Academic literature on the topic 'Reaktiv effekt'
Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles
Consult the lists of relevant articles, books, theses, conference reports, and other scholarly sources on the topic 'Reaktiv effekt.'
Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.
You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.
Journal articles on the topic "Reaktiv effekt"
1
Chalim, Abdul, Agung Ari Wibowo, Ade Sonya Suryandari, Muhammad Muhajjir Syarifuddin, and Moh Tohir. "Studi Kinetika Reaksi Metanolisis Pembuatan Metil Ester Sulfonat (MES) Menggunakan Reaktor Batch Berpengaduk." Jurnal Teknik Kimia dan Lingkungan 1, no. 1 (October 24, 2017): 28. http://dx.doi.org/10.33795/jtkl.v1i1.23.
Full textAbstract:
Surfaktan merupakan surface active agent yang banyak diaplikasikan dalam bidang industri kimia berkaitan dengan kemampuannya menstabilkan emulsi antara fasa minyak dan fasa air. Surfaktan berbasis minyak nabati merupakan pengembangan teknologi di bidang surfaktan yang selama ini didominasi oleh surfaktan berbahan baku minyak bumi. Metil ester sulfonat (MES) adalah surfaktan anionik yang dihasilkan melalui reaksi antara metil ester asam lemak dengan agen pensulfonasi atau yang lebih dikenal dengan reaksi sulfonasi. MES mengalami proses lanjutan yang disebut dengan reaksi metanolisis dan netralisasi. Penelitian ini mempelajari pengaruh rasio mol reaktan, waktu reaksi dan suhu reaksi terhadap yield MES pada reaksi metanolisis. Yield MES tertinggi yaitu 49,71% dicapai pada suhu reaksi 120°C, waktu reaksi 120 menit dan rasio mol MES terhadap metanol 1:3. Konstanta laju reaksi metanolisis ditentukan dengan mereaksikan reaktan di dalam reaktor batch berpengaduk pada kondisi operasi tersebut.Surfactant is a surface active agent which is widely applied in chemical industry related to its ability to stabilize the emulsion between the oil phase and the water phase. Surfactant-based on vegetable oil is a technology developed in the field of surfactant which has been dominated by surfactants made from petroleum. Methyl ester sulfonate (MES) is an anionic surfactant produced by the reaction between fatty acid methyl ester with a sulfonating agent or called as sulfonation reaction. MES undergoes an advanced process called methanolysis and neutralization reactions. This study investigated the effect of reactant molar ratio, reaction time and reaction temperature on MES yield on methanolysis reaction. The highest MES yield of 49.71% was achieved at a reaction temperature of 120°C, the reaction time of 120 minutes and the molar ratio between MES and methanol of 1:3. The rate constants of methanolysis reactions are determined by reacting the reactants in the stirred batch reactor under those operating conditions.
2
Rahkadima, Yulia Tri, and Qurrota A'yuni. "PRODUKSI BIODIESEL DARI DEDAK PADI SECARA IN SITU DENGAN TEKNOLOGI MICROWAVE." Jurnal Kimia Riset 4, no. 2 (December 31, 2019): 106. http://dx.doi.org/10.20473/jkr.v4i2.16047.
Full textAbstract:
AbstrakProses produksi biodiesel dari dedak padi dengan memanfaatkan microwave secara in situ telah berhasil dilakukan. Pengaruh jumlah metanol dan waktu reaksi terhadap kandungan FAMEs dalam produk dipelajari dalam penelitian ini. Dedak padi , metanol dan katalis basa berupa NaOH 0.6 w% dimasukkan ke dalam labu alas datar dilengkapi dengan kondensor dan dimasukkan ke dalam reaktor microwave yang telah dimodifikasi. Produk reaksi yang berupa campuran FAMEs, gliserol, reaktan yang tidak bereaksi dan komponen lainnya kemudian dicuci menggunakan n- heksana dan dilanjut dilakukan proses distilasi. Hasil penelitian menunjukan bahwa dengan menggunakan reaktor microwave, kandungan FAMEs lebih tinggi diperoleh dengan waktu reaksi yang lebih singkat. Gelombang mikro berhasil mempercepat terjadinya reaksi transesterifikasi. Kandungan FAMEs tertinggi yaitu 6.2036 % diperoleh pada waktu reaksi 10 menit, metanol 60 ml dan suhu reaksi 60oC. Kata kunci : Biodiesel, In situ, Microwave, Dedak padi AbstractThe process of biodiesel production from rice bran using in situ microwaves has been successfully carried out. The effect of the amount of methanol and reaction time on the FAMEs content in the product was studied in this study. Rice bran, methanol and alkaline catalyst in the form of 0.6 w% NaOH are put into a flat bottom flask equipped with a condenser and put into a modified microwave reactor. The reaction product in the form of a mixture of FAMEs, glycerol, unreacted reactants and other components is then washed using n-hexane and contuining with the distillation process. The results showed that by using a microwave reactor, a higher FAMEs content was obtained with a shorter reaction time. Microwaves successfully accelerate the transesterification reaction. The highest FAMEs content of 6.2036% was obtained at a reaction time of 10 minutes, methanol 60 ml and reaction temperature 60oC.Keywords: Biodiesel, In situ, Microwave, Rice bran
3
Fakhry, Muhammad Naufal, and Suprihastuti Sri Rahayu. "Pengaruh Suhu pada Esterifikasi Amil Alkohol dengan Asam Asetat Menggunakan Asam Sulfat sebagai Katalisator." Jurnal Rekayasa Proses 10, no. 2 (November 20, 2016): 64. http://dx.doi.org/10.22146/jrekpros.33339.
