To see the other types of publications on this topic, follow the link: Ramverk.
Journal articles on the topic 'Ramverk'
Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles
Consult the top 15 journal articles for your research on the topic 'Ramverk.'
Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.
You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.
Browse journal articles on a wide variety of disciplines and organise your bibliography correctly.
1
Sjöström, Jesper. "Didaktik i integrativa lärarprofessionsämnen." Studier i læreruddannelse og -profession 3, no. 1 (June 6, 2018): 94. http://dx.doi.org/10.7146/lup.v3i1.97571.
Full textAbstract:
Artikeln diskuterar vad ämnesdidaktik (på danska: fagdidaktik) är och kan vara och presenterar ett ramverk för didaktik i integrativa lärarprofessionsämnen. I de senare undervisas ämneskunskaper integrerat med kunskaper för lärarprofessionen, främst didaktik. Ramverket, som utvecklats med inspiration från Klafkis didaktiska analys, består av tio analysområden för att utveckla ämnesdidaktiken inom olika lärarprofessionsämnen. Analysområdena kan även användas som vägvisare för den ämnesdidaktiska forskningen, som är olika utvecklad inom olika ämnesområden. Aktiv didaktisk forskning är nödvändig för att åstadkomma forskningsbaserade lärarutbildningar. I slutet av artikeln presenteras några sammanfattande tankar kring professionsdidaktik för blivande lärare och vilka implikationer det får för lärarutbildarnas kompetensutvecklingsbehov. Abstract.The article discusses what subject-matter Didaktik is and could be and presents a framework for Didaktik in integrative teacher education subjects. In these, subject knowledge is taught together with knowledge for teacher professions, mainly Didaktik. The framework was developed with inspiration from Klafki’s Didaktik analysis. It consists of ten analytical areas for developing subject-matter Didaktik in different teacher education subjects. The analytical areas can also be used as guides for research in subject-matter Didaktik, which is developed to different degrees in different subject areas. Active research in Didaktik is necessary to achieve research-based teacher education. The article concludes by providing some ideas concerning the knowledge base of the teacher profession, including its consequences for teacher educators’ professional development. Keywords (English): teacher education, integrative Didaktik, knowledge base for teacher professions, general subject-matter Didaktik, pedagogical praxis, didactical research
2
Economou, Catarina, and Elin Ennerberg. "Flerspråkighet och transspråkande i lärarprogram för nyanlända lärare – språkbro med förhinder?" Högre utbildning 10, no. 2 (2020): 75. http://dx.doi.org/10.23865/hu.v10.2211.
Full textAbstract:
Denna artikel handlar om en universitetsförlagd introduktionsutbildning för nyanlända lärare i Sverige, det så kallade snabbspåret. Den presenterade studien handlar om hur lärarnas flerspråkighet och transspråkande används, betraktas och tas tillvara i en kontext för högre utbildning och kompetensutveckling. Baserat på ett teoretiskt ramverk om transspråkande och olika synsätt på flerspråkighet och språkpolicyer, samlades data in genom intervjuer och observationer med utbildningens deltagare, lärare och handledare. Resultaten visar på att språkfrågan är komplex och flera tendenser visas. Dels ses deltagarnas språkkunskaper i svenska som bristande, dels ses deras flerspråkighet som en tillgång i vissa sammanhang. Transspråkandet visas fylla en viktig funktion i inlärningsprocessen inom kursens ram. Slutsatsen är att alla aktörer i utbildningen behöver få en högre medvetenhet om flerspråkighet och transspråkande så att deltagarnas kompetenser kan tillvaratas.
3
Brusila, Johannes. "”Vi dör ut. Ack, så tragiskt. Ack, så roligt.”." Etnomusikologian vuosikirja 32 (December 1, 2020): 76–96. http://dx.doi.org/10.23985/evk.91774.
Full textAbstract:
I artikeln studeras hur humor och musik kan användas för att förstärka, ifrågasätta och förnya minoritetsidentitet. Utgående från forskning kring humorns filosofi och sociala funktioner analyseras hur svenskspråkiga artister i Finland förhandlar finlandssvensk tillhörighet i humoristiska internetvideor. Den digitala utvecklingen har gjort videoskapandet enkelt och populärt. Musikvideornas mångtydighet erbjuder också ett konstnärligt ramverk genom vilken individer kan utveckla sin agens och förhandla sina multipla identiteter i förhållande till en etablerad minoritetsetnicitet. Humorn kan spela en betydande roll i musikaliskt uttryck och minoritetstillhörighet tack vare dess ofta dubbelbottnade karaktär. Den är viktig i och med att den hjälper att förnya rigida samhälleliga strukturer, vilket är en grundförutsättning för sociala sammansättningars överlevnad. Betydelsen av musikens och tillhörighetens humoristiska aspekter inskränker sig därmed inte enbart till att skratta åt sociala fenomen som till exempel majoritets- eller minoritetsetnicitet, utan de kan ses som centrala element i bevarandet och förnyandet av hela etniciteten.
