstudier (SS), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-82461.

Full text
Abstract:
This study aims to explain the phenomenon of fear of crime among students at the Linnaeus University campus area in Växjö. More precisely, the study deals with social trust between people, and the connection between trust and the fear of being subjected to crime. In recurrent national surveys, the results have shown that about one-third of the population in Sweden is largely concerned about being subjected to crime. Our hypothesis is that low interpersonal trust and low trust in social institutions creates anxiety and fear of it’s and society's well-being, which increases the fear of being subjected to crime. In multiple linear regression analyzes, we investigate whether there is any connection between trust and fear of being subjected to crime. The results are analyzed with the help of Anthony Giddens and Ulrich Beck and compared with results generated in previous research. The main result shows that connections exist, but it is not so strong and further studies are required in the area. The respondents feel confident in people in general, and rely on the institutions of society, but at the same time are concerned about everyday crime, going out alone late at night in the campus area and over sexual harassment aimed at women.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
24

Banusic, Eleonora. "ÄLDRE KVINNORS ORO ATT UTSÄTTAS FÖR BROTT. PÅVERKAS ORON AV ÅNGESTBENÄGENHET OCH SOCIALA NÄTVERK?" Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-24148.

Full text
Abstract:
Paradoxen är tydlig: äldre är mest oroliga över att utsättas för brott trots att de löper minst risk att faktiskt utsättas för brott. Denna oro är speciellt hög hos äldre kvinnor. Denna studie ämnar att undersöka om ångestbenägenhet och sociala nätverk har en påverkan på oro för brott. Frågeställningen lyder enligt följande: Vilken påverkan har ångestbenägenhet och sociala nätverk på oron att utsättas för brott hos kvinnor äldre kvinnor? Studiens resultat fann ett positivt samband mellan oro övergående i ångest och oro för brott. Sociala nätverk hade även en positiv effekt på oro för brott. Slutsatsen av denna studie är att det finns ett samband mellan oro för brott och ångestbenägenhet men att den sistnämnda existerar i högre grad. Ytterligare studier måste tillämpas kring sambandet mellan sociala nätverk och oro för brott.
The paradox is clear: elderly have the highest fear of crime even though they have the lowest risk to actually get exposed to crime. Especially women report high fear of crime. This study aims to explore the affect of trait anxiety and social relationships on fear of crime. The problem statement is: what affect has trait anxiety and social networks on fear of crime among older women? The result of this study found a positive association between anxiety and fear of crime. Social network had also an positive affect on fear of crime. The conclusion of this study is that there is a association between fear of crime and anxiety but that anxiety is more frequent. More studies on the association between social network and fear of crime needs to be made.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
25

Pettersson, Erik. "Skam den som ger sig : Relationen mellan skambenägenhet, rädsla för att misslyckas och psykisk ohälsa hos elever på ett elitidrottsgymnasium." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för psykologi, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-103936.

Full text
Abstract:
Livet för unga elitidrottande gymnasieelever innebär dubbla karriärer med krav inom både skola och idrott. Skambenägenhet och rädsla för att misslyckas kopplas till prestation och har en koppling till psykisk ohälsa. Syftet med denna tvärsnittstudie var att undersöka hur dessa variabler korrelerar med varandra samt hur väl skambenägenhet och rädsla för att misslyckas kunde predicera psykisk ohälsa efter att kön kontrollerats för.  Deltagarna i studien utgjordes av 149 elever på ett elitidrottsgymnasium. I enlighet med förväntningarna korrelerade skambenägenhet, rädsla för att misslyckas och psykisk ohälsa positivt. Resultaten tyder på att elitidrottande gymnasieelevers psykiska ohälsa ökade med ökad skambenägenhet och ökad rädsla för att misslyckas. Rädsla för att misslyckas predicerar signifikant psykisk ohälsa. Fler studier behövs för att tydliggöra hur sambandet mellan skambenägenhet, rädsla för att misslyckas och psykisk ohälsa hänger ihop.
The life of elite high school students involves dual careers with demands in both the academic and sports field. Proneness to shame and fear of failure are related to performance and to mental illness. The purpose of this cross sectional study was to examine how these variables correlate and how well proneness to shame and fear of failure could predict mental illness after controlling for gender effects. The study consisted of 149 elite high school students. In line with expectations proneness to shame, fear of failure and mental illness had a positive correlation. Results indicate that mental illness of elite high school students increase as proneness to shame and fear of failure increase. Fear of failure could significantly predict mental illness. More studies in this area are necessary to clarify how proneness to shame, fear of failure and mental illness are related.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
26