Full textAbstract:
Ester compounds are widely used as solvents, artificial aroma materials, and precursors of pharmaceutical ingredients. One of the ester compounds widely used in the chemical industry is amyl acetate. Amyl acetate can be synthesized by esterification of amyl alcohol and acetic acid, which is a liquid-liquid heterogeneous reaction. This study aims to study the kinetics of this particular reaction focusing on the effect of temperature. The catalyst used in this study was sulfuric acid. The mole ratio of acetic acid to amyl alcohol used was 2: 5. Reaction was run at constant temperature in a three-neck flask as a batch reactor. The acetic acid and sulfuric acid were first put into the reactor and heated while stirring. After reaching a certain temperature, the preheated amyl alcohol was added into the reactor. During reaction, the temperature was maintained at the desired temperature. The reactants and products involved in this reaction were immiscible. The product phases were separated and then the remaining acetic acid content in the water-soluble phase was analyzed by volumetric method. The study was carried out in 4 variations of temperature i.e. 70, 80, 90, and 100C. The results of experimental data analysis showed that the reaction will be faster when the temperature is higher. The mass transfer from the acetic acid phase to the amyl alcohol phase increased with the increase of temperature. The value of the reaction rate constant, the overall mass transfer coefficient, and the Henry’s constant were evaluated by the parameter fitting method using the MATLAB program. Based on the evaluation at the highest reaction temperature 100oC, the rate constant was 0,0134 mL.mole-2s-1, the mass transfer coefficient was 0,3180 L s-1, and the Henry’s constant was 0,0174 (mole/L)A in phase II/(mole/L)A in phase I. Keywords: esterification, immiscible, amyl acetate, mass transfer Senyawa ester banyak dipakai sebagai solven, bahan aroma buatan, dan prekursor bahan-bahan farmasi. Salah satu senyawa ester yang banyak digunakan dalam industri kimia dalah amil asetat. Ester amil asetat dapat disintesis melalui reaksi esterifikasi dengan bahan baku amil alkohol dan asam asetat. Reaksi ini merupakan reaksi heterogen cair-cair. Penelitian ini bertujuan untuk mempelajari kinetika reaksi tersebut, terutama pengaruh variabel suhu. Untuk mempercepat laju reaksi ditambahkan asam sulfat. Perbandingan mol pereaksi asam asetat:amil alkohol yang digunakan sebesar 2:5. Reaksi dijalankan dalam reaktor batch dan suhu dijaga konstan. Reaktan dan katalisator dicampur dalam labu leher tiga. Asam asetat dan asam sulfat dituangkan ke dalam reaktor, dipanaskan dan diaduk sampai suhu tertentu. Selanjutnya amil alkohol yang telah dipanaskan sebelumnya hingga suhu tertentu dituangkan. Selama reaksi suhu dipertahankan konstan. Reaktan dan produk yang terlibat dalam reaksi ini berupa campuran immiscible. Produk yang terdiri dari dua fase dipisahkan antar fasenya kemudian fase yang larut dalam air dianalisis kadar asam asetat sisanya dengan metode volumetri. Reaksi dilakukan masing-masing pada suhu 70, 80, 90, dan 100oC. Hasil analisis menunjukkan bahwa reaksi akan semakin cepat apabila suhu semakin tinggi. Transfer massa dari fase asam asetat ke fase amil alkohol semakin besar pula dengan adanya kenaikan suhu. Nilai konstanta kecepatan reaksi, koefisien transfer massa overall, dan konstanta Henry dievaluasi dengan metode fitting parameter menggunakan program MATLAB. Berdasarkan evaluasi pada suhu reaksi tertinggi yaitu 100oC diperoleh nilai konstanta kecepatan reaksi sebesar 0,0134 mL.mol-2s-1, koefisien transfer massa overall sebesar 0,318 mL s-1, dan konstanta Henry sebesar 0,0174 (mol/L)A di fase II/(mol/L)A di fase I. Kata kunci: esterifikasi, immiscible, amil asetat, transfer massa
4
Budiman, Arief, Alita Lelyana, Daniar Rianawati, and S. Sutijan. "Biodiesel production from Palm Fatty Acid Distillate (PFAD) using reactive distillation." Jurnal Teknik Kimia Indonesia 11, no. 2 (October 2, 2018): 108. http://dx.doi.org/10.5614/jtki.2012.11.2.7.
Full textAbstract:
Palm fatty acid distillate (PFAD) is a lower-value by-product obtained during the refining of palm oil and contained high amount of free fatty acid (FFA). However, it’s a potentially valuable and low-cost raw material for the production of biodiesel through esterification process. Esterification of FFA using the conventional batch faces a challenge since it is low in productivity and requires high excess of reactant so that it is not efficient for large-scale production. To overcome this problem, reactive distillation (RD) is the best candidate. RD is one of the most attractive equipment which provides potential benefits for the esterification reaction. To obtain an optimal design of the RD, an accurate model and simulation of the process is needed. In this work, a simulation study of biodiesel production from PFAD as feedstock using RD is presented by using ASPEN Plus v7.1. Two case studies of total reflux (case A) and recycled distillate (case B) were demonstrated. Close relation was found among high separation and high energy consumption in RD. Two models of RD show the more economical heat duty of both condenser and reboiler. Effect of L/F ratio, number of stages in reaction zone, and model of RD to conversion of esterification reaction were discussed. Keywords: biodiesel, esterification, PFAD, reactive distillationAbstrakSuatu produk hasil samping yang memiliki nilai ekonomi rendah, biasa dikenal sebagai Palm Fatty Acid Distilate (PFAD), diperoleh dari proses pemurnian minyak kelapa sawit. PFAD mengandung asam lemak bebas (FFA) tinggi, cukup potensial, dapat digunakan sebagai bahan baku produksi biodiesel melalui proses esterifikasi. Esterifikasi FFA dengan proses batch konvensional menghadapi tantangan karena produktivitasnya cukup rendah dan membutuhkan excess reaktan yang tinggi sehingga tidak efisien jika diterapkan untuk produksi skala besar. Reactive distillation (RD) dapat menjadi solusi untuk mengatasi masalah ini. RD merupakan alat yang berpotensi memberikan keuntungan dalam reaksi esterifikasi. Untuk mendapatkan desain yang optimal dari suatu RD, pemodelan yang akurat dan simulasi dari proses ini diperlukan. Di sini, dilakukan simulasi produksi biodiesel dari PFAD menggunakan RD dilakukan dengan ASPEN Plus v7.1. Dua kasus dipelajari, yaitu refluks total (kasus A) dan recycle distillate (kasus B) yang bertujuan untuk mempelajari pengaruh rasio antara cairan yang dikembalikan ke kolom dengan feed (L/ F), dan variable variable desain. Semakin tinggi kemurnian dari hasil pemisahan, konsumsi energi yang dibutuhkan juga menjadi semakin besar. Perbandingan antara dua model dari kolom distilasi reaktif menunjukkan beban panas kondensor dan reboiler menjadi lebih ekonomis. Pengaruh perbandingan L/F, jumlah stage dalam zona reaksi, dan model kolom distilasi reaktif terhadap konversi reaksi esterifikasi akan di bahas di sini.Kata kunci: biodiesel, esterifikasi, PFAD, menara distilasi
5
Gunawan, Melia Laniwati, and Hendrik Susanto. "Dehidrasi N-Butanol menjadi senyawa butena pada katalis molecular sieve 13X dalam reaktor unggun tetap." Jurnal Teknik Kimia Indonesia 6, no. 2 (October 2, 2018): 642. http://dx.doi.org/10.5614/jtki.2007.6.2.7.
