Contents
Academic literature on the topic 'Ramfaktorer'
Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles
Consult the lists of relevant articles, books, theses, conference reports, and other scholarly sources on the topic 'Ramfaktorer.'
Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.
You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.
Dissertations / Theses on the topic "Ramfaktorer"
1
Pettersson, Fredrik. "Samhällskunskapslärares upplevda relation till Ramfaktorer : Ramfaktorers påverkan på samhällskunskapslärares undervisning." Thesis, Karlstads universitet, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-78321.
Full textAbstract:
Målet med denna studie har varit att utforska samhällskunskapslärares relation till ramfaktorer, som utövar påverkan på deras undervisning. Studien har sökt att svara på hur lärare själva upplever vilka ramfaktorer som påverkar, till vilken grad och om det finns andra viktiga element att ta med i beräkningen. Då lärare, i dagens läge i Sverige, är i det stora hela väldigt fria i utformningen av undervisningen, är det ändå relevant att undersöka vad för ramfaktorer som ändå finns och utövar påverkan, vilket studien har visat på är fallet. Genom tre utförda semistrukturerade intervjuer, med två gymnasielärare och en högstadielärare, har slutsatser kunnat dras om vilka ramfaktorer som har visat sig vara påverkande, samt till vilken grad. Med hjälp av teori har grupperingar av ramfaktorer använts för att kategorisera lärarnas svar. Slutsatser som har kunnat dras har varit att i det stora känner sig lärare i samhällskunskapsämnet i det stora hela fria i sin undervisning. Samtidigt har det visat sig att bland dom faktiskt påverkande ramfaktorerna som framkommit är det styrdokument och elevgrupp som påverkar mest.The aim of this study has been to explore civic teacher’s relationship with framework factors, that exert an influence on their teaching. The study has sought to answer how teachers themselves perceive which framework factors affect them, to what degree, and if there are other important elements to consider. As teachers in today's situation in Sweden are very much free in the design of teaching, it is still relevant to examine what factors still exist and exert influence, which the study has shown is the case. Through three conducted semi-structured interviews, with two gymnasium teachers and one high school teacher, conclusions have been drawn in terms of which framework factors have proven to be in effect, and to what extent. Using theory, groupings of frame factors have been used to categorize teacher’s responses. Conclusions that have been drawn have largely been that teachers as a matter of fact do feel largely free in terms of conducting their teaching in civics. At the same time, it has turned out that among the actual framework factors in effect, steering documents and student group are the most affecting.
2
Tersmeden, Johan. "Rektorer, ramfaktorer och musikundervisning : En kvalitativ studie om ramfaktorers påverkan på musikundervisningen ur ett rektorsperspektiv." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för musik och bild (MB), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-95943.
Full textAbstract:
The purpose of this study is to investigate how school principals view frame factors effect on musical education. Previous studies indicate that music teachers find that frame factors as classrooms, musical equipment and group sizes influence which musical activities they can use. The individual pedagogue can also be seen as a frame factor. The method of this study is semi structured interviews with six school principals. These interviews show that the school principals think that their schools have the required means to provide musical education in secondary school. The principals say that they often have possibility to make investments in the musical education after a dialogue with the school’s music teacher. All school principals stress that the particular pedagogue is the most important frame factor.Syftet med studien är att undersöka hur rektorer ser på ramfaktorers påverkan på musikundervisningen. Tidigare forskning visar att musiklärare upplever att ramfaktorer som lokaler, utrustning och gruppstorlekar påverkar valet av musikaliska aktiviteter i undervisningen. Även den enskilde pedagogen tas upp som en ramfaktor. Studiens metod är halvstrukturerade intervjuer med sex rektorer. Studien visar att rektorerna upplever att deras skolor har goda förutsättningar att bedriva musikundervisning på högstadienivå. Rektorerna anser också att investeringar oftast kan genomföras efter dialog med musiklärarna. Samtliga rektorer i studien framhåller den enskilde pedagogen som den avgörande ramfaktorn för musikundervisningen.
3
Felicia, Eriksson. "Naturvetenskapsundervisning i förskolan : Påverkande ramfaktorer." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-56097.
