Relevant bibliographies by topics / Rationalitèat / Dissertations / Theses
To see the other types of publications on this topic, follow the link: Rationalitèat.

Dissertations / Theses on the topic 'Rationalitèat'

Author: Grafiati
Published: 4 June 2021
Last updated: 1 February 2023

Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles

Select a source type:

Consult the top 50 dissertations / theses for your research on the topic 'Rationalitèat.'

Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.

You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.

Browse dissertations / theses on a wide variety of disciplines and organise your bibliography correctly.

1

Weber, Bernhard. "Zur Rationalität polynomialer Wachstumsfunktionen." Bonn : [s.n.], 1989. http://catalog.hathitrust.org/api/volumes/oclc/19990844.html.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Beetz, Michael. "Die Rationalität der Öffentlichkeit /." Konstanz : UVK-Verl.-Ges, 2005. http://bvbr.bib-bvb.de:8991/F?func=service&doc_library=BVB01&doc_number=013308919&line_number=0001&func_code=DB_RECORDS&service_type=MEDIA.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Clausen, Thies. "Rationalität und ökonomische Methode." Paderborn Mentis, 2008. http://d-nb.info/992305861/04.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Peters, Bernhard. "Rationalität, Recht und Gesellschaft /." Frankfurt am Main : Suhrkamp, 1991. http://catalogue.bnf.fr/ark:/12148/cb35698447n.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Wallgren, Rasmus, and Pär Ericson. "En studie i rationalitet. : En studie om skillnader i rationalitet mellan fondförvaltare ochprivatpersoner med avseende till deras rationalitet vid investeringsbeslut." Thesis, Linnéuniversitetet, Ekonomihögskolan, ELNU, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-20420.

Full text
Abstract:
Civilekonomuppsats i företagsekonomi, Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitet, 2011 Författare: Rasmus Wallgren & Pär Ericson Handledare : Christopher Von Koch Examinator : Sven-Olof Yrjö Collin Titel : En studie i rationalitet Bakgrund och problem : Den senaste finansiella krisen ledde till ökad granskning och kritik mot Efficient Market Hypothesis och tron på rationella förväntningar och effektiva marknader. Behavioral finance uppkom som ett försök att förklara varför de traditionella synsätten inte alltid tycks förklara marknadsaktörers beteende och ifrågasätter synsättet om att marknadens aktörer agerar rationellt. Vår studie bidrar med en jämförelse mellan privatpersoner och fondförvaltare i deras rationalitet. Detta är intressant eftersom många privatpersoner väljer att spara i fonder och ställer därmed sina besparingar till fondförvaltarnas förfogande. Syfte : Att undersöka huruvida det finns skillnader mellan privata aktiesparare och fondförvaltare i deras rationalitet vid beslutsfattande. Metod : Studien har genomförts med en kvantitativ undersökningsmetod, där den huvudsakliga empirin samlades in via webenkäter. Som komplement till enkäten har vi även använt oss av statistik över privatpersoners fondsparande och över Sverigefonders betavärden. Slutsatser : Studiens resultat tyder på att den erfarenhet och ekonomiska utbildning som fondförvaltarna har gör dem mindre benägna att förenkla sitt beslutsfattande genom att ta efter andra eller att använda olika tumregler och har därmed enklare att fatta rationella beslut. Det finns även tydliga skillnader grupperna emellan gällande förlustaversion och att privatpersoner viktar förluster mycket tyngre än vinster, medan fondförvaltarna är mer neutrala i den aspekten.
Master Thesis in Business Administration, School of Business and Economics at the Linneaus University, 2012 Authors : Rasmus Wallgren & Pär Ericson Supervisor : Christopher Von Koch Examiner : Sven-Olof Yrjö Collin Title : A study in rationality. Background and problem : The recent financial crisis led to an increased scrutinizing and criticism towards Efficient Market Hypothesis and the belief in rational expectations and efficient markets. Behavioral finance emerged as a response as to why the traditional views doesn’t always seem to explain the market and questions the belief that the market’s actors are rational in their decisions. Our study provides a comparison of the rationality of private investors and mutual fund managers, which is interesting since many people trust mutual fund managers to handle their money by investing in a mutual fund. Purpose : To research if there are differences in rationality between private investors and mutual fund managers. Method : This study is based on a quantitative research method, where most of the empirical data was gathered from a web-based questionnaire. As a complement to the questionnaires we have also used statistics of private investors’ savings in mutual funds and also of funds historical beta values. Conclusions : The papers results suggest that the experience and financial education that fund managers have are making them less likely to simplify their decision making by emulating others or using different heuristics and therefore have an easier time making rational decisions. There are also clear differences between the two groups regarding loss aversion and it is clear that private investors weighs losses much heavier than gains, while fund managers are more neutral in that aspect.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Ottosson, Marcus, and Sebastian Björklund. "Aktieägarnas rationalitet vid insiderbrott." Thesis, Uppsala universitet, Företagsekonomiska institutionen, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-346206.