Full textAbstract:
One of the ways of producing butene compounds without relying on non-renewable resources involves the dehydration of n-butanol with the aid of acid catalysts. The dehydration of n butanol on molecular sieve 13 X catalyst has been undertaken in afvced bed, vertical glass pipe isothermal reactor. Reaction temperatures were varied between 300-450 °C. Reaction products were analyzed using a Gas Chromatograph (GC). The n-butanol dehydration was observed to have a reaction order of 1.95 with respect to n-butanol partial pressure, with an activation energy of 89.4 kJ/mol and an Arrhenius constant of 7.99 x 106 .To determine the effect of operating parameters (feed temperature, n-butanol flowrate, n-butanol to nitrogen feed ratio, and catalyst particle diameter), a simulation was undertaken based on the fvced bed, non adiabatic and non-isothermal reactor model. The reactor model used in the simulation was a 2- dimensional heterogeneous reactor. The validated model coefficient of correlation against the experimental data was very good, namely 0.98. Simulation results indicate that the increase in n-butanol concentration and feed temperature increase the conversion. Increase in catalyst particle diameter and feed flowrate decrease the conversion. The dehydration of n-butanol to butene is a mildly exothermic reaction. Therefore, to maintain an isothermal reaction condition, the reactor wall temperature may not exceed 10 °C below the feed temperature.Keywords: n-butanol dehydration, molecular sieve 13 X, simulation, fixed bed, kineticAbstrakSalah satu cara untuk mendapatkan senyawa butena tanpa mengandalkan sumber daya tak terbarukan adalah melalui dehidrasi n-butanol dengan bantuan katalis asam. Dehidrasi n butanol pada katalis molecular sieve 13 X dilakukan di dalam reaktor unggun tetap terbuat dari pipa gelas tegak secara isotermal. Temperatur reaksi divariasikan antara 300 - 450" C. Komposisi produk dianalisa menggunakan Gas Chromatograph (GC). Dehidrasi n-butanol ini berorde 1,95 terhadap tekanan parsial n-butanol dengan nilai energi aktivasi 89,4 kJ/mol dan tetapan Arrhenius 7,99 x 106• Untuk mempelajari pengaruh parameter operasi (temperatur umpan, laju alir n-butanol, rasio umpan n-butanol terhadap nitrogen, dan diameter partikel katalis) terhadap konversi reaksi, distribusi produk, dan profil temperatur di sepanjang reaktor dilakukan simulasi dalam reaktor unggun tetap non adiabatik non isotermal berdasarkan data percobaan yang telah diperoleh. Model reaktor yang digunakan adalah model heterogen dua dimensi. Nilai koefisien korelasi model yang divalidasi dengan data percobaan menunjukkan harga yang baik yaitu 0,98. Hasil simulasi menunjukkan bahwa peningkatan konsentrasi n butanol atau temperatur umpan meningkatkan konversi. Peningkatan diameter partikel katalis atau peningkatan laju alir umpan, akan menurunkan konversi reaksi. Reaksi dehidrasi n butanol menjadi senyawa buten merupakan reaksi yang sedikit eksoterm, oleh karena itu untuk mempertahankan reaksi agar isotermal, temperatur dinding reaktor harus diusahakan tidak melebihi 10 °C di bawah temperatur umpan.Kata kunci: dehidrasi n-butanol, molecular sieve 13 X, simulasi, unggun tetap, kinetik
6
Prakoso, Tirto, Danu Wicaksana, Roy Winarso, and Tatang H. Soerawidjaja. "Sintesis minyak goreng sehat (Diacylglycerol)." Jurnal Teknik Kimia Indonesia 6, no. 2 (October 2, 2018): 595. http://dx.doi.org/10.5614/jtki.2007.6.2.1.
Full textAbstract:
The syntesis of healty cooking oil (Diacylglycerol)Diglyceride I Diacylglycerol (DAG) oil is a compound resulting from the chemical bonding between glycerol and two free fatty acid molecules which follows a different metabolic route compared to triglyceride-type oils so that this type of oil does not cause fat accumulation in the body. This research isfocused at obtaining experimental evidence from the Archer-Daniels-Midland (2002) synthesis method, identifying the effect of the molar ratio between the reactants and reaction time on the DAG yield using the glycerolysis method, and at synthesizing a cooking oil with diglycerides as its major component. The diglyceride synthesis process in this research was done via glycerolysis with a varying glycerol : TAG ratio of 1:1, 3:2, 2:1 and 5:2. Reaction time was varied at 1 and 3 hours. The synthesis was undertaken at 190°C, using CH3COOK as catalyst at a dose of 1% of the mass ofTAG reactant. Experimental results indicate that longer reaction time increases the molar amount of diglycerides formed in the healthy cooking oil product. The molar ratio of glycerol to triglycerides which produces the highest DAG yield was 2:1, with a reaction time of 3 hours, which resulted in a yield of 97. 726%-mol DAG per mol TAG reactant. Higher molar ratio of glycerol to tryglycerides also increases the percentage of monoglycerides (MAG)formed.Keywords: DAG (Diglycerides), glycerolysis, TAG (Triglycerides) AbstrakMinyak Digliserida/Diacylglycerol (DAG) adalah senyawa hasil ikatan kimia antara g/iserol dengan 2 buah asam lemak bebas yang mengikuti jalur metabolik yang khas dan berbeda dengan jenis minyak trigliserida sehingga tidak menyebabkan penimbunan lemak dalam tubuh. Penelitian ini bertujuan untuk mendapat bukti eksperimental dari metode Archer-Daniels-Midland (2002), mengetahui pengaruh rasio mol reaktan dan waktu reaksi terhadap perolehan DAG dari metode gliserolisis dan mendapatkan hasil minyak goreng yang memiliki kandungan utama digliserida. Proses sintesa digliserida dalam penelitian ini dilakukan dengan reaksi gliserolisis yang menggunakan variasi rasio reaktan gliserol : TAG 1:1, 3:2, 2:1 dan 5:2. dengan dan variasi waktu 1 dan 3 jam. Sintesa ini berlangsung pada temperatur 190°C dan menggunakan katalis CH3COOK sebanyak 1% dari berat TAG yang digunakan. Hasil penelitian menunjukkan bahwa semakin lama waktu reaksi gliserolisis, semakin tinggi jumlah mol dig/iserida yang terbentuk di dalam minyak goreng sehat. Rasia mol reaktan gliserol: trigliserida yang menghasilkan perolehan DAG tertinggi adalah rasio 2:1 dengan waktu reaksi 3 jam, yaitu sebesar 97, 726%-mol DAG per mol TAG mula-mula. Semakin tinggi rasio mol reaktan gliserol : trigliserida, %-monogliserida (MAG) yang terbentuk juga semakin tinggi.Kata Kunci: DAG (Digliserida), gliserolisis, TAG (Trigliserida)
7
Budhi, Yogi Wibisono, and Mohammad Effendy. "Pemanfaatan emisi gas metana dari stasiun kompresor sistem perpipaan gas alam sebagai sumber energi termal." Jurnal Teknik Kimia Indonesia 8, no. 1 (October 2, 2018): 6. http://dx.doi.org/10.5614/jtki.2009.8.1.2.