Full textAbstract:
Syftet med föreliggande studie var att undersöka förskollärares syn på undervisning i naturvetenskap samt ämnets utrymme i förskolans undervisning. Syftet bryts ner i följande forskningsfrågor: Hur beskriver förskollärare den naturvetenskapliga undervisningen i förskolan? Vilket utrymme ger förskollärare naturvetenskapen i förskolan? Hur kan detta utrymme förklaras? Frågorna undersöktes genom semistrukturerade intervjuer. Studien har utgått från det teoretiska perspektivet ramfaktorsteori. Resultatet visar attnaturvetenskapsundervisningen till viss del får tillräckligt med utrymme i förskolan, i form av spontan undervisning och att det framför allt beror på förskollärarens syn på sin egen kunskap om naturvetenskap. Studiens slutsats är att de inre faktorerna kan ses som starkare om förskollärarna är tillräckligt intresserade och även är intresserade av att utveckla naturvetenskapsundervisningen i förskolan. Förskollärarens kunskap och syn på ett ämne blir då en inre ram som bidrar till och påverkar undervisningen och handlandet i undervisningen.
4
Runsö, Andreas. "Ramfaktorer för lärare i specialundervisning : Ramfaktorer som påverkat lärares möjlighet att bedriva specialundervisning mellan åren 1955 till 2019." Thesis, Södertörns högskola, Historia, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-45313.
Full textAbstract:
The purpose of this study is to identify frame-factors in the Swedish curriculum between 1955 -2019 and how they affect the teachers' possibility to operate in special education. This study is based upon frame-factor theory, developed in the late 1960 and throughout 1970, and through this framework an analysis of the curricula released during the period 1955 - 2019 is made. The analysis is broken down into three themes; Teachers obligations, Students rights and similarities and differences. The curricula are analyzed one at a time and broken down into the first two themes, teachers obligations and students rights. After that all the curriculums are compared in the similarities and differences theme. In the analysis several frame-factors are identified and the study shows that they shift over time. Though many of the same frame-factors appear in all of the curricula they shift in importance and what impact they have on the teachers' roles. This essay argues that the effects of the change in the frame-factors have made class exercises more complicated for the teachers, while individual studies and studies in small groups are advantageous. It also shows that special education has gone from an institution that try to integrate students into the school to an organisation that include the students from the start.
5
Offerlind, Johan. "Musiklärarens möjligheter : Fyra lärares ramfaktorer i bedömning av elever." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-85595.
Full textAbstract:
Syftet är att titta på fyra lärares förutsättningar för bedömning utifrån deras ramfaktorer, innefattandes resurser i form av instrument, lektionstid, om undervisning sker i hel, eller halvklass och om lärarna anser att detta påverkar deras möjlighet att bedöma eleverna. Musikundervisningen har sett olika ut längs med åren, där olika moment stått i fokus. I och med Lgr11 kommer digitaliseringen in. Skolinspektionens granskning visar att många lärare inte är behöriga i musikämnet, vilket bland annat påverkar musikskapandet. Den visar även att många lärare saknar förutsättningar för att undervisa och ge en rättvis bedömning. Tidigare forskning visar att olika ramfaktorer styr hur undervisningen kan bedrivas. Ekonomi, klasstorlek och tid är några av de faktorer som påverkar, tillsammans med kursplanen. Beroende på hur läraren tolkar styrdokumenten kommer bedömningen att se olika ut mellan skolor. För att se hur musiklärare själva ser på dessa faktorer, intervjuade jag fyra lärare med olika ålder, samt olika bred erfarenhet i yrket. Resultatet visar att faktorer som gruppstorlek, lokaler, utrustning, samt tid påverkar lärares förutsättningar för bedömning. Även brist på tillgång till digitala verktyg visades.
6
Hatchett, Fanny. "Att välja läromedel i engelska : En studie om ramfaktorer." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-148199.