Full text
Abstract:
Antalet insiderbrott har ökat markant i Sverige det senaste decenniet och får även mycket uppmärksamhet i media. Ett insiderbrott skiljer sig från resterande ekobrott eftersom företagets redovisade värde inte ändras då personen inte tagit finansiella medel från företaget. Tidigare studier har fokuserat på alla sorters ekobrott och finner att det uppkommer en negativ abnormal avkastning vid tillkännagivandet. Syftet med denna uppsats är att undersöka ifall det uppkommer en abnormal avkastning vid tillkännagivandet av att en person i ledande ställning begått insiderbrott. Undersökningen bygger på totalt 23 stycken fall av misstanke eller åtal under åren 2005-2016. Resultatet visar att det uppstår en signifikant negativ abnormal avkastning för dagen av tillkännagivandet och även att det finns en svag negativ abnormal avkastning för dagarna innan tillkännagivandet.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Grandjean, François. "Aristoteles' Theorie der praktischen Rationalität." [S.l.] : [s.n.], 2005. http://www.zb.unibe.ch/download/eldiss/05grandjean_f.pdf.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Kim, Chongki. "Ästhetischer Gemeinsinn und ästhetische Rationalität." Doctoral thesis, Humboldt-Universität zu Berlin, Philosophische Fakultät I, 2007. http://dx.doi.org/10.18452/15661.

Full text
Abstract:
In dieser Dissertation geht es darum, wie die Grenze der modernen Rationalität überwunden werden kann. Einen Ansatz will der Autor in Kants ästhetischem Gemeinsinn finden. Der Geschmack ist also eine gesellschaftliche Realität, die unaufhörlich zu kultivieren ist. Als nächstes wird die ästhetische Rationalität von Adorno und Habermas geprüft. Nach der Überprüfung der ästhetischen Rationalität Adornos wird behauptet: Adornos utopische Konzeption als Verwirklichung der Versöhnung durch ästhetische Rationalität muss – sofern sie Realität im Alltagsleben erlangen wollte – den Aspekt der Verständigung und Solidarität in sich aufnehmen. Habermas’ ästhetische Rationalität zielt nicht auf die Beurteilung der Kunstwerke, sondern auf die Begründung für die Beurteilung der Kunstwerke ab. Bezüglich der subjektiven ästhetischen Erfahrungen und der Beurteilung der dem Kunstwerk als deren Expression inhärenten ästhetischen Geltung fasst er die ästhetische Rationalität aus der Sicht der Überzeugungskraft der Argumente, die als Grundlage für die Beurteilung der ästhetischen Erfahrung fungieren. Von diesem Gesichtspunkt aus teilt Habermas Kants Fragestellung nicht, wonach individuell-subjektive Geschmacksurteile oder ästhetische Urteile Allgemeingültigkeit erlangen können. Deshalb ist die ästhetische Rationalität von Habermas eine bloße Rationalität, der die authentische ästhetische Erfahrung fehlt. Schließlich wird erklärt, dass man bei Kant die Rationalität des Geschmacks textimmanent finden und sie als Kants ästhetische Rationalität interpretieren kann. Man kann diese Rationalität über das Ästhetische hinaus entwickeln und zur emotionalen Rationalität erweitern. Darauf gegründet kann man Kants ästhetischen Gemeinsinn mit der Rationalität des Geschmacks verbinden, und dies sagt uns, dass Rationalität Gefühle und Emotionales nicht ausschließt. Eine solchermaßen interpretierte Rationalität ist eine praktische Rationalität, bei der man auf Grundlage des Emotionalen seine eigenen Gefühle und die der Anderen beachtet und die vom Standpunkt der Verständigung und Solidarität erfasst werden kann.
This dissertation aims to explore on how the limit of the modern rationality can be overcome. Firstly, the author attempts to find a clue in Kant’s aesthetic Gemeinsinn, which is reviewed text-immanent. As a result, the taste is a social reality which should be cultivated unceasingly. Secondly, the aesthetic rationality of Adorno and Habermas is investigated. Based on Adorno’s aesthetic rationality, it is claimed, that Adorno’s utopian conception is the realization of the conciliation through the aesthetic rationality, and it has to accept the aspect of communication and solidarity, if it is willing to attain reality in every-day life. On the contrary Habermas’ aesthetic rationality does not aim for the judgment of artworks, but for the reason for the judgment of artworks. From this point of view, Habermas does not share Kant’s question, whereupon individual-subjective judgments of taste or aesthetic judgments can achieve universality. Habermas’ aesthetic rationality is thus a mere rationality which lacks of authentic aesthetic experience. Finally, the author suggests that the rationality of taste can be found immanent in the text of Kant and interpreted as Kant’s aesthetic rationality. This rationality can be developed beyond the aesthetic and further to the emotional rationality. A rationality, which is interpreted in such a way, is a practical rationality, whereby one considers his own feelings and those of others on the basis of something emotional, and which can be grasped from the standpoint of communication and solidarity.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Vogt, Thomas. "Kalkulierte Kreativität die Rationalität kreativer Prozesse." Wiesbaden VS-Verl, 2008. http://d-nb.info/993787150/04.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Müller-Koch, Uta. "Rationalität und Subjektivität in den Sozialwissenschaften /." Würzburg : Königshausen und Neumann, 1991. http://catalogue.bnf.fr/ark:/12148/cb35578596j.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
11

Reichardt, Tobias. "Recht und Rationalität im frühen Griechenland /." Würzburg : Königshausen & Neumann, 2003. http://catalogue.bnf.fr/ark:/12148/cb392064711.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
12

Hvalgren, Elisabet. "Fondval - ekonomisk rationalitet eller kognitiva bias?" Thesis, Stockholm University, Department of Psychology, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-28290.