Full textAbstract:
Methane gas emmision utilization from natural gas piping system compressor station as thermal energy sourceEmission of CH4 gas to the atmosphere may result in a global warming effect 21 times larger than that of CO2. One of the strategies to reduce this impact is to convert CH4 to CO2 in a Reverse Flow Reactor (RFR). RFR is a suitable apparatus to process gases with very low concentrations (0.1–1 %-v). The CH4 combustion reaction is exothermic, with a DTadiabatic between 10–200 oC (at a 0.1–1 %-v concentration), and therefore its heat of reaction may be used as a thermal energy source. RFR is capable of controlling heat transfer in the reactor, storing heat, and releasing it to heat low-temperature feeds. This paper presents the results of a study on the effect of the removal of heat generated by CH4 combustion as thermal energy source on the performance of RFR. The methodology in this study involved computer simulations. For a feed flowrate of 0.22 L/s, the optimum rate of heat that can be recovered was 43 kJ/m3×s (heat recovery efficiency of 50.4%). An air flowrate of 92.9 g/s was required to extract the heat.Keyword: Reverse flow reactor, methane catalytic combustion, modeling, green house effect simulation, gas piping system. AbstrakEmisi gas CH4 ke atmosfer dapat menyebabkan pengaruh pemanasan global 21 kali lebih tinggi dibandingkan gas CO2. Salah satu strategi untuk mengurangi dampak tersebut adalah dengan mengkonversi gas CH4 menjadi CO2 dalam Reaktor Aliran Bolak-Balik (RABB). RABB adalah piranti yang tepat untuk mengolah gas yang berkonsentrasi sangat kecil (0,1-1 %-v). Reaksi pembakaran CH4 bersifat eksotermis dengan DTadiabatik berkisar antara 10–200 oC (konsentrasi 0,1–1 %-v), sehingga panas reaksinya dapat dimanfaatkan sebagai sumber energi termal. RABB memiliki kemampuan dalam mengendalikan pergerakan panas di dalam reaktor, menyimpan panas, dan memberikannya kembali untuk memanaskan umpan yang bertemperatur rendah. Makalah ini menyampaikan hasil kajian tentang pengaruh pengambilan panas hasil reaksi pembakaran gas CH4 sebagai sumber energi termal terhadap kinerja RABB. Metodologi yang digunakan adalah dengan simulasi komputer. Untuk laju alir umpan sebesar 0,22 L/s, panas optimum yang dapat dimanfaatkan adalah 43 kJ/m3.s (efisiensi pemulihan panas 50,4%) dan dibutuhkan laju alir udara sebesar 92,9 g/s untuk mengekstrak panas.Kata kunci: Reaktor aliran bolak-balik, pembakaran katalitik metana, pemodelan, simulasi efek rumah kaca, sistem perpipaan gas
8
Sumardiono, Siswo, Listiyana Riska, Bakti Jos, and Isti Pudjiastuti. "Effect of Esterification on Cassava Starch: Physicochemical Properties and Expansion Ability." Reaktor 19, no. 1 (May 10, 2019): 34–41. http://dx.doi.org/10.14710/reaktor.19.1.34-41.
Full textAbstract:
In this study, the characteristic of cassava starch have been developed through esterification reaction using ethyl lactate. Commercial cassava starch was modified by using (0.5; 0.75; 1.00; 1.25; 1.50 % v/v) ethyl lactate solution with pH 6, 7, 8, 9 for 15, 25, 35, 45, 55 minutes and the drained starch was dried with sun drying. The cassava starch which has been esterified with 1.5% ethyl lactate for 15 minutes pH 6 gave highest volume expansion of 2,438.9 %. For swelling power, the highest value was 19.32 swelling power at variable concentrations of 1.5% ester, esterification period of 15 minutes, and pH 6. The lowest amylose content was 15.68 % in ester concentration of 1.5 %. From the scanning electron micrograph, shows that the cassava starch after and before modification has not changed since the modifications performed under the gelatinization temperature. FTIR spectra of native cassava starch and ester cassava starch shown shift of the carboxyl group of starch from 1072.37 to 1087.80 cm-1 and a decrease in the OH group is from 3452.53 to 3417.81 cm-1. Bond formed indicates that the esterification reaction occurs between cassava starch with ethyl lactate esters. Keywords: volume expansion, cassava starch, ester starch, ethyle lactate, modified starch
9
Fitriyani, Lely, Edwan Karadena, and Sukandar Sukandar. "Solid Concentration Effect for Solvent Extraction Process of Oily Contaminated Soil." Reaktor 19, no. 2 (August 11, 2019): 84–88. http://dx.doi.org/10.14710/reaktor.19.2.84-88.
Full textAbstract:
Solvent extraction has been used as a method to wash oil content of oily contaminated soil in industry for years. Some solvents and temperature ranges has been chosen to increase the oil recovery rate of extraction process, however only few studies reported that it has been able to reach remaining Total Petroleum Hydrocarbon (TPH) less than 0.5% in less than 30 minutes. During the experiments, acetone and toluene chosen to extract oil content from contaminated soil by using solvent extraction process. Temperature selected were between 24°C up to 70°C. Mixing apparatus which has been utilized was centrifugation machine with 1000 rpm (1570 g) operational speed. Duration of treatment process was 10 minutes with some variations of solid to solvent ratio. During the experiments, it was observed that by using toluene and acetone as solvents, the optimum Total Petroleum Hydrocarbon (TPH) removal obtained at temperature 50°C. In the other hand, optimum solid to solvent ratio toluene ratio was 1:6. As a solvent acetone observed capable to reduce TPH content until below 0.5% as threshold limit for TPH of contaminated soil regulated by environmental regulation in Indonesia. During the experiments it was also observed the dependency of solid concentration (Cs) with dissociation coefficient (KD). In the other hand, heavy metal at the remaining extracted soil after soil washing was observed available in safe concentration to be discharged to the environment base on regulation in Indonesia. Keywords: solvent extraction, soil washing, contaminated soil, TPH, centrifugation, oil sludge, acetone, toluene, solid treatment.
10
Ningsih, Erlinda, Lily Pudjiastuti, Dessy Wulansari, Nurul Anggraheny, Ali Altway, and Kuswandi Kusno Budhikarjono. "Simulasi absorpsi multikomponen gas dalam larutan K2CO3 dengan promoter MDEA pada packed column." Jurnal Teknik Kimia Indonesia 11, no. 1 (October 2, 2018): 17. http://dx.doi.org/10.5614/jtki.2012.11.1.3.
Full textAbstract:
Simulation of multi-component gas absorption in the K2CO3 solution with promoter MDEA in packed column This research aims to study theoretically the performance of packed column to absorb CO2 and H2S from acid gas using MDEA promoted K2CO3 solution by considering solubility of other gases. Performance is expressed as CO2 recovery percentage. Research was carried out by developing simulation program of gases absorption with chemical reaction in packed column under isotherm condition. Prediction results were validated with petrochemical plant data. The simulation program can predict concentration distribution of dissolved gases and reactants in liquid phase at packed column and also the percentage of CO2 and H2S recovery. Results show that CO2 and H2S recovery increase with the increasing pressure and liquid flow rate. The study also depicts presence of an optimum temperature where CO2 recovery increases with increasing temperature below optimum temperature and decrease with increasing temperature above optimum temperature. The absorption rate increase or decrease with increasing temperature depending on relative effect of temperature on reaction rate, gas diffusivity and solubility. For CO2 absorption into MDEA promoted 30% K2CO3 solution at packed column 3 m in diameter, and 30 m in height filled with 7 cm IMPT packing, the highest CO2 removal efficiency is 99.947% on 100 oC, 32 atm, liquid flow rate of 5900 m3/hr, and gas flow rate of 308 kNm3/hr. Keywords: reactive absorption, isothermal, multi-component, promoter, two-film modelAbstrakPenelitian ini bertujuan untuk mempelajari secara teoritis kinerja packed column untuk absorpsi CO2 dan H2S dari gas asam dengan larutan K2CO3 dan promotor MDEA dengan memperhatikan kelarutan gas-gas yang lain, yang dinyatakan dengan %-recovery CO2. Penelitian ini dilaksanakan dengan membuat program simulasi untuk absorpsi gas CO2 disertai reaksi kimia dalam kondisi isothermal. Hasil prediksi simulasi ini divalidasi dengan data lapangan. Dengan menggunakan model packed column ini, diperoleh distribusi konsentrasi gas-gas terlarut, distribusi konsentrasi reaktan dalam fasa cair dalam kolom absorber dan prediksi %-recovery CO2 dan H2S. Hasil penelitian menunjukkan bahwa semakin tinggi tekanan dan laju alir absorben %-penghilangan CO2 dan H2S semakin besar. Hasil penelitian menunjukkan adanya suhu optimum. Di bawah suhu optimum kenaikan suhu menyebabkan kenaikan %-penghilangan sedangkan di atas suhu optimum kenaikan suhu menurunkan %-penghilangan. Laju absorpsi meningkat tergantung pada pengaruh relatif temperatur pada konstanta kecepatan reaksi, difusivitas dan kelarutan gas yang terserap. Untuk absorpsi gas CO2 kedalam larutan K2CO3 30% dengan promotor MDEA pada packed column dengan diameter 3 m dan tinggi 30 m yang diisi dengan packing IMPT 7 cm diperoleh penghilangan CO2 tertinggi 99,947% pada kondisi laju alir larutan 5900 m3/jam, temperatur 100 oC, laju alir gas 308 kNm3/jam serta tekanan 32 atm.Kata kunci: absorpsi reaktif, isothermal, multikomponen, promoter, model dua film.