4
From, Jörgen, Fanny Pettersson, and Gerd Pettersson. "Fjärrundervisning - en central del i skolans digitalisering." Pedagogisk forskning i Sverige 25, no. 2-3 (October 1, 2020): 69–91. http://dx.doi.org/10.15626/pfs25.0203.04.
Full textAbstract:
I denna artikel analyseras fjärrundervisning i relation till skolans digitalisering, med Nivåer av Lärande som teoretiskt ramverk. Detta görs med utgångspunkt i de försök till digitalisering som sedan 1980-talet pågått i svensk grund- och gymnasieskola, och den brist på pedagogiska objekt i termer av skolans undervisningsuppdrag som kännetecknar dessa försök. Ytterligare en del i föreliggande studie utgör en historisk beskrivning av fjärrundervisningens framväxt i svensk skola, där fjärrundervisning varit ett sätt att hantera skolans behov. Sedan redovisas ett empiriskt case om lärares erfarenheter från, och perspektiv på, egen fjärrundervisning i svensk skola. Detta tydliggör att lärarna använder digital teknik i ett målinriktat pedagogiskt syfte, vilket i detta sammanhang innebär att digital teknik är verktyg för att bedriva fjärrundervisning. Slutligen förs en diskussion kring vad som kännetecknar det pedagogiska objekt och den pedagogiska process som utvecklas och realiseras på olika nivåer i skolorganisationen i samspelet mellan fjärrundervisning och skolans digitalisering. Den slutsats som dras är att skolans digitalisering snarare är en fråga om pedagogik än om teknik.
5
Johansson, Marléne. "Laddad slöjd." Techne serien - Forskning i slöjdpedagogik och slöjdvetenskap 21, no. 3 (June 22, 2021): 15–31. http://dx.doi.org/10.7577/technea.4061.
Full textAbstract:
Artikelns syfte är att utifrån slöjdforskning och historiska, sociala och kulturella grunder ge en översiktlig bild och lyfta fram hur slöjd, slöjdkunnande och slöjdföremål kan uppfattas ’laddade’ på olika vis. Översikten är dels menad att väcka tankar och reflektion om det som kan uppfattas självklart eller mindre uppmärksammat om slöjdkunnande och slöjdföremål, dels tänkt att kunna användas som underlag inför fortsatta diskussioner och argumentationer i relation till elevers möjligheter att lära och utvecklas i slöjdens kunskapsform. Flera frågor kan ställas om det som kan rymmas i slöjdens kunskapsform, men vad slöjdens kunskapskvalitéer kan innefatta är inte alltid tillräckligt uppmärksammat vilket problematiseras i denna artikel utifrån slöjdkunnande och slöjdföremåls laddningar. Sociokulturella utgångspunkter används som ramverk för att beskriva och diskutera meningsskapande i relation till slöjd. Inledningsvis görs en kortare beskrivning om redskaps, föremåls och handlingsburna laddningar. Därefter belyses hur skolslöjd och slöjdkunnande ger och ges laddningar. Vidare förs resonemang om slöjdkunnande och slöjdföremåls meningsskapande i och utanför skolan. I artikeln lyfts behovet av en breddad syn på slöjdens kunskapsform, och vad det kan innefatta att arbeta i hela processer utifrån idéer, olika material och redskap till ett fysiskt föremål. Avslutningsvis sammanfattas och diskuteras skolslöjdens möjligheter och utmaningar i relation till att utvecklas och lära i kunskapsformen. Sökord: slöjd, kunnande, föremål, meningsskapande, laddning
6
Grut, Gustav. "“Ethics are generally not in play here”: The neutralization techniques of “the bad boy of pharma” Martin Shkreli." Nordisk Tidsskrift for Kriminalvidenskab 106, no. 3 (December 1, 2019): 349–64. http://dx.doi.org/10.7146/ntfk.v106i3.124798.