Full text
Abstract:

FONDVAL – EKONOMISK RATIONALITET ELLER KOGNITIVA BIAS?

Fondval är en viktig privatekonomi fråga. Fondpreferenser studerades som en funktion av tre faktorer (risknivå, avgift, och historisk avkastning) som vardera antog två olika värden. Totalt 125 personer (55 oerfarna sparare, 31 erfarna placerare, 33 finansiellt yrkesverksamma) fick i en enkät rangordna åtta fonder utifrån sina preferenser. Ekonomisk teori predicerade att avgiftspreferensen skulle vara starkare än preferensen för historisk avkastning och att liten risk skulle föredras framför stor. Psykologisk teori predicerade att preferensen för historisk avkastning skulle vara starkare än för avgift och att riskpreferenserna skulle följa prospektteorin. Historisk avkastning var den dominerande faktorn för alla grupper, följd av avgift. Risk spelade en mindre, nästan betydelselös roll. Resultaten indikerar en representativitetsbias och/eller en förankringseffekt i preferensen för historisk avkastning samt en framingeffekt i preferensen för avgift. Professionellas relativt starka preferenser för låg avgift och risk och oerfarnas riskpreferenser enligt prospektteorin tyder på att erfarenhet och kompetens kan bidra till ekonomisk rationalitet.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
13

Rüfer, Nils [Verfasser]. "Die Ethik der ökonomischen Rationalität. / Nils Rüfer." Berlin : Duncker & Humblot, 2019. http://d-nb.info/1238486444/34.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
14

Sandgren, Gustav. "Rationalitet : En jämförande studie och analys av olika definitioner och användande av begreppet rationalitet i förhållande till moral standing." Thesis, Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-96723.

Full text
Abstract:
Jag ska i denna uppsats ta upp tre olika filosofers definitioner och användande av begreppet rationalitet och analysera, tolka och jämföra dessa. De filosofer jag har läst in mig på skiljer sig i det att de argumenterar för olika normativa filosofier. Jag har läst Kant som är deontolog, Singer som är utilitarist och Regan som är rättighetsteoretiker. Jag kommer att introducera och analysera varje enskild filosofs definition och användande för att sedan jämföra och söka efter likheter och skillnader. Jag kommer också att diskutera vad dessa skillnader och likheter kan bero på och vad det kan ge för resultat. Mitt fokus kommer att ligga på rationalitet i förhållande till normativ etik och undersöka om det finns en koppling mellan rationalitet och moral standing. Jag kommer att försöka ta reda på om det är så att rationalitet är en nödvändighet för moral standing och om det är tillräckligt för moral standing. Jag har valt de tre filosofer som jag har valt på grund av deras inflytande i debatten kring djurs rättigheter och kring hur långt moral standing egentligen sträcker sig. De är alla tre portalfigurer och framför allt Singer och Kant är relevanta och tacksamma att ha med i en genomgång på gymnasiet. Syfte: Jämförande studie och analys av tre olika filosofers definitioner och användande av begreppet rationalitet i förhållande till moral standing. Frågeställningar: Vad innebär det att vara rationell och vad finns det för olika definitioner av begreppet  Hur förhåller sig att vara rationell och att vara en moralisk agent (till skillnad från moraliskt objekt) till varandra? Vem har moral standing? Är det så att endast rationella varelser har moral standing?
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
15

Keiber, Karl Ludwig. "Asymetrische Information, beschränkte Rationalität und Preisbildung auf Aktienmärkten /." [S.l.] : [s.n.], 2000. http://aleph.unisg.ch/hsgscan/hm00112202.pdf.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
16

Schwarting, Andreas. "Die Siedlung Dessau-Törten Rationalität als ästhetisches Programm." Dresden Thelem, 2008. http://d-nb.info/991095944/04.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
17

Lindstädt, Hagen. "Beschränkte Rationalität Entscheidungsverhalten und Organisationsgestaltung bei beschränkter Informationsverarbeitungskapazität." München Mering Hampp, 2000. http://deposit.ddb.de/cgi-bin/dokserv?id=2711377&prov=M&dok_var=1&dok_ext=htm.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
18

Mayerl, Jochen. "Kognitive Grundlagen sozialen Verhaltens Framing, Einstellungen und Rationalität." Wiesbaden VS, Verl. für Sozialwiss, 2008. http://d-nb.info/989014401/04.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
19

Plotnikov, Nikolaj. "Gelebte Vernunft : Konzepte praktischer Rationalität beim frühen Hegel /." Stuttgart - Bad Cannstadt : F. Frommann - G. Holzboog, 2004. http://catalogue.bnf.fr/ark:/12148/cb40020672d.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
20

Kneer, Markus. "Die dunkle Spur im Denken : Rationalität und Antijudaismus /." Paderborn : F. Schöningh, 2003. http://catalogue.bnf.fr/ark:/12148/cb39048335v.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
21

Eriksson, Alexandra, and David Ullström. "Risk och rationalitet : Om emotioner och kognitiva begränsningar." Thesis, Linköping University, Department of Management and Engineering, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-52518.

