Dissertations / Theses on the topic 'Rättssäkerhet'

In todays society the legal rights of the individual are a highly debated subject. Among other things there have been a debate going on in Dagens industri where the participants have discussed the National Tax Board, courts of law and law and order. The legal rights of the individual have been described as threatened and uncertain due to deficiencies in the tax assessment.

There are difficulties defining the concept of law and order due to the fact that there is no generally acknowledged explanation. The concept of law and order originates from the citizens ability to predict the consequences of their actions provided that the authorities actions are regulated according to current legislation and will therefore protect the citizens from possible abuse of power that can exist within a state governed by the law.

The purpose of this paper is to analyse law and order within the tax assessment through a method that experiments with real and imagined situations with the main purpose of interpreting current legislation. The paper collects essential legislation, preparatory work together with established practice and supplements the method with information from articles, dissertations and the National Tax Authority’s documented directions within the tax assessment.

Through juridical argumentation concerning areas, such as legal rights essential to the citizens and the tax assessment, the paper results in aspects essential to the individual involved in tax dispute. It concerns power division, auditing activities, turnaround time and procedures together with the possibilities to demand compensation and legal aid in ongoing proceedings.

Rättssäkerhet är i dagens samhälle ett hett debatterat ämne. Det har bland annat pågått en debatt i Dagens industri där deltagarna har kommenterat Skatteverket, domstolar och rättssäkerheten. Medborgarens rättssäkerhet har beskrivits som hotad och osäker på grund av brister i processen. Det är svårt att definiera begreppet rättssäkerhet eftersom det inte finns någon given förklaring. Rättssäkerheten utgår från medborgarens förmåga att förutse konsekvenserna av sitt handlande då myndighetens agerande regleras enligt gällande lag och ska skydda medborgaren mot eventuellt maktmissbruk som kan finnas i en rättsstat.

Syftet med uppsatsen är att studera och analysera rättssäkerheten inom skatteprocessen genom rättsdogmatisk metod. Metoden ger utrymme att experimentera med verkliga och tänkta situationer och har som huvudsyfte att tyda gällande rätt. Uppsatsen sammanställer väsentlig lagtext, förarbeten samt praxis och kompletterar den rättsdogmatiska metoden med information från artiklar, avhandlingar och Skatteverkets handledningsböcker.

Genom att behandla områden som rättssäkerheten i en rättsstat, taxeringsförfarandet samt rättssäkerhetsaspekter på taxeringsförfarandet resulterar uppsatsen i en mängd olika rättssäkerhetsaspekter som är väsentliga för en medborgare i en skatteprocess. Dessa gäller bland annat maktfördelningen, revisionsverksamheten, handläggningstiden och förfarandet samt vilken ersättning och rättshjälp som finns att få i en pågående skatteprocess.

Doktoranders situation i forskarutbildningen har till stor del konstaterats vara otillfredsställande. Till detta finns det flera anledningar men en viktig punkt är den rättssosäkra situation som doktoranden befinner sig i. Många doktorander känner en ovisshet vad som kommer att krävas av dem i utbildningen. Detta gäller till viss del även handledaren som känner en ovisshet om vad som kan krävas av doktoranden. Det har i högskoleförordningen vidtagits åtgärder för att stärka doktorandernas rättssäkerhet genom ökad reglering . Viktigast av dessa regler är den ökade betydelsen som individuella studieplanen givits.

En annan åtgärd som har vidtagits på flera lärosäten är att införa ett avtal mellan doktoranden och dennes handledare för att där diskutera och komma överens om hur de anser att utbildningen skall läggas upp. Dock framträder en rad svårigheter med ett sådant avtal, ett avtal mellan en doktorand och dennes handledare kan inte ges en bindande verkan då det förutsätter att det finns offentligrättlig lagstiftning som stöder tillkomsten av ett sådant avtal. I frånvaron av detta har man valt att benämna avtalet mellan doktoranden och handledaren Letter of Agreement då ett sådant förutsätts vara icke – bindande. Att avtalet inte är juridiskt bindande konstateras inte endast vara ofördelaktigt, ett Letter of agreement medger att parterna i en friare form än i ett bindande avtal diskuterar och kommer överens om innehållet. Liksom ett juridiskt bindande avtal medför ett Letter of agreement psykologiska effekter som ofta är det starkaste incitamentet att fullfölja ett avtal.

As the globalization of companies increases day by day, the need for a clear and comprehensible legislation to overcome the problems with transfer pricing transactions increases as well. Incorrect pricing in transfer pricing situations between companies with close economic ties to each other makes countries risk parts of their taxation income.