Dissertations / Theses on the topic "Reaktiv effekt"
1
Näslund, Robert. "Driftoptimering av reaktiv effekt." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för tillämpad fysik och elektronik, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-162405.
Full textAbstract:
Övik Energi Nät has an agreement with Vattenfall where Övik Energi Nät is entitled to a certain amount of generation of reactive power and a certain amount of consumption of reactive power. This agreement applies to two distribution stations located on each side of the city.This report will propose ways of how and where it is suitably to install phase compensation equipment in Övik Energis Nät, to correct the occasions when it overleaps the maximum peak allowed of reactive power.The report will also point out problems that can appear with connecting a capacitor battery and how to avoid these problems.There is a generator that generates an effect of 5 MVAr (capacitive) and at the times when the generator is not operating the reactive power overleaps the maximum peak allowed. With this knowledge there is a belief that a capacitor battery with 5 MVAr would be suitable to install to compensate when the reactive power overleaps the maximum peak allowed.
2
Gustafsson, Daniel. "Studie av reaktivt effekt." Thesis, Karlstads universitet, Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap (from 2013), 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-42582.
Full textAbstract:
Den här rapporten är en analys av reaktiv effektförbrukning från två anläggningar i Karlstad, Heden och en nätstation som kallas T375. Med rapporten vill jag skapa en bättre förståelse för hur den reaktiva effektförbrukningen ser ut i elnätet och hur den påverkar kunden. Varje negativ reaktiv effekt ska kontrolleras och med hjälp av värdena ska den mest lämpade åtgärden tas fram. Karlstads Elnät AB, som har ansvar för företaget Heden och nätstation T375, samlar in sina värden från anläggningar en gång om dagen och värdena kontrolleras under natten. Värdena från nätstation T375 som använts under den här rapporten är från år 2000. Hedens värden är från år 2014. Värdena har analyserats med hjälp av kalkylprogrammet Microsoft Excel.Värdena har analyserats utifrån energiförbrukning och effektfaktor samt max-, min- och medelvärden. Det har skapats grafer över den reaktiva och den aktiva energiförbrukningen samt effektfaktorn under en viss tidsperiod. Resultatet kommer från analysering av effektförbrukningen och effektfaktorn från båda anläggningarna samt teoretiska åtgärder för att motverka den kapacitiva reaktiva effektförbrukningen har tagits fram.
3
Storgärd, Per. "Reaktiv effektkompensering : Kartläggning och utvärdering av olika lösningar för att kompensera reaktivt effekt i vindkraftparker." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för tillämpad fysik och elektronik, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-105229.
Full textAbstract:
I takt med en utbyggnad av vindkraften i Sverige ökar också risken för minskad elkvalité. Vindkraften ger upphov till ett flertal störningar som riskerar minska elkvalitén på det svenska kraftnätet. En av dessa störningar är så kallad reaktiv effekt, reaktiv effekt kan beskrivas som skummet i ett ölglas, de upptar onödig plats och sänker nyttjandegraden. Detta är ett problem som bör beaktas vid en utbyggnad av vindkraften i Sverige. I detta arbete har begreppet reaktiv effekt samt dess uppkomst och påverkan på nätet behandlats. Vidare har metoder för reaktiv effektkompensering utretts och används för att ta fram modeller för reaktiv effektkompensering i vindkraftparker. Arbetets syfte var att utvärdera olika metoder för reaktiv effektkompensering samt undersöka hur dessa påverkas av anläggningen storlek, topografi och placering i regionnätet. En utredning om vilka lösningar som idag finns tillgängliga på marknaden har legat till grund för utarbetandet av en strategi för kompensering av den reaktiva effekten i OX2:s Vindkraftparker. Resultatet visar att man kan kompensera bort reaktiv effekt på ett antal olika sätt. Valet av kompenseringsmetod beror framför allt på vilka krav nätägaren har på kompenseringens snabbhet och hur stora spänningsvariationer som denne tillåter i anslutningspunkten. I vindkraftssammanhang måste kompenseringen vara snabb för att hinna kompensera för vindraftens snabbare förlopp. Den snabbaste metoden är ABB:s SVC Light® som klarar reglering på under 5 ms, men innebär en större investeringskostnad 20 Mkr. Kan man nöja sig med FACTS lösning av typen SVC så blir kostnaden halverad till ca 10 Mkr. Givetvis skiljer sig SVC, SVC Light® och Siemens direktdriva turbiner sig en hel del åt både tekniskt och prismässigt, men samtliga lösningar bedöms likvärdiga i avseende av underhållskostnader och driftsäkerhet. Snabbare kompensering medför ett högre pris och lämpar sig därför för större parker eller i känsligare delar av regionnätet. För parker i storlek med Maevaara II är Siemens lösning med direktdrivna turbiner eller ABB:s SVC lösning den mest lämpade om man ser till investeringskostnader och parkstorlek.As we in Sweden expends our use of wind power and the wind farms grows bigger, the risk of reduced power quality on the electric grid is bigger now than ever. Wind turbines produce a variety of distortions on to the electric grid that threatens to reduce the power quality of the Swedish power grid. One of these distortions is so-called reactive power, reactive power can be described as the foam in a beer glass, the foam is also beer but occupies unnecessary space that could be just for beer. The beer in this case is the active effect and the foam is the unnecessary reactive effect which lowers utilization rate. This is an issue to taken into account in the development of Swedish wind power projects. In this work, the concept of reactive power as well as its emergence and impact on the network will be treated. Furthermore, methods for reactive power compensation investigated and used to develop models for reactive power compensation of wind farms. The aim of the project was to evaluate different methods for reactive power compensation , as well as explore how these are affected by the wind farms size, topography and location of the regional network . This together with An investigation of the solutions currently available on the market has been the basis for developing a strategy for the compensation of the reactive power in the OX2 's wind farms. The results show that one can compensate for the produced reactive effect in a number of ways, some better than others. The choice of the compensation method depends primarily on the grid codes in the region. In the wind power context, the compensation to be able to compensate for voltage drops that occur in fast wind changes. The quickest method is ABB's SVC Light® capable control in under 5 ms , but means a greater investment cost 20 million sek. Can we settle the FACTS solution of type SVC , the cost is halved to about 10 million sek. For parks in size with Maevaara II, the Siemens solution with direct drive turbines or ABB's SVC solution the most suitable in terms of investment costs and park size. Both ABB and Siemens recommend that further investigation is to be done to optimize a solution to the specific case. The investment cost presented in this report is a rough estimation, the different alternatives lies between 10-20 million sek. This is to be used as a guide value to evaluate the different methods.
