Academic literature on the topic 'Rasifiering'

Sociologisk Forskning bad tre samhällsvetenskapliga forskare, verksamma i Sverige och USA, att svara på några frågor om rörelseprotesterna under parollen Black Lives Matter (BLM), antisvart rasism och dödligt polisvåld mot svarta människor. Deras svar grundar sig i egen och andras forskning inom områden som relationen mellan rasifiering och kriminalisering, postkoloniala perspektiv och kritisk kriminologi, erfarenheter av polisiär kontroll bland människor med afrikanskt ursprung i Stockholm, Malmö och New York samt sociala rörelser och politisk aktivism – särskilt olika former av antirasism.En av tidskriftens redaktörer, Lena Sohl, redigerade svaren till ett gemensamt samtal, där de tre forskarna kunde ändra och göra tillägg i sina egna svar. Den slutgiltiga texten färdigställdes den 10 december 2020.De medverkande forskarna är Jan Jämte, statsvetare och lektor i samhällskunskap vid Örebro universitet, som forskar om sociala rörelser och politisk aktivism, i synnerhet olika former av antirasism; Jasmine Kelekay, doktorand i sociologi vid University of California, Santa Barbara och gästdoktorand vid Kriminologiska institutionen, Stockholms universitet samt Centrum för mångvetenskaplig forskning om rasism vid Uppsala universitet, vars avhandling handlar om relationen mellan rasifiering och kriminalisering, med fokus på konstruktioner av svarthet och polisiär kontroll av svarta människor i Sverige; samt Leandro Schclarek Mulinari, doktor i kriminologi, vars forskning uppehåller sig vid skärningspunkten mellan kriminalitet och kriminalisering, i synnerhet förhållandet mellan denna skärningspunkt och frågor om rasism.

Denna artikel redovisar delar av en studie baserad på samtal med adopterade och adoptivföräldrar rörande deras erfarenheter av diskriminering utifrån ett annorlunda utseende. Materialet visar att de adopterades icke-vita kroppar hela tiden görs signifikanta i vardagen, vilket indikerar att ett icke-vitt utseende fortfarande tillskrivs en stor betydelse i ett samtida Sverige.