Swedish legislation uses the internationally accepted arm’s length principle to regulate the transfer pricing transactions. Through the correction rule, the rule is upheld that the pricing between two companies with close economic ties to each other must apply to the same conditions as it would have been if it was between two companies without close economic ties to each other.

To ensure that enough material is provided to base the assumption whether or not the correction rule has been followed or not, Swedish legislation provides a number of paragraphs to regulate the matter. The legislation is spread all over and is hard to interpret. The question rises whether this is against the rule of legal certainty or not.

The taxation authority has provided a proposition on new legislation with tougher documentation requirements where it also wants to give itself part of the power by through directions exactly define what the documentation shall include. Yet again the question is raised whether or not this is against the rule of legal certainty or not.

I takt med att globaliseringen av företag ökar, ökar också behovet av en klar och tydlig lagstiftning för att överkomma problemen med internprissättningstransaktioner. Vid oriktig prissättning vid transaktioner mellan företag i ekonomisk intressegemen-skap riskerar länder att gå miste om delar av sin skattebas.

Svensk lagstiftning använder sig av den internationellt accepterade armlängdsprincipen för att reglera internprissättningstransaktioner. Genom korrigeringsregeln regleras att prissättningen mellan två företag i ekonomisk intressegemenskap måste ske under samma förutsättningar som skulle ha gällt mellan två företag utan ekonomisk intressegemenskap.

För att få underlag till huruvida korrigeringsregeln har följts eller inte finns ett antal lagrum i svensk rätt som reglerar dokumentationskrav. Denna lagstiftning är spridd och anses vara svårtolkad. Frågan uppstår om detta strider mot rättsäkerheten.

Skatteverket har kommit med ett förslag på ny lagstiftning med skärpta dokumentationskrav där man dessutom vill ge sig själv delar av makten att genom föreskrifter exakt bestämma vad dokumentationen skall innehålla. Återigen väcks frågan om det-ta är förenligt med rättssäkerheten.

In 1972 the regulations on tax surcharge were introduced. In the new system the sur-charge are imposed by the Tax Authority (skatteverket) and not the Court. Since 1995 the European Convention on Human Rights constitute law in Sweden, which means that Sweden is forced to guarantee its citizens the human rights in the Convention. Article 6 in the Convention states that everyone, in the determination of his civil rights and obligations or of any criminal charge against him, is entitled to a fair hea-ring within reasonable time. The Article also expresses the right for anyone charged with a criminal offence to be presumed innocent until proved guilty according to law (the presumtion of innocence). Article 4 in the seventh amendment states that nobo-dy may be tried or punished again (the principle of ne bis in idem). Another impor-tant principle when enterpreting the Convention is the principle of proportionality, which means that measures should be proportionate in relation to the legal aim.

In 1985 the question of the tax surcharge and its compatibility with the rights in the European Convention arose for the first time, when the Swedish citizen Max von Sydow complained to the European Commission that his right to a fair trial had been infringed. However, the court never gave a decision due to settlement out of court. In 2002 the European Court of Human Rights stated in Janosevic v. Sweden and Västberga Taxi AB and Vulic v. Sweden, that the regulations on tax surcharge had in-fringed the complainants’ right to access to court and to a fair trial within reasonable time. In consequence, some changes were done in order to make the regulations on tax surcharge conform to the requirements in the Convention.

An analyze is made to investigate whether the changes have improved the situation or if Sweden still is on the verge of infringement of the Convention. My analyses re-veals that the changes only led to marginal improvements. The areas where Sweden could still be in breach of the Convention are the length of the proceedings in the matter of tax surcharge, the lack of subjective elements and the situation where tax surcharge sometimes are imposed when a criminal penalty is simultaniously applied.

Skatteverket fattar varje år ett grundläggande beslut om årlig taxering, enligt 4 kap. 1§ TL. Skattebetalare är skyldiga att medverka genom att lämna riktiga uppgifter till underlag för taxeringen. Enligt 15 kap. 1§ 1 st. SBL och 5 kap. 1§ 1 st. TL. kan Skatteverket påföra ett skattetillägg om skattebetalaren på annat sätt än muntligen har lämnat oriktiga uppgifter till grund för taxeringen. Skulle skattebetalaren däremot ha lämnat felaktig information, men sedan gjort en frivillig rättelse av den oriktiga uppgiften ska skattetillägg inte tas ut, enligt 5 kap. 8§ 4 punkten TL och 15 kap. 7§ 3 punkten SBL.

