Dissertations / Theses on the topic 'Rationalitet'

FONDVAL – EKONOMISK RATIONALITET ELLER KOGNITIVA BIAS?

Fondval är en viktig privatekonomi fråga. Fondpreferenser studerades som en funktion av tre faktorer (risknivå, avgift, och historisk avkastning) som vardera antog två olika värden. Totalt 125 personer (55 oerfarna sparare, 31 erfarna placerare, 33 finansiellt yrkesverksamma) fick i en enkät rangordna åtta fonder utifrån sina preferenser. Ekonomisk teori predicerade att avgiftspreferensen skulle vara starkare än preferensen för historisk avkastning och att liten risk skulle föredras framför stor. Psykologisk teori predicerade att preferensen för historisk avkastning skulle vara starkare än för avgift och att riskpreferenserna skulle följa prospektteorin. Historisk avkastning var den dominerande faktorn för alla grupper, följd av avgift. Risk spelade en mindre, nästan betydelselös roll. Resultaten indikerar en representativitetsbias och/eller en förankringseffekt i preferensen för historisk avkastning samt en framingeffekt i preferensen för avgift. Professionellas relativt starka preferenser för låg avgift och risk och oerfarnas riskpreferenser enligt prospektteorin tyder på att erfarenhet och kompetens kan bidra till ekonomisk rationalitet.

Den klassiska teorin antar att ekonomiska aktörer fattar beslut under risk utifrån korrekta skattingar av statistiska sannolikheter. I ljuset av experimentell forskning har dessa axiom emellertid visat sig vara kontrafaktiska. Människor har kognitiva begränsningar som resulterar i logiska felslut och emotioner som medför temporära begränsningar att göra sakliga och konsekventa bedömningar. För att möta de kognitiva begränsningarna måste människor förenkla problem med olika former av heuristiker så att kostnaden för att fatta ett specifikt beslut begränsas. Ekonomiska problem under risk präglas allmänt av stor komplexitet, därför är det ett område där det är förhållandevis lätt att urskilja olika heuristiker. Genom att studera hur människor faktiskt beter sig blir det möjligt att göra mer realistiska modeller och därmed också att uppnå mer korrekta förväntningar om beteenden. Uppsatsen behandlar vilka faktorer som påverkar individers beslut under risk, hur vinster och förluster hanteras och huruvida personer som studerat ekonomiämnen i högre grad än andra har en heuristik som innebär att väntevärden maximeras. Kognitiva begränsningar och emotioner har stor påverkan av beslutsfattande. Den empiriska undersöknings resultat ligger i linje med Prospektteorin av Kahneman och Tversky. Förluster och vinster hanteras olika av en stor del av respondenterna vilket beror på att många av dem hyser en förlustaversion som resulterar i att de är mer benägna att ta risker när det gäller möjligheter att undvika förluster än när det gäller möjligheter att göra vinster. Enkäten som ligger till grund för den empiriska studien kan översättas till monetära utfall beroende av hur respondenterna besvarat den. Detta sammanlagda utfall analyserades mot bakgrundsvariabler. Regressionen visade i detta fall att personer som läst finans fått högre utfall än övriga och analogt män högre utfall än kvinnor. Detta kan tolkas som att dessa två grupper i högre grad än andra har en heuristik för att maximera väntevärden.

Studien utreder fondförvaltares investeringsbeteende i förhållande till forskning om irrationellt beslutsfattande vid beslut som innefattar ett riskmoment. I studien har ett flertal fondförvaltare svarat på frågor som relaterar till forkning inom Behavioural Finance. Speciellt inriktat på Prospektteori och teorier om flockbeteende. Syftet är att identifierar eventuellt irrationellt investeringsbeteende hos fondförvaltare som i tidigare studier återfunnits hos privatsparare.