Full textAbstract:
AbstractIn 2015, the American company Turing Pharmaceuticals increased the price of the drug Daraprim by 5,000 percent overnight. Politicians and healthcare representatives accused Turing’s CEO, Martin Shkreli, of having harmed both vulnerable patient groups and the healthcare system. The present article aims to attain an understanding of how Shkreli justified increasing the price and restricting the distribution of the drug Daraprim. Statements made by Shkreli in four video interviews were analyzed on the basis of Sykes and Matza’s (1957) theoretical framework of neutralization techniques. All techniques of neutralization were identified. Shkreli shifted the blame to other actors, denied the existence of victims and of harm to the nation’s healthcare system, characterized his accusers as corrupt, and portrayed profit maximization as a more important goal than public health.
AbstractÅr 2015 höjde det amerikanska företaget Turing Pharmaceuticals priset på läkemedlet Daraprim med 5000% över en natt. Politiker och representanter inom sjukvården beskyllde Turings VD, Martin Shkreli, för att ha skadat både sårbara patientgrupper och sjukvårdssystemet. Den aktuella artikeln syftar till att nå en förståelse av hur Shkreli rättfärdigade prishöjningen och den begränsade distributionen av Daraprim. Uttalanden från Shkreli i fyra intervjuer analyserades enligt Sykes och Matzas (1957) teoretiska ramverk neutralisationstekniker. Samtliga tekniker identifierades. Shkreli skuldbelade andra aktörer, förnekade existensen av offer samt skada på det amerikanska sjukvårdssystemet, skildrade fördömarna som korrupta och framställde vinstmaximering som ett viktigare mål än folkhälsa.
7
Hammarsten, Maria. "”Det viktigaste är att växterna får leva och sånt”: en studie om att förebygga barns växtblindhet." BARN - Forskning om barn og barndom i Norden 38, no. 3 (October 28, 2020): 37–49. http://dx.doi.org/10.5324/barn.v38i3.3810.
Full textAbstract:
Studien syftar till att bidra med en fördjupad förståelse av hur barns växtblindhet kan förebyggas genom en närstudie av hur barn uppfattar och använder en skogsträdgård. Det teoretiska ramverket utgår från barndomsforskning och dess antagande om det aktiva, sociala och kompetenta barnet. Studien omfattar 28 barn, varav majoriteten är 9 år, som medverkat via samtalspromenader med fotografering. Gibsons begrepp affordances har använts som analysverktyg. Analysen tar avstamp i de fotograferade företeelser som barnen anser är betydelsefulla, minnesvärda och speciella i skogsträdgården. Studiens resultat visar att växterna inklusive träd och buskar är framträdande företeelser genom de sinnliga, estetiska och emotionella affordances som de enligt barnens beskrivningar erbjuder. Denna studie indikerar att skogsträdgårdens miljö och skogsträdgårdspedagogernas edagogiska arbetssätt i olika miniprojekt med växter kan förebygga barns växtblindhet. Studiens slutsats är att det är dags att planera för att plantera i barns närliggande utomhusmiljö.
8
Christenson, Nina. "Ramverk för bedömning av argumentation om samhällsfrågor med naturvetenskapligt innehåll." ATENA Didaktik 2, no. 1 (June 5, 2020). http://dx.doi.org/10.3384/atena.2020.2239.
Full textAbstract:
Samhällsfrågor med naturvetenskapligt innehåll (SNI) är verkliga frågor med en tydlig naturvetenskaplig förankring som har en potentiellt stor inverkan på samhället och människors liv. Dessutom innehåller SNI alltid etiska dilemman och intressekonflikter. Det finns flera utmaningar förknippade med att arbeta med SNI i undervisningen, varav en är bedömning av elevers argumentation. Den här artikeln presenterar ett ramverk som kan ge stöd vid sådan bedömning.
9
Westerholm, Kristin, Tove Mattsson, and Henrik Lindqvist. "Extra anpassningar i skolan ur speciallärares och specialpedagogers perspektiv." Venue, August 13, 2020. http://dx.doi.org/10.3384/venue.2001-788x.3183.
Full textAbstract:
Extra anpassningar ska kopplas till lärares ordinarie undervisning i klassrummet, snarare än till ett specialiserat och exkluderat särskilt stöd. Speciallärare och specialpedagoger är nyckelpersoner i arbetet med extra anpassningar, både i arbetet direkt med elever men också indirekt, genom stöd till lärare. I denna studie har vi uppmärksammat speciallärares och specialpedagogers specifika erfarenheter av arbete med extra anpassningar. Det som framkommer är att extra anpassningar är en insats som deltagarna har tilltro till. Samtidigt framställs arbetet med extra anpassningar som komplext att tolka och att ge lärare stöd i. Ett möjligt sätt att tydliggöra specialfunktionens arbete är att använda sig av den organisatoriska stödstrukturen Respons To Intervention (RTI) som ramverk.