Paragrafen som tar upp frivillig rättelse är en generell regel och lagen beskriver inte mer ingående vad en frivillig rättelse innebär. Detta medför att tolkningar av lagen måste göras, vilket bland annat kan leda till att rättssäkerheten i form av förutsebarheten och likformigheten i lagtillämpningen blir svårare att upprätthålla. Syftet med denna studie är att undersöka gällande rätt avseende frivillig rättelse av oriktigt lämnad uppgift.

Syftet är också att föra en diskussion om huruvida regeln och gränsdragningen kan anses rättssäker. För att besvara syftet har jag framförallt använt mig av den rättsdogmatiska metoden, vilket innebär att den grundar sig på lagen och andra rättskällor. Jag beskriver och tolkar förarbeten och praxis i form av rättsfall från regeringsrätt och högsta domstol samt information från Skatteverket. Även övrig litteratur inom området berörs.

Det finns en rad aspekter som påverkar bedömningen av när en frivillig rättelse kan anses föreligga. Många förutsättningar måste dock tolkas från fall till fall och en viss gränsdragningsproblematik förkommer vid dessa tolkningar. Detta medför att även rättsäkerheten påverkas. Avgörandet av om en rättelse kan ses som frivillig eller inte är en svår rättslig bedömning, vilket gör att det finns ett värde i att föra en diskussion om gällande rätt för lagregeln samt regelns tillämpning utifrån ett rättssäkerhetsperspektiv. Detta gör att jag ser ett nyhetsvärde i den analys och de slutsatser som framkommit av denna studie.

Ett barn som blir utsatt för övergrepp står inför flera utmaningar. För det första är det vanligt att barnet inte berättar för någon om det som hänt och på så sätt försvåras barnets bearbetning av övergreppet. För det andra har en rättsprocess ofta en mer eller mindre retraumatiserande verkan på barnet. När flera olika myndigheter, med inbördes skilda ansvarsområden och prioriteringar kopplas in på ett och samma fall är det inte ovanligt att barnet kommer i kläm. Barn har inte samma rättssäkerhet som vuxna då de står i mentalt underläge i alla situationer. Barnet är beroende av stödjande vuxna för att i rättsprocessen kunna hävda sina rättigheter. Barns utsatthet kan kanske aldrig helt utplånas men verkningarna därav kan förebyggas och dämpas. Olika myndigheter och instanser har olika idéer på hur detta arbete bör se ut. Regeringen via Justitieministern har valt att arbeta med så kallade Barnahus efter en inspirerande modell på Island. I Barnahuset samverkar myndigheterna för att tillgodose barnets bästa. Samverkan har också visat sig positiv vad det gäller lyckade utredningar, åtal och fällande domar av förövare mot barn. Diskursteori och diskursanalys lämpar sig mycket bra för djupare studier av texter som de vi har analyserat. Teorin i kombination med metoden är ett effektivt grepp vid textanalys.

Vid omsättning av varor ska svensk mervärdesskatt debiteras, vilket stipuleras i mervärdesskattelagen. Försäljning till andra EG-länder, s.k. gemenskapsinterna förvärv är undantagen svensk mervärdesskatt. Detta är reglerat i 3 kap. 30 a § ML. Vid ett gemenskapsinternt förvärv ska varorna transporteras ut ur Sverige och tillhandahållaren ska inte debitera köparen svensk mervärdesskatt för dessa. Vid s.k. avhämtningsköp, vilket innebär att köparen själv står för transporten från tillhandahållaren uppstår ett problem. För att undantagsregeln i 3 kap. 30 § ML ska bli tillämplig fordras att tillhandahållaren kan styrka att varorna har transporterats ut ur landet och att omsättningen således inte är att klassas som gjord i Sverige. Det är upp till tillhandahållaren att ta fram nödvändig dokumentation som gör det sannolikt att en korrekt gemenskapsintern försäljning har skett. Bevisningen har försvårats i och med avskaffandet av gränskontroller inom gemenskapen. Vid export kan tillhandahållaren erhålla ett tulldokument vilket inte är möjligt vid gemenskapsinterna transaktioner.

Det finns varken i lag eller i förarbeten några anvisningar på vad som utgör tillräcklig dokumentation. Vid otillräcklig dokumentation riskerar tillhandahållaren att få betala den uteblivna mervärdesskatten och kan dessutom åläggas skattetillägg. Det är Skatteverket som avgör om dokumentationen är tillräcklig och gör det sannolikt att de aktuella varorna har transporterats till en annan medlemsstat.