Bakgrund: Rationalitetsteorin har två separata preciseringar för individer som agerar rationellt, baserat på om handlingen är av enkel eller komplicerad karaktär. Är handlingen enkel kan individen, som då kallas Homo Oeconomicus, utan svårigheter identifiera när nyttan är större än kostnaden och utifrån individens egenintresse fattas beslut som gagnar henne/honom själv. Det finns dock faktorer såsom exempelvis osäkerhet som begränsar handlingsmöjligheterna och försvårar beslutstagandet, vilket gör handlingen komplicerad. Det som inom den förstnämnda definitionen anses vara ett irrationellt beteende kan ses som rationellt inom den andra. Båda begreppen används vid analyser av ekonomiskt beteende, vilket vi har gjort i denna undersökning där vi valt att studera ett visst beteende, att skicka julkort. Det kan anses vara irrationellt att skicka poststämplade julkort när det finns billigare och snabbare sätt att önska någon god jul. Trots detta är det många som skickar.

Syfte: Uppsatsens syfte är att utifrån en teoretisk referensram redogöra för olika betydelser av begreppet rationalitet och sedan applicera dem på ett vardagligt mänskligt beteende, att skicka julkort. Utgångspunkten för uppsatsen är målinriktad rationalitet. Utifrån denna rationalitetssyn vill vi studera om begreppet är tillräckligt för att förklara det valda konkreta mänskliga beteendet eller om komplement till begreppet behövs.

Metod: För att uppfylla syftet har målinriktad- och värdeinriktad rationalitetsteori använts. En enkätundersökning beträffande julkortsskickande har genomförts vid Linköpings universitet. All information har sedan använts för en analys av rationlitets-begreppet.

Resultat: Genom vår undersökning ser vi att målinriktad rationalitet är nödvändig för att förklara mänskligt beteende eftersom det finns ett fåtal individer som agerar enligt den. Det finns dock individer som är målinriktat rationella men som tvingas agera annorlunda på grund av sin omgivning. För att visa att även dessa individer är rationella krävs också värdeinriktad rationalitet som förklaringsgrund. Genom att skicka julkort bekräftar individer exempelvis vänskap som på lång sikt blir rationell. Genom att skicka julkort och använda det som en tumregel, kan de även undvika skuldkänslor och sökkostnader av olika slag, vilket kan vara rationellt. Viljan att inte avvika bekräftas genom resultatet då många uppger att de kommer att fortsätta att skicka julkort.Homo Oeconomicus Maturus tar hänsyn till avvikande mänskligt beteende utan att beteendet anses irrationellt, samtidigt som den kan förklara målinriktat rationellt beteende. Vi anser att HOM-modellen kan vara ett sätt att föra målinriktad- och värdeinriktad rationalitet närmare, vilket vi grundar på undersökningsresultatet.

This is a dissertation about Swedish liberalism as a political rationality and, more specifically, the conditions that made the transition from an exclusionary society to an inclusive one possible at the beginning of the 20th century. I have made a case study of National Association of Social Work (Centralförbundet för Socialt Arbete, CSA), an association that played a significant role in the institutionalization of social politics in Sweden. The objectives are threefold. Firstly, to analyze CSA as a liberal political rationality. Secondly, to analyze its political ontology. Thirdly, to examine its motives for defending an including society.

One of the main arguments in this dissertation is that the political rationality of CSA is characterized by a form of government that works in and through society, as well as through freedom. By using the concept of ”the state of suspension” I try to capture and analyze the ontological ambiguity of the individual in liberal thought; an ambiguity expressed in biopolitical categorizations of the population according to perceived capacities for rational thought. The inclusion of the excluded part, which I describe through the notion of “the social”, was possible due to a new political ontology, which considered the individual as being a product of social circumstances, and as someone possible to shape and govern in and through society.

I argue that the political struggle of the excluded not only served to revise the political ontology of CSA, but also provided the rationale for the efforts to create an including society with universal suffrage. CSA did not regard citizenship as a right, but as a political technology and as a solution. Furthermore, I argue that citizenship shouldn’t be seen as a prerequisite for the politization of the excluded. On the contrary, this part of the population was already, at least partially, politicized and they became political subjects through their participation in the struggle for political rights.

A Road project’s frame is built up of a decision- and consultation process, where the results of the preparatory studies are being discussed. The aim with a consultation process is that all the

opinions and knowledge from the operators' will be taken into count in the basis of information, that is needed in order to the different involved operators' to take a decision.

The aim of the essay was to investigate how the decision- and consultation process for a road project, the E4 section between Uppsala Läby, turned out. The aim is also to bring up how the

process could have been done more correctly. The study was carried out through a qualitative method with an analysis of materials from the National Road Administration's archives, the associated Environmental Impact Assessment (EIA) and through interviews of the different operators.