I det här dubbelnumret av Sociologisk Forskning fördjupar vi ett tema som vi berörde i det förra numret: de protester världen över som var en reaktion på att den 46-årige svarta mannen George Floyd dödades av en vit polis i USA. I detta nummer har vi ett samtal mellan tre samhällsvetenskapliga forskare verksamma i Sverige och USA om Black Lives Matter, antirasistiska rörelsemobiliseringar, antisvart rasism samt polisiärt dödliga våld mot svarta människor. De medverkande forskarna är statsvetaren Jan Jämte, sociologen Jasmine Kelekay och kriminologen Leandro Schclarek Mulinari. Frågor om rasism, ras och etnicitet i Sverige samt afroamerikaners situation i USA är också centrala teman i två av detta nummers forskningsartiklar. I artikeln ”Importing American racial reasoning to social science research in Sweden” diskuterar Andrea Voyer och Anna Lund den sociala ojämlikhet och exkludering i Sverige som är grundad i kategoriseringar baserade på ras och etnicitet. Även om rasism och rasifiering under lång tid undersökts av samhällsvetenskapliga forskare i Sverige menar de att mycket forskning fortfarande präglas av ett motstånd mot att analysera dessa frågor utifrån kategoriseringar baserade på ras. Peter Ehrström och Magnus Dahlstedt skriver om den afroamerikanske filmkaraktären Shaft i artikeln ”Mitt namn är Shaft. En populärkulturell ikon i tre olika skepnader”. Genom att analysera tre Shaft-filmer från 1971, 2000 och 2019 belyser de hur afroamerikaners villkor och samhället i stort har förändrats. Numrets övriga fyra forskningsartiklar berör andra teman. I artikeln ”En stum värld? Om resonans, social responsivitet och utbrändhet” diskuterar Christian Ståhl Hartmut Rosas teori om resonans i relation till Johan Asplunds teori om social responsivitet. Ståhl menar att dessa teoretiker bidrar till ett sociologiskt synsätt på utbrändhet som skiljer sig från de gängse genom att förskjuta diskussionen om detta fenomen från det ”individuella psykiska måendet till sociala strukturer”. Gabriella Scaramuzzino diskuterar i sin artikel ”Workplace violence. A threat to autonomy and professional discretion” hat, hot och trakasserier mot tre yrkesgrupper som alla har demokratibärande roller: socialarbetare, lärare och journalister. Hennes undersökning visar att hela 40 procent av respondenterna har övervägt att sluta arbeta med ett socialt problem, ett ämne eller en viss grupp av rädsla för att bli utsatt för arbetsrelaterat våld. I artikeln ”Att förhålla sig till ändligheten i livet och strategier för ’framgångsrikt döende’” skriver Janicke Andersson om hur äldre personer förhåller sig till den ökade sannolikheten att livet ska ta slut och känslan av att döden är nära. En slutsats är att intervjupersonerna uttryckte osäkerhet och rädsla inför ovissheten i framtiden samtidigt som de sade sig vilja att ta kontroll över såväl åldrandet som döden. Zlatan Ibrahimovićs, Patrik Sjöbergs och Leif G.W. Perssons självbiografier analyseras i artikeln ”Underdogs, rebels, and heroes. Crime narratives as a resource for doing masculinity in autobiographies” av Monica Skrinjar och Tove Pettersson. Deras analys visar hur berömda och socialt etablerade män använder beskrivningar av kriminella handlingar för att konstruera en viss typ av maskulinitet, trots att dessa handlingar sällan beskrivs som kriminella i deras berättelser. Den amerikanska sociologen Jeffrey C. Alexander var en av de planerade huvudtalarna vid 2020 års Sociologidagarna, som med kort varsel fick ställas in på grund av coronapandemin. I det här numret publicerar vi en reviderad version av den keynote-föreläsning som han skulle hållit under Sociologidagarna. I denna föreläsning, som har titeln ”The performativity of objects”, introducerar Alexander en ny kultursociologisk teori om materialitet som bland annat undersöker den sociala betydelsen av det estetiskt utformade objektets yta. I numret presenterar vi även sju recensioner av nyutkomna böcker. Magnus Granberg framhåller i sin recension av Johan Alfonssons Alienation och arbete. Unga behovsanställdas villkor i den flexibla kapitalismen (2020) att denna avhandling är ”originell just i kraft av hur den är gedigen”. Pernilla Ouis recenserar Johan Rosquist avhandling Moral i rätten. Utredningar av hedersrelaterat våld i Sverige 1997–2017 (2020) och menar att den visar på ”vilka fallgropar och utmaningar som finns i ett samhälle som alltmer högljutt kräver speciell lagstiftning och särskilda straff gällande hedersbrott”. I sin recension av Stefan Svallfors The inner world of research. On academic labor (2020) noterar Margareta Hallberg gillande att det är ”ovanligt att möta forskarens blick på både sig själv och andra på ett för läsaren lärande sätt”. Stefan Svallfors konstaterar i sin recension av Erik Bengtssons Världens jämlikaste land? (2020) att det är ”en mycket läsvärd bok: inte bara baserad på omsorgsfullt framtagen empiri utan dessutom flyhänt skriven och djupt engagerande”. Ina Hallström recenserar Maria Törnqvists Merleaus mamma (2020) och framhåller att boken kan ses som ”en erinran om fenomenologins potential som metod för att beskriva det som bara kan ses när man möter det för första gången eller som om det var första gången.” I sin recension av Markus Arvidsson och Bengt Starrins Socialpsykologiska Experiment (2019) menar Lars-Erik Berg att det är en bok som ”förtjänar att uppmärksamhet i undervisning och vardagsliv av just skälet synas för att finnas”. Karl Malmqvist menar i sin recension av Eva Österbergs Fina och fula känslor? Historiska essäer (2020) att boken ger ”högintressanta inblickar i nordisk medeltida och tidigmodern emotionshistoria” samtidigt som den väcker viktiga frågor om ”behandling av etik, samhällsteori och samtidsanalys”. Vi vill även uppmana er att sända oss era artikelmanus, förslag på recensioner och idéer för framtida temanummer. Sociologisk Forskning publicerar bidrag på svenska och övriga skandinaviska språk samt på engelska. Sociologisk Forskning tillämpar anonymiserad kollegial granskning (double blind peer review) och alla artiklar publiceras med omedelbar öppen tillgång (open access) på tidskriftens hemsida. Lena Sohl och Magnus WennerhagRedaktörer för Sociologisk Forskning