4
Welbourn, Mark. "Reaktiv effekt i Dala Energis framtida mellanspänningsnät." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för tillämpad fysik och elektronik, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-160670.
Full textAbstract:
Dala Energi has large-scale plans for grid development and wants to have a better understanding of their current reactive power levels along with a future prognosis based on their plans. Changes in line inductance, shunt capacitance, area and placement put Dala Energi on the path to higher charging currents and higher reactive power generation. In addition to causing concerns in their own grid, the increased reactive power generation can present challenges for the owner of the overlying grid. Transmission of reactive power upwards is not permitted in the current contract. Dala Energi’s grid is divided into 3 separate regions with a total of 19 larger substations, 12 of which are points of connection with the overlying grid. At times, 8 of the substations have transmitted reactive power upward and soon it will be all 12. Region 1, where the 20-kV grid is located, is the biggest problem-area today, with upward-transmissions of 1 to 3 MVAr quite common and a considerable increase expected. Region 3 contains more than double the underground cable as the other two areas and might have had much greater side effects from the high shunt capacitance were it not for 3 industrial customers who consume a large portion of reactive power. In the coming years, however, Region 3 is expected to have capacitive reactive power levels nearly equal to those of Region 1. The combined reactive power baseline for all regions is expected to drop by 8.24 MVAr in the coming years. The owner of the overlying grid controls Dala Energi’s 5 largest capacitor banks which have a rated capacity of 11.6 MVAr. With the entire capacity almost always connected, the upward transmission of reactive power becomes much greater. It would be very advisable to meet with the owner, discuss interaction between the two grids and examine the details of the current contract. Compensation for excessive generation of reactive power is needed and is going to be essential in the future. The short-term variation of reactive power levels is so great that the use of fixed rating shunt reactors is ill-advised, especially under the current contract. Compensation with variable shunt reactors is recommended.
5
Hudji, Muadh. "Analys av elnät för begränsning av reaktiv effekt." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för teknikvetenskaper, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-396215.
Full textAbstract:
Ystad Energi har ansvaret över elnätet i Ystads kommun. Med ökande efterfråga om el har samhället blivit sårbart. Därför jobbar myndigheterna och elleverantörer alltid för att säkerställa en trygg och säker elleverans. Variationer i energibehovet under de olika årstider sätter elsystemet i en svår situation gällande elleveranssäkerhet. Ystad Energi har noterat att elnätet matar ut reaktiv effekt mot överliggande nät under sommarperioden. Vilket kan påverka förlusterna och systemets drifttillstånd i både lokal – och regionnät. Därför fokuserar detta arbete på att utföra analyser av reaktiv effekt i nätledningarna som ligger mellan fördelningsstationerna och nätstationerna, d.v.s. i 10.7 kV – nivå av den s.k. distributionsnätet. För att minska elavbrott i systemet på grund av väder och annan yttre påverkan har Ystad Energi grävt ner alla ledningar i nätet. Datainsamlingen från Ystad Energi visar att den reaktiva effektinmatningen ökar mest under sommaren jämfört med andra årstider. Utifrån vetenskapliga teorier och tidigare arbeten anses kablifiering som en viktig orsak till reaktiv effektinmatning i ett elsystem. Datainsamlingen visar även avsevärda variationer i energiförbrukningen mellan vinter- och sommarhalvåret, där energiförbrukningen är mycket lägre under sommaren på grund av klimatet och livsstilen. Därför leder detta till spänningsförhöjning i elnätet som vidare kan leda till kapacitiv reaktiv effektgenerering. I arbetet utförs även analyser på nätet med anslutna produktionsanläggningar såsom vindkraft som kan påverka effektflödet i nätet. Rapporten skall presentera vilka möjliga lösningar som kan vara lämpliga för att minska den reaktiva effekten i nätet. Kraven som ställs från myndigheterna kring reaktiv effekt redovisas även i rapporten.Ystad Energy is responsible for the power grid in Ystad municipality. With increasing demand for electricity, society has become more vulnerable. Therefore, authorities and electricity suppliers always work to ensure safe and secure electricity supply. Variations in energy demand and climate change put the electrical system in a difficult situation regarding electricity supply safety. Ystad Energy has noted that the power grid has high values of reactive power over a part of year, which may affect the losses and system operating conditions in both local and regional networks. Therefore, this work focuses on performing reactive power analysis in the power cables located between the high voltage substations and the low voltage substations, i.e. in the 10.7 kV level of the distribution network. All overhead lines in Ystad municipality are already buried in the ground to reduce line faults in the system due to weather and other influences. The data collection from Ystad Energy shows that the reactive power input increases most during the summer. Underground cables are considered an important cause that contributes to reactive power input in an electrical system. Data collection also shows significant variations in energy consumption between the winter and summer months, where energy consumption is much lower in the summer due to the climate and human habits. Therefore, this leads to a voltage increase in the mains that can further lead to a capacitive reactive power generation. In the project, an analysis of the power grid has been performed, considering the current grid topology. Simulations of different scenarios with production plants, such as wind power, which can affect the power flow in the network, are also carried out. It was proved that the reactive power in the grid is produced by the underground cables. The report also presents some possible solutions that may be appropriate to reduce the reactive power in the network.
6
Dietrichson, Harald Hole. "Optimal forvaltning av reaktiv effekt i regionalnettet i Buskerud." Thesis, Norges teknisk-naturvitenskapelige universitet, Institutt for elkraftteknikk, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:no:ntnu:diva-12867.