My theoretical basis has been a Stakeholder Analysis and its principles, and theory about different executions of social planning.

The result showed that the decision- and consultation process has been bursting in democracy and consideration taking of the different operators' opinions, has been poor from the developer’s, in this case the National Road Administration's, side. The National Road Administration has implemented the project on the basis of its own preferences and has not more or less given some compromises to the other operators. The public felt displeased and disappointed, as there were many people affected by the road. The municipalities and the county board got the feeling of that there has been an informal process at the National Road Administration that has been vital important for the final decision about the road's draw.

Ett vägprojekts stomme byggs upp av besluts- och samrådsprocesser, där resultaten av förstudierna diskuteras. Syftet med en samrådsprocess är att alla aktörers åsikter och kunskaper ska tas med i det underlag av information, som behövs för att de olika inblandade

parterna ska kunna fatta ett beslut.

Uppsatsens syfte var att undersöka hur besluts- och samrådsprocessen för ett vägprojekt, E4:ans delsträcka mellan Uppsala-Läby, gick till och att föra fram vad som kunde ha gjorts bättre. Studien utfördes genom en kvalitativ metod med en analys av material från Vägverkets

arkiv, den tillhörande Miljökonsekvensbeskrivningen och genom intervjuer av de olika aktörerna.

Min teoretiska utgångspunkt har varit aktörsanalyser och dess principer, samt teori om olika utföranden av samhällsplanering.

Resultatet visade att besluts- och samrådsprocessen har varit bristande i demokrati och hänsynstagande av de olika aktörernas åsikter, har varit dåligt från projektörens, i det här fallet Vägverkets, sida. Vägverket har genomfört projektet utifrån dess egna preferenser och har i stort sett inte givit några kompromisser till de andra aktörerna. Allmänheten känner sig missnöjda och besvikna, det var många som drabbades hårt av vägens sträckning.

Kommunerna och Länsstyrelsen fick känslan av att det har pågått en informell process hos Vägverket som har varit avgörande för det tagna beslutet om vägens dragning.

Denna uppsats är, precis som titeln anger, en analys av sambandet mellan motsägelser och ångest. De nutida vardagsuttrycken för begreppen utreds och granskas med hjälp av känslo- och rationalitetsfilosofiska teorier och distinktioner ifrån Arne Næss och Jean-Paul Sartre. Författaren föreslår en egen definition av ångest och jämför denna med andra filosofers och tankeskolors definitioner av begreppet. Författarens syn på ångest skiljer sig från Sartres, då han menar att ångest kan lösas upp och att den ofta är väldigt specifik och konkret till sin karaktär, medan Sartre menar att ångesten är omöjlig att lösgöra sig ifrån och att den är av ett mycket mer generellt slag. Detta konkreta och specifika element i den ångestdefinition, som författaren vill lägga fram, består i att ångesten uppstår i vissa valsituationer där valalternativen, i någon form, är sinsemellan motsägande och där ett val är tvunget att göras.

This paper is, as the title states, an analysis of the connection between contradictionsand anxiety. The present everyday expressions of these concepts are investigated with the help of philosophical theories from Arne Næss and Jean-Paul Sartre concerning emotions and rationality. The author presents his own definition of anxiety and compares it to other philosophers and thinkers’ definitions of the same concepts, and this way he reaches a conclusion. For example this conclusion diverge with Sartre’s view of anxiety, because the author states that it is possible to get free from anxiety and that it is often something very particular and precice, while Sartre says it is impossible to free yourself from it and that it is very general by nature. This specific element in the author’s definition of anxiety lies in the fact that he thinks of it as something that often occurs in situations with two or more options, and where these options are, amongst themself, contradictory in one form or an other, and where a choice has to be made.

I denna uppsats diskuteras hur det kommer sig att vissa människor utvecklar ett spelberoende. Diskussionen utgår ifrån nationalekonomiskt teori, mer precist är det antagandet om den ekonomiska rationaliteten som står i fokus. Författaren frågar sig om nationalekonomisk teori kan förklara ett till synes irrationellt beteende, det vill säga om en spelberoende person kan anses agera ekonomiskt rationellt.