Utifrån tidigare forskning om rasifiering undersöktes i denna studie hur elever med invandrarbakgrund gav mening åt erfarenheter och upplevelser av rasifiering. Rasifiering är en process där man skapar raskategoriseringar och genom vilken icke-vita har blivit socialt konstruerade. Syftet med studien var att undersöka om det finns en relation mellan rasifiering och självkänsla. Ambitionen var att ge en ny kunskap och ökad medvetenhet om rasifiering och dess påverkan på elevers självkänsla. Semistrukturerade intervjuer med nio gymnasieelever genomfördes. Intervjuerna transkiberades och analyserades med en tematisk analys. Genomgången av intervjuerna visade att gymnasieeleverna upplevde att de någon gång under sitt liv blivit rasifierade då de upplever känslor som utanförskap och underlägsenhet i förhållande till svenskheten. Resultatet visade att intervjupersonerna har en självbild i form av en rasifierad sådan. Självkänslan är intimt sammankopplad med kategorierna ”svensk” och ”invandrare” eftersom att man inte ser sig själv som ”svensk” då man har föräldrar födda utanför Sverige.

Symbolic resources transform in to social power and material resources through the educational system. This entails that all students should have equal access to it.

The essay compares Swedish didactics in “immigrant” and “white” schools, all situated in socio-economically underprivileged areas, analysing interviews with eight Swedish teachers about their didactics regarding restricted and elaborated language code.

Understanding teacher’s work in the class room requires attention to the intersections between race and class, and of both to the distribution of symbolic resources in general.

The essay finds that the practice of the” immigrant” school teachers differs from the “white” school teachers’. The former are active, providing intellectual tools, scaffolding and driving force while the later choose a more passive attitude, letting students decide for themselves what to do and what goals to reach. Consequently “white” schools allow the reproduction of unequal distribution of symbolic resources while practice in immigrant schools aim to compensate for disadvantages.

Practice seems to win legitimacy by different sets of conceptualisations. Immigrant students are envisaged like persons in need of help with low self-esteem and low drive. “White” students are looked upon as self-sufficient hedonists with a “natural” language competence.

Denna uppsats undersöker hur unga med utländsk bakgrund upplever rasifiering och vilka strategier de använder sig av för att hantera rasifieringen. Fokus föreligger på hur rasifiering “görs” samt vilka strategier som används av dem som utsätts för rasifiering i förhållande till samhällets dominerande diskurser. Genom kvalitativa intervjuer med fem unga med utländsk bakgrund har material samlats in. Av intervjuerna framgår att samtliga respondenter upplever att de tillskrivs annorlunda egenskaper och förväntningar än vad som följer av den dominerande vithetsnormen. Rasifiering “görs” genom att rasifierade bedöms som avvikande utifrån vithetsnormen och föreställningen om en svensk kulturell homogenitet. Föreställningar om annorlundaskap skapar förväntningar om att rasifierade personer ska uppträda på ett annat sätt än vad som ryms inom föreställningen om svenskhet. Därigenom utsätts de för vardagsrasism och strukturell rasism i samhället. De strategier respondenterna använde sig av för att hantera rasifieringen delas in i offensiva respektive defensiva strategier. De förstnämnda är exempelvis att motbevisa stereotyper eller att på olika sätt bekämpa strukturen. Exempel på defensiva strategier är att förneka att man är utsatt för rasifiering. Med utgångspunkt i studien föreslås fortsatt forskning för att fördjupa kunskapen om hur svenskhet konstrueras och reproduceras inom olika domäner av samhället, från samspelet mellan individer till strukturell nivå inom samhälleliga institutioner. Vidare behövs forskning om hur offensiva och defensiva strategier påverkar olika gruppers möjligheter till likabehandling.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur mångfald representeras inom sminkindustrin i Skandinavien, med fokus på Kicks. Undersökningen är baserad på en analys av innehållet på Kicks Facebook-sida och deras hållbarhetsrapporter. Materialet som analyserats är hämtat från tidsperioden 2017-2018.   Metoderna som har använts för att genomföra denna uppsats är kvantitativ innehållsanalys av bilderna på Kicks Facebook-sida och kvalitativ textanalys av deras hållbarhetsrapporter. Den kvantitativa metoden som har använts är byggd på artikeln “A Transnational Analysis of Skin Tone Ideals in Cosmetic Advertisements in Women’s Lifestyle Magazines” av Wanjiru G. Mbure & Jennifer Stevens Aubrey.   I den kvalitativa innehållsanalysen så visar resultatet att Kicks framtidsvisioner och uttalanden inom frågan om mångfald inte går hand i hand med vad som faktiskt förekommer i praktiken, då man fortfarande kan se en stor brist på representation i deras mediekanaler. Resultatet av den kvantitativa innehållsanalysen visar att inkluderingen av mångfald har förbättras under tidsperioden som har analyserats, dock i ett litet omfång.