Flodén, Sophia. "”…jag är inte rädd för någonting, men jag är noga med att låsa dörren” : En kvalitativ studie om äldres uppfattningar om fenomenet rädsla för brott." Thesis, Uppsala universitet, Sociologiska institutionen, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-201175.

Full text
Abstract:
Äldres rädsla för att bli utsatt för brott är ett relativt outforskat område. Aktuell forskning om äldres rädsla sammanställs genom statistik för hur många äldre som känner rädsla, men det fattas ett berättande perspektiv där man lyfter fram vad de äldre har att säga om sina erfarenheter och upplevelser av rädsla för att bli utsatt för brott. Syftet för denna studie är att undersöka vad äldre personer har att säga om fenomenet rädsla för att bli utsatt för brott och ta reda på hur det ser ut och påverkar deras vardag.Studien har en fenomenologisk ansats med livsvärldsteorin som utgångspunkt. Datainsamlingen har skett genom öppna intervjuer. Resultatet visar att fenomenet äldres rädsla för att bli utsatt för brott visar sig som att vara riskanalytiskt medveten. Detta framgår i följande konstituenter: (i) att utveckla strategier för eventuell utsatthet av brott, (ii) upplevelse av oro, (iii) upplevelse av rädsla, (iv) rationellt tänkande kring brott och (v) tidigare erfarenheter av utsatthet för brott. Dessa konstituenter bildar fenomenet som i sin tur är den upplevelse som visar sig i informanternas livsvärldar.De kunskaper som studien bidrar med kan användas för fortsatt arbete med förebyggande åtgärder för brott relaterat till äldre och för att göra de äldres känsla av sin tillvaro tryggare.
Elderly people's fear of becoming a victim of crime is a relatively unexplored area. Current research on elderly people’s fear is compiled by statistics on how many elderly people who feel fear. A narrative perspective where one highlights what the elderly people have to say about their experience for fear of becoming a victim of crime is missing. The purpose of this study is to analyze what elderly people have to say about the phenomenon “fear of becoming a victim of crime” and ascertain how it looks and how it affects their everyday life.The study has a phenomenological approach with life-world theory as a starting point. The data collection was made through open interviews. The results show that the phenomenon “elderly peoples fear of becoming a victim of crime” proves to be a risk analytical conscious. This is shown in the following constituents: (i) to develop strategies for eventual exploitation of crime, (ii) the experience of anxiety, (iii) the experience of fear, (iv) rational thinking about crimes and (v) the previous experience of victimization. These constituents are forming the phenomenon, which in turn is the experience that is reflected in the informant’s life worlds.The knowledge this study contributes with can be used for continued work with prevention of crimes related to the elderly and to make their sense of their lives safer.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
27

Karlsson, Martina, and Andrea Pettersson. "Flickors upplevelse av att utsättas för incest av fadern." Thesis, Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsa och lärande, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:his:diva-13118.