Full text
Abstract:

Den klassiska teorin antar att ekonomiska aktörer fattar beslut under risk utifrån korrekta skattingar av statistiska sannolikheter. I ljuset av experimentell forskning har dessa axiom emellertid visat sig vara kontrafaktiska. Människor har kognitiva begränsningar som resulterar i logiska felslut och emotioner som medför temporära begränsningar att göra sakliga och konsekventa bedömningar. För att möta de kognitiva begränsningarna måste människor förenkla problem med olika former av heuristiker så att kostnaden för att fatta ett specifikt beslut begränsas. Ekonomiska problem under risk präglas allmänt av stor komplexitet, därför är det ett område där det är förhållandevis lätt att urskilja olika heuristiker. Genom att studera hur människor faktiskt beter sig blir det möjligt att göra mer realistiska modeller och därmed också att uppnå mer korrekta förväntningar om beteenden. Uppsatsen behandlar vilka faktorer som påverkar individers beslut under risk, hur vinster och förluster hanteras och huruvida personer som studerat ekonomiämnen i högre grad än andra har en heuristik som innebär att väntevärden maximeras. Kognitiva begränsningar och emotioner har stor påverkan av beslutsfattande. Den empiriska undersöknings resultat ligger i linje med Prospektteorin av Kahneman och Tversky. Förluster och vinster hanteras olika av en stor del av respondenterna vilket beror på att många av dem hyser en förlustaversion som resulterar i att de är mer benägna att ta risker när det gäller möjligheter att undvika förluster än när det gäller möjligheter att göra vinster. Enkäten som ligger till grund för den empiriska studien kan översättas till monetära utfall beroende av hur respondenterna besvarat den. Detta sammanlagda utfall analyserades mot bakgrundsvariabler. Regressionen visade i detta fall att personer som läst finans fått högre utfall än övriga och analogt män högre utfall än kvinnor. Detta kan tolkas som att dessa två grupper i högre grad än andra har en heuristik för att maximera väntevärden.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
22

Persson, Simon, and Erik Söderqvist. "Rationalitet eller irrationalitet? : en studie av fondförvaltares beteende." Thesis, Uppsala University, Department of Business Studies, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-8895.

Full text
Abstract:

Studien utreder fondförvaltares investeringsbeteende i förhållande till forskning om irrationellt beslutsfattande vid beslut som innefattar ett riskmoment. I studien har ett flertal fondförvaltare svarat på frågor som relaterar till forkning inom Behavioural Finance. Speciellt inriktat på Prospektteori och teorier om flockbeteende. Syftet är att identifierar eventuellt irrationellt investeringsbeteende hos fondförvaltare som i tidigare studier återfunnits hos privatsparare.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
23

Finck, Matthias, Monique Janneck, Arno Rolf, and Dietmar Weber. "Virtuelles Netzwerken im Spannungsfeld sozialer und ökonomischer Rationalität." Saechsische Landesbibliothek- Staats- und Universitaetsbibliothek Dresden, 2014. http://nbn-resolving.de/urn:nbn:de:bsz:14-qucosa-156328.

Full text
Abstract:
Die politische Öffnung der Welt, die Deregulierung der Märkte sowie die informationstechnischen Möglichkeiten zur Restrukturierung von Unternehmungen werden begleitet von einer zunehmenden Verbreitung entstandardisierter Beschäftigungsverhältnisse und dem Rückgang klassischer Erwerbsbiographien (vgl. Weber 2005). Sie bilden den Nährboden für die Entstehung flexibler Modelle nicht-klassischer Organisations- und Arbeitsformen. Ein Beispiel hierfür ist die zunehmende Freisetzung hoch qualifizierter freiberuflicher Wissensarbeiter, die in Branchen wie IT- und Management-Beratung oder Personal- und Organisationsentwicklung tätig sind und sich in selbstorganisierten Netzwerken zusammenschließen. Eine bessere Außendarstellung und günstigere Bedingungen zur Auftragsakquise einerseits, sowie die Möglichkeit zur Bearbeitung komplexer kurzfristig personalintensiver Projekte, zu Fortbildungen, zu beruflichem und persönlichem Austausch andererseits, sind häufig genannte Vorteile, die ein Zusammenschluss im Netzwerk bieten kann.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
24

Dahlstedt, Elisabeth. "Rationalitet i två samtida debatter om Guds existens." Thesis, Uppsala universitet, Teologiska institutionen, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-353165.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
25

Finck, Matthias, Monique Janneck, Arno Rolf, and Dietmar Weber. "Virtuelles Netzwerken im Spannungsfeld sozialer und ökonomischer Rationalität." Technische Universität Dresden, 2005. https://tud.qucosa.de/id/qucosa%3A28415.