I vår uppsats utreder vi rättssäkerheten kring dessa dokumentationskrav. Framförallt är det förutsebarheten för den enskilde som vi undersöker. Vi har tittat på rättsfall från svenska regeringsrätten och EG-domstolen där detta har behandlats och vi har studerat de anvisningar som Skatteverket har gett på området. Vi har utrett dessa i ljuset av de rättsprinciper som är vedertagna för att kunna nå en slutsats. I uppsatsen behandlas även synen på god tro inom skatterätten.

Vi anser att rättssäkerheten för den enskilde vad gäller dokumentationskraven från Skatteverket har förbättrats genom tydligare information men att avsaknad av lagtext, förarbeten och rättsfall som tolkar dessa utgör en fara för densamma. Riskerna för tillhandahållaren gör sammantaget att denna handelsform kan hämmas. Vi ser lösningen i att lagstiftningen görs tydligare på detta område.

Abstract

The Swedish National Board of Health and Welfare has since a year or so started to introduce a new way to work with childcare investigations within the social services. This new concept, BBIC, is meant to put the child’s needs in the first room rather than the grownup’s as it used to be before. This study is about to examine how BBIC affects the legal security of the children within these childcare investigations.

BBIC was first developed in England after a massive criticism against the way that the foster home- and institutional care was handled. In Sweden, BBIC was first tested and developed into Swedish conditions in a few project municipalities for about five years but is now being introduced all over the country. This is also one of the most important purposes with BBIC, that every childcare investigation within the country is based on the same formula. For help, the social workers have a triangle, which contains three different areas of different basic needs that the child requires. The triangle, together with several forms, gives the social workers the tools to give more attention to what kind of measure the child really requires to get its basic needs satisfied.

To find out how BBIC affects the legal security of the children within childcare investigations, we decided to make this essay interdisciplinary. This means that apart from the legal approach, we’ve also used a psychological method to base an empirical ground. The empirical material consists of interviews with persons that in different ways are working with BBIC. These interviews are then used together with the theoretical part of the study, to form an analysis. This study is not meant to generalize, but to give a glimpse of the reality and create an understanding for the complexity in these matters.

The theoretical part of the study handles among other things, the United Nations convention on the rights of the child. This convention is of great importance every time interference in a child’s living conditions are made. The two articles of importance in this paper are article 3 about the best interests of the child, and article 12 about the child’s right to freedom of expression. We’re also examining the different laws in the subject area to find out whether BBIC agrees to the laws or not. The delimitations of this study are that we’re only examining BBIC considering the Swedish conditions, and neither will we examine any court proceedings.

Det har skrivits flitigt i media om ensamkommande flyktingbarn och om hur dessa barn tas emot i Sverige när de av olika anledningar lämnar sitt hem och helt ensamma anländer hit, till ett för dem helt främmande land. Totalt tog Sverige emot 36 207 asylsökande år 2007, varav 1 264 av dessa var barn utan vårdnadshavare. Under första kvartalet under 2008 minskade det totala antalet asylsökande, men antalet ensamkommande barn fortsätter dock att öka.

Mottagandet av de ensamkommande, asylsökande barnen fungerade inte på ett tillfredsställande sätt i Sverige pga. att det rådde oenighet mellan Migrationsverket och kommunerna i landet om vem som ansvarade för dessa barn. En förbättring i mottagandet för dessa barn var därmed nödvändig för att uppfylla de olika internationella traktat och

EG-rättsliga dokument landet har att ta hänsyn till. Detta var bakgrunden till ändringen i lag om mottagande av asylsökande m.fl. som trädde i kraft 1 juli 2006. Denna lagändring tydliggjorde och förändrade ansvarsfördelningen mellan Migrationsverket och kommunerna och var menad att förbättra mottagandet av de ensamkommande asylsökande barnen. Den stora skillnaden i mottagandet av barnen är att Migrationsverket inte längre skulle stå för boendet för barnen, utan verket skulle sluta avtal med kommuner som skulle få ersättning för att ordna detta boende i sin kommun. Det uppkom dock många svårigheter och problem under genomförandet av denna lag, vilket gjorde att den inte fungerade i praktiken. Detta berodde på den korta förberedelsetiden för kommunerna i kombination med en kraftig ökning av antalet asylsökande barn. Detta fick till följd att inte tillräckligt många kommuner tecknat överenskommelser med Migrationsverket om mer permanenta boendeplatser. I sin tur ledde detta till att det fanns alltför många barn kvar i tillfälliga boenden i de så kallade ankomstkommunerna. Skarp kritik riktades därför mot lagändringen.