Full text
Abstract:
Bakgrund: I Sverige utsätts omkring 55 000 - 65 000 flickor mellan 0-17 år för incest. Anmälningar kring incest ökar årligen och det diskuteras om det relateras till ett mer medvetet och engagerat samhälle. Mörkertalet är fortfarande omfattande. För sjuksköterskor är det därför viktigt med kompetens och förståelse för barnens upplevelser. Genom stödjande samtal kan sexuellt utsatta barn upptäckas, vägledas och hjälpas vilket lindrar lidande Syfte: Syftet med studien var att belysa flickors upplevelse av att utsättas för incest av fadern. Metod: Studiens baserades på en kvalitativ metod med narrativ karaktär. Detta gjordes genom analys av sex självbiografier skrivna av kvinnor berättade ur barnens perspektiv. Resultat: Flickor upplever att de blir bekräftade av fadern men att inte vara förstående till hans handlingar. Incesten bidrar till att flickor känner sig ensamma och rädda i sin utsatthet. I resultatet framgår det även att flickor lär sig avskärma själen från kroppen i övergreppen. För att uppleva känslan av kontroll över sin egen kropp utvecklar flickorna ett destruktivt beteende. Skuld och skam är återkommande känslor hos flickor som utsätts för incest av fadern. Konklusion: Barn utsatta för incest behöver inte visa synliga symptom. För att upptäcka dessa flickor bör sjuksköterskor genom god omvårdnad se varje flicka i sin helhet och vara lyhörd inför deras livsvärld.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
28

Stjernström, Hanna, and Lisette Axelsson. "Generation Y i arbetslivet - Vilja till framgång eller rädsla för misslyckande : En kvalitativ studie om vad som får unga arbetstagare att göra ett bra jobb samt hur chefer arbetar för att få de unga arbetstagarna att göra ett bra jobb." Thesis, Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS), 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-23281.

Full text
Abstract:
Arbetstagare tillhörande Generation Y tillskrivs ofta olika typer av egenskaper och beteenden, både i media och av forskare inom området. De sägs vara egoistiska, kravställare, frågvisa, individualister och illojala. Syftet med den här studien är att belysa det som driver arbetstagare tillhörande Generation Y att göra ett bra jobb, samt hur cheferna arbetar för att få de unga arbetstagarna att göra ett bra jobb. Studien bygger på sexton semistrukturerade intervjuer och det är därför en helt kvalitativ studie. Författarnas förhoppning var att respondenterna genom intervjuerna skulle kunna reflektera, argumentera och resonera fritt kring de olika frågeställningarna och där resultatet av det kunde bidra till att skapa ny kunskap och förståelse kring det undersökta området. Resultatet i studien visar på att unga arbetstagare tillhörande Generation Y drivs av ett antal olika faktorer för att göra ett bra jobb. För att de skulle kunna göra ett bra jobb, blev det i resultatet tydligt att de hade höga förväntningar på sin chef och arbetsgivare. Resultatet tyder även på hur cheferna arbetar för att få de unga arbetstagarna till att göra ett bra jobb. Därefter diskuterar författarna om huruvida arbetstagarnas och chefernas uppfattning stämmer överens med varandra samt de bakomliggande orsakerna till dessa uppfattningar.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
29

Fridlund, Daniel, and Noah Tynnerström. "Är vissa grupper mer rädda för att bli smittadeav covid-19? : En kvantitativ studie som jämför rädsla och beteendemönster hos studenter under pandemin." Thesis, Örebro universitet, Handelshögskolan vid Örebro Universitet, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-89802.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
30

Edberg, Malin. "“Jag tar hellre ett F i betyg än att tala inför andra” : En studie om hur och i vilken mån lärare uppfattar elevers rädsla för att tala inför andra." Thesis, Högskolan Dalarna, Pedagogiskt arbete, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-35848.

Full text
Abstract:
I ett klassrum möter man som lärare flera olika individer, vissa elever behöver stöttning när det kommer till läsning och vissa elever behöver stöttning med att skriva. I klassrummet finns det även de elever som våndas inför muntliga framställningar och behöver stöttning för att kunna delta i muntliga sammanhang. Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare uppfattar talrädsla i klassrummet och hur lärare stöttar de talrädda eleverna så att de kan utveckla sin muntliga förmåga. Vidare syftar studien till att undersöka hur lärare ser på bedömning och betygssättning för denna elevgrupp. Studien utgår från det sociokulturella perspektivet, utifrån Roger Säljös tankar och förklaringar. För att besvara studiens frågeställningar har sex mellanstadielärare intervjuats genom semistrukturerad intervjumetod. Utifrån lärarnas uttalande kan man se att talrädsla hos elever i årskurs 4–6 yttrar sig olika beroende på ålder, ibland yttrar det sig mer i årskurs fyra än årskurs sex och ibland tvärtom. Det yttrar sig genom att eleverna undviker att svara, får ångest eller inte slutför uppgifter. För att lärarna ska kunna utveckla de talrädda elevernas förmåga framgår det att lärarna behöver tänka utanför boxen, skapa goda relationer till eleverna och förse dem med material som gör att eleverna kan känna sig trygga. Angående bedömning och betygssättning när det kommer till talrädda elever känner lärarna att det är till viss del lätt att bedöma eleverna, men att de känner en viss frustration, eftersom det är svårt att höja de talrädda elevernas betyg eftersom den muntliga delen påverkar elevernas betyg.