Full text
Abstract:
Die politische Öffnung der Welt, die Deregulierung der Märkte sowie die informationstechnischen Möglichkeiten zur Restrukturierung von Unternehmungen werden begleitet von einer zunehmenden Verbreitung entstandardisierter Beschäftigungsverhältnisse und dem Rückgang klassischer Erwerbsbiographien (vgl. Weber 2005). Sie bilden den Nährboden für die Entstehung flexibler Modelle nicht-klassischer Organisations- und Arbeitsformen. Ein Beispiel hierfür ist die zunehmende Freisetzung hoch qualifizierter freiberuflicher Wissensarbeiter, die in Branchen wie IT- und Management-Beratung oder Personal- und Organisationsentwicklung tätig sind und sich in selbstorganisierten Netzwerken zusammenschließen. Eine bessere Außendarstellung und günstigere Bedingungen zur Auftragsakquise einerseits, sowie die Möglichkeit zur Bearbeitung komplexer kurzfristig personalintensiver Projekte, zu Fortbildungen, zu beruflichem und persönlichem Austausch andererseits, sind häufig genannte Vorteile, die ein Zusammenschluss im Netzwerk bieten kann.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
26

Böklin, Gustav. "Lärarutbildning på distans - kommunikativ rationalitet som social praktik." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-28347.

Full text
Abstract:
Syftet med uppsatsen är att undersöka uppfattningar om olika sociala handlingar kopplade till lärarelever i en svensk gymnasielärarutbildning på distans vid Institutionen för lärarutbildning, Uppsala universitet. De undersökta fenomenen klassificeras i fem olika beskrivningskategorier: självreflektion, reflektion kring lärandet, arbetssätt, motivation och relation till handledning och handledare. Beskrivningskategorierna analyseras i relation till kunskapsbakgrund och till praktiskt kommunikativ rationalitet enligt Habermas teori om kommunikativt handlande.Metoden är en kvalitativ fenomenografisk undersökning. Intervjuer har genomförts med sex lärarelever där hälften vardera har natur- respektive vårdvetenskaplig ämneskompetens.Resultatet antyder att informanterna har liknande strukturer i medvetandet om vad som är lärande och gör liknande rationaliseringar av den befintliga kunskapen, dvs. vetandet, som samhällets marknadsanpassade ideologi förväntar sig. Det finns en stark konsensus kring kommunikativt rationalitet hos informanterna genom att de under utbildningen mest ägnar sig åt strategiska handlingar som syftar till att få lärarbehörighet och eventuella fördelar i en framtida arbetsmarknad. Den begränsade omfattningen av förståelseorienterad handlingsrationalitet, dvs. kommunikativt handlande enligt Habermas, är mest inriktad på expressivt handlande, följt av normreglerat och konstativa handlande.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
27

Stucki, Ingrid. "Wie entstehen Moral- und Strafurteile bei Laien? : der Einfluss von rationalen und intuitiven Prozessen auf die Beurteilung von Normbrüchen : empirische Überprüfung eines Zwei-Prozess-Modells der Moral und des Strafens /." Hamburg : Kovač, 2007. http://www.verlagdrkovac.de/978-3-8300-3098-0.htm.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
28

Böhm, Jan M. "Kritische Rationalität und Verstehen Beiträge zu einer naturalistischen Hermeneutik /." Amsterdam ; New York, NY : Rodopi, 2006. http://www.netlibrary.com/urlapi.asp?action=summary&v=1&bookid=160067.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
29

Schultz, Tanjev. "Geschwätz oder Diskurs? die Rationalität politischer Talkshows im Fernsehen." Köln von Halem, 2006. http://deposit.ddb.de/cgi-bin/dokserv?id=2800844&prov=M&dok_var=1&dok_ext=htm.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
30

Hallich, Oliver. "Die Rationalität der Moral eine sprachanalytische Grundlegung der Ethik." Paderborn Mentis, 2007. http://d-nb.info/987639579/04.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
31

Kelleter, Frank. "Amerikanische Aufklärung : Sprachen der Rationalität im Zeitalter der Revolution /." Paderborn ; München ; Wien : F. Schöningh, 2002. http://catalogue.bnf.fr/ark:/12148/cb39913456t.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
32

Paldanius, Sam. "Ointressets rationalitet : om svårigheter att rekrytera arbetslösa till vuxenstudier /." Linköping : Univ, 2002. http://www.bibl.liu.se/liupubl/disp/disp2002/ibv86s.pdf.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
33

Andrae, Jannis [Verfasser]. "Rationalität, Demokratie und Reversibilität : Eine pragmatistische Perspektive / Jannis Andrae." Baden-Baden : Nomos Verlagsgesellschaft mbH & Co. KG, 2017. http://d-nb.info/1160478961/34.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
34

Segerdahl, Linda, and Julia Vallin. "Den stora affären : En experimentell studie om Generation Y's rationalitet vid bostadsrättsköp i Umeåområdet." Thesis, Umeå universitet, Företagsekonomi, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-136725.