Full textAbstract:
Arbeidet som presenteres i denne rapporten er utført i samarbeid med Energiselskapet Buskerud (EB). Oppgavens formål har vært å utarbeide en generell metode for å minimere kostnader knyttet til reaktiv effektflyt i regionalnettet og deretter benytte denne metoden for å optimalisere reaktiv effektflyt i regionalnettet eid av EB. Regulering av reaktiv produksjon i kraftstasjoner og installasjon av kondensatorbatterier er vurdert som mulige tiltak for å endre den reaktive effektflyten. Disse tiltakene medfører kostnader i form av aktive tap i generatorer eller på grunn av kostnader til installasjon av kondensatorbatterier. Reaktiv effektflyt bidrar til kostnader i form av nettap og reaktivt uttak fra sentralnettet tarifferes av Statnett. I optimaliseringen tas det sikte på å minimere summen av disse fire kostnadselementene. Faste kostnader ved installasjon av kondensatorbatterier fører til at optimalisering av reaktiv effektflyt er et diskret optimaliseringsproblem. Optimaliseringen er derfor utført ved bruk av genetisk algoritme, en optimaliseringsmetode som ble antatt å fungere godt for diskrete problemer. Ved optimalisering med genetiske algoritmer er det ikke mulig å fastslå med sikkerhet at optimal løsning blir funnet, og det er derfor knyttet noe usikkerhet til resultatene. Et optimaliseringsprogram ble programmert i Matlab, og programmet Matpower 3.2 ble implementert i optimaliseringsprogrammet for å utføre lastflytberegninger. Resultatene fra optimaliseringen var konsistente og ga en klar kostnadsreduksjon i forhold til dagens drift. Dette tyder på at optimalisering med genetisk algoritme fungerer godt for denne problemstillingen. Beregningstiden for de største optimaliseringene var rundt 5 minutter. Optimalisering av reaktiv effektflyt ble gjennomført for to deler av regionalnettet i Nedre Buskerud. I begge nettene er det i dagens drift noe reaktiv produksjon i kraftstasjoner, men det er også et betydelig reaktivt uttak fra sentralnettet. Begge analysene viste at reaktiv produksjon i nettet bør økes i forhold til dagens nivå, først og fremst på grunn av store besparelser ved redusert reaktivt uttak fra sentralnettet. Også reduserte nettap bidro til kostnadsreduksjonene. Kostnadene kan reduseres betraktelig ved å øke reaktiv produksjon i kraftstasjonene i nettet, men størst kostnadsreduksjon oppnås ved installasjon av nye kondensatorbatterier. Optimaliseringen ble utført for ulike priser på sentralnettsuttak, og resultatene viste at prisen på reaktivt uttak fra sentralnettet må reduseres til under 10 kr/kVAr for at slikt uttak skal være lønnsomt. I dag er prisen på 25 kr/kVAr. Dette viser at konklusjonen om at reaktiv produksjon bør økes for å unngå reaktivt uttak fra sentralnettet er robust for endringer i sentralnettsprisen. I nettet mot Kongsberg ga et kondensatorbatteri på 8 MVAr i Glabak en maksimering av kostnadsreduksjonen. Denne investeringen har en internrente på 10 %. I nettet mot Modum ga kondensatorbatterier på 6,5 MVAr i Hokksund T2 og 9 MVAr i Hovde maksimal kostnadsreduksjon. Den samlede investeringen har en internrente på 12 %. I en eventuell videreføring av arbeidet i denne rapporten kan det være aktuelt å teste optimaliseringsprogrammet for større problemer. Optimalisering med genetisk algoritme kan også brukes i andre nettrelaterte problemstillinger. En mer detaljert behandling av reaktiv produksjon i generatorer vil kunne gi forbedret datagrunnlag for optimaliseringen, og dette bør derfor vurderes i det videre arbeidet.
7
Solhed, Maria. "Analys och kompensering av reaktiv effekt i Umeå Energis elnät." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för tillämpad fysik och elektronik, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-134404.
Full textAbstract:
Arbetet har sin bakgrund i att Umeå Energi har noterat en högre inmatning av reaktiv effekt mot överliggande nät. Att ett elnäts karaktär går mot att bli mer kapacitivt är en vanlig tendens idag då olika förändringar som görs i näten orsakar detta. En viktig bidragande orsak är kablifiering och spänningshöjning. I arbetet utförs en analys av reaktiv effekt i det lokala elnätet på fördelningsstationsnivå. Här märks att det reaktiva effektuttaget ofta minskar under sommarhalvåret, och i vissa fall blir nettobidraget för en station kapacitivt. Detta gäller främst för landsbygd. Totalt mot överliggande nät finns en inmatning på uppemot 25-30 MVAr som det i dagsläget inte finns utrustning installerad för att kunna kompensera. Beräkningar på kabelnätet på 45 kV och 145 kV-nivå har visat att framtida kablifiering och spänningshöjning kommer att bidra med ytterligare 17 MVAr inmatning av reaktiv effekt. Alternativa metoder för att minska överskottet av reaktiv effekt undersöks, vilka eventuellt kan användas till viss del, men slutsatsen är att kompenseringsutrustning i form av reaktorer behöver installeras om inmatningen av reaktiv effekt mot överliggande nät ska kunna kompenseras. Rimliga teknikval för kompensering är att antingen installera fasta reaktorer vilka kan kombineras till olika nivåer av kompensering, alternativt att en reglerbar reaktor, förslagsvis av typen variabel shuntreaktor (VSR) installeras. I arbetet redovisas även de krav kring reaktiv effekt som ställs upp i två av EUs nya nätföreskrifter och som eventuellt kan påverka Umeå Energis elnät.This project has its background in the fact that Umeå Energy has observed a higher amount of capacitive reactive power that is directed upwards in the power grid. It is a common tendency that the character of a power grid is becoming more capacitive, due to certain changes that are made in the grid. Important contributory causes are an increase of the amount of cable and an increase of the voltage level. An analysis is made of the flow of reactive power in the local power grid. A main conclusion is that the reactive power consumption on substation level in many cases is decreasing in the summer season, and in some cases the net contribution is capacitive. During the critical time of year there is an contribution of capacitive reactive power to the superior grid of up to 30 MVAr, with a lack of compensation equipment in the local grid. Calculations on planned cables in the grid on 45 kV and 145 kV level indicate on a future contribution of reactive power of about 17 MVAr. Allready existing components in the local grid that can contribute to compensation of the excess of reactive power are mentioned, but the conclusion is that new equipment for compensation needs to be installed to be able to decrease the contribution to the superior grid. Suitable choices of equipment are either reactors with fixed amounts of MVAr, which can be combined to different levels of compensation, or alternatively one reactor which has a variable amount of MVAr, a so called VSR (Variable Shunt Reactor). The requirements concerning reactive power in two of the new grid codes on EU level are examined. Theese can possibly affect the power grid of Umeå Energy.
8
Eldrup, Martin. "OPTIMAL PRODUKSJON AV REAKTIV EFFEKT I REGIONALNETTET I TELEMARK & VESTFOLD." Thesis, Norwegian University of Science and Technology, Department of Electrical Power Engineering, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:no:ntnu:diva-10529.
Full textAbstract:
Skagerak Energi AS eier og drifter mesteparten av regionalnettet og kraftverkene i Telemark og Vestfold. Med denne oppgaven ønsker de å bedre samdriften av kraftverkene og regionalnettet i området. Arbeidet skulle resultere i en oversikt over optimal produksjon av reaktiv effekt i kraftverkene i tillegg til en oversikt over spenningsprofilen i nettet. Optimaliseringsverktøyet som ble brukt i denne oppgaven var MATPower som inneholder forskjellige algoritmer for løsning av generelle lastflyter og optimale lastflyter. Året ble delt i to perioder, hvor tunglastperioden utgjør tidsrommet fra og med desember til og med februar, mens resten av året ble modellert med sommerbelastning. Optimaliseringen tar utgangspunkt i en minimalisering av taps- og produksjonskostnader, men i tunglastperioden ble det i tillegg inkludert kostnader forbundet med uttak av reaktiv effekt fra sentralnettet. Sammenligningsgrunnlaget er en optimalisering uten uttak av reaktiv effekt fra kraftverkene, noe som er i nærheten av dagens drift. De andre optimaliseringene ble sammenlignet med denne og viste at en optimalisering av reaktivt uttak fra kraftverkene ga en stor kostnadsbesparelse. Kostnaden ved uttak av reaktiv effekt fra sentralnettet er den som reduseres mest ved optimalisering av reaktivt effektuttak ved kraftverkene. Kostnadene ble redusert ved optimaliseringer både med og uten kostnaden for uttak av reaktiv effekt fra sentralnettet. Taps- og produksjonskostnadene ble også redusert i forhold til sammenligningsgrunnlaget. Sammenligningsgrunnlaget ga de høyeste kostnadene uansett belastning og produksjonsnivå.