Svenska

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
31

Senneby, Linnéa, Rosanna Skoglund, and Sofi Stendahl. "KÖNSSKILLNADER GÄLLANDE RÄDSLA FÖR VÅLDSBROTT UTIFRÅN NYHETSMEDIAS PÅVERKAN : En enkätundersökning om hur olika former av nyhetsmedia bidrar till rädslan." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-74813.

Full text
Abstract:
Föreliggande studie undersökte skillnader mellan män och kvinnor i rädsla att utsättas för våldsbrott utifrån nyhetsmedias rapportering om våldsbrott, samt skillnader mellan män och kvinnor gällande vilken form av nyhetsmedia som bidrog till högst rädsla att utsättas för våldsbrott. De olika formerna av nyhetsmedia som undersöktes var TV-nyheter, tidningsnyheter, radionyheter och internet-nyheter. En enkät besvarades av totalt 178 personer bestående av manliga (n=84) och kvinnliga (n=94) studenter vid Örebro universitet. Resultatet påvisade att kvinnor hade en signifikant högre rädsla än män att utsättas för våldsbrott utifrån nyhetsmedias rapportering om våldsbrott. Internet-nyheter var den form av nyhetsmedia som både män och kvinnor i störst utsträckning konsumerade samt den form som respondenterna enligt känslouttryck bidrog till högst rädsla att utsättas för våldsbrott. TV-nyheter var den form av nyhetsmedia som i störst utsträckning ledde till att respondenterna omsatte sin rädsla att utsättas för våldsbrott i praktiken genom beteendeförändring. Slutligen kunde det konstateras att kön var den starkaste prediktorn för rädsla att utsättas för våldsbrott. Studien belyste problematiken med kvinnors högre rädsla att utsättas för våldsbrott, och genom kunskap om nyhetsmedia som en bidragande orsak kan det trygghetsfrämjande arbetet utvecklas.
The present study examined gender differences in fear of violent crime based on news media reporting about violent crime, and also differences between men and women in what forms of news media that created the most fear of violent crimes. The various forms of news media that were examined included TV, newspaper, radio and internet. A questionnaire was answered by a total of 178 people, consisting of students of Örebro University which consisted men (n=84) and women (n=94). The result showed that women had a significantly higher fear than men of violent crime based on news media reporting about violent crime. Internet was the forms of news media that both men and women consumed the most, and created the most fear of crime according to the respondent’s emotional expressions. TV was the form of news media that to a large extent led to the respondents turning their fear of violent crime in practice through behavioural change. Finally, it was concluded that gender was the strongest predictor for fear of violent crime. The study highlights the problem of women’s higher fear of violent crime, and through the knowledge of news media as a contributing cause, safety-promoting work can be developed.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
32

Fredelund, Pedersen Carina, and Adam Stenlund. "Varför otrygg? : En kvalitativ studie om gymnasietjejers upplevda otrygghet i Skellefteå." Thesis, Högskolan i Gävle, Kriminologi, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-36641.