Full textAbstract:
Denna studie utformades med syfte att identifiera faktorer som ramar in valet av läromedel vad gäller engelskämnet i år 1-3 och som därmed utgör en viktig del av förutsättningar för undervisningen. Vidare syfte var också att undersöka korrelationen mellan dessa faktorer och att bilda en uppfattning om lärares syn på läromedel. Data till studien samlades in genom en digital enkät uppbyggd främst av kvantitativa frågor men med ett kvalitativt inslag och riktade sig till lärare som arbetat i årskurs 3 under de senaste tre åren. Studiens utfall indikerar att faktorer inom det pedagogiska ramfaktorområdet är det som oftast och i störst utsträckning påverkar lärarnas val av läromedel. Exempel på dessa är lärarhandledning och läroplanen samt andra pedagogiska val. Ytterligare ramfaktorområden som studieresultatet indikerar har en inverkan är ekonomiska, personliga och organisatoriska faktorer. Resultatet av studien indikerar också att det finns en korrelation mellan hur bekväm lärare är med att undervisa i ämnet och hur många år de varit yrkesaktiva.
7
Lagroix, Kronlund Suzanne. "Modersmålsundervisning lever sitt eget liv : Ramfaktorer som främjar och hämmar." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-157080.
Full textAbstract:
Syftet med denna studie är att utveckla kunskaper om vilka ramfaktorer som påverkar arbetssituationen och undervisningen för modersmålsläraren och vilka konsekvenser som uppstår. I undersökningen genomfördes enskilda intervjuer med sex modersmålslärare som undervisar eller har undervisat upp till årskurs nio. En bearbetning av materialet gjordes utifrån ett ramfaktorteoretiskt perspektiv, där olika ramfaktorer sågs hämma eller främja arbetet som modersmålslärare. Grunden för indelningen av olika ramkategorier i resultatet var dessa ramfaktorer. Studiens resultat visar att gruppundervisning är, överlag, en främjande faktor för modersmålslärarens undervisning, särskilt i moment där dialog är att föredra. Gruppundervisning påverkar dessutom elevens muntliga språkutveckling positivt jämfört med enskild undervisning då eleverna har möjlighet att samtala med likaspråkiga kamrater. Ramfaktorer såsom kunskapskrav, samarbete med övriga skolverksamheten, tid, lokal, utrustning och läromedel visas ha en allmänt hämmande inverkan på modersmålslärarens undervisning samt arbetsmiljö. Studiens resultat visar även att dessa ramfaktorer tycks ha en negativ påverkan på ämnet modersmåls- och modersmålslärarens status i skolan.
8
Winnberg, Heidi. "Integrerade slöjdsalars ramfaktorer : -och deras betydelse för undervisningen i träslöjd." Thesis, Högskolan Dalarna, Institutionen för lärarutbildning, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-38096.
Full textAbstract:
Denna studie försöker belysa bakgrunden och uppkomsten av så kallade integrerade slöjdsalar. En integrerad slöjdsal är en kombinerad sal som skall vara utrustad för att möjliggöra undervisning i alla slöjdens material. Undersökningen är kvalitativ och baserar sig på fysiska och digitala studiebesök i integrerade slöjdsalar, samt intervjuer och enkätundersökningar med slöjdlärare och skolledare. Studiens syfte är att undersöka hur möjlighetsrummet för undervisning i materialet trä påverkas av ramfaktorerna i de integrerade salarna.Stort tolkningsutrymme i slöjdämnets kursplan och nya villkor i slöjdlärarutbildningen visar sig ha betydelse för vilka förutsättningar slöjämnet möter på olika skolor. Undersökningens resultatanalys stödjer sig på det begränsade antal skolor som är med i studien och antyder att slöjdsalar och slöjdlärartjänster bantas bort som en följd av aspekter som kan kopplas samman med formuleringar i kursplanen och skolledares tolkningar av slöjduppdraget. Med stöd i teorin om praktikarkitekturer försöker denna studie belysa vilka aspekter som är av betydelse för att kunna upprätthålla en hållbar slöjdpraktik i skolan. Aspekter som i sin tur har stor betydelse för möjligheterna att bedriva träslöjdsundervisning. Resultatet av undersökningen bekräftar i många fall teorins utgångspunkt som framhåller de olika aspekternas ömsesidiga beroenden för bevarandet av en fungerande slöjdpraktik i skolan.