Full text
Abstract:
Bostadsmarknaden är ständigt ett hett ämne som diskuteras frekvent i olika medier, fi­ka­rum och hemma runt köksborden. Bristen på bostäder, de låga räntenivåerna samt den höga viljan till att äga sitt boende är några tänkbara faktorer till att priserna på bostäder de senaste åren ökat kraftigt. Den rådande situationen gör det inte lätt för de unga som vill köpa sin första bostad. Främst när det kommer till finansieringen men även när det kom­mer till vad man bör tänka på vid bostadsköp. Detta fick oss författare till att börja fun­dera över hur komplexa köpbeslut tas om man som individ inte har någon erfarenhet. Vi ställde oss därmed frågan: Hur rationella är unga konsumenter vid bostadsköp? Det finns omfattande forskning kring rationalitet men ej i relation till 90-talister och framför­allt inte i relation till dyra, komplexa köp anser vi att vår studie bidrar till att fylla dessa kun­skapsgap. Baserat på vår teoretiska referensram är definitionen av rat­ionalitet att individen gör sina val genom att väga olika alternativ mot varandra som grundar sig i tidi­gare erfaren­heter och kunskaper, för att på så sätt kunna välja det alter­nativ som maxime­rar individens användbarhet. Individen är därmed rationell om denna bedömer de för- och nackdelar som finns med att genomföra en viss handling.   Studien genomfördes utifrån en experimentell metod där syftet var att undersöka om det finns skillnader gällande beslutsfattande, baserat på de manipulerade variablerna bild och text. Detta innebär att ena experimentgruppen fått information via bild och den andra via text. Ex­perimentets oberoende variabel är bostadsrättsköp och den beroende variabeln rat­ionalitet. Studiens resultat visar på att det finns svaga orsakssamband mel­lan den obero­ende och bero­ende variabeln då våra statistiska tester visade på signifi­kanta skillna­der angående prisavvi­kelsen mellan de två experimentgrupperna vid ett av de fyra bostadsob­jekt som bedömdes. I de resterande tre finner vi enbart ett återkom­mande möns­ter där Bildgruppen tenderar till större prisavvikelse än Textgruppen, därav det svaga orsakssamban­det. Ytterligare resultat indikerar på att samtliga deltagare blivit influerade vid beslutsfattandet av sina känslor, då de under experimentets gång ändrat åsikt efter de bli­vit presenterad information antingen via bild eller text.   Det praktiska bidraget från studien är lämpat till företag i sälj- och marknadsförings­syfte för att få kunskap om hur 90-talisters informationsbearbetning ter sig, vilket kan påverka indivi­dens köpbeslut. Det teoretiska bidraget ligger bland annat i ytterligare kartläggning av 90-talis­ters konsumentbeteende men framförallt bidrar studien till ökad kunskap till den befint­liga rationalitetsforskningen då vi argumenterar för att rational­itetsbegreppet bör utökas med emotionell rationalitet då 90-talister, som utgör en del av Generation Y, tende­rar till att invol­vera känslor i en högre grad än vad tidigare studier visar på.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
35

Beutin, Andreas. "Die Rationalität der Risikoentscheidung : zur Verwendung ökonomischer Kriterien im Risikoverwaltungsrecht /." Baden-Baden : Nomos, 2007. http://bvbr.bib-bvb.de:8991/F?func=service&doc_library=BVB01&doc_number=015647777&line_number=0001&func_code=DB_RECORDS&service_type=MEDIA.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
36

Schönbohm, Avo. "Reflexives Controlling Rationalität und Revolution unternehmerischer Wirklichkeit in der Postmoderne." Lohmar Köln Eul, 2005. http://deposit.ddb.de/cgi-bin/dokserv?id=2757720&prov=M&dok_var=1&dok_ext=htm.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
37

Liekweg, Arnim. "Risikomanagement und Rationalität : präskriptive Theorie und praktische Ausgestaltung von Risikomanagement /." Wiesbaden : Dt. Univ.-Verl, 2003. http://www.gbv.de/dms/zbw/374160988.pdf.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
38

Kabalak, Alihan. "Institutionelle Spiele ein neuerer akteurstheoretischer Zugang zu Rationalität und Institutionen." Marburg Metropolis-Verl, 2008. http://d-nb.info/995862958/04.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
39

Olschewski, Guido. "Rationality in social interactions." Berlin Logos-Verl, 2009. http://d-nb.info/999759655/04.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
40

Rullkötter, Lydia. "Rationalitätsdefizite im Preismanagement eine empirische Untersuchung." Berlin Wien Zürich Beuth, 2200. http://d-nb.info/991071840/04.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
41

Pollard, Bill. "Habits in action a corrective to the neglect of habits in contemporary philosophy of action." Saarbrücken VDM Verlag Dr. Müller, 2002. http://d-nb.info/989291537/04.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
42

Kubik, Anna-Marie, and Charlotte Malmhagen. "Rationalitet : En explorativ studie av mänskligt beteende applicerat på julkortsskickande." Thesis, Linköping University, Department of Management and Economics, 2002. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-1464.