Full text
Abstract:
Syftet med denna studie var att studera otrygghet bland tjejer som går i gymnasiet i Skellefteåkommun. Informationsinsamlingen har skett genom semistrukturerade intervjuer. Tidigareforskning i ämnet visar bland annat att den största rädslan bland tjejer är att utsättas försexuella övergrepp. De flesta intervjudeltagarna i denna studie beskrev specifika områden i Skellefteå de väljer att undvika för att de känner sig otrygga på platsen. Mörkret spelade enroll på nästan alla tjejers otrygghet, där avsaknaden av kontroll på omgivningen beskrivs varadet jobbigaste. Även media beskrivs ha en roll i den upplevda otryggheten. Avslutningsvis,och det som kan vara grunden till en stor del av otryggheten, så beskrivs det upplevdaproblemet med samhället som mansdominerat. De främsta förebyggande åtgärderna someftersöks är bättre belysning utomhus, samt tidiga åtgärder för att på sikt förändra mannenssyn på kvinnor.
The purpose of this degree project has been to study levels of insecurity related to fears ofbecoming a victim of crime. Female students of Skellefteå municipality at upper secondarylevel have been the focus of this study. The material has been gathered throughsemistructured interviews. Previous research has shown that one of the greatest fears is thefear of becoming a victim of sexual assault. In this study the interviewees describe certainareas of Skellefteå which they try to avoid due to the fear of becoming a victim of crime.Darkness was a factor which recurringly was described as troublesome and the lack of controlin dark environments as the main cause of distress. The interviewees describe media as a partof their fear of becoming a victim of a crime and understand the society as male dominatedand that certain male behaviour is at the root of the issue. To come to terms with the problem,preventive actions such as better lighting outside and early preventive measures to changehow men behave around women was sought after.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
33

Mohsen, Nadja, and Amela Imsirovic. "Omvårdnadsåtgärder för att minska rädsla, oro och ångest hos barn 0-18 år i samband med en röntgenundersökning : En litteraturstudie." Thesis, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-30745.

Full text
Abstract:
Bakgrund: Att besöka en röntgenavdelning kan vara något nytt och skrämmande för många barn. Den nya miljön kan orsaka rädsla, oro och ångest hos barn. Därför är det viktigt att röntgensjuksköterskan har kunskap om barnets behov för att upplevelsen på röntgenavdelningen ska vara så bra som möjligt. Syfte: Syftet med den här studien är att beskriva omvårdnadsåtgärder för att minska rädsla, oro och ångest hos barn 0-18 år i samband med röntgenundersökning. Metod: Detta arbete är en litteraturstudie där 13 kvalitativa- och kvantitativa artiklar har sammanställts och analyserats för att besvara syftet. Resultat: Det framkom två huvudkategorier i resultatet: distraktion och samspel mellan personal och barnet. Med hjälpmedel, färgade uniformer, föräldrar, barnanpassade röntgenrum kunde barnets rädsla, oro och ångest minska. Att förbereda barnet med tydlig och anpassad information och kommunikation var viktigt för att barnet skulle känna sig tryggt. Slutsats: Röntgensjuksköterskan kan ta hjälp av olika hjälpmedel och metoder för att minska rädsla, oro och ångest hos barn vid en röntgenundersökning. Det är röntgensjuksköterskans ansvar att skapa ett band med barnet och få barnet att känna sig tryggt.
Background: To visit a radiology department can be new and frightening for many children. The new environment can cause fear, distress and anxiety among children. Therefore it’s important as a radiographer to have knowledge about children’s needs so they can have as good experience as possible at the radiology department. Purpose: The purpose of this study is to describe nursing care to reduce fear, distress and anxiety in children 0-18 years old undergoing a radiographic examination. Method: This study is a literature review where 13 qualitative- and quantitative articles has been compiled and analysed to answer the purpose. Results: It appeared two categories in the result: distraction and interaction between the staff and the child. With help of distraction, coloured uniforms, parents and child customized radiology room, could children’s fear, distress and anxiety be reduced. To prepare the child with direct and customized information and communication was important to make the child feel safe. Conclusion: The radiographer can use different instruments and methods to reduce fear, distress and anxiety among children undergoing a radiographic examination. It is the radiographer’s responsibility to create interaction with the child and make the child feel safe.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
We offer discounts on all premium plans for authors whose works are included in thematic literature selections. Contact us to get a unique promo code!

To the bibliography