I denna uppsats analyseras olikartade reklambilder utifrån syftet att förstå hur bildernasmening kan tänkas hämta näring ur och bli förståeliga genom koloniala föreställningar somlever kvar som ett arv i det samtida samhället. Författaren söker i analysen svara på hurmeningen i bilderna skapas och hur man kan förstå dem på ett nytt sätt genom att placera demi en större kontext. Genom att placera bilderna i ett postkolonialt sammanhang skapas det ianalysen nya tolkningar och betydelser. Författaren argumenterar för att, trots bildernasspridda karaktär, så går det koloniala arvet som en röd tråd genom materialet.

Valkare, Aina 2009: ”Det är som med allt, man vänjer sig...”. En studie om kropp, rum och platsanknytning bland latinamerikanska kvinnor i glesbygdsmiljö [It is like with everything, one get used to it...”. A study about body, space and place attachment among Latin-American women in a sparsely-populated milieu].Samhällsplanering, avancerad nivå, masteruppsats för masterexamen i samhällsplanering 30 högskolepoäng.Handledare: Gunnel ForsbergSpråk: Svenska

Denna uppsats är ett examensarbete i samhällsplanering. Den vill på ett övergripande plan öka kunskapen om internationell invandring till svenska glesbygdsområden. Fokus ligger på latinamerikanska kvinnor som bor i Bräcke kommun i Jämtland och deras upplevelser av att anlända och bo i en liten ort som Bräcke. Jag har också undersökt om platsens karaktär som ett litet samhälle spelar roll för kvinnornas möjlighet att känna tillhörighet och integreras. Studiens bygger på kvalitativ metod med åtta intervjuer med kvinnor från Latinamerika. Den teoretiska utgångspunkten är kroppen som subjekt och som mötespunkt mellan rummets sociala och materiella strukturer och subjektets förkroppsligade erfarenheter av tid och rum. Det gäller både den fysiska upplevelsen av till exempel klimatet och den sociala miljön. Hurkroppsliga fenomen som ras och kön samspelar med praktiker i rummet behandlas också. Teorier om hur ras och etnicitet kan knytas olika till olika geografier används också. Resultatet visar att kvinnorna upplever både det social och det fysiska rummet som väldigt annorlunda än vad de är vana vid. Men de har inte några problem att anpassa sig. Samhällets behov av fler inflyttare har också bidragit till att toleransen mot rasism är relativt låg. Dettaleder till att kvinnornas platsanknytning är stark och de önskar kunna stanna kvar på orten.