Full text
Abstract:

Bakgrund: Rationalitetsteorin har två separata preciseringar för individer som agerar rationellt, baserat på om handlingen är av enkel eller komplicerad karaktär. Är handlingen enkel kan individen, som då kallas Homo Oeconomicus, utan svårigheter identifiera när nyttan är större än kostnaden och utifrån individens egenintresse fattas beslut som gagnar henne/honom själv. Det finns dock faktorer såsom exempelvis osäkerhet som begränsar handlingsmöjligheterna och försvårar beslutstagandet, vilket gör handlingen komplicerad. Det som inom den förstnämnda definitionen anses vara ett irrationellt beteende kan ses som rationellt inom den andra. Båda begreppen används vid analyser av ekonomiskt beteende, vilket vi har gjort i denna undersökning där vi valt att studera ett visst beteende, att skicka julkort. Det kan anses vara irrationellt att skicka poststämplade julkort när det finns billigare och snabbare sätt att önska någon god jul. Trots detta är det många som skickar.

Syfte: Uppsatsens syfte är att utifrån en teoretisk referensram redogöra för olika betydelser av begreppet rationalitet och sedan applicera dem på ett vardagligt mänskligt beteende, att skicka julkort. Utgångspunkten för uppsatsen är målinriktad rationalitet. Utifrån denna rationalitetssyn vill vi studera om begreppet är tillräckligt för att förklara det valda konkreta mänskliga beteendet eller om komplement till begreppet behövs.

Metod: För att uppfylla syftet har målinriktad- och värdeinriktad rationalitetsteori använts. En enkätundersökning beträffande julkortsskickande har genomförts vid Linköpings universitet. All information har sedan använts för en analys av rationlitets-begreppet.

Resultat: Genom vår undersökning ser vi att målinriktad rationalitet är nödvändig för att förklara mänskligt beteende eftersom det finns ett fåtal individer som agerar enligt den. Det finns dock individer som är målinriktat rationella men som tvingas agera annorlunda på grund av sin omgivning. För att visa att även dessa individer är rationella krävs också värdeinriktad rationalitet som förklaringsgrund. Genom att skicka julkort bekräftar individer exempelvis vänskap som på lång sikt blir rationell. Genom att skicka julkort och använda det som en tumregel, kan de även undvika skuldkänslor och sökkostnader av olika slag, vilket kan vara rationellt. Viljan att inte avvika bekräftas genom resultatet då många uppger att de kommer att fortsätta att skicka julkort.Homo Oeconomicus Maturus tar hänsyn till avvikande mänskligt beteende utan att beteendet anses irrationellt, samtidigt som den kan förklara målinriktat rationellt beteende. Vi anser att HOM-modellen kan vara ett sätt att föra målinriktad- och värdeinriktad rationalitet närmare, vilket vi grundar på undersökningsresultatet.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
43

Kramar, Anton, and Magnus Wiedel. "Rationalitet och psykologi i investeringsbeslut : En studie av svenska fondförvaltare." Thesis, Linköpings universitet, Företagsekonomi, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-65538.

Full text
Abstract:
Bakgrund: Anomalier på aktiemarknader, som bubblor och krascher, har länge legat till grund för diskussioner kring relevansen av traditionella finansiella teorier om den effektiva marknaden och investerares rationalitet. Människorna bakom aktiemarknadens köp- och säljknappar handlar inte alltid rationellt utan påverkas inför ett investeringsbeslut av rykten, information, media, analyser, tips, beslutsproblematik, prestationspress och annat. Men hur hanterar börsens aktörer vetskapen om detta irrationella investeringsbeteende? Eftersom institutionella investerare, till exempel fondförvaltare, förfogar över en stor del av marknadens kapital har vi valt att undersöka hur just denna grupp hanterar psykologiska faktorer och anomalier på aktiemarknaden och om det i förlängningen leder till ett rationellt eller irrationellt investeringsbeteende. Syfte: Syftet med uppsatsen är att beskriva och förklara hur, och i vilken utsträckning, förvaltare av svenska aktiefonder tar hänsyn till psykologiska faktorer vid investeringsbeslut. Vidare syftar studien även till att undersöka om faktorernas effekt ändras i olika marknadssituationer. Ett viktigt delsyfte är även att undersöka om det studerade investeringsbeteendet kan anses vara rationellt ur ett finansteoretiskt perspektiv. Metod: Uppsatsen har en fallstudielik ansats och är av kvalitativ karaktär. Studien baseras på en omfattande litteraturstudie samt djupgående intervjuer med tio förvaltare av svenska aktiefonder. Resultat: Studien visar att påtagligheten hos de undersökta psykologiska faktorerna ändras med marknadssituationen. Förvaltaren tar hänsyn till detta genom att vikta analysverktygen och därmed också de olika stegen i investeringsprocessen olika beroende på marknadssituation. Vi har dessutom funnit stöd för ett oavsiktligt och delvis rationellt flockbeteende mellan förvaltarna som på aktiemarknaden kan framstå som en anomali. I investeringsprocessen är fundamental analys viktig för förvaltaren vilket höjer graden av rationalitet i investeringsbeslutet. De psykologiska faktorer som vi i studien funnit stöd för försvagar däremot graden av rationaliteten i investeringsprocessen.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
44

Atterström, Victor, and Henric Theorin. "Rationalitet och CSR : – en studie om ekonomiskt rationella företags ansvarstagande." Thesis, KTH, Industriell produktion, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-101786.