Efter åtgärder utförda av Migrationsverket och regeringen för att avhjälpa de problem som varit verkar svensk lagstiftning i stort nu uppfylla landets internationella skyldigheter och åtaganden när det gäller detta mottagandet. En förutsättning för detta är dock att lagstiftningen fungerar fullt ut i praktiken. Det som främst bör ses över är flexibiliteten i systemet och ansvarsfördelningen i mottagandet av de ensamkommande barnen. Detta för att kunna ta emot ett varierande antal barn samtidigt som Sverige behåller kvaliteten i detta mottagande i enlighet med de internationella skyldigheter och åtaganden landet har.

Då BBIC mötts av både positiv och negativ kritik ifrågasätter författarna vad BBIC gör för barnen. Syftet är att, utifrån behandlarens syn, undersöka vad BBIC bidragit till då det gäller att stärka barnets ställning och öka rättssäkerheten inom socialtjänstens öppenvård. Frågeställningarna rör barns behov, delaktighet, att få sin röst hörd, förändringar i behandlarens arbete samt innehållsskillnader i dokumentationen. Detta har undersökts genom en kvalitativ metod där sex intervjuer genomförts med behandlare inom barn- och familjeenheten. I resultatet framkommer bl.a. att behandlarnas situation inte förändrats nämnvärt, de har alltid haft stort fokus på barnen. Vidare har det visat sig att utredarna nu träffar barnen i större utsträckning och att barnen omnämns mer i utredningarna. Däremot anses det varken att deras röst blivit mer hörd eller att delaktigheten ökat och många barn är inte ens medvetna om de beslut som tagits. Bl.a. anses det oftast vara vuxna personers bild av barnets behov som ligger till grund för utredningarna. Kritik uttalas också gällande socialsekreterarnas bristande barnkunskap, men BBIC:s fördjupningsteman beskrivs vara till god hjälp för att kompensera detta. BBIC anses också ha bidragit till ökad rättssäkerhet och att insatsen nu kan börja redan under utredningen, uttalas vara av stor vikt.

BBIC have had both positive and negative criticism and the authors questioned what BBIC does for the children. The purpose is to examine, from social workers view, what BBIC does to strengthening the children’s position and enhance legal security in the outpatient care of social service. Issues are dealing with children's needs, participation and changes in the social workers work and differences in documentation. A qualitative method has been used and six interviews were done. The result reveals that social workers situation hasn’t change because they have always had focus on children. Furthermore, it appears that the social secretaries now see the children more often and that they are mentioned more in the investigations. However, children are almost never listened too, their participation hasn´t increased and many of them aren’t even aware of the decisions made about them. It’s usually the adults view of the child's needs that underlies the investigations. Criticism was also directed against the social secretaries because their lack of knowledge about children, but BBIC:s documents about child development are described as helpful to compensate for this. Because of BBIC treatment can start earlier and social workers believes that BBIC can lead to better legal security.

Asylsökande som kommer till Sverige för att söka uppehållstillstånd hamnar oundvikligen i ett beroendeförhållande gentemot ansvariga myndigheter. De är helt utlämnade att förlita sig på att ärendet utreds på ett rättssäkert och effektivt sätt i enlighet med gällande rätt. I sin utsatta position skall den asylsökande psykiskt hantera sin flykt, samtidigt som denne har att bevaka sina rättigheter för att få stanna kvar i landet. Det ställs stora krav på utlänningslagstiftningen och på de myndigheter som har att tillämpa den i sin verksamhet. De höga kraven är viktiga i hanteringen av utlänningsärenden, vilket både handlar om att iaktta grundläggande mänskliga rättigheter och att samtidigt kunna arbeta effektivt. Med anledning av hur situationen ser ut för närvarande inom asylrätten; långa handläggningstider i asylärenden, avskräckande exempel som visar att etiken inte har förankrats tillräckligt i Migrationsverkets verksamhet, och med tanke på det utrymme asylrätten får för debatt i media, anar man otillräckligheter i Sveriges utlänningslagstiftning. Härtill kommer att lagstiftningen har ändrats åtskilliga gånger under en inte alltför lång tid, vilket försvårar för de människor som dagligen har att tillämpa den. På grund härav väcks misstankar om att viss tillämpning av utlänningslagstiftningen inte är rättssäker i realiteten. Syftet med uppsatsen är att konstatera vilka regler och principer inom utlänningsrätten som inte uppfyller kraven på rättssäkerhet i handläggningen av ett asylärende. Med anledning av dessa motsättningar och brister är huvudsyftet att framarbeta förslag till åtgärder eller nya regler som förstärker den enskildes rättssäkerhet i asylärendet.