9
Sjödin, Joakim. "Faskompenseringsutredning vid ett pappers och massabruk." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för tillämpad fysik och elektronik, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-105177.
Full textAbstract:
Sammanfattning Rapporten innehåller en utredning om, hur och på vilket sätt, det är möjligt att minska det reaktiva effektuttaget vid Metsä Boards fabrik i Husum. Detta är inget problem i normalfallet, men om någon av fabrikens tre turbiner på grund av till exempel service inte är i drift så kan det reaktiva effektuttaget bli för stort enligt avtal med elnätsägaren. Om elnätsägarens gräns överskrids måste en straffavgift betalas per varje överskridet kVAr, vilket Metsä vill undvika. Fokus för arbetet ligger på fabrikens papperbruk eftersom detta är problemområdet. Efter genomgång av enlinjescheman och olika mätutrustningar som finns belägna i fabriken inses att det är mest lämpligt att kompensera i anslutning till bestrykningsmaskinen (BM1). Bestrykaren är den enda linjen på pappersbruket som inte har faskompenseringsutrustning. För att hålla sig inom nätägarens gräns beräknades att faskompensering med en kapacitet på 15 MVAr räcker. Den kapaciteten täcker även upp för ett bortfall av den generator som producerar mest reaktiv effekt, generator G1. Men för att undvika eventuella problem med övertoner blir resultatet att en kompenseringsutrustning på totalt 16 MVAr med snedavstämda filter passar anläggningen bättre. Det finns planer att sätt massabruket i ö-drift och detta blir möjligt med den rekommenderade faskompenseringsutrustningen utan att överskrida den reaktiva effekt gränsen som är satt av nätägaren.Abstract This report contains an investigation on, how and in what way, it´s possible to reduce the reactive effect (VAR) consumption at Metsä Board Mill in Husum. The VAR consumption is not a problem during normal operation, but if one of the mill´s three turbines for some reason falls out of operation the VAR consumption may exceed the agreement with the mill´s electricity distributor. If the agreed VAR consumption is exceeded, the mill has to pay a fee for each kVAr that exceeds the agreed consumption level. This is something that the mill wants to avoid because the turbines aren’t always operational due to the need of maintenance work. The largest VAR consumption is located at the paper mill, which is why the compensation measures are focused in this area. After studying the mill´s single-line diagram of the electrical distribution and different measuring equipment located in the mill, it becomes clear that the VAR compensation equipment is best fitted at the mill´s coating machine. The coating machine is the only production line in the paper mill that is missing VAR compensation equipment, that’s why the compensation measures are needed here. After calculations it’s clear that the needed VAR compensation capacity is 15 MVAr and should be placed in connection to the coating machine. This capacity is enough to compensate for a loss of the VAR generated from the turbine G1, which is assumed to produce 15 MVAr guaranteed. That compensation is enough to avoid exceeding the VAR consumption agreement with the electricity distributor. But to avoid problems with harmonics, 16 MVAr compensation equipment is recommended instead because it´s more suited for the job. Metsä has plans to put their pulp mill in insulated operation that separates the mill´s grid from the distribution grid. This becomes possible whit the recommended VAR compensation equipment to avoid over consumption of VAR from the electricity distributor.
10
Casal, Alexander. "Om Elbolags Hantering av Reaktiv Effekt och Elavbrott med avseende på Hushållskunder." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för innovation, design och teknik, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-10407.
Full textAbstract:
Elvabrott och reaktiv effekt är två faktorer som förorsakar stora överkostnader vid samtliga elbolag. Dessa kostnader överförs i sinom tid till kunderna.Samtidigt mer och mer regler och normer kräver större tillsynt för kundernas fördel. Kostnaderna bör optimeras och information bli tillgängligare. Installationen av de nya fjärravläsningssystemen öppnar nya möjligheter för att förbättra dessa processer.Syftet med detta arbete är att undersöka och analysera processer och procedurer i tre elbolag för att hantera reaktiv effekt hos privatkunder och elavbrott.Resultatet visar att elbolagen är mycket konservativa med sina processer och fortfarande finns utrymme för flera förbättringar. Reaktiv effekt tas inte i beaktande och underskattas ordentligt av elbolag hos vanliga hushåll. Trots detta några försök att börja arbeta med den har redan införts. Däremot reaktiv effekt hos stora konsumenter och industri är med i detta arbete endast som ett exempel därför att där finns det omfattande kontroller och kompenseringar. Fokus i vårt fall ligger på hushåll.Angående elavbrott finns väl bestämda mekanismer. Analysen visar att det finns möjlighet att förbättra dessa processer genom att utnyttja de nya fjärravläsningsmätarna, GIS- och GPS-system.Det presenteras några lösningar där det anses vara nödvändigt men inte i den stora hela. Målet är att undersöka och beskriva processer inför framtida arbeten.
Books on the topic "Reaktiv effekt"
1
Múčka, Viliam. Vliv ionizujícího záření na katalyzátory heterogenních katalytických reakcí. Praha: Academia, nakl. Československé akademie věd, 1986.
Find full text
2
Marwan, Wolfgang. Die photophobische Reaktion von Halobacterium halobium: Untersuchungen zur Physiologie und Biochemie einer archaebakteriellen Signaltransduktionskette. Gauting bei München: A.S. und Ch. C. Intemann, 1989.
Find full text
3
W, Baynes John, and Monnier Vincent M, eds. The Maillard reaction in aging, diabetes, and nutrition: Proceedings of an NIH Conference on the Maillard Reaction in Aging, Diabetes, and Nutrition, held in Bethesda, Maryland, September 22-23, 1988. New York: A.R. Liss, 1989.
Find full text
4
Marwan, Wolfgang. Die photophobische Reaktion von Halobacterium halobium: Untersuchungen zur Physiologie und Biochemie einer archaebakteriellen Signaltransduktionskette ... Biologie, Biochemie, Chemie). A.S. und Ch. C. Intemann, 1988.
Find full text
5
The Maillard reaction in aging, diabetes, and nutrition: Proceedings of an NIH Conference on the Maillard Reaction in Aging, Diabetes, and Nutrition, held ... in clinical and biological research). A.R. Liss, 1989.
Find full textBook chapters on the topic "Reaktiv effekt"
1
Hollfelder, K., F. Götz, and K. H. Schleifer. "Tetrachlordekaoxid (TCDO) — Antimikrobielle Aktivitäten und Effekte auf Biomoleküle." In Reaktive Sauerstoffspezies in der Medizin, 253–62. Berlin, Heidelberg: Springer Berlin Heidelberg, 1987. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-642-71583-9_23.
Full text
2
Koscielny, A., D. Engel, J. Maurer, A. Hirner, C. Kurts, and J. C. Kalff. "Der gastroinestinale field effect – eine chirurgisch getriggerte immunologische Reaktion?" In Chirurgisches Forum und DGAV Forum 2010, 219–20. Berlin, Heidelberg: Springer Berlin Heidelberg, 2010. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-642-12192-0_83.
Full text