10
Hjalmarsson, Maria, and Annica Löfdahl. "Omsorg i svenska fritidshem:." BARN - Forskning om barn og barndom i Norden 32, no. 3 (March 6, 2020). http://dx.doi.org/10.5324/barn.v33i3.3503.
Full textAbstract:
Den här artikeln syftar till att undersöka hur fritidspedagoger förstår och tolkar omsorgsaspekten isitt uppdrag och arbete samt vilka konsekvenser detta kan få för de barn som deltar i verksamheten.Det empiriska materialet bygger på intervjuer med och dagboksanteckningar skrivna av fritidspedagoger. Resultaten visar på fritidspedagogers etiska förmåga att arbeta med omsorg. Denna etiska förmåga kan beskrivas som en sammantagen förmåga bestående av kunskaper om omsorgsetiska värden,om förmåga att möta krav på omsorg i verksamheten samt deras etiska förhållningssätt. Resultatenhar analyserats utifrån barndomssociologiskt ramverk och visar att fritidshemmet kan förstås som enunik omsorgsarena där barn ges möjligheter att utveckla en egen omsorgskompetens och där barnges möjligheter, som individer och som grupp, att bli delaktiga i ett hållbart omsorgsklimat där barnensegna omsorgshandlingar ses som viktiga, både här-och-nu och i ett framtida perspektiv.
11
Jukkala, Tanya, Sara Ferlander, Osman Aytar, Emma Engdahl, Antoaneta Hristova, Maria Hopstadius, Andrew Blasko, and Vessela Misheva. "Att leva med en världsomfattande pandemi." Sociologisk Forskning 58, no. 1–2 (June 4, 2021). http://dx.doi.org/10.37062/sf.58.22256.
Full textAbstract:
Covid-19 började som en hälsokris och växte snabbt till en omfattande samhällskris – i det privata och offentliga livet, nationellt och internationellt, lokalt och globalt. Syftet med denna artikel är att bidra med kunskap om människors oro under covid-19-pandemins första fas i Sverige. Oro studeras utifrån sociodemografiska faktorer, socialt kapital samt människors bedömningar av nationella åtgärder och potentiella hot. Studiens teoretiska ramverk utgår från begrepp och teorier om oro och socialt kapital. Data samlades in i Sverige under april–maj 2020 med hjälp av en webbaserad enkät om människors erfarenheter av covid-19-pandemin. Genom multipel regressionsanalys och multipel korrespondensanalys fann vi att graden av oro är nära kopplad till bedömningen av nationella åtgärder som felaktiga, samt till uppfattningen att själva viruset covid-19 är det största hotet (i jämförelse med ekonomiska eller sociala konsekvenser av pandemin). Dessa faktorer var även relaterade till högre ålder, kronisk sjukdom samt lågt socialt kapital. Artikeln pekar på ett behov av mer sociologisk forskning – både kvantitativ och kvalitativ – om pandemins olika konsekvenser i vardagslivet.
12
Iversen, Clara, David Redmalm, Marie Flinkfeldt, and Marcus Persson. "En människa bland andra?" Sociologisk Forskning 58, no. 1–2 (June 7, 2021). http://dx.doi.org/10.37062/sf.58.22100.
Full textAbstract:
Denna artikel undersöker hur äldre människor begripliggör sin situation i telefonsamtal till en stödlinje några månader in i covid-19-pandemin. Genom att använda ett vardagssociologiskt ramverk för att analysera inringares olika sätt att i samspel med stödlinjens volontärer förstå krisen, nyanserar artikeln nuvarande kunskap om äldre människors situation. Den tematiska analysen visar att inringarna begripliggör krisen i förhållande till sociala relationer på ett personligt, anonymt och abstrakt plan. Inringarnas sätt att bemöta avbrott i sina vardagliga rutiner – genom anpassning eller kritisk omvärdering – är kopplade till olika former av tillit: basal tillit till en social verklighet som delas med en annan person eller reglerande tillit till en samling normer som är oberoende av denna andra. Medan samtalen visade få exempel på positiva anpassningar i personliga relationer, synliggjorde de att anonyma och abstrakta relationer fungerar som viktiga tillgångar för att både bibehålla och omvärdera vardagslivet när det är kris. Även om bristen på trygga personliga relationer under pandemin pekar på äldres utsatthet, demonstreras inringarnas styrka i och med deras aktiva arbete för att behålla och bygga viktiga anonyma och abstrakta relationer.