9
Åström, Therese. "Simundervisning - Vilka faktorer påverkar simundervisningen i skolan?" Thesis, Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:gih:diva-2834.
Full textAbstract:
Syfte och frågeställningar Syftet med denna studie var att undersöka vilka olika faktorer som påverkar idrottslärarnas arbetssätt för att eleverna ska uppnå kunskapskravet i momentet simning. Frågeställningarna som har legat till grund för mitt arbete har varit: Vilka hinder och möjligheter finns det enligt idrottslärarna för att eleverna ska kunna uppnå kunskapskravet i moment simning? Vilket stöd får idrottslärarna ifrån skolledningen? Hur definierar idrottslärarna simkunnighet? och Hur planerar idrottslärarna sin simundervisning? Metod Med hjälp av sju stycken kvalitativa intervjuer och en relevant forskningsöversikt för mitt arbete har jag kommit fram till ett trovärdigt resultat. Jag har sedan analyserat resultatet ur ett ramfaktorteoretiskt perspektiv och ur ett didaktiskt perspektiv. Resultat Det som jag har sett i min studie är att idrottslärarna saknar stöd från skolledningen vilket gör att det är svårt för dem att övervinna de hinder som finns för att bedriva en god simundervisning. Den vanligaste orsaken till att idrottslärarna ansåg att det var svårt att bedriva en god simundervisning var bland annat ekonomi, tid, tider i simhallen och resurser. Studien visade också att det fortfarande finns idrottslärare som använder sig av en annan definition på simkunnighet än den som skolverket och svenska livräddningssällskapet rekommenderar. Slutsats Det är svårt för idrottslärarna att bedriva god simundervisning när skolan alltid är i en situation där de måste spara in pengar. Om det ska vara möjligt för lärarna att kunna ge eleverna en effektiv simundervisning måste deras förutsättningar förändras.Studiegång Idrott, fritidskultur och hälsa skolår F-9. Vt 2013
10
Viol, Frida. "Bedömning i specialidrott : Hur går lärarna tillväga och vilka ramfaktorer påverkar?" Thesis, Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:gih:diva-5049.
Full textAbstract:
Sammanfattning Syfte och frågeställningar: Syftet med denna studie är att undersöka hur fotbollslärare i ämnet specialidrott arbetar med bedömning, samt vilka ramfaktorer som påverkar bedömningen. Frågeställningar: 1. Hur arbetar lärare i specialidrott med bedömning? 2. Vilka ramfaktorer påverkar lärarnas bedömning? 3. Vilka svårigheter respektive möjligheter med bedömning i specialidrott upplever lärarna? Metod: Semi-strukturerade intervjuer via telefon genomfördes med fem lärare i specialidrott. Deltagarna var mellan 31-63 år och har arbetat med specialidrott i 1-25 år. Intervjuerna spelades in och transkriberades ordagrant. Analysen genomfördes sedan i fyra steg: hitta nyckelord, hitta teman, hitta underkategorier och hitta mönster. Resultat: Resultatet visar att lärarna utgår främst från kurskriterierna vid bedömning och sådana färdigheter såsom teknik och taktik. De svårigheter som lärarna nämner är att sätta rättvisa betyg, otydlighet från Fotbollsförbundet och Skolverket. Möjligheterna med bedömning som resultatet visar på är att sätta rättvisa betyg då läraren träffar eleverna ofta, läraren kan diskutera med kollegor som också ser eleverna samt att det är en viss frihet för lärarna i upplägget. De ramfaktorer som påverkade mest var tid i olika perspektiv och styrdokument men även eleverna i form av klasstorlek och nivå samt lokaler påverkade. Slutsats: Den slutsats som dras är att det finns ramfaktorer som påverkar lärarnas bedömning. Styrdokument var en ramfaktor som påverkade och som lärarna använde sig av i bedömningen, tid och elevsammansättning är två andra ramfaktorer. En svårighet var att det var mycket otydlighet från förbundet och Skolverket. Enligt lärarna behövs det mer stöd från både Skolverket och förbundet. För att underlätta för lärarna måste det blir mer tydligt från förbundet och Skolverket i hur lärarna ska bedöma.Ämneslärarprogrammet, Specialidrott