International Migration and Rural Transformation

Denna studie riktar fokus på slöjans betydelse för konvertiters identitetsskapande och omgivningens reaktioner på deras synliga muslimska identitet. Tidigare forskning har visat att västerländska konvertiters slöjbärande är förknippat med deras identitet och att konvertiter vittnar om negativa bemötanden från omgivningen efter att ha tagit på sig slöja. Då vi inte funnit någon svensk sociologisk studie som undersöker hur konvertiter skapar mening kring sitt slöjbärande hoppas vi med vår studie kunna fylla en sådan kunskapslucka. Studiens syfte är att utifrån en fenomenologisk forskningsansats undersöka hur konvertiters slöjbärande är kopplat till deras identitetsskapande samt vilka strategier konvertiter tillämpar mot bakgrund av deras erfarenheter av negativa bemötanden i offentlighetens rum. Studiens empiriska material baseras på kvalitativa semistrukturerade intervjuer med tio kvinnor i åldrarna 23–57 år. Materialet har analyserats utifrån vårt teoretiska ramverk bestående av Sara Ahmeds och Tobias Hübinettes teorier inspirerade av ett postkolonialt perspektiv samt Richard Jenkins sociala identitetsteori. Resultatet visar att de undersökta konvertiternas slöjbärande görs meningsfullt då denna praktik möjliggör för dem att manifestera sin religiösa identitet. Efter att ha blivit synliga muslimer bemöts dock konvertiterna på ett negativt sätt från omgivningen. Dessa negativa erfarenheter pekar på att konvertiterna utsätts för rasifieringsprocesser på basis av deras synliga muslimska identitet, vilket gjort att deras inträde i vita rum försvårats. Som en konsekvens av detta tillämpar konvertiterna olika förebyggande strategier såsom att överprestera, hävda sig och tala extra bra svenska i mötet med andra människor. Några av studiens viktigaste slutsatser är att slöjan utgör en stark identitetsmarkör och att konvertiterna på grund av sina sjalbeklädda kroppar rasifieras och exkluderas från svenskheten.

I studien har vi uppmärksammat att det råder bristande representation gällande mångfald i läseboksserien Småböcker Tessan och Marius Paket 1 och Småböcker Tessan och Marius Paket 2 författad av Tomsby & Wennberg och illustrerad av Mill (2016) för grundskolans tidigare år. Med hjälp av kvantitativ bildanalys och kvalitativ textanalys har vi analyserat hur och till vilken grad icke-rasifierade kontra rasifierade karaktärer kommer till uttryck i bilder och textavsnitt i läseboksserien. Resultatet visar att icke-rasifierade karaktärer får ett större utrymme i läseboksserien, både i bild och i text. Vidare visar den kvalitativa textanalysen att rasifierade karaktärer tilldelas en marginaliserad position gällande hur mycket utrymme de får i tal, tanke och aktion.

Nedåtgående klassresor är ofta frånvarande inom klassforskning, trots att detta är en realitet för många högutbildade invandrade i Sverige. Denna studie syftar därför till att lyfta fram högutbildade utrikes födda svenskar och deras levda erfarenheter av att genomgå nedåtgående klassresor i Sverige, och vidare undersöka dels hur de hanterar sin nya klassposition, dels hur deras erfarenheter kan förstås i förhållande till olika maktordningar och o(jäm)likhetsskapande strukturer i samhället. Empirin är insamlad genom kvalitativa intervjuer med 14 personer, i åldrarna 35 till 65 år, som genom migration till Sverige genomgått nedåtgående klassresor. Teorin tar avstamp i fenomenologi, intersektionalitet och klassteori. Empirin analyseras med hjälp av den fenomenologiska analysmetoden Interpretative phenomenological analysis. Resultatet visar att deltagarna inte bara upplever att de från tidiga år blev uppmuntrade av sina föräldrar att vidareutbilda sig efter gymnasiet, utan att de också fått lära sig att ta för sig i livet. Medelklasstillvaron i ursprungslandet präglades av handlingsutrymme, såväl socialt som på arbetet. Som nya i Sverige upplevde dock många deltagare att de, till skillnad från i ursprungslandet, var tvungna att förlita sig på omgivningen för vägledning, och att värdet på deras utbildningar diskvalificerades till följd av strukturer av rasism och sexism. Inte bara statliga myndigheter utan också företrädare för högskolor uppmanade deltagare att söka andra arbeten än vilka de är utbildade för. I brist på alternativ på arbetsmarknaden upplever många deltagare att de tvingats ”nöja sig” med en lägre klassposition i Sverige, vilket för vissa inneburit att de tvingats ta arbeten präglade av exploatering och slitsamma arbetsförhållanden. Trots att den nya klasspositionen inneburit svårigheter för deltagarna använder vissa deltagare svårigheterna som en strategi för att omdefiniera sin position. Genom att göra motstånd mot arbetsplatsers exploatering av invandrad arbetskraft, eller genom att betona värdet och vikten av arbetet de utför, använder deltagarna sina handlingar och nya arbeten för att omdefiniera värdet på sina nya klasspositioner i Sverige.