13
Jönson, Håkan, Sara Hultqvist, and Susanne Iwarsson. "SAPO – en modell för samverkan mellan forskare och aktörer utanför akademin inom området äldre och åldrande." Äldre i Centrum Vetenskapligt supplement, April 20, 2021, 5–14. http://dx.doi.org/10.52585/icvs.v1i1.2.
Full textAbstract:
Den åldrande befolkningen har identifierats som en samhällsutmaning. En tydlig utveckling inom forskning om sådana utmaningar är krav på medverkan från patientgrupper, brukarorganisationer och andra aktörer utanför akademin. Syftet med artikeln är att introducera en modell för utformning och värdering av samverkan mellan akademiska forskare och aktörer utanför akademin. Modellen bygger på en genomgång av internationellt etablerade traditioner och ramverk för sådan samverkan och ramas in av komponenterna syfte, aktör, process och omfattning (SAPO) eller enklare uttryckt genom frågorna: varför, med vem, när och hur mycket? Med hjälp av modellen kan både forskare och aktörer utanför akademin föra mer systematiska och kritiskt värderande resonemang om samverkan. Det kan i sin tur leda till effektivare arbetsformer och nyttiggörande av resultat från det mångfasetterade forskningsområde som rör den åldrande befolkningen. SAPO (PAMP) – a model for collaboration between researchers and external actors wihin the field of ageing studies The ageing population has been identified as a societal challenge and it has been strongly emphasized that service users, interest groups and other actors that are external to academia should be included in this type of research. The aim of the present article is to introduce a model for the construction and evaluation of collaboration between researchers and external actors. The model is based on a review of established traditions and frameworks for such collaboration. It is summarized in the components purpose, actor, magnitude and process (PAMP, SAPO in Swedish) corresponding to the questions why, with whom, how much and when? The model will enhance the possibility of researches and external actors to approach collaboration systematically and evaluate it critically. This will in turn increase the efficiency of collaborative efforts and usefulness of findings within the multifaceted research field of ageing studies.
14
Bossér, Ulrika. "Möjligheter och utmaningar med digitala verktyg i undervisning om naturvetenskap." ATENA Didaktik, December 18, 2020. http://dx.doi.org/10.3384/atena.2020.3407.
Full textAbstract:
Att helt basera NV-undervisningen på digitala verktyg kan ge flera fördelar för både lärare och elever, men är också förenat med vissa utmaningar. Det visar en studie från Karlstads universitet. Forskaren använde ramverket TPACK för att undersöka hur lärares kunskaper om hur ämnesinnehåll, pedagogik och teknologi samspelar i planering och genomförande av undervisning med digitala verktyg.
15
Insulander, Eva, and Eva Svärdemo Åberg. "Vilken kunskap erkänns i det systematiska kvalitetsarbetet? Om oförenliga tankestilar i dagens förskola i dagens förskola." Tidsskrift for Nordisk barnehageforskning 7 (July 1, 2014). http://dx.doi.org/10.7577/nbf.779.
Full textAbstract:
English abstract: This study is to be seen in relation to the intensified ‘assessment culture’ that has evolved in today's educational system. The purpose is to discuss how the dualistic mission of the curriculum is being handled in preschools systematic quality work, by studying the representation and recognition of ideational and interpersonal knowledge. The study is based on video-observations of preschool teachers’ planning, work and follow up of three educational activities in two different preschools. The theoretical basis consist of a multimodal and design theoretical perspective used in combination with Ludwik Flecks work on thought styles and thought collectives. The analyse shows that the curriculum objectives are handled in contradictory ways. This is visible in interaction patterns that exhibit traces from incompatible thought styles.Samandrag: Denna studie skall ses i relation till den intensifierade ”bedömningskultur” som har utvecklats inom dagens utbildningssystem. Syftet är att diskutera hur det dualistiska uppdraget i läroplanen hanteras i förskolors systematiska kvalitetsarbete, genom att studera vilken innehållslig och relationell kunskap som kommer till uttryck och erkänns. Studien bygger på videoobservationer av förskollärares planering, arbete och uppföljning inom tre arbetsprocesser i två olika förskolor. Det teoretiska ramverket består av ett multimodalt och designteoretiskt perspektiv och används i kombination med Ludwik Flecks arbete om tankestilar och tankekollektiv. Analysen visar att läroplanens mål hanteras på motstridiga sätt och det kommer till uttryck i interaktionsmönster, som uppvisar spår från oförenliga tankestilar.