Full text
Abstract:
Samhället, kunder, intresseorganisationer och andra intressenter efterfrågar i allt större utsträckning att företag tar ett absolut ansvar för samhället och dess funktioner. Det finns dock ekonomer som anser att företagen i praktiken bara har som ansvar att maximera vinst till sina ägare. Detta är något som kan motsäga tesen om ett övergripande samhälleligt företagsansvar, CSR. Vad som är och inte är ett ansvarstagande är något som ständigt förändras och utvecklas varför det nödvändigtvis inte behöver innebära att företaget avstår från vinst. Syftet med denna rapport är att analysera hur företag rationaliserar sitt CSR-arbete och om detta görs uti ekonomiska premisser. Tillvägagångssättet grundar sig i fallstudier på två företag för att bredda det empiriska materialet för att sedan kunna jämföras med en teoretisk bas i områdena CSR, ekonomi och rationalitet. Den primära iakttagelsen är att allt CSR-arbete är rationellt på ett eller annat vis, men i de allra flesta typfall som analyserats går det att se det ekonomiskt rationella i agerandet. Två problem identifieras som kan leda till ineffektivitet för företagen och samhället. Problemen är att företag på grund av begränsade resurser kan hålla sig till att vara ansvarsfulla på ett uppenbart lönsamt sätt vilket betyder att mindre lönsamma eller finansiellt neutrala beslut riskeras att inte tas. Detta kan innebära att samtliga intressenter och företaget går miste om potentiellt stora positiva effekter. Det här problemet grundar sig i svårigheten i att kalkylera området CSR, då det inte är en produkt med klassiska betingelser som kostnad, marginal och vinst. Ytterligare en viktig slutsats är att ett gott CSR-arbete och förutsättningen för ett hållbart samhälle bör grunda sig i en efterfrågan från konsumenter.
CSR (Corporate Social Responsibility) and the discussion thereof is often linked to the notion that a company has an absolute responsibility towards society as a whole. There is however researchers that argue for the notion that a companys’ only responsibility is to increase its profits, something that could be seen as a contradiction to the claim above. CSR is an area under constant development and change and thus CSR does not necessarily exclude maximization of profit. The purpose of this report is to analyze how companies rationalize their corporate citizenship and if this is done in an economical way. The approach is based on case studies in two companies in an effort to widen the empirical material. This is then compared to a foundation of theory in the areas: CSR, economy and rationality. The primary observation is that all CSR related work is indeed rational in one way or another, and in most cases it is also possibly financially rational. Two general problems is identified which can lead to corporate and social inefficiency. The problem is that a company with its limited resources may only be responsible in a way that is obviously profitable, while discarding less profitable or financially neutral decisions. This can, perhaps, lead to the company and its stakeholders losing out on enormous potential. The problem is more or less caused by the difficulty to make calculations of profit in the area due to the fact that CSR is not a product with attributes such as cost, margin and profit. Another key observation is that the base for a companies’ citizenship and the condition for a sustainable society should come from consumer demand.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
45

Forster, Petra [Verfasser], and C. G. [Akademischer Betreuer] Schmidt. "Rationalität spezieller L-Werte / Petra Forster. Betreuer: C.-G. Schmidt." Karlsruhe : KIT-Bibliothek, 2013. http://d-nb.info/1053703937/34.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
46

Nielsen, Bent Flemming Harbsmeier Eberhard. "Die Rationalität der Offenbarungstheologie : die Struktur des Theologieverständnisses von Karl Barth /." Aarhus : Aarhus university press, 1988. http://catalogue.bnf.fr/ark:/12148/cb37018311z.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
47

Wömpener, Andreas. "Behavioral budgeting : beschränkte Rationalität von kognitiven Urteils- und Entscheidungsprozessen im Kontext der Budgetierung /." Hamburg : Kovač, 2008. http://d-nb.info/989057232/04.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
48

Paefgen, Anne. "Rationalitätsdefizite im Handeln von Controllern Ausprägungsformen und Gegenmassnahmen." Wiesbaden Gabler, 2007. http://d-nb.info/991421841/04.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
49

Hein, Stephan. "Konturen des Rationalen zu einem Grundmotiv im Theoriewerk von Talcott Parsons." Konstanz UVK-Verl.-Ges, 2008. http://d-nb.info/99216009X/04.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
50

Berge, Anders. "Sakkunskap och politisk rationalitet : den svenska flottan och pansarfartygsfrågan 1918-1939." Doctoral thesis, Stockholms universitet, Historiska institutionen, 1987. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-81003.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
You might also be interested in the bibliographies on the topic 'Rationalitèat' for other source types:
Journal articles Books
We offer discounts on all premium plans for authors whose works are included in thematic literature selections. Contact us to get a unique promo code!